Jo, det är en revolution i huvudet. Den kan leda var som helst, men denna flicka har tyvärr ett stängt sinne. Hon blir ett offer och det är inte ett dugg roligt.
Typ alla materialister på denna blog är ju i en liknande situation, så när ni skämtar om det är det ungefär som när treåringen upptäcker "bajs".
Det officiella Sverige är inte alls landet lagom i värderingsfrågor. Snarare är mönstret pendelslag mellan extrema hållningar. Tydligast märks de radikala kasten i vad som är offentligt acceptabelt kring sedlighet och sexualitet.
Då: bra med prostititution och t.o.m. med incest med barn. Nu fälls folk för innehav av teckningar.
En viktig förklaringsfaktor till de radikala lappkasten finns i de värderingar som präglar det svenska samhället: det land i världen som är mest rationalistiskt och mest besatt av jagets behov, som framgår av det samhällsvetenskapliga nätverket World Values Surveys Inglehart-Welzel Cultural Map of the World.
Den överdrivna rationalismen formuleras i principer som ”Har man sagt A, får man säga B”, varpå man raskt rusar ända till alfabetets sista bokstav.
Jag tycker Gürs kolumn var infantil. Men så är jag inte mycket för kompomisspositionen heller: http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2010/05/fredagsmys-vi-kompromissar.html
Patrik L; Då kanske jag med är infantil, som iaf tycker att han har en poäng i det där om sedlighet och moral. Någon liten kompromiss hade kanske varit OK om iaf om det här (från kolumnen):
" För några decennier sedan var det i sin ordning med hyllningar till prostitution som ett sätt att ”maximera den sexuella lyckan i samhället”. Samlag på scen, live show, var en attraktion till och med på årliga marknader. Denna hållning kulminerade i sexualbrottsutredningen (SOU 1976:9), som föreslog att begreppet våldtäkt skulle avskaffas utom för de grövsta fallen samt att offrets beteende skulle beaktas vid påföljd, att incest mellan tonåriga barn och föräldrar skulle avkriminaliseras, liksom allt sexuellt ofredande, utom av barn under tio år. Utredningen skrev att ”sexuella övergrepp mot barn inte tycks ha någon speciell skadlig effekt för barnens personlighetsutveckling” och om barnet initierat förbindelsen, skulle detta vägas in, när det avkunnades dom för sexuellt umgänge med barn. "
Och idag har det slagit över åt andra hållet, och man kan straffas för innehav av teckningar.
Lennart W du tycker att ”Någon liten kompromiss hade kanske varit OK om iaf om det här (från kolumnen)”. Sen räknar du upp lagändringar och diskussioner från senare år.
Jag förstår inte vad du är upprörd över. Är det att vi har gått ifrån att:
A ”maximera den sexuella lyckan i samhället” Vem skulle vara prostituerad?. Din eller min dotter? (Jag har ingen dotter, men jag kan föreställa mig.)
B Att våldtäkt fått ny innebörd, som ser till den svagare parten?
C Att man har en annan syn på barns välbefinnande i dag? (Det fanns en tid när man inte trodde att spädbarn kände smärta och därför inte bedövade vid operattion.)
D Att påhittade historier (teckningar, sagor, böner) kan påverka synen på verkligheten
Hur kompromissar man om ovanstående punkter? Tacksam om du vill förklara. Jag förstår nämligen inte. (Jag förstod inte Gür heller.) Är det inte bra att vända och vrida på begrepp och tidigare synsätt? Ta vara på ny kunskap?
Har det inte skett rätt många steg i en humanitär utveckling? Kanske Humanistisk? :) Det finns fler exempel. Christopher Aqurette har pekat på synen på HBT-frågor i annan tråd.
Inga L: Jag är inte upprörd alls. Tycker bara att Gür har en bra poäng. Springer man för fort i rätt riktning är det stor risk att man springer förbi målet.
F.ö. kan man få ett liknande problem i numeriska koder som räknar på fysikaliska fenomen, genom att steg för steg ta fram allt bättre approximationer. "Bättre" är iaf tanken. Så man ändrar åt rätt håll, men det slår över och blir ännu mer fel åt andra hållet. Lösningen där är att vara konservativ. Dvs ändra, men ändra lite, kanske bara hälften så mycket som verkar motiverat. Voila! Konvergens mot en stabil lösning...
Lennart, Det finns andra optimeringsproblem där konservativa metoder inte funkar. Tänk t.ex att det finns ett globalt optimum och ett stort antal lokala optimum, då kommer en konservativ metod möjligtvis fastna i ett lokalt optimum. Det skulle möjligtvis kunna vara olyckligt.
Jag menar att "rent teoretiskt" kan vi inte utesluta behovet av en revolution.
7 kommentarer:
Jo, det är en revolution i huvudet. Den kan leda var som helst, men denna flicka har tyvärr ett stängt sinne. Hon blir ett offer och det är inte ett dugg roligt.
Typ alla materialister på denna blog är ju i en liknande situation, så när ni skämtar om det är det ungefär som när treåringen upptäcker "bajs".
Får mig att tänka på Gürs kolumn idag i SvD (som nog även förklarar en del om "Humanisterna").
I Sverige pendlar vi mellan extremerna
Det officiella Sverige är inte alls landet lagom i värderingsfrågor. Snarare är mönstret pendelslag mellan extrema hållningar. Tydligast märks de radikala kasten i vad som är offentligt acceptabelt kring sedlighet och sexualitet.
Då: bra med prostititution och t.o.m. med incest med barn.
Nu fälls folk för innehav av teckningar.
En viktig förklaringsfaktor till de radikala lappkasten finns i de värderingar som präglar det svenska samhället: det land i världen som är mest rationalistiskt och mest besatt av jagets behov, som framgår av det samhällsvetenskapliga nätverket World Values Surveys Inglehart-Welzel Cultural Map of the World.
Den överdrivna rationalismen formuleras i principer som ”Har man sagt A, får man säga B”, varpå man raskt rusar ända till alfabetets sista bokstav.
Dvs revolution.
Jag tycker Gürs kolumn var infantil. Men så är jag inte mycket för kompomisspositionen heller: http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2010/05/fredagsmys-vi-kompromissar.html
Patrik L; Då kanske jag med är infantil, som iaf tycker att han har en poäng i det där om sedlighet och moral. Någon liten kompromiss hade kanske varit OK om iaf om det här (från kolumnen):
"
För några decennier sedan var det i sin ordning med hyllningar till prostitution som ett sätt att ”maximera den sexuella lyckan i samhället”. Samlag på scen, live show, var en attraktion till och med på årliga marknader. Denna hållning kulminerade i sexualbrottsutredningen (SOU 1976:9), som föreslog att begreppet våldtäkt skulle avskaffas utom för de grövsta fallen samt att offrets beteende skulle beaktas vid påföljd, att incest mellan tonåriga barn och föräldrar skulle avkriminaliseras, liksom allt sexuellt ofredande, utom av barn under tio år. Utredningen skrev att ”sexuella övergrepp mot barn inte tycks ha någon speciell skadlig effekt för barnens personlighetsutveckling” och om barnet initierat förbindelsen, skulle detta vägas in, när det avkunnades dom för sexuellt umgänge med barn.
"
Och idag har det slagit över åt andra hållet, och man kan straffas för innehav av teckningar.
Lennart W
du tycker att ”Någon liten kompromiss hade kanske varit OK om iaf om det här (från kolumnen)”. Sen räknar du upp lagändringar och diskussioner från senare år.
Jag förstår inte vad du är upprörd över. Är det att vi har gått ifrån att:
A ”maximera den sexuella lyckan i samhället” Vem skulle vara prostituerad?. Din eller min dotter? (Jag har ingen dotter, men jag kan föreställa mig.)
B Att våldtäkt fått ny innebörd, som ser till den svagare parten?
C Att man har en annan syn på barns välbefinnande i dag? (Det fanns en tid när man inte trodde att spädbarn kände smärta och därför inte bedövade vid operattion.)
D Att påhittade historier (teckningar, sagor, böner) kan påverka synen på verkligheten
Hur kompromissar man om ovanstående punkter? Tacksam om du vill förklara.
Jag förstår nämligen inte. (Jag förstod inte Gür heller.) Är det inte bra att vända och vrida på begrepp och tidigare synsätt? Ta vara på ny kunskap?
Har det inte skett rätt många steg i en humanitär utveckling? Kanske Humanistisk? :) Det finns fler exempel. Christopher Aqurette har pekat på synen på HBT-frågor i annan tråd.
Inga L: Jag är inte upprörd alls. Tycker bara att Gür har en bra poäng. Springer man för fort i rätt riktning är det stor risk att man springer förbi målet.
F.ö. kan man få ett liknande problem i numeriska koder som räknar på fysikaliska fenomen, genom att steg för steg ta fram allt bättre approximationer. "Bättre" är iaf tanken. Så man ändrar åt rätt håll, men det slår över och blir ännu mer fel åt andra hållet. Lösningen där är att vara konservativ. Dvs ändra, men ändra lite, kanske bara hälften så mycket som verkar motiverat. Voila! Konvergens mot en stabil lösning...
Lennart,
Det finns andra optimeringsproblem där konservativa metoder inte funkar. Tänk t.ex att det finns ett globalt optimum och ett stort antal lokala optimum, då kommer en konservativ metod möjligtvis fastna i ett lokalt optimum. Det skulle möjligtvis kunna vara olyckligt.
Jag menar att "rent teoretiskt" kan vi inte utesluta behovet av en revolution.
(Praktiskt så är jag ändå konservativt lagd.)
Skicka en kommentar