Från tidningen Dagen: "Ett kristet par har dömts till nio månaders fängelse för att de har agat tre av sina fyra barn. Men det riktiga ”straffet” som hotar dem kan bli på livstid." Socialtjänsten har omhändertagit barnen.
[E]nligt vårdplanen måste paret också ändra sin religiösa tro. Ett annat krav som ställs på dem är nämligen ”Att vårdnadshavarna har anammat ett sunt förhållningssätt till sin tro som inte innebär negativa konsekvenser för barnen.”
Det här låter väl rimligt på något sätt. Men ändå inte, för hur avgör man vad som är ett "sunt förhållningssätt till sin tro"? Är det ok att tro på änglar? Ok att tro på änglar man kan prata med? På änglar som säger åt en vad man ska göra? Är det ok att agera på det änglarna säger åt en att göra?
Hur är det med Bibeln då, är det ok att leva enligt Bibeln? Föräldrarna hämtade inspiration till sitt uppförande från ordspråksboken - alltså Gamla Testamentet, är det fel? Betyder det att man kanske ska vara lite försiktig med tio Guds bud också? Aga verkar uppenbarligen inte gå bra, finns det andra bibliska regler socialstyrelsen answer problematiska? Stening? Är Nya Testamentet ok? Slaveri?
Dagen ringer upp och kollar, och Socialtjänsten backar bort till den enda möjliga svaret i den här teologiska sörjan man gett sig in i: "Självklart får man tro på vad man vill."
Nej, förstås. Det är själva handlingen som är problematisk, inte tron. Det är en rimlig ståndpunkt för en sekulär stat. Föräldrar kan inte tillåtas att göra vad de vill med sina barn. Vid barnmisshandel går det en oöverträdbar gräns.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
5 kommentarer:
Jag blir lite förvånad att inte religionsfrihet används som försvar för föräldrarnas handlande.
Jag vet inte vilken religion föräldrarna tillhör*, men de stödjer sitt handlande på en helig bok. Varför har de inte rätt den religionsfrihet som andra religiösa, så starkt försvarar?
* Dagen märker föräldrarna som kristna. Den tidningen har en sjuklig rädsla för kristna och kopplar samman kristendom med barnaga. Fy!
@Ulf Gustafsson:
Menar du att religionsfrihet faktiskt utgör ett legitimt försvar av föräldrarnas handlande, eller bara att du är förvånad över att ingen försökt sig på ett sådant försvar?
Vidare undrar jag om du menar att säga att man inte kan vara kristen och förespråka barnaga samtidigt. Det vore i sådant fall att radikalt omdefiniera ett begrepp på ett sätt som jag knappast tror är hjälpsamt i en diskussion.
Daniel W,
Religionsfrihet är ett möjligt försvar (legitimt? Inte enligt svensk lag). Jag är (egentligen) inte förvånad.
Så klart kan man vara kristen och samtidigt förespråka barnaga. Men att koppla ihop de två är klandervärt enligt Helle Klein-logik. (Jmf burka och islam)
@Ulf Gustafsson:
Jag genomskådade inte din ironi. Så här i efterhand kan jag inte förstå hur jag kunde göra en sådan miss.
Den offentliga linjen är att försvara stympning av bebisar och barn med religionsfrihet men inte aga. Det är till och med så att det är lagstiftat att samhället ska bistå i det förstnämnda. Varför inte införa lag som ålägger landstingen att bistå med aga till religiösa vårdnadshavare så att barnen kan få stryk på ett medicinskt acceptabelt sätt och adekvat vård om där skulle bli fysiska negativa biverkningar av agan.
Skicka en kommentar