29 sep. 2008

Trosuppfattningar i konflikt

Det blev en intressant och lärorik diskussion här på Humanistbloggen efter inlägget ”I kväll granskas Humanisterna på TV”. Hela 26 inlägg.

En av de många intressanta frågor som tagits upp är hur personer med olika trosuppfattningar samtalar med varandra om sin tro.

Med tro avses här dels sådant som inte kan bevisas vetenskapligt och dels sådant som handlar om tillit. Ett par exempel:

En person är bokstavstroende och menar därmed att allt i bibeln är skrivet av en gud även om människor hållit i pennan och tyvärr inte alltid skrivit så som guden önskade, men en annan lika starkt religiös menar att boken är inspirerad av guden som dock ofta uttryckt sig metaforiskt och att texten måste tolkas utifrån vad vi nu vet.

En person menar att ett visst folkslag är utvalt som gudens eget och de därför har speciella rättigheter, under det att en annan lika religiös person menar att alla människor är avbilder av guden och därför har lika värde.

Hur förs samtalet? Den ene säger att du har sagt mig…. Den andra svarar, min lärare har sagt mig…. Men jag vet bättre för min text är äldre än din… Du har fel för din text gäller inte… Jag hör till de utvalda, det har min gud övertygat mig om.. Du har missuppfattat det hela. Det finns bara en gud – det vet vi båda – och i går kväll sa han till mig att jag var utvald. Etc, etc.

Religiösa uppfattningar är ofta så specifika att varje religiös person måste inse att den egna uppfattningen är sällsynt. Vad är det som gör att så många stänger ute andra tänkbara trosuppfattningar?

Humanisten har en helt annan situation. Den grundläggande inställningen är nyfikenheten och det ständigt prövande av nya uppfattningar. Det är givetvis ett förhållningssätt parat med skepticism, ett ständigt undersökande av hur nya idéer och ny kunskap om verkligheten fungerar tillsammans med andra idéer och det vi redan vet. Humanismen är extremt öppen för nytt tänkande och för den delen även gammaldags tänkande. Allt bör undersökas, värderas och accepteras eller förkastas.

Katoliken Magnus och jag har pratat religion på bloggar under ett års tid och det har ökat min respekt för övertygat kristna. Samtidigt skrämmer det mig att personer med så mycket av förstånd och beläsenhet, kan så fullständigt överge det förnuftiga tänkandet när det kommer till de mest fundamentala frågorna som de om synen på livets värde, moralens ursprung och vad som är sant.

Men om dessa frågor måste vi prata vidare om då vi inte kan undvika vårt gemensamma ansvar för vårt samhälles utveckling.

Vem skyddar religionsfriheten?

I kväll drabbar Humanisternas ordförande Christer Sturmark samman med Thomas Österberg opinionsredaktör på tidningen Dagen.

Vem är Thomas Österberg? Bloggen Allotetraploid vet: Kristen wahhabism i Dagen (2007).

Ämnet är Vem skyddar religionsfriheten?. Religionsfriheten är en av de allra starkaste rättigheterna i svensk lagstiftning. Men varför är det så egentligen? Och vad skyddar egentligen religionsfriheten rent juridiskt? Måste en viss typ av tro respekteras även om den går ut över andras liv och hälsa? Kan religionsfriheten också vara ett skydd mot religion?

Före debatten ger jur kand Anders Ekman en bakgrund. Moderator är Knut Stahle, ordförande för Unga Humanister. Plats: ABF Stockholm, Sveavägen 41. Tid: 18:00.

25 sep. 2008

Gud finns nog inte

Nu kommer Sveriges första barn- och ungdomsbok om religion ur ett icke-religiöst och humanistiskt perspektiv!

Livsåskådningsfrågor är inte förbehållna vuxna. Tvär­tom brukar de diskuteras som hetast under tonåren. Länge har det dock saknats en bok som enkelt sam­manfattar en icke-religiös livshållning för barn och un­gdomar.

Detta vill Patrik Lindenfors, en av denna bloggs skribenter, råda bot på med sin bok GUD FINNS NOG INTE. Att tvivla innebär att tänka själv. Patrik Lindenfors förmedlar en syn på världen utan myter och övernaturligheter. GUD FINNS NOG INTE är resonerande och serverar inga färdiga svar. Den passar således alla som någon gång har ställt sig frågan ”Finns Gud?”.

Böcker om religion och icke-tro har de senaste åren sålt i stora upplagor i USA, och vi ser nu hur religionsdebatten även börjar påverka Europa och Sverige. GUD FINNS NOG INTE är en lättillgänglig introduktion till en icke-religiös livsåskådning, där varje enskilt argument för och emot ägnas sig egen sida. Boken är rikt illustrerad av Vanja Schelin.

Bokens författare beskriver förlaget Fri Tanke på detta sätt:
PATRIK LINDENFORS är trebarnsfar och forskare i evo­lutionsbiologi vid Stockholms universitet. Förutom sin forskning har han ett starkt intresse för olika kulturer och religioner. Han har därför rest mycket och i peri­oder varit bosatt i Tanzania, USA, Indien och senast Kenya. Han är engagerad i debatten om religionens samhällsroll.
Läs mer om boken i nätbokhandeln, till exempel via Adlibris.

23 sep. 2008

I kväll granskas Humanisterna på TV

I kväll beskriver SVTs-programmet Existens kampen om själarna. SVT2 utannonserar programmet på detta sätt:
Vad händer när den kristna borgerligheten mobiliserar och startar tankesmedja och den kristna vänstern samlas till motangrepp? Samtidigt som Förbundet Humanisterna tycker att religion och politik inte har med varandra att göra. Programledare är Anna Lindman Barsk.

Visst är de kristna oroliga över framgången för Humanisterna och över att så många lämnar de religiösa sällskapen. Däremot är det inte rätt att säga att Humanisterna inte tycker att "religion och politik har med varandra att göra".

Det är alltid värdefullt att de som för fram politiska förslag också redovisar de värderingar som förslagen grundas på. För en humanist är det t.ex. ofta naturligt att utgå ifrån de mänskliga rättigheterna och lägga förslag som har vetenskaplig grund.

Många religiösa har inte främst rationella skäl för sina förslag utan de bygger dem på en slags respekt för mycket gamla skrifter och sägner. Det gäller framför allt när förslagen har kopplingar till moraliska värderingar, men även när det gäller så viktiga avgöranden som prioriteringar mellan olika politiska verksamhetsfält kan religionen spela roll. Då är det bra om de religiösa talar om när det inte finns rationella skäl för förslaget utan är en fråga om tro.

Tro präglar t.ex. ofta religiösa människors uppfattningar om Humanisterna. Det ska bli intressant och se vilka fördomar som speglas i kvällens program.

22 sep. 2008

Har liberaler och konservativa olika fysiologi?

Vad är det för skillnad i fysiologi mellan en liberal och en konservativ? Tidskriften Science rapporterar att ett forskarlag i USA som mätt fysiologiska reaktioner på rädsla har konstaterat att konservativa har starkare fysiologiska reaktioner när det blir utsata för obehagliga bilder och skrämmande ljud än liberala.

Studien testade 46 personer som alla angett att de hade starka politiska åsikter. Forskarna visade försökspersonerna obehagliga bilder, t.ex. ett öga med en spindel på pupillen eller öppna sår med maskar i, eller skrämde dem med plötsliga gälla ljud. I samband med de obehagliga bilderna mättes skinnets konduktivitet som en indikator på grad av upphetsning. I samband med de plötsliga ljuden mättes hur hårt försökspersonerna blinkade.

"De som hade starkast skinn- eller ögonreaktioner vid plötsliga ljud eller hotfulla bilder tenderade att ha politiska åsikter som fungerade som försvar för sin sociala grupp" sa John Hibbing, professor vid UNL. Dessa individer förordade högre försvarsanslag, dödsstraff, patriotism och Irakkriget. De som hade svagast fysiologisk reaktion förordade däremot högre bistånd, liberalare invandringslagstiftning, pacfism och vapenkontroll.

Har liberaler och konservativa olika moral?

Vad är det för skillnad i moralen mellan en liberal och en konservativ? Jonathan Haidt, professor i psykologi vid University of Virginia, anser sig veta att det finns fem grundläggande moraliska värden som avgör inte bara den politiska upppfattning utan också inställningen till all slags förändringar.

Haidt säger att det nyfödda barnen inte är utan moral utan har redan en första version av sin moralkod. Den vidareutvecklas sedan under livets gång.

De moraliska uppfattningar styr hur vi lojaliserar oss med vänner och distanserar oss mot "de andra". Denna grupptillhörigheten försvårar för oss att se vad som är sant.

Därför är det viktigt att lära känna sina egna moraliska övertygelser för att sedan försöka förstå andras. Först då är det möjligt att påverka andra om den egna moralens riktighet.







18 sep. 2008

Vatikanen vill ha mer katolicism i evolutionsteorin

För att fira att det var 150 år sedan Darwin publicerade "Om arternas uppkomst" så ska Vatikanen anordna en evolutionskonferens. Det är storsint att fira boken som visade att deras egen bok inte går att lita på, men lite underligt är det. Som om 'Flat Earth Society' skulle fira Columbus "upptäckt" av Amerika, eller om antroposoferna skulle fira uppfinnandet av mässlingsvaccinet.

Mest ironiskt är nog att Vatikanen exkluderar kreationister. Det är förstås en publicitetsploj föra att vinna poäng hos den tänkande delen av allmänheten (lite glad blir man faktiskt av att de sätter ner foten vad gäller de mest korkade uttrycken av religion). Fast läser man pressmeddelandet från Catholic News Service framkommer en helt annan avsikt. Att snylta på vetenskapens trovärdighet.

Jesuit Father Marc Leclerc, a philosophy professor at the Gregorian, told Catholic News Service Sept. 16 that organizers "wanted to create a conference that was strictly scientific" and that discussed rational philosophy and theology along with the latest scientific discoveries.

Som andra bloggare påpekat finns det en skriande motsägelse i den där meningen. En konferens som är strikt vetenskaplig - med teologer?? Prästen fortsätter:

He said arguments "that cannot be critically defined as being science, or philosophy or theology did not seem feasible to include in a dialogue at this level and, therefore, for this reason we did not think to invite" supporters of creationism and intelligent design.

Kreationister ej välkomna, alltså. Men Vatikanen är lika exkluderande åt båda hållen:

Archbishop Gianfranco Ravasi, president of the Pontifical Council for Culture, said the other extreme of the evolution debate -- proponents of an overly scientific conception of evolution and natural selection -- also were not invited.

Vad i hela friden är en "alltför vetenskaplig uppfattning om evolution och naturligt urval"? Är problemet för katolska kyrkan att det är för mycket vetenskap i evolutionsteorin? Det behövs alltså mer religion, ursäkta, katolicism, i evolutionsteorin för att den ska bli riktigt bra? Men snälla nån...

De forskare som deltar i den här konferensen utom för att protestera säljer sig. Förmodligen säljer de sig dyrt, för Vatikanen har resurser att anordna en guldglänsande, vräkig och på alla sätt lyxig och bekväm konferens. Men de säljer sig icke desto mindre. De ger katolska kyrkan en falsk legitimitet när Vatikanens egentliga mål bara är mindre vetenskap och mer religion i vetenskapen.

Jag menar förstås inte att man inte ska föra en dialog med katolska kyrkan. Jag menar bara att de inte ska få plocka poäng på den teori de motarbetat i 140 år, inte ska tillåtas förändra teorin det minsta åt ett mer 'katolskt' håll, eller komma undan med att jämställa vetenskap och teologi.

Det kommer finnas många anledningar att bevaka utvecklingen av den här konferensen. Under tiden kan vi luta oss tillbaka och bevittna Katolska kyrkans mästerliga propagandaavdelning när de regisserar medias bild av händelsen. Det kommer säkerligen bli en formidabel uppvisning.

(Inlägget är även publicerat på min personliga blogg)

16 sep. 2008

Påven (av alla människor) kritiserar materialism

Vid en ceremoni i Lourdes kritiserade påve Benedictus XIV det moderna samhällets materialism. Man kan inte annat än beundra hans skenhelighet. Han själv äger förstås officiellt ingenting, men han är Europas sista enväldige monark. I den positionen kontrollerar han rikedomar som är i det närmaste ofattbara. En liten stämningsbild från hans levnadsmiljö kan vara upplysande i sammanhanget.

Jag vet inte vad som är det största hyckleriet. Att påven framförde sitt budskap på ett ställe där man gör pengar på att folk tror att vanligt källvatten fungerar som medicin? Att han har mage att föra materialism på tal, han som kontrollerar sådana ofantliga rikedomar och vars organisation en gång i tiden sålde inträdesbiljetter till himlen? Att han företräder en Gud som kom ner till jorden för att påpeka att "Det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik man att komma in i himlen". Eller att han faktiskt tror att Gud kommer att gå på en skatteteknisk fint på den yttersta dagen. ("Men jag ägde ju ingenting av allt det där själv!" - Gud: "Nej, men du bestämde ju faktiskt över alltihop!")

15 sep. 2008

Hacka inte enbart på Svenska Kyrkan

Människan skapar sig olika förklaingsmodeller för att förstå sin omvärld. Allt efter kynne och förmåga. Problem uppstår när man utgår från en förklaringsmodell som den rätta och alla andra som fel.
Betyder det att alla förklaringsmodeller är likvärdiga? Den kulturrelativistiska hållningen menar det och är bekväm då man inte behöver ta ställning och utsätta sig för kritik. Samtidigt undergräver en kulturrelativism tilltron till utveckling och kunskapsackumelering.
Om jag tror på kreationismen eller Darwins utvecklingsmodell, är det ändå ytterst min tilltro till kunskap, vetenskap och utveckling som avgör hur jag ställer mig. För att väcka tilltro till utveckling och vetenskap, är det viktigt att den inte är dogmatisk, för då ger man fritt fram till andra dogmatiska uppfattningar.
Det finns dom som enbart synar och kritiserar svenska kyrkan, som om den är värst. En kyrka som fortfarande kämpar för att lämna staten och som inte vill vara en del och utfyllnad i socialpolitiken. Ibland får man en känsla av att kyrkans kritiker är människor som är bittra över att ha förlorat sin barnatro och ständigt ältar denna förlust.
Ett problem som jag ser det, är dogmatismen. Det är nu inte bara religiösa människor som kan vara dogmatiska. Det är inte enbart gudstroende som är religiösa.
Att vara dogmatisk ateist eller en dogmatisk gudstroende, blir i längden samma sak, men kallas olika.
Varför kan inte en ateist acceptera alternativ medicin? Har det med gud att göra, eller hokus pokus?
Eller kan det tänkas att det har med ekonomiska intressen att göra?
Om jag blir bättre av placebo, måste det vara en tillgång då jag bevisligen har med hjälp av min tilltro till medlet/behandlingen lyckats påverka mitt hälsotillstånd till det bättre, om det är så. Om jag dricker ett urindrivande te istället för att ta tabletter, kan det inte vara fel.
Däremot finns det en stor medicinindustri som tycker det är fel, men det är ju en annan sak och har inget med religion att göra. Eller?
Om kultur kan vara hur vi skapar vår omvärld och uppför oss gentemot varandra, är det så konstigt då att religioner (olika levnadssystem och världsförklaringar) har regler för detta och måste en ateist då se det som sin uppgift att gå emot allt vad dessa system förespråkar i fråga om människokärlek tex.?
Om nu ateister ständigt ältar urskillningslöst om hur hemskt allting är som har med religioner att göra, gör man sig själv en björntjänst. Då framstår en atesitisk förklaringsmodell som hård och omänsklig, som kallhamrad och kärlekslös. Som om vetenskap i sig skulle vara cynisk och inte ha att göra med på vilket sätt mänskligheten använder sig av vetenskapen.
I filosofin talar man om den grundläggande filosofiska frågan, filosofisk materialism eller filosofisk idealism. I en filosofisk idelaistisk hållning kan gud innefattas i någon form. Men så fort man blir dogmatisk, låser sig och vägrar vara öppen för andra tankar, har det ingen betydelse hur man ställer sig i den filosofiska grundfrågan. Det är viktigt att istället se vilka vägar som man kan gå till försvar och värn om och fördjupning av det demokratisk-sekulära samhället.
Jag menar att det är kampen för det demokratiskt sekulära samhället som är det avgörande viktigast för en ateist i dag. I stället för att slå på Svenska Kyrkan, bör vi vara glada åt att Svenska Kyrkan inte vill vara en politisk aktör i samhället. Däremot finns det krav från vissa kretsar av islam som vill vara politisk aktör och då krävs det ett begåvat motstånd och samarbete med olika partners.
Att föra en diskussion om guds existens eller ej, ja den för man med den som vill. Olika påståenden får man i vanlig ordning bemöta med argument. Ska detta skönjas med framgång är det viktigt att vi håller isär de olika nivåerna i debatten. Annars kan vi inom en översynlig framtid finna oss i ett samhälle där religiösa värderingar blir styrande.
Henriksson

Fel Palin utsedd!

Det var på något sätt självklart. Ingen kan väl vara så korkad att de utser Sarah Palin till vice-presidentkandidat.

Det var förstås Michael Palin de menade!



(Även publicerad på min personliga blogg)

10 sep. 2008

En patetisk fanatikers försvarstal

Tänk, så enkelt man kan göra det för sig. Sin replik till min fråga om den statsbidragsberättigande tron avslutar Sundbom med orden "i det här fallet är det ateisten som är den patetiske fanatikern." Och en sådans argument är förstås inte mycket värda. Tack för den, Sundbom.

Han skall i och för sig ha all heder av att han faktiskt läst idéprogrammet, det är det inte många av alla som kommenterar Förbundet Humanisterna (FH) som har gjort, de flesta lyssnar mer på andra kommentatorer som inte heller läst det. Men en mening tycks han ha missat, vilket han avslöjar med orden "det tycker inte han [Peder]. Det har jag läst i … idéprogramet (sic)." Det är lite märkligt, eftersom den står nästan allra först i programmet: "Däremot binder dokumentet givetvis inte den enskilde medlemmen, som kan ha avvikande uppfattningar."

Något som kanske inte syns så mycket utåt är att vi inom FH kan vara djupt oense inom enskilda frågor. Det som enar oss är vår tro på människans egen förmåga till det goda, så som jag beskrivit tidigare. Inte ens ateismen är en minsta gemensamma nämnare, vi räknar även många agnostiker bland våra medlemmar.

Detta väljer Sundbom att bortse ifrån när det passar honom, men ibland kan det visst vara till nytta, som när han citerar en viss humanist Björn C, som tycker att vi snarare är att jämställa med opinionsbildande organisationer. Sundbom håller här med en humanist, men det gör inte jag, en annan humanist. Så tokigt kan det bli i Sundboms värld, där vi fanatiska humanister alltid tycker som Christer (rätta mig om jag har fel!)

Som sagt, alla inom FH är inte ense om hur förbundet skall vara. Det som fick mig att bli medlem var inte den opinionsbildande verksamheten, utan just den gemensamma tron på människan. Som Sundbom mycket riktigt påpekar är denna inte empiriskt grundad, den är obevisbar. Idéprogrammet nämner även att humanismen bland annat präglas av "övertygelsen om alla människors lika värde" som inte heller den kan beläggas empiriskt. Nej, Sundbom, vi hävdar inte något så enkelt som att "humanismen bygger på empiri" allena. Empirin hjälper oss bara att förstå vår omvärld, det vi skulle kunna kalla den materiella verkligheten, inklusive vårt eget biologiska arv. Resten kan sägas vara en fråga om tro, om än en tro som inte kolliderar med empirin.

Därmed sällar jag och många andra humanister med mig oss till den skara som Sundbom säger sig vara avundsjuk på, nämligen "människor som är starka nog att våga ge sig hän, och tro på något som de aldrig kan få bevisat för sig." Kanske är det ordet "tro" som är den springande punkten? Jag medger villigt att begreppet är svårbestämbart. För Sundbom tycks "tro" vara något som har enbart med gudomligheter att göra, något som per definition är oförenligt med vetenskapen. För mig, icke så. För mig tar tron vid där vetenskapen slutar, men de måste inte säga emot varandra såsom gudstro och vetenskap gör. Vetenskapen kan exempelvis inte påvisa existensen av frihet, ändå kan jag tro på friheten utan att kompromettera vetenskapen . Vad denna frihetstro sedan innebär tål att diskuteras.

Nå, Sundboms svar till mig är som han säger mycket enkelt, tyvärr lite för enkelt. Han svarar med ett argument som jag själv framförde i det inlägg som han svarar på, nämligen att religionen kan tillföra något gott i människors liv, det vill säga en känsla av meningsfullhet. Många av våra medlemmar tycker säkert att religioner är enbart av ondo. Jag för min del konstaterar att de kan föra något gott med sig förutom allt ont de (kanske i all välmening) ställer till med. Men detta goda är inte begränsat till gudstroende organisationer, och detta är min huvudpoäng.

Jag ser i humanismen som livsåskådning en oerhörd potential att hjälpa icke gudstroende att finna mening och sammanhang i sina liv, något som desperat behövs i denna splittrade värld. Om jag har rätt i denna oempiriska tro, och om man inte menar att meningsskapande verksamhet borde vara en privatsak som inte berättigar till statsstöd, så borde det med Sundboms eget resonemang vara berättigat att med statsbidrag stödja även en organisation som främjar denna humanistiska livsåskådning.

Detta förutsatt, förstås, att vi i övrigt ställer upp på vårt samhälles demokratiska värderingar, i enlighet med det som står i vårt idéprogram: "Därför bör sådant statligt stöd till trossamfund avskaffas, som motverkar gemensamma intressen." (Min kursivering.) För demokratiska värderingar, dem ställer väl alla de trossamfund som idag får bidrag upp på, eller hur, Sundbom?

Ett tips, slutligen: Sundbom skriver att han inte fått någon förklaring till moral på ateistiska grunder. Nå, det kan jag inte ge eftersom man inte kan bygga någonting på en icke-tro, men till nästa nummer av Humanisten (nr 3 -08) har jag skrivit en artikel där jag försöker förklara hur min moral är byggd på humanistisk grund.

9 sep. 2008

Öl för ateister

Danska ateistsällskapet har slagit sina påsar ihop med Bryggeriet Djævlebryg. Detta har resulterat i ölen Gudeløs, som beskrivs så här:

Type: Imperial stout

Data: 8,9% alkohol, OG ca. 1090, IBU ca. 65

Hvorfor? Bryggeriet Djævlebryg og Ateistisk Selskab har indgået en ugudelig alliance, og resultatet er "Gudeløs": Den første udgave er en lidt lettere imperial stout på 8.9% abv., der byder på brændte malttoner blandet med sødlige indtryk og en varmende dybde fra alkoholen. Selvom brygget først og fremmest er stilet mod Ateistisk Selskabs medlemmer, vil den dog snarest kunne købes i udvalgte butikker og barer landet over.
I disse tider, hvor virksomheder forventes at tage et socialt ansvar, har vi valgt at følge trop: For hver solgt flaske eller fadøl donerer Bryggeriet Djævlebryg en god dansk krone til Ateistisk Selskab.

Låter smaskens...

I morgon smäller det i Geneve

Den enorma Large Hydron Collider vid partikellaboratoriet Cern drar igång i morgon. Förhoppningen är att man ska hitta den lilla Higgspartikeln som ger allt i Universum massa. Teorierna säger att den bör finnas, men ingen har sett den.

En ung forskare i projektet Brian Cox berättade i mars på ett ytterst charmerade, sakkunnigt och ändå ganska lättillgängligt sätt om experimentet, hur långt partikelfysiken kommit och de stora frågor som kanske får sina svar redan under hösten eller nästa år.

Cox avslutar sin presentation runt denna bild med en fantastisk beskrivning av universums utveckling från tidens början:



Det är över 10000 forskare från 85 länder som arbetar med att hitta Higgs. Många av dem är svenskar. Med hjälp av Collidern får de partiklar att krocka i hastigheter helt nära ljusets.

Men det är inte bara Higgs man söker. Dessutom vill man veta mer om den mörka materien och mörka energin som utgör ca 95 % av all materia i universum. Egentligen handlar det inte om något "mörkt" utan om att det inte är synligt eller direkt mätbart, utan att man hittills bara insett att något finns. Men vad är det för något?

Andra frågor gäller universums fundamentala krafter, tyngdkraften, svaga och starka växelverkan och den elekromagnetiska kraften. Tecken tyder på att dessa krafter en gång var en enda gemensam kraft. Varför delades den i så fall upp? Och fortsätter de att förändras?

Sveriges radios Vetenskapens Värld om Large Hydron Collider 080923

7 sep. 2008

Pingstvän i Vita Huset

Sarah Palin är pingstvän och nominerad till vice president av det republikanska partiet. Väljs John McCain är hon ett "hjärtslag" ifrån att bli president.

Palin är medlem av Wasilla Assembly of God och är emot aborter (om inte mammans liv är i fara) och emot skärpt lagstiftning mot skjutvapen.

Hon är övertygad om att det är Gud som planlagt kriget i Irak:



Och emot att Gud stödjer byggandet av den stora oljeledningen i Alaska:



Assemblies of God är den amerikanska pingströrelsen. Humanisternas systerorganisation i USA, American Humanist Association, har en viktig uppgift framför sig.

5 sep. 2008

Stoppa konfirmationsundervisningen i skolorna

Skolverket vill få Nivrenaskolan i Njurunda i Medelpad att sluta med att hålla konfirmationsundervisning under skoltid.

- Man får inte ha konfessionell undervisning i skolan. Formellt kan vi inte stoppa det, men vi riktar kritik och förväntar oss att kommunen följer det säger Jan Sydhoff, chef för Skolverkets enhet för styrdokument, till Sundsvalls Tidning.Jan Sydhoff
Allt enligt tidningen Dagen.

Varför i hela friden kan inte Skolverket stoppa det. Det strider ju glasklart mot läroplanen:
Undervisningen i skolan skall vara icke-konfessionell.
Alla föräldrar skall med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen.

Dessutom kan man fråga vad det är Svenska Kyrkan håller på med. Varför håller de på med lagstridig verksamhet i skolorna? Läroplanen är ingen rekommendation.  "En läroplan är en förordning som utfärdas av regeringen och som ska följas.", som det står på skolverkets webb.

Men det finns ledande företrädare som inte riktigt förstår att skolan ska vara sekulär. Ett tydligt bevis på det är Biskop Tony Guldbranszéns ”visitationstal” den 1 april 2007 i Selångers församling. Några klargörande citat:

- Ett mål handlar om att alla barn- och ungdomar i församlingen via skolan ska inbjudas till kyrkan en gång om året.

Skolan ska inte alls hjälpa kyrkan att värva ungdomar. Det får Svenska Kyrkan klara på egen hand

Bergsåkersskola kallar biskopen för ”kyrkans skola”. Men skolan är inte alls "kyrkans" - det är en helt vanlig kommunal skola. Om sitt besök i skolan säger han

- I klass sex fick vi se samarbetet mellan kyrkan och skolan genom bibeläventyret. Kyrkans proffsiga ledare för bibeläventyret visade oss en genomgång av Gamla testamentet som demonstrerade att eleverna verkligen kunde innehållet i bibeln och att de sedan har en god grund för att själva som vuxna fundera över tron. Bibeläventyret är något som jag kommer att rekommendera många församlingar att ta efter.

Det är skolans lärare som ska svara för undervisningen, inte några ombud för Svenska Kyrkan. All undervisning ska vara icke-konfessionell.

- Konfirmationen ingår i undervisningen och vi fick en genomgång av församlingens konfirmationsprojekt.

Som sagt; konfirmationen får inte ingå i undervisningen. Det borde biskopen veta om.

Det verkar som om ärkebiskopen får ta biskopen i örat och förklara vad som gäller.

3 sep. 2008

Accord Coalition - Brittisk organisation mot religiösa friskolor

En ny organisation har startad i Storbritannien kallad "The Accord Coalition". Dess uttalade syfte är att arbeta mot religiösa friskolor.

Det är flera organisationer som gått ihop och bildat koalitionen för att få ökad slagkraft, bland annat de brittiska Humanisterna, brittiska lärarförbundet, en organisation för kristna homosexuellas rättigheter, samt - intressant nog - en Hinduisk organisation. Flera religiösa företrädare stöder öppet organisationen.

Tanken att gå ihop med andra organisationer för att på så sätt kunna driva en sådan här fråga är intressant. Religiösa friskolor är ju egentligen i väldigt få personers intresse. Kanske något för svenska Humanisterna att ta efter?

2 sep. 2008

Rubrikens makt

En braskande rubrik i DN förkunnar följande: "Gen hos män avgör om relationen ska bli lyckad". Redan rubriken säger oss vad DN bestämt sig för att de forskningsresultat som presenteras handlar om. I artikeln pratas det mycket om åkersorkar och annat som får lekmän med avog inställning till vetenskap att tända på alla cylindrar. Men följande högst relevanta fakta presenteras inte i artikeln, då måste man klicka på länken under "Fakta" bredvid artikeln (och vem intresserar sig för torra, tråkiga fakta...?*)

Bland de män som bar på två kopior av allelen uppgav 34 procent att de upplevt kriser i sina äktenskap. Bland männen som helt saknade allelen var motsvarande siffra 15 procent.

Detta innebär alltså att 66 procent (100 minus 34) av alla män som har maximal upplaga av den "problematiska" genen ändå lyckas i sina äktenskap, alltså två av tre. Det innebär vidare att av alla de män som helt saknar "otrohetsgenen"** är det 15 procent som ändå krisar. Notera också att det handlar om kriser i äktenskapet, inte om skilsmässor. Ett äktenskap kan också bli bättre efter en kris.

Håll dessa siffror i huvudet och betrakta DNs rubrik igen. Hur mycket "avgör" egentligen genen? Som vanligt inom biologin ser vi att generna påverkar våra beteenden till en viss del, miljön till en viss del, och hur stor den ena respektive den andra delen är beror på vilket beteende vi studerar. (Beteendet att gå på två ben styrs exempelvis huvudsakligen genetiskt hos människan, medan anknytningsbeteende i ljuset av siffrorna tycks styras mestadels av miljön.)

Nå, dagspressen lever ju på att sälja sina lösnummer, så det är inte annat att förvänta sig än att de skall presentera en förvriden tolkning av forskningsresultaten så att folk ska bli upprörda och fortsätta köpa tidningen för att få fortsätta vara upprörda. Även om journalisterna ger sken av att vara opartiska inne i artikeln, så tänk alltid på att titta på rubriken! Där bestämmer tidningen vad du ska tycka. Prova nästa gång, om inte annat så bara i fem minuter av ren nyfikenhet och intellektuell hederlighet, att tycka precis tvärtom.

~

*Ironi

** Den borde kallas för "genen för bristande partneranknytning" istället, men det låter förstås inte lika spännande för en lekman (inget ont om lekmän menat, jag skulle ha tyckt likadant om jag inte skaffat en vetenskaplig utbildning och lärt mig förstå nyanserna).
 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se