Som fan läser Bibeln

I sann miljövänlig anda bjuder jag på en återvunnen godbit från min gamla (numera nedlagda) blogg. Håll till godo!

Uttrycket "som fan läser Bibeln" används ofta när personer anklagar andra för att medvetet tolka en text på felaktigt sätt. Jag är grymt less på att höra det uttrycket — i synnerhet från människor som aldrig bläddrat i en Bibel. Uttrycket insinuerar nämligen att det som står i Bibeln på det hela taget är vettigt och att de som tycker annat är ena jävlar som misstolkar innehållet med flit i syfte att svartmåla.

Den som läst Bibeln med kritiska ögon vet naturligtvis att den innehåller mycket hemskheter och därtill rent nonsens, med andra ord ett innehåll som knappast är värt att försvaras. Detta gäller i huvudsak GT, men även delar av NT. För er som inte bläddrat i "den heliga skrift" på nyliga tider, så bjuder jag nedan på smakprov från vardera testamentet.

Det första exemplet är från 1:a Moseboken i GT, där mördaränglar är utskickade av Gud för att förinta Sodom. Innan de skrider till verket besöker änglarna Lot för att rädda honom och hans närmaste från förintelsen. När så änglarna riskerar att bli offer för en homosexuell gruppvåldtäkt, så erbjuder Lot i stället sina "orörda" döttrar till våldtäktsmännen:

På kvällen kom de två änglarna fram till Sodom. Lot satt vid stadsporten, och när han såg dem reste han sig och gick fram till dem och föll ner och hälsade med ansiktet mot marken. "Jag är er tjänare", sade han. "Ta in hos mig över natten, så får ni tvätta av era fötter, sedan kan ni fortsätta er färd i morgon bitti." De svarade: "Nej, vi övernattar här ute." Men han bad dem så enträget att de till sist följde med honom hem. Där lagade han en festmåltid åt dem och bakade osyrat bröd, och de åt. Men innan de hade gått till sängs kom männen i staden, männen i Sodom, och omringade huset, både unga och gamla, alla utan undantag. De ropade till Lot: "Var är männen som kom till dig i kväll? Skicka ut dem till oss, vi skall ligga med dem." Lot gick ut i porten och stängde dörren bakom sig. "Bröder", sade han, "jag ber er, gör inte något så ont. Jag har två döttrar som ännu är orörda. Låt mig skicka ut dem till er, så kan ni göra med dem vad ni vill, bara ni inte gör något mot dessa män som har fått en tillflykt under mitt tak."

Kan man tolka detta på annat sätt än att ens egna döttrar är mindre värda än främmande män? Att det är mer hedervärt att skicka sina döttrar till pöbeln, än att utlämna manliga gäster som har bättre möjligheter att försvara sig? Själva hämndaktionen mot Sodom visar också på Bibelns förakt mot homosexualitet.

Exempel nummer två är från Apostlagärningarna i NT. Medlemmarna i en kristen församling uppmanas där att sälja sina egendomar och ge pengarna till församlingen. Ett par väljer att behålla en del av pengarna från sin egendomsförsäljning för eget bruk, och straffas hårt för detta:

En man som hette Ananias sålde tillsammans med sin hustru Sapfeira en egendom. Med hustruns vetskap tog han undan en del av köpesumman och kom och lade ner resten framför apostlarna. Då sade Petrus: "Ananias, hur har Satan kunnat fylla ditt hjärta, så att du försöker lura den heliga anden och tar undan en del av pengarna du har fått för din jord? Var den inte din så länge du ägde den, och förfogade du inte över pengarna när den var såld? Hur kunde du komma på tanken att göra så? Det är inte människor du har försökt lura, utan Gud." Vid de orden föll Ananias död ner, och alla som hörde på greps av stor fruktan. De yngre männen svepte honom, bar bort honom och begravde honom. Omkring tre timmar senare kom hans hustru dit utan att veta vad som hade hänt. Petrus vände sig till henne: "Säg mig, var det allt ni fick för jorden?" - "Ja, det var allt", svarade hon. Men då sade Petrus: "Hur kunde ni komma överens om att utmana Herrens ande? Du hör stegen utanför dörren - det är männen som har begravt din man, och nu skall de bära bort dig." I samma ögonblick föll hon ner framför honom och dog. När de unga männen kom in fann de henne död, och de bar bort henne och begravde henne bredvid hennes man. Stor fruktan grep hela församlingen och alla som hörde talas om denna händelse.

Kan man tolka detta på annat sätt än som ren skrämselpropaganda? Att församlingens ekonomi är viktigare än ens egen, och att död väntar den som sätter sina egna intressen framför församlingens? Den "barmhärtige Guden" lyser hursomhelst med sin frånvaro!

Jag vet att det finns teologiska bortförklaringar till båda dessa passager, men då är frågan: vem avgör vilken tolkning som är den rätta? Dessutom är Bibeln fullproppad med liknande episoder. I ljuset av detta ter sig "som fan läser Bibeln" som ett mer än lovligt missvisande uttryck...