Ambres och SVT:s New Age-satsning

Igår begåvades vi med den osannolikt enfaldiga dokumentären Ambres – en död talar, om snickaren Sture Johansson som är besatt av en 3000 år gammal egyptisk ande. Det görs mycket oseriösa program i kommersiell TV. Problemet var att denna sändes i SVT och benämndes dokumentär.

I SVT:s sändningstillstånd står bland annat: ”Sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt” och att SVT före sändning skall ”så noggrant som omständigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet.”

Kunde någon upptäcka en enda kritisk fråga i dokumentären om Ambres? Nej. Istället informerar berättarrösten om att ”ingen skådespelare skulle kunna fejka Stures sätt att tala när han är i trans”. Framför allt mina skådespelarvänner har roligt åt den repliken. Att rabbla New Age-floskler med entonig röst och stirra in i kameran duger inte ens som inträdesprov till scenskolan. Det duger kort sagt inte alls.

Sture Johanssons utläggningar innehåller en vildsint blandning av paroller, en mix som är typisk för New Age-världen. Vi serveras välbekanta resonemang om ”karma”, ytligt inspirerade av hinduismen och buddhismen, men också ”energi”, ”frekvenser” och ”vibrerande inre strängar”, uttryck som tycks alludera på den moderna fysiken i dess mest vulgära tappning. Begreppen ”astrala färder”, ”det gudomliga jaget”, ”den inre rösten” och ”helheten” passerar likaså revy i Ambres språkbruk, liksom i varenda New Age-bok på marknaden idag.

Var i dokumentären, eller i förarbetet till denna, har någon kontroll av sakuppgifter eller någon rimlighetsbedömning skett? Konsulterades till exempel några experter som kunde bedöma Sture Johansson ur ett psykiatriskt perspektiv? Naturligtvis inte.

I sändningstillståndet för SVT stipuleras också att ”ämnesval och framställning skall ta sikte på vad som är väsentligt”. Nog vore det mest väsentliga i detta sammanhang att granska ett uppenbart fall av kvacksalveri?

Humanisterna anmälde programmet till Granskningsnämnden. SVT:s programdirektör Annie Wegelius gick i svaromål i ett yttrande till granskningsnämnden:

”Att ställa strikta krav på opartiskhet och saklighet när en film rör sig i detta gränsland vore enligt SVT:s uppfattning lika orimligt som att ställa krav på saklighet eller opartiskhet när det gäller andra program som speglar tro och livsåskådning ur ett personligt perspektiv."

Problemet är bara att huruvida det bor en 3000 år gammal egyptisk ande i de värmländska skogarna är ingen trosfråga, utan en empirisk fråga. Exakt på samma sätt som huruvida det bor älvor och troll i de värmländska skogarna.

Istället väljer SVT att sända en oseriös dokumentär om en kvacksalvare, och går därmed den enfaldiga och självupptagna new age-industrins ärenden. Och filmproducenten Anders Grönros ges möjlighet att tjäna en rejäl hacka på att sälja filmen på DVD med ”72 minuter extra Ambresmaterial” där Sture Johansson simulerar trans och slänger ur sig new age-floskler.

Psykologen Hans Ljungqvist, som formulerat idén till dokumentären, skriver på SVT:s hemsida att ”Ambres är unik”.

Ambres själv ger prov på större klarsynthet när han vänd till tv-publiken förklarar med mystisk stämma:

- Skillnaden mellan mig och er är nästan ingenting.

Möjligen finns en skillnad: vi har inte alla förmågan att fullständigt dupera vår omgivning under trettio år och lura skjortan av SVT:s ledning.