5 maj 2016

Afrikas pärla

The Pearl of Africa är en dokumentär om att vara transgender i Uganda. Filmen är producerad av den svenske filmskaparen Jonny von Wallström och kom först ut som en serie för ett drygt år sedan. Läs mer om projektet på dess hemsida och se första delen nedan. Filmen visas just nu i sin helhet på dokumentärsfilmfestivalen Hot Docs i Toronto.

4 maj 2016

Speak out against religious fundamentalism in Bangladesh!

On 3 May 2016, the EHF signed a joint statement by 26 Civil Society Organisations and a number of academics, intellectuals and human rights advocates from ​Bangladesh and around the world.

The document denounces recent extremist violence against and the murder of free thinkers and non-Islamic believers in Bangladesh, condemns the passivity and ambiguous role of the Bangladeshi government and calls for prompt action to protect these innocent writers, bloggers, publishers, activists, and religious believers simply exercising their basic freedoms.

Join the EHF and other NGOs and sign the petition urging the Bangladeshi government to take appropirate measures! See more details below.

In 2013, hardline Islamist groups provided the government with a list of 84 “atheist bloggers” and asked for the death penalty under a new blasphemy law for those who “insult religion”. Since early 2015, there have been six deadly attacks by machete-wielding militants on atheist, humanist, and secularist writers, bloggers and publishers in Bangladesh since February 2015 as well as many other violent acts against non-Islamic religious believers, LGBT rights activists and university professors.

“The latest wave of attacks in Bangladesh demonstrate how broad the range of possible targets is for these killers, now extending to anyone who lives a life outside a narrow bracket of Islamist fundamentalism”, said President of the International Humanist and Ethical Union, Andrew Copson.

While some of these attacks have been claimed by native terrorist groups such as Ansarullah Bangla Team and Ansar-al Islam, the Bangladesh branch of Al Qaeda in the Indian Subcontinent, others have been claimed by Daesh (ISIL).

Although some suspects were arrested, no one has been found guilty of last year’s murders and officials have mostly distanced themselves from the victims or even appeared to blame the deceased for their own murders. This is best embodied by a recent declaration of Prime Minister Hasina who stated that
[she] consider[s] such writings as not free thinking but filthy words. Why anyone would write such things? It’s not at all acceptable if anyone writes against our prophet or other religions. Why would the government take responsibility if such writings lead to any untoward incidents? Everyone should maintain decency. Or else the government wouldn’t take the responsibility for any uncivilised attitude.
The signatories of the joint letter therefore call on:
  • The Bangladesh government to vigorously protect the full exercise of the freedoms of religion, belief, and expression, threatened atheists, secularists, minorities, and all those exercising their rights in their country;
  • Bangladesh government officials to stop citing religion as a justification to refuse the rights of certain Bangladeshis in public statements, and forcefully and categorically condemn violent attacks on atheists, secularists, minorities, and all those exercising their rights in their country;
  • The Bangladesh government to conduct prompt, thorough, effective, independent, and impartial investigations into the killings since February 2015, and ensure that all those responsible are brought to justice in fair trials which respect international standards;
  • The international community to extend support and provide assistance to Bangladesh to address this human rights crisis.
For the full letter, please click here.
Feel free to spread this letter to all your contacts, to use our visual and to use the hashtag #banglabloggers. 

Uttalande från Humanisternas styrelse angående Amineh Kakabaveh

En av medlemmarna i Humanisternas styrelse är Amineh Kakabaveh som gjorde ett allvarligt misstag att dela en rasistisk film och inte vara uppmärksam på innehållet och ursprunget. Det har Amineh Kakabaveh bett om ursäkt för. Det är bra, men det räcker inte, många känner sig fortfarande utpekade.

Vi som förbund tar nu därför initiativ till ett brett rundabordssamtal om öppenhet, frihet och antirasism. Vi har tydliggjort för Amineh Kakabaveh att vi som förbund ser mycket allvarligt på detta, och att det inte kan upprepas. Vi kommer alltid att stå i främsta ledet i arbetet för att inte generalisera grupper av människor.

Vi, som sett Amineh Kakabavehs arbete mot förtryck under flera år, vill mana till eftertanke och tror inte att det höga tonläget i media, oavsett vilken form det tar, hjälper samhället att utvecklas åt rätt håll. Vi pratar just nu med Amineh, med personer ur den Afrikanska diasporan och andra som är inblandade. Vi kommer dock inte att föra den debatten via Twitter eller Facebook, och den kommer att få lite tid till.

Vi har ett debattklimat där det snabba och högljudda debattläget gör att personer tar avstånd från varandra med förenklad retorik, istället för att samverka mot de problem de gemensamt ser i samhället. Om vi ska kunna arbeta för att motverka rasism och andra oacceptabla uttryck behöver vi kunna prata med varandra. Om vi inte gör det lär vi oss ingenting. Samtal blir omöjligt om vi ökar motsättningar och polarisering.

Humanisterna tar starkt avstånd från rasism, inklusive den film som Amineh delade och hennes uttalande som kom direkt därefter.

Nu behöver alla som i grund och botten kämpar för samma sak - alla människors lika värde - samlas och föra en konstruktiv dialog om öppenhet, frihet och antirasism.

Humanisternas styrelse

Religiösa argument fungerar dåligt i politiska samtal

I samband med Kaplans och Khans uttåg ur Miljöpartiet väcktes frågan igen: Granskas och döms religiösa politiker hårdare än andra? Många vill hävda detta och det har påståtts tidigare, till exempel i fallen Elisabeth Svantesson och Omar Mustafa.

Frågan är dock om inte det motsatta föreligger, det vill säga att öppet religiösa politiker behandlas mera välvilligt. Detta hävdar Pernilla Ouis i en debattartikel i Sydsvenskan.
Det stämmer inte att Mehmet Kaplan, Yasri Khan och andra muslimska miljöpartister kritiserats bara för att de är muslimer, och att det är ett uttryck för islamofobi. Jag skulle säga precis tvärtom: De har inte kritiserats tidigare just för att de är muslimer. Varför inte? Förmodligen handlar det om en rädsla hos kritiker att bli anklagade för islamofobi och rasism. Det är problematiskt, eftersom alla politiker och makthavare måste utsättas för kritisk granskning i ett demokratiskt samhälle, även om de råkar vara muslimer.
Ouis argumenterar endast utifrån de aktuella exemplen. Jag tror detta kan göras mera generellt och att det handlar om alla religiösa gruppen, men med avgränsningen att det gäller de som tillhör ett religiöst samfund som inte bara är en trosgemenskap, utan också en tydlig ideologisk gemenskap.

Avgränsningen är nödvändig eftersom det finns många politiker som är religiösa och medlemmar i samfund som Svenska kyrkan, men inte granskas utifrån deras religiösa tro. De har en personlig tro som inte offentligt blandas samman med deras politiska gärning. De missionerar inte eller ger uppmärksamhet åt deras samfund, och allmänt är det accepterat att deras samfund samlar människor med olika uppfattningar i politiska frågor.

Till skillnad från dessa religiösa politiker finns det de som tillhör religiösa organisationer med tydliga politiska ställningstaganden, vilket bli än mer betydelsefullt om politikerna representerar dessa. Politiker som offentligt manifesterar sin tro i sitt politiska värv, genom att hänvisa till den i argumentation, genom handlingar och symboler eller genom att promota sitt samfund.

När dessa politiker tillhör ett politiskt parti vars politik inte helt sammanfaller med deras religiösa samfunds ideologi finns en uppenbar konflikt. Då är det relevanta att granska den aktuella politikerns åsikter där motsättningar råder. Här brukar det dock spåra ut. Istället för att tydligt redovisa vilka åsikter politikerna har blir det oftast otydliga svar som kan tolkas välvilligt från båda åsiktslägren. Och när otydligheten påpekas kommer det bedrövliga försvar, såsom "vi har religionsfrihet" eller beskyllningar om religiös beröringsskräck (en variant av islamofobianspelningar som Ouis tar upp).

Denna granskning är inte omotiverad eller fientlig. Jämför med om en politiker i Vänsterpartiet som också är aktiv i föreningen Skattebetalarna. Få, om någon, skulle anser detta var bortom kritik.

Varför blir det dessa reaktioner när det gäller vissa religiösa och varför har hittills acceptansen inom de politiska partierna varit så stor? Min teori är att det beror på att det finns en kraftig åsiktsnorm inom vissa religiösa organisationer och att ur omgivningens perspektiv är det obekvämt att möta religiösa argument.

I ett samfund där det råder en ideologisk gemenskap är det inte lätt att offentligt gå ut med att man inte är en delar dessa åsikter. Detta kan handla om en gemenskap man delar med släkt och vänner. Där det underförstått varit givet att man inte bara delar tro, utan också vissa politiska åsikter. Politiker som vill inte vill riskera denna gemenskap kan välja otydlighet framför att klart stå upp för de värderingar partiet man representerar står för.

Sedan finns det den lilla skara politiker som inte delar partiets värderingar fullt ut och avvikelserna är religiöst motiverade. Då är syftet med otydligheten att bibehålla det politiska inflytandet, maktpositionen. Ur samfundets perspektiv kan denna otydlighet accepteras. De kan vara stolta över att någon representerar dem och önskar att personen har fortsatt politiskt inflytande. Den starka åsiktsnormen gör att samfundet "vet" var politikern verkligen står.

Utifrån förklaras vanligtvis partiets acceptans av oklarhet i värderingar med att partiet vill locka väljare från och ses representera den aktuella religiösa gruppen. Detta resonemang haltar dock eftersom det inte förklarar hur de kommer sig att pragmatiskt orienterade politiker styr, medan de som är starkt ideologiskt motiverade är tysta i sin kritik. Tystnaden kan delvis bero på rädsla att kallas rasist och islamofob, men det förklarar inte reaktionen när det handlar om religiösa politiker med kristen bakgrund.

Den aspekt som saknas är att det är obekvämt att diskutera politik med någon som har religiösa skäl för sitt beteende och sina åsikter. Rationella samtal upphör. "Jag är muslim" är inget argument när det gäller att inte ta kvinnor i hand. Många muslimer håller inte med om den sedvänjan. "Det är min tro" är inte bättre, eftersom det motsatta beteenden är lika legitimt när de motiveras med "Det är min tro". Att be någon motivera sin tro upplevs av många som obekvämt och svårt. Fortsatt kritisk granskningen blir närmast omöjlig. Teologer behöver inkallas.

Nej, detta är ofta inte en framkomlig väg. Många avstår därför från att skärskåda religiöst motiverade åsikter, vilket medför att religiösa politiker lättare kommer undan granskning.

När det hänvisas till heliga skrifter och enskilda religiösa traditioner saknas förutsättningar för ett gemensamt demokratiskt samtal. Lösningen är att i politik grunda åsikter på ett allmängiltiga sätt och formulera argument med ett sekulärt språk.

2 maj 2016

Nytt kungligt poddavsnitt: #165 – Radio Houdi firar Kungen



I veckans avsnitt av Radio Houdi firar John och Anders Kungen (och hyllar Princen)
Vår Kung fyller 70 år. Anders och John mår dåligt då Anders är sjuk och Johns Yankees förlorar matcher.
Är man emot demokrati om man gillar Kungen? Och på tal om “kungligheter” går vi igenom några av de konspirationsteorier som omgärdar sångaren Prince död.
Ska islam påverka vad våra barn äter på dagis? Kan man bli av med knäsmärtor genom att pussa ett Jesusbarn? Detta och mycket mer i veckans avsnitt.
Veckans klappträ och veckans låtstöld hinner vi också med.

30 apr. 2016

Behövs Gud för moralen?

Livsåskådningsforum på S:ta Katharina Stiftelsen med Eva Ekselius, Philip Geister, Kashif Virk och Christer Sturmark.

Vårens ankomst - ännu ett okristet firande!

Idag är det Valborgsmässoafton, då man firar helgonet "den Heliga Valborg" genom att elda stora brasor och sjunga om våren.

Skojar bara, det är förstås ännu en gammal fest man försökt kristna, en fest för att fira vårens ankomst. Så här står det i Nationalencyklopedin:
valborgsmässoafton, 30 april, sedan medeltiden dagen före den dag som bär namnet Valborg.Namnet Valborg på 1 maj infördes dock inte i den svenska almanackan förrän 1901, vilket kan ses som en bekräftelse på denna folkfests starka ställning i svensk tradition. Vanliga sätt att fira valborgsmässoafton är att tända bål och sjunga vårvisor; i vissa delar av Sverige förekommer även fyrverkerier och smällare. I dag är valborgsmässofirandet mest intensivt i studentstäder som Lund och Uppsala.
Sederna på valborgsmässoafton är dels inhemska, dels av tyskt ursprung. I Tyskland ansågs valborgsmässonatten (Walpurgisnacht, efter Walpurgis, det tyska namnet på Valborg) som tidpunkten för häxsabbaten. Därför tände man bl.a. i norra Tyskland bål i det fria för att hålla häxorna på avstånd. Denna sed infördes med tyskarna i de östsvenska städerna till Sverige, och assimilerades med övriga svenska årseldsbruk vid betessläppningen av boskapen så här års, med det praktiska syftet att skrämma bort rovdjur. Valborgsmässoeldarna var dock länge ett ganska lokalt central- och östsvenskt bruk.
I Sverige omtalas valborgsmässan och 1 maj som festdagar i köpmännens och hantverkarnas gilleslag redan på 1300-talet. I skolstäderna bjöd djäknar (manliga gymnasister) flickor till kransgille för att förbereda sin majgrevefest (se majgreve). Under kvällen drog ungdomarna från hus till hus för att uppvakta med sång och dans hos borgarna och i utbyte få bidrag till festen. I de gammaldanska landskapen drog drängar och pigor på liknande sätt från gård till gård för att uppvakta hos bönderna (se majvisa, majgren). Sedan överheten hade förbjudit drängarna att använda kyrkklockorna för att kalla till samling, tände de eldar för detta ändamål. På en del håll i Mellansverige brukade barnen springa omkring på valborgsmässoafton och väsnas med koskällor i syfte att skrämma bort rovdjur inför betessäsongen. Upptåget kan emellertid betraktas som ett maskerat tiggeri av samma slag som djäknarnas och drängarnas kringgång med sånguppvaktning. Många festbruk är gemensamma för fastlagen, valborgsmässoafton och 1 maj.
I de notoriskt opålitliga upplysningarna hos Nordiska museet står istället att "Dess ursprung är katolskt, och firas till minne av det tyska helgonet Walpurgis." Jag litar nog mer på NE. Eller TV4, som gjort följande informationssnutt.



Eller så kan ni alltid se på Ebbe Schöns mer finstämda samtal om Valborgstraditioner. Eller läsa hos Hedniska tankar.

I vilket fall - glad Valborg! Våren är (säkert snart) här!

29 apr. 2016

Nadia Murad - f.d. sexslav hos Daesh (ISIS)

Kommentarer raderade av misstag

Av misstag raderade jag tyvärr de senaste 100 kommentarerna på bloggen. Det gäller kommentarer skrivna mellan 22 och 28 april. Vad jag förstår finns det inget sätt att återfinna dem.

/Ulf

Konfessionella inslag i skolan ska åter bli lagliga



Dags igen för Sveriges minst viktiga och enklaste politiska tvist. Och vad händer? Alliansen går i barndom. Sverigedemokraterna har aldrig uppvisat något större intresse för religionsfrihet och en skola för alla, men varför Allianspartierna åter skulle vilja tillåta konfessionella inslag i skolan är lite mer av ett mysterium. Dock har man tillsammans beslutat just detta (man har ju majoritet tillsammans) och uppmanar nu regeringen att återkomma med ett förslag om hur det ska bli möjligt.

Det går förstås att spekulera. Jan Björklund har uppenbara agg mot både Humanister och skola, sina många mer upplysta partikamrater till trots. Anna Kindberg Batra kan ta ett symbolbeslut som eftergift till de konservativa inslagen i sitt parti. Kristdemokraterna vill tydligen gynna sin egen livsåskådning. Centern har väl samma situation som Moderaterna. Och Sverigedemokraterna vill tillbaka till någon sorts drömbild av sin barndom.

28 apr. 2016

What has the European Convention on Human Rights ever done for us?

Homosexuella mördade av islamister

Xulhaz Mannan (Facebook)
I måndags mördades två hbtq-aktiviteter i Dhaka. Ansar-Al-Islam, en al-Qaida-grupp, har tagit på sig terrordådet, som utfördes av en grupp på sju unga män som hacka ihjäl de två med macheter, ropandes "Allahu Akbar".

De mördade var Xulhaz Mannan och Mahbub Tonoy. Båda arbetade med Roopbaan, Bangladesh första hbtq-magasin som grundades 2014. De deltog även i organiseringen av prideparader. Den senaste paraden som skulle genomförts 14 april, ställdes in efter hot och båda två hade innan morden fått dödshot. [BBC]

Tanay Fahim (Facebook)
Andrew Copson, från IHEU, sa efter dådet:
The latest wave of attacks in Bangladesh demonstrate how broad the range of possible targets is for these killers, now extending to anyone who lives a life outside a narrow bracket of Islamist fundamentalism.
Detta är de första morden på homosexuella i Bangladesh (som uppmärksammats), utförda  av islamister. Hbtq-personer adderas nu till den långa lista av förföljda grupper: ateister, humanister, feminister, vetenskapsförespråkare, hinduer, kristna, hbtq-personer. Alla dessa betraktas som "ateister" i förhållande till islamisternas snäva tolkning av islam.

I Bangladesh råder en kraftig hbtq-fientliga norm, vilken staten är ansvarig för då det finns lagar som förbjuder homosexuella relationer (även om de sällan praktiseras). Här finns en parallell med blasfemilagar och förföljelsen av fritänkare, vilka anklagas för att "förolämpa religion" när de kritiserar religionsutövning eller ifrågasätter religiösa dogmers verklighetsförankring.

Det senaste exemplet på detta är två naturkunskapslärare som dömts till fängelse i sex månader för att ha yttrat "nedsättande omdömen" om islam. De hade sagt att Koranen inte är Guds ord och att det inte finns någon himmel. Detta retade upp 17-18-åriga studenterna, vilka tillsammans med föräldrar och andra hetsade mot lärarna till den grad att de låste in sig i ett rum och polisen fick ingripa för att stoppa mobben. Därefter arresterades lärarna.

Blasfemilagar och lagar mot "onaturlig sex" är djupt skadliga.

I gårdagens Studio Ett sändes ett reportage med bloggare och journalister som flytt Bangladesh och funnit en fristad i Sverige.

27 apr. 2016

Fritänkare mördad i Jemen

Omar Mohammad Batawil, en 18-årig fritänkare som levde i Jemen, fanns skjuten i måndags. Han hade bortrövats från sitt hem på söndagen. Tidigare hade han fått dödshot och anklagats för "ateism" då han kritiserat religion på sin facebooksida.

I ett inlägg på Facebook skriver Batawil (översatt från arabiska):
They accuse me of atheism!
Oh you people, I see God in the flowers,
And you see Him in the graveyards,
That is the difference between me and you.
Förmodligen mördades han av några islamistiska extremister som tog lagen i egna händer. Jemen är en av länderna där det är belagt med dödsstraff att lämna islam (apostasi).

Islamisterna skriver i flygblad att ingen kommer minnas ateister som Batawil. Detta är ytterligare en i raden av felaktig uppfattningar de har. Vi minns de som vågar ta avstånd från förtryckande religionsutövning där det är som farligast.

26 apr. 2016

Nya namn i Humanisternas styrelse

PRESSMEDDELANDE

26 april 2016

 

Nya namn i Humanisternas styrelse

På Humanisternas kongress den 23-24 april valdes bland andra litteraturvetaren Piia Posti, riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh och kommunikationsstrategen Daniel Färm in som nya ledamöter i Humanisternas styrelse. Christer Sturmark omvaldes som ordförande i två år.

Piia Posti är lektor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö. För henne var det en självklarhet att kandidera till Humanisternas styrelse.
- Jag värderar den sekulära humanismens inkluderande och livsbejakande hållning, och tycker att tankefrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet är några av samtidens viktigaste frågor, säger Piia Posti.Sju nya ledamöter tog plats i Humanisternas styrelse på kongressen 23-24 april:
  • Take  Aanstoot
  • Dinky Daruvala
  • Daniel Färm
  • Ulf Gustafsson
  • Amineh Kakabaveh
  • Cecilia Nordén
  • Piia Posti
 - Det ska bli spännande att arbeta med den delvis nya styrelsen, säger Christer Sturmark som blev omvald som ordförande för Humanisterna.

- Den sekulära humanismen blir ett alltmer tilltalande livsåskådningsalternativ för dem som inte känner sig hemma i religiösa sammanhang.

Mer om den nya styrelsen och övriga ledamöter här http://www.humanisterna.se/forbundsstyrelsen/

För ytterligare information kontakta Humanisternas kansli på kansli@humanisterna.se eller Christer.Sturmark@humanisterna.se, mobil 0708 380 480.

25 apr. 2016

"Behövs Gud för moralen?" Svar ges på torsdag 19:00-20:30


Livsåskådningsforum på S:ta Katharina stiftelsen kring frågeställningen: "Behövs Gud för moralen?"

Eva Ekselius
journalist, författare, medlem i redaktionsrådet för Judisk Krönika.

Philip Geister
jesuit, teologie doktor, rektor för Newmaninstitutet.

Kashif Virk
imam vid islamska Ahmadiyaa församlingen, Stockholm.

Christer Sturmark
ordförande för Humanisterna, förläggare, färfattare.

Tid: Torsdag 28 april, kl 19-20.30
Plats: Själagårdsgatan 13, Gamla stan

Uppdatering: Kashif Virk har ersatt Yasri Khan

24 apr. 2016

Fritänkarnas undergång

I går mördades ytterligare en fritänkare i Bangladesh. Rezaul Karim Siddique, professor i engelska, höggs ner med macheter nära sitt hem i Rajshahi. Mördarnas tillvägagångssätt och faktumet att ISIS tagit på sig terrorattacken pekar mot att mordet kan var utfört av samma bevekelsegrund som de tidigare morden på sekulära bloggare.

ISIS skriver att mordet skedde på grund av "uppmaning till ateism", men inga uppgifter har framkommit som pekar på att Siddique var uttalade ateist eller hade kritiserat religiösa yttringar. Istället var han känd som musiker och förespråkare av utbildning. Detta kan dock vara tillräckligt för att uppfattas som gudlös av de islamistiska extremisterna och tillräckligt för att de ska släcka någon annans liv.

Se nedanstående film om islamisternas jakt på fritänkare i Bangladesh. Filmen är gjord av Foring Camelia som är asylsökande i Sverige, efter att flytt den islamistiska terrorn i Bangladesh.

Debatt: "Ateism eller Gudstro, vad är rimligast?"



För någon månad sedan var jag i debatt om Gudstro med Mats Selander på Stockholms universitet i samband med Credoakademins (självironiskt betitlade?) Skeptikervecka. Evenemanget filmades och kan ses här. (Dock är ljudet avgrundsdjupt dåligt, så det blir en ansträngande timme för den som vill lyssna, och då inte enbart på grund av min och Mats insats som debattörer.)

23 apr. 2016

Musiken eller livet



I vissa länder måste man riskera livet för att få musicera. Jag kan inte nog uttrycka mitt förakt för en ideologi som förhindrar människors tillgång till denna den ädlaste bland konstarter. (En ideologi som bland annat tystade den mirakulöst begåvade låtskrivaren Cat Stevens/Yusuf Islam.) Men det är också detta som jag tror kommer vara den här sortens islamisms akilleshäl. Den är så otroligt glädjelös.

22 apr. 2016

"Stå upp för yttrandefriheten"

I USA arbetar Center for Inquiry och andra bra för att uppmärksamma morden på ateister och fritänkare i Bangladesh. I veckan publicerades en artikel i CNN som tar upp de skamliga reaktionerna från Bangladesh politiker, vilka lägger skulden på offren för att de har "skadat religiösa känslor" istället för att bekämpa den islamistiska fanatismen.

Frågan har även fått utrymme i USA:s kongress. Representanten Tulsi Gabbard tog upp ämnet och försvaret för yttrandefriheten, när hon introducerade en motion som uppmanar Bangladeshregering att skydda landets minoriteter.

Mattias Karlsson (SD) vs. Stefan Löfven (S)

Prince (7 juni 1958 – 21 april 21 2016)

21 apr. 2016

Gammal hederlig Hollywood-hederskultur



Med både Mehmet Kaplans och Yasri Khans avgångar så nära inpå varandra har det blivit lite mycket islam-fokus här på bloggen ett tag. Därför får ni här lite introspektiv feminism: en tillbakablick på hur vanligt det var med kvinnomisshandel ("smisk") i Hollywood-filmer ända upp till 60-talet. Från hemsidan jezebel.com.
From the early days of cinema up through the 1960s, a spanking was just a routine part of many onscreen romances. With the camera rolling or not, Hollywood studios reinforced the idea that spankings were a healthy part of a woman’s life.
Det finns även en längre text om frågan.

20 apr. 2016

På vissa frågor finns inga men, Yasri Khan

I ett panelsamtal om livsåskådningar hos S:ta Katharinastiftelsen fick Yasri Khan frågan: Hur ställer du dig som muslim till att Saudiarabien avrättar ateistiska bloggare?

En fråga som borde gå att svara kort och tydligt på, även för en muslim som är demokrat och för mänskliga rättigheter. Men Khan behövde fem minuter och hjälp på traven från de andra i panelen för att komma fram till svaret: Det är fel.

Yasri Khan är generalsekreterare för Svenska muslimer för fred och rättvisa och i den organisationen kanske svar som detta är en merit. För den som är politikern är det inte det.

Yasri Khan är ersättare i riksdagen för Miljöpartiet. Han sitter även i kommunfullmäktige i Upplands Väsby och i partiets styrelse för Stockholmsregionen. Han var även föreslagen till partistyrelsen, men hoppade av den kandidaturen och lämnar partiet idag. Det måste varit en befrielse för Miljöpartiet.



Länk till hela samtalet: https://youtu.be/jc8uSGWVIYk

Framtidsnamn i Miljöpartiet vägrar ta kvinnor i hand

Framtidsnamn%20i%20MP%20st%C3%B6der%20Kaplan%20

Yasri Khan är ordförande för Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa, ersättare till riksdagen samt till kommunfullmäktige i Upplands Väsby kommun, och är dessutom nominerad till MP:s partistyrelse.

Han vägrar också ta kvinnor i hand.

Hur går det ihop med Miljöpartiets mål, undrar reportern. "De vill bryta upp de patriarkala värderingarna i samhället, vill du också göra det?"

Yasri Khans svar är en häpnadsväckande krumbukt. "Ja absolut. Grejen är så här. Vad är patriarkala strukturer? Det är normer. Och det är normer som vissa, majoriteten, uppbär."

I egenskap av minoritet ger han helt enkelt sig själv frikort att uppföra sig precis hur han vill. I det här fallet, genom att vägra ta kvinnor i hand. Eller i alla fall att uppföra sig enligt majoritetsuppfattningen i sin egen tradition. Man får hoppas att han anser att minoriteten i hans egen grupp får ha samma rättigheter att uppföra sig som de vill. Tillåt mig tvivla.

Mycket går att säga om att inte ta i hand, men något större problem är det inte. Vill han hälsa så är det upp till honom. Men att påstå att det är att bryta upp patriarkala värderingar är ren lögn och förbannad dikt - Khan jobbar direkt mot de värderingar Miljöpartiet påstår sig stå för.

Miljöpartiet har ett seriöst problem med de muslimer som arbetar inom partiet som de måste göra något åt. Det finns några hundratusen människor med ursprung i muslimska länder i Sverige, varav en del fortfarande är troende, så det är verkligen ingen brist på den kategorin kandidater, om det är identitetspolitik man är ute efter. Men av alla dessa lyckas Miljöpartiet nästan konsekvent attrahera de mest extrema. Har de ingen värderingskompass när det kommer till kvinnors rättigheter? Är de helt naiva?

På affischen bakom Khan står det "Vilken värld vill du leva i?"

19 apr. 2016

Bloggare från Bangladesh flyr till Sverige

Ett kort reportage från ett seminarium som genomfördes i Stockholm förra veckan.

Hur långt kan man välja sin egen identitet?

Nu ska ni få en jobbig film från den ultrakonservativa Family Policy Institute of Washington att fundera över. Hur långt kan man välja sin egen identitet - var går din gräns? Spelar avsändaren någon roll för hur ni tar emot frågan? Varför det? (Jag har personligen skitsvårt med den här filmen.)

18 apr. 2016

En kalkon till president

Jag undrar om inte Sveriges regering de senaste dagarna övervägt om det inte är en bra idé att stänga av sociala medier, såsom deras kollegor i Turkiet regelbundet gör. Om inte annat så skulle det kunna vara en strategi för att bli uppmärksammade av John Oliver.

Nytt poddavsnitt i vårvärmen: #163 – Radio Houdi viker ut sig. Igen!

    Det är vår och John och Anders passar på att vika ut sig. Igen!
    Rasistskandal i Miljöpartiet. Vem kan man äta middag med och måste man ta ID-koll på middagsgästerna och Googla dem innan första tuggan?
    Mark Zukkerberg och Stephen Hawkings ska leta efter liv kring Alpha Centauri. Är det att kasta pengarna i rymdhavet?
    Katolska Kyrkan har en tråkig historia när det kommer till att ta hand om barm Nu bjuder påven in 12 (!) flyktingar från Lesbos till sig.
    Vad är en manboy kontra ladyboy. Och hur uttalar man Sanders? Och kan en presidentkandidat utan Gud bli president? Och grattis Samantha Fox 50 år.
    Veckans klappträ, Mumintrollen, Påskharen (i Ungodify) och mycket mer utlovas i detta utvikande avsnitt av Radio Houdi.
  • Här lyssnar du on-line eller laddar ner en MP3-fil av programmet: http://www.radiohoudi.se/163-radio-houdi-viker-ut-sig-igen/
  • Eller så kan du gratis prenumerera via iTunes på den här länken
  • Vill du hellre lyssna via RSS så hittar du feeden här
  • Eller lyssna via Podcasts.nu, Cloud Caster och Acast
  • Du kan även passa på att gilla Radio Houdis Facebooksida

Gävle moskés fatwa om vilket riksdagsparti man bör rösta på

Inför riksdagsvalet 2014 utfärdade imamen i Gävle moské Sheikh Abu Raad (imamen i den moské som spridit islamism som Gävle Dagblad granskat så ingående) följande fatwa angående vilka riksdagspartier som var tillrådligt att rösta på. (Fatwan är raderad på moskéns hemsida men finns på Web Archive.) Man förtydligar fatwan så här: "Fatwan togs fram för att generellt uppmana alla muslimer till att ta ställning mot rasism och islamofobi." Syftet är förstås lovvärt, men frågan är om inte Gävle moské lyckats bättre med att propagera för rasism och islamofobi i och med sitt spridande av islamism.



Vad tror ni Miljöpartiet och Vänsterpartiet tycker om att få denna rekommendation från islamister? Atheist Pig kommenterar.


För övrigt borde Mehmet Kaplan avgå.

17 apr. 2016

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se