31 juli 2011

Ett smycke, men ingen boja runt halsen

Erik Helmerson skriver i dag ett inlägg på DN:s ledarsida - Religion: Ingen symbolfråga. Helmerson kommenterar det att diskrimineringsmyndigheten i Storbritannien vill dra landet inför Europadomsolen för att det inskränker religionsfriheten för långt. I grunden ett bra inlägg, men Helmerson avslutar på följande vis:
Men när frågan börjar handla om att inskränka rätten att bära – diskreta – religiösa symboler är det lätt att instämma med civilminister Stefan Attefall och tycka att samhällets religiösa beröringsskräck börjar bli löjeväckande. Visst kan vi unna en medmänniska, både i vardagen och i djup kris, att få tröst av ett kors, en halvmåne eller en davidsstjärna.
Nej, här är det inte läge att hålla med Attefall och använda hans term "religiös beröringsskräck". För Attefall handlar det om att tvinga individer som inte delar samhällets traditionella livsåskådning att deltar i religiösa ceremonier. Attefall tycker att man skall acceptera "en kyrka, en psalmsång och en Fader vår" under en obligatorisk skolavslutning.

Vi måste lära oss att se skillnaden på en fritt vald sedvänja som inte skadar någon annan och en tvingande sedvänja som begränsar individen. Alla skall ha rätt att bära religiösa symboler, ingen skall tvingas till det. Det är religionsfrihet.

Självrannsakan

Torbjörn Tännsjö skriver på dagens DN Debatt om problemet med yttrandefrihetens gränser: ”Ett öppet samhälle kräver ansvar för det egna ordet”. Han berör i artikeln något som vi Humanister har stor anledning att fundera över. "Rätten att provocera är självklar i ett öppet samhälle, men oskyldiga människor kan bli offer för illgärningar som andra oavsiktligt kan ha uppmuntrat." Läs hela artikeln - den är mycket läsvärd. Här är den centrala passagen i artikeln för oss att fundera över.
Finns det behov av självcensur i det offentliga samtalet? Vi har tidigare i vårt land mött detta slags frågeställning i samband med Lars Wilks provokationer mot islam. Jyllandspostens Muhammed-karikatyrer har rest frågan med ännu större skärpa. Bör man huka för islamistiska terrorhot genom att inte provocera alltför grovt?

Jag har tyckt att svaret är enkelt och självklart: nej. Den enskilde individen får själv avgöra vad slags risk hon vill ta, men rätten att provocera är självklar. Och provokationen är en del i ett långsiktigt upplysningsprojekt. Några få modiga må välja Brunos väg, då den provocerade slår tillbaka, andra Galileos (se fotnot). Det är ändå rätt att utmana!

Frågan har emellertid kommit i ett annat läge nu. Om jag vet att en högerextremist lurar bakom min axel, med fingret på avtryckaren, beredd att angripa både muslimer och alla som anses ”mjuka” mot islam, känns det inte lika självklart rätt att satirisera islam. Ja, till och med en saklig kritik mot religiösa föreställningar kan nu kännas problematisk.


I vårt land är kristendomskritiken oproblematisk, från denna utgångspunkt. Det kan vara farligt att utmana kristen fundamentalism, det vet vi nu, men de kristna i vårt land utgör inte som grupp något mål för terrorhot. Vi behöver inte dalta med kristendomen för de kristnas skull. Men saken ställer sig onekligen annorlunda med islam. Företeelser som islamofobi är, det vet vi nu, en realitet och det är inte helt långsökt att tänka att också saklig kritik av islam, liksom satir riktad mot den, kan underblåsa sådana stämningar.

Det är lätt att tänka fel och överdrivet principfast här. Jag tar bara ansvar för mina resonemang, min konst, kan man frestas säga. Om någon missuppfattar min kritik eller min satir som stöd för våldsam aktion mot muslimer, så är det inte min sak. Jag har bara velat blottlägga islams irrationella, smaklösa och vidskepliga karaktär, egenskaper islam delar med kristendom och judendom. Men minns att även om terroristen är fullt ut ansvarig för sina dåd, så kan jag också ha ett medansvar. Jag är rimligen ansvarig, inte bara för vad jag tänker och säger, utan också för hur det kan tänkas uppfattas och utnyttjas av andra.

Detta är ett paradoxalt och obehagligt ansvar att bära. Om jag ålägger mig självcensur, om jag blir försiktig, för att inte ge ideologisk näring åt personer som Breivik, så har det öppna samhället fått stryka på foten. Om jag framhärdar och utnyttjar det öppna samhällets alla möjligheter för att säga min mening och utveckla min konst, kan oskyldiga människor bli offer för illgärningar, som jag visserligen inte har någon direkt del i, men som jag oavsiktligt kan ha uppmuntrat.

Jag vet sannerligen inte vad jag ska tänka om detta.
Detta är verkligen ingen enkel fråga att reda ut. Det första man måste konstatera är att det inte finns ett rätt svar på frågan - det här är inte den typen av fråga. Istället är det en snårig balansgång.

När vi inom Humanisterna idkar islamkritik, gynnar vi då samtidigt islamofobin - den irrationella rädslan för islam? Jo, tyvärr är det nog till en viss del på det sättet. Det finns till exempel en del kommentatorer som dragits hit till bloggen av den anledningen. Därför försöker vi hela tiden balansera islamkritiken med kritik av till exempel Sverigedemokraterna och genom att belysa förtryck i andra religioners namn så det blir klart vad det är för grund vi står för: alla människors lika rätt och lika värde.

Men om vi istället helt skulle låta bli islamkritiken och inte stå upp för individuella människors rättigheter i alla situationer, skulle vi då inte bli amoraliska åskådare till förtryck och övergrepp? Jo, definitivt. Debattörer som Helle Klein eller Anders Wejrud verkar tro att det enbart handlar om att sätta ner foten gentemot islamofobin. De gör sig skyldiga till precis det sistnämnda. Humanisterna riskerar genom vår islamkritik att våra argument används av främlingsfientliga krafter i samhället - trots att vi står för motsatsen. Klein och Wejrud riskerar å sin sida att deras argument används av islamistiska kvinnoförtryckare och homofober - trots att de egentligen står för motsatsen. Är man aktiv debattör är att vara tyst åskådare också en åsiktsmarkering. Det vore klädsamt med lite självkritik från våra motdebattörer på den punkten.

Det är den lätta sidan av frågan. Att uppmärksamma förtryck kan (väl?) aldrig vara fel, oavsett förövarens etnicitet och religion. Men provokationer som Lars Vilks rondellhund och Jyllandspostens Muhammed-karikatyrer då? Här måste jag hålla med Tännsjö: "Om jag vet att en högerextremist lurar bakom min axel, med fingret på avtryckaren, beredd att angripa både muslimer och alla som anses ”mjuka” mot islam, känns det inte lika självklart rätt att satirisera islam."

Dags för lite besinning på den fronten? Eller vad tycker ni, kära läsekrets?

Söndagspredikan: Varför inte bara låta dem dö?

Frågan har ställts, apropå torkkatastrofen på Afrikas horn, om det inte vore bäst att bara låta de som drabbats av den dö? Om alla dessa barn växer upp, blir det kanske fler lidande och inte färre lidande? Det finns många problem med resonemanget - framför allt är det inhumant. Hans Rosling visar på ett annat av problemen i ett av sina lysande föredrag - det hjälper inte.


What stops population growth? from Gapminder Foundation on Vimeo.

Tack till Daniel Dunér för tips.
_______________________________________________________
Om ni vill hjälpa till rekommenderas nedanstående politiskt och religiöst obundna hjälporganisationer. Omtanke utan baktanke.
UNICEF
Röda Korset
Rädda Barnen
Läkare Utan Gränser
Plan Sverige

30 juli 2011

Korståg och Jihad

Jon Stewart reder ut begreppen.

Bertrand Russell: The Reith Lectures 1948

1948 inledde BBC sin årliga serie med Reith föreläsningar. Först ut var Bertrand Russell som talade om relationen mellan myndigheter och individen.
In our complex world there cannot be fruitful initiative without government, but unfortunately there can be government without initiative. [Lecture 4]
Individual excellence, although a great part of it consists in right behaviour towards other people, has also another aspect. If you neglect your duties for the sake of trivial amusement, you will have pangs of conscience; but if you are tempted away for a time by great music or a fine sunset, you will return with no sense of shame and no feeling that you have been wasting your time. It is dangerous to allow politics and social duty to dominate too completely our conception of what constitutes individual excellence. What I am trying to convey, although it is not dependent upon any theological belief, is in close harmony with Christian ethics. [Lecture 6]
Sex halvtimmeslånga föreläsningar, perfekta för en regnig sommardag, finns att tillgå på BBC eller iTunes.

Lördagsunderhållning: Gudar? Nej, utomjordlingar

Vissa teorier är för självklara för att inte vara sanna. Det här är inte en av dem.

Från Pharyngula.

29 juli 2011

Extremism på nätet

Lars Gule var 2000 till 2005 generalsekreterare för Human-Etisk Forbund i Norge. Han har vid flera tillfällen haft dialog med Anders Behring Breivik på olika nätforum [ex. på document.no]. BBC Radio 4 har gjort en kort intervju med Gule om den extremistiska ideologin han mött på nätet [nedan och med lite bättre ljud här].

The impossible game

28 juli 2011

Kanske skulle han inkluderat SAAB?

Alla hjälper så gott de kan

På Youngstorget mellan AUFs kontor och de skadade regeringsbyggnaderna har Scientologikyrkan placerat sin hjälpverksamhet i Oslo. På onsdagen ändrade de på sina skyltar från "Vi kommer fra Scientologikirken" till  "Vi är frivilliga hjelper". De ansåg namnskyltar räckte som upplysning, men kanske var det  få som stanna för att snacka tidigare. De som stannar till, får Scientologernas skrift "Vägen till lycka" och rådet att prata med en nära vän eller en psykolog. Läs lite mer i Aftenposten: Advarer mot «frivillige hjelpere» fra Scientologikirken


Aftenpostens artikel eller detta inlägg hade inte skrivits om det rört sig om en livsåskådningsorganisation med fler medlemmar i Norge och Sverige.

Jesus har återkommit! Till Australien! Och Maria Magdalena också!



Tack till Thomas för tips!

27 juli 2011

Skeptikerpodden #59 - Katastrofer, konspirationer och konferenser


De fruktansvärda händelserna i Norge skakade om en hel värld och lämnade nog ingen oberörd. Som så ofta när liknande sker börjar spekulationer och diverse konspirationsteorier spridas snabbt. Vi diskuterar vikten av att invänta så mycket fakta som möjligt samt dynamiken i konspirationsteorierna. Vi har än en gång Karin med oss, men från och med nu är vi stolta över att få kalla henne fast panelmedlem. Det så kallade ”elevatorgate” som hon tog upp i förra avsnittet fortsätter att skapa engagerande diskussioner. Per-Johan Råsmark intervjuas om The Amazing Meeting 9 som han besökte i Las Vegas.

Rebecca Watsons vid det här laget tämligen väldiskuterade önskan om att som kvinna få slippa vissa typer av närmanden i olika sammanhang orsakade stor debatt. Önskemålet och den efterföljande internetstormen diskuteras alltjämt, bland annat på Vetenskap och Folkbildnings forum, där diskussionen både engagerar och upprör deltagarna.
I föregående avsnitts Veckans Utbrott talade Anders bland annat om barn som ateister per default, vilket resulterade i ett svar från Samuel Varg Thunberg.

Delar av panelen intervjuar Per-Johan Råsmark med anledningen av dennes besök på The Amazing Meeting 9 i Las Vegas. Han berättar om bland annat workshops, paneldebatter och om konferensen i övrigt.
Karin och Maria informerar om skeptikerträffar i Västerås respektive grillkväll i Stockholm för humanister och skeptiker.
Vi får också höra ett nytt Veckans Utbrott.

I nyhetssektionen:
- ZandCell polisanmäler Vetenskap och Folkbildning. ZandCell sysslar med stamceller, men har av allt att döma svårt att producera belägg för sina påståenden.

- En studie om huruvida en kort semester är bättre än en lång har diskuterats i media den senaste tiden, men rapporteringen om den hade tydligen en del brister (SR, Medierna i P1).

- Ett par från South Carolina i USA upptäckte något förvånade att Jesus uppenbarat sig på kvittot de fick i varuhuset de handlat i. Om ägarna till denna hund känner samma glädje är okänt, men att man lätt upptäcker ansikten och mönster lite varstans där inga egentligen finns står i varje fall klart.

Som vanligt kan du lyssna gratis på Skeptikerpodden via hemsidan www.skeptikerpodden.se där du även kan ladda ner programmet som MP3-fil.
Du kan även prenumerera gratis på Skeptikerpodden via iTunes.

"Breivik var vilseledd av djävulen"

Det kommer fler och fler analyser om bakgrunden till Anders Behring Breiviks vansinniga terrordåd. Magne Tanem* skriver på det norska nätforumet verdidabatt.no sin förklaring: "Guds velsignelse forsvinner..."
... vi som kjenner Bibelen og står Kristus nært, [er ikke] overrasket. Jeg har lenge advart mot at Guds velsignelse over Norge kan forsvinne og påpekt at Norges terrorberedskap er for dårlig.
...
Årsaken til at Guds velsignelse nå er i ferd med å forsvinne, er at Arbeiderpartiet siden 1978, da den antikristne Fosterdrapsloven** ble vedtatt, sakte men sikkert har avkristnet Norge. Høy innvandring fra ikkevestlige land, uthuling av familiens autonomi og tilrettelegging for skilsmisser, støtte til islamistiske terrorister, for liten satsning på Forsvar og politi i Norge, innføring av ekteskap for lesbiske og homofile, samt Støres anerkjennelse av en palestinsk-arabisk terrorstat er årsaker til at Herren nå er i ferd med å trekke sin velsignelse over Norge tilbake.
...
Gjerningsmannen, Anders Behfring Breivik er årsaken til de forferdelige terrorhandlingene, men han må ha vært forledet av Djevelen, fordi Herrens hånd ikke holdes over oss. Når Djevelen først får overtaket, er dette dessverre bare begynnelsen på enda verre tragedier. Alt dette står skrevet i Bibelen, og særlig i Jesaja og Johannes Åpenbaring.
Jeg ser på det som min plikt å advare, for nå kommer vi inn i den store trengselstiden (eller endetiden). De grusomste ting av enorme dimensjoner er i vente, dersom Djevelen nå varig får festet grepet sitt.
Detta är den mest vidriga kommentar till den norska tragedin jag läst. Norge är ett fantastiskt land som de senaste dagarna visat enorm medmänsklighet och demokratisk styrka. De kommer inte låta Breivik och Tanum styra sin framtid.

* Magnar Tanem är politiker för Kristent Samlingsparti, ett norskt småparti med ytterst begränsat väljarstöd.
** Fosterdrapsloven är en hemsk omskrivning av abortlagstiftningen.

Om du någonsin åker till Denvers flygplats - se upp för alla fallossymboler!

26 juli 2011

24 juli 2011

Hatet mot den sekulära humanismen

En ofattbar tragedi har drabbat Norge. Den norska humanistorganisationen har öppet hus i många norska städer över helgen, för att kunna ta emot sörjande människor av behov att prata och träffas för att förstå. Vi i svenska Humanisterna lider med våra norska vänner.

Denna helg har vi sett det ultimata uttrycket av hat mot moderna liberala sekulära värderingar som feminism, humanism och idén om det öppna kosmopolitiska samhället. Den norske massmördaren Anders Behring Breivik kallar sig själv konservativ kristen och publicerar ett politiskt manifest kallat A European declaration of independence på Internet en timma innan han begår sina fruktansvärda terrorhandlingar i Oslo och på ön Utöya i Norge.

Under de senaste åren har vi upplevt ett debattklimat med mer eller mindre irrationella angrepp på den sekulära humanismens livsåskådning, värderingar och politiska uppfattningar. Dagens Nyheters förre chefredaktör Hans Bergström skrev om detta i DN redan 9 januari 2009.

Manifestet går till angrepp mot de ideologier och tankesystem Breivik föraktar: Feminism, Marxism, Islamism, Multikulturalism och sekulär Humanism. Den internationella humaniströrelsen, som svenska förbundet Humanisterna ingår i och som håller världskongress i Oslo den 12-14 augusti angrips direkt många gånger i manifestet:

Unfortunately, we're starting from a place of weakness. cultural Marxist/ multiculturalist ideals are far more compelling (emotionalism, multiculturalism, humanism which has led us towards the ongoing Islamisation of Europe)…

Vidare:

One of the foundational problems in Europe today is that the multiculturalists and the suicidal humanists lie to everyone to preserve comfortable illusions. Political correctness is a mandatory lie in European societies…because native Norwegians, Brits, French, Germans are white Christians and therefore evil by default according to multiculturalist doctrines…

Manifestet menar också att kristendomen måste förändra sin inriktning och återta kontrollen över Europa:

The future European Church must focus less on proletarian consciousness and should adapt more of the Calvinistic views relating to national and local industriousness (with the exception of globalist capitalism). Christian leftism is ultimately based on a mistaken theological premise: that God has a "preferential love for the poor." Scripture, however, informs us that God is no respecter of persons. As such, true Christianity refuses to romanticise either wealth or poverty (Prov. 30:8-9).

…och att påven behöver ersättas av en konservativ (!) påve:

When a just and conservative Pope mounts the chair of Peter, the tide will set strongly toward Rome. We will hear of conversions on every hand. The joyful radiance of this Popes appearance among us will be seen as nothing less than a strong and just knight of Christianity. A Crusader Pope, a man who symbolises and protects the persecuted Church. This new Pope will be a defender of Christianity, and will not contribute to the annihilation of Christendom through suicidal humanism.

Ur manifestet - attack på HPå Youtube publicerar Breivik också en film som sammanfattar manifestet. Bilden här är hämtad ur filmen, där humaniströrelsens symbol “happy human” syns i mitten. Humaniströrelsen attackeras för att den står för ett kosmopolitiskt samhälle som ska vara öppet för alla människor oavsett varifrån de kommer. I Breiviks förvirrade värld finns alltså en “Multicultiralist alliance” bestående av marxister, humanister och globalister.

Hatet mot liberala sekulära och humanistiska värderingar har nått ett höjdpunkt vi alla hade velat slippa.

Vi kan givetvis inte dra slutsatsen att Breiviks religiösa föreställningar är direkt orsak till hans terrorhandlingar, lika lite som islam är direkt orsak till självmordsbombningen på Drottninggatan i Stockholm. Däremot kan vi konstatera att religiöst extrema verklighetsuppfattningar ofta kan finnas med i bilden hos sinnesförvirrande våldsverkare, och bidra till deras vanföreställda verklighetsuppfattningar.

Denna helg kommer ta lång tid att bearbeta.

"Et angrep på menneskeverdet"

Åse Kleveland, ordförande Human-Etisk Forbund skriver på deras hemsida:
Etter den meningsløse terroren på AUFs sommerleir på Utøya og i Oslo sentrum i går, vil vi uttrykke en dyp medfølelse med de pårørende. Vi deler sorg og frustrasjon over det som har skjedd og har også forståelse for at noen føler både sinne og maktesløshet etter tragedien. 
Det vi har vært vitne til er et angrep på vårt politiske system, vårt demokrati og menneskeverdet. Ekstra grusomt er det at mange unge og idealistiske mennesker har mistet livet på grunn av denne terroraksjonen. De må ikke ha omkommet forgjeves. 
Minnene om dem skal være en inspirasjonskilde for fortsatt arbeid for anstendighet, demokrati og menneskerettigheter. På den måten skal de som verken respekterer demokratiets spilleregler eller menneskeliv vite at vi ikke lar oss true til taushet gjennom vold.
Vi er takknemlige for at de overlevende etter Utøya-tragedien og terroren i regjeringskvartalet nå blir omkranset av sine nærmeste og får den støtten de trenger. Det de har vært igjennom kan få av oss fatte omfanget av. Det er viktig at de nå får oppleve hva ekte medmenneskelighet er.
Noen og en hver av oss føler kanskje både uro, frykt og engstelse etter det som har skjedd. Vi er mange som kan ha behov for både nærhet og menneskelig kontakt etter de sterke inntrykkene vi har fått det siste døgnet. Derfor har vi i Human-Etisk Forbund nå et støttetilbud flere steder i landet til dem som ønsker samtale og omsorg i etterkant av tragedien.

En titt in i huvudet på en galen massmördare

PZ Myers gör en läsvärd analys av delar av Anders Behring Breiviks manifest. Han var en ensam galning, javisst, men som många har påpekat var han samtidigt en del av den högerextremism som florerar i den så kallade vit makt-miljön. Som DN skriver i en ledare:
Mardrömmen i Norge visar med all tydlighet på en gammal sanning: Den stora striden står inte mellan ”kristna” och ”muslimer”, ”höger” och ”vänster” utan mellan dem som tror på ett öppet, demokratiskt samhälle och dem som vill slå sönder demokratin med sprängmedel, automatvapen, bitterhet och hot.
Det är en uppgift för oss alla att stå fast i vårt försvar av det öppna, demokratiska samhället.

Läs även DN1, DN2, SvD, Expressen, Aftonbladet.

Verdenskongress "Humanism and Peace"

Human-Etisk Forbund [Norska Humanisterna] skal 12.-14. august 2011 være vertskap for den internasjonale kongressen for humanister fra hele verden. Verdenskongressen arrangeres av International Humanist and Ethical Union (IHEU) og holdes hvert tredje år. Vi venter opp mot 800 deltakere.
Besøk verdenskongressen sine sider.




IHEU samler over 100 medlemsorganisasjoner for humanister, rasjonalister, sekularister, ateister og fritenkere i mer enn 40 land. IHEU er representert ved FN i New York og Geneve, ved UNESCO i Paris, i Europarådet og i African Commission for Human and Peoples Rights.
Kongressens tittel er ”Humanism and Peace”, og det blir presentasjoner og diskusjoner blant annet om utviklingen av ulike typer konflikter i verden, rollen til overnasjonale organisasjoner, om mennesker er ”fredsomme dyr” og om betydningen av livssyn i konflikter. 
Kongressene Besøk verdenskongressen sine sider.Det har alltid vært viktig å samle humanister fra hele verden til å diskutere felles problemstillinger, utveksle erfaringer og å bli bedre kjent. Human-Etisk Forbund har vært vertskap for to verdenskongresser tidligere, i henholdsvis 1963 og i 1986. De siste kongressene har vært arrangert i Buffalo, USA (1988), Brussel, Belgia (1990), Amsterdam, Nederland (1992), Mexico City, Mexico (1996), Mumbai, Inida (1999), Noordweijkerhout, Nederland (2002), Paris, Frankrike (2005) og Washington DC i USA (2008).
På www.human.no/oslo2011 kan du lese mer om programmet for kongressen, samt melde deg på.

Söndagspredikan: Evolutionen av medkänsla

23 juli 2011

En oerhörd tragedi

En hemsk tragedi har inträffat i vårt grannland och drabbat människor som är engagerade i att gemensamt bygga ett demokratiskt samhälle. I denna oerhörda sorg ger Jens Stoltenbergs ord kraft till att försvara den öppna demokratin mot extremism.
Jeg har et budskap til de som angrep oss. Og til de som står bak.
Det er et budskap fra hele Norge:
Dere skal ikke få ødelegge oss.
Dere skal ikke få ødelegge vårt demokrati og vårt engasjement for en bedre verden.
Vi er en liten nasjon, men vi er en stolt nasjon.
Ingen skal få bombe oss til taushet.
Ingen skal få skyte oss til taushet.
Ingen skal noensinne få skremme oss fra å være Norge.
... 
Vi må aldri oppgi våre verdier.
Å vise at vårt åpne samfunn består også denne prøven.
At svaret på vold er enda mer demokrati.
Enda mer humanitet.
Men aldri naivitet.
Det skylder vi ofrene og deres pårørende.
Utdrag ur Statsminister Jens Stoltenbergs tal på fredagskvällen

22 juli 2011

Vårt djupaste deltagande med Norges folk

Birro virrar vidare i abortdebatten

Marcus Birro har skrivit ett nytt inlägg i abortdebatten. Förutom att mer än hälften av texten handlar om (a) att han kommer ångra/inte ångra att han skrivit den, (b) en Lundelltext och att alla våra atomer byts ut, och (c) att han ändrat sig och vill säga det men tror att alla blir arga på honom om han gör det. Det här är sann Birroism - att utmåla sig som ett känslomässigt offer redan innan han sagt något.

Därefter följer andra halvan av artikeln som faktiskt handlar om abortdebatten. Mest rör det frågan om det är rätt att visa upp bilder på aborterade foster då man argumenterar mot abort. Dessa ser ju ut som små ofärdiga barn. Sen har Birro råkat ut för två sena missfall och stått med foster som dött i vecka 24 och i vecka 17 i sina händer. Det här gav förstås en starkt känslomässig reaktion. Det är bara att beklaga att han råkat ut för detta.

Angående abortdiskussionen utförs de flesta aborter (78%) innan vecka nio. I vecka nio ser fostret ut som på bilden till höger och är mindre än 3cm långt. Och visst är ett foster i det här stadiet människoliknande - det är inte så konstigt, det ska ju bli en människa så småningom. Men är det en skyddsvärd individ?

De sena aborterna är det problematiska i den här diskussionen (vecka 18-22). Dessa är undantagsfall (1%) och man måste få tillstånd av Socialstyrelsens rättsliga råd. Dessa tillstånd ges endast i undantagsfall, och då främst vid grava fosterskador och allvarliga psykosociala skäl.

Abortdiskussionen är viktig och på intet sätt självklar. Debatten har ett tag nu kommit att handla om huruvida man bör visa bilder på aborterade foster i diskussionerna. Låt de rabiata abortmotståndarna visa sina bilder, tycker jag. Enligt retoriska regler kända sedan antiken kommer de då att förknippas med äckel och avsmak. Är det det de vill så är det upp till dem.

Under tiden kan vi andra fundera över den övre gränsen. Vecka 22, är det för sent?

"There's someone in my head but it's not me"

Dear Human

21 juli 2011

Irländska premiärministern Enda Kenny till försvar mot Vatikanen

Förra veckan släpptes Cloyne-rapporten med detaljerade redogörelser för hur Katolska kyrkan och den irländska staten hanterade de fall av barnövergrepp som rapporterades i församlingen Co Cork mellan 1996 och 2000. Nyligen alltså, så det går inte för katolska kyrkan att skylla ifrån sig på "60- och 70-talets sociala och sexuella omvälvning" som man försökt med förut.

Vatikanen har dock slagit ifrån sig kritiken i alla fall. Fader Federico Lombardi, Vatikanens talesman, menar att brevet som Vatikanen skickade till Irlands biskopar där man manade till tystnad var "förståeligt och riktigt" eftersom åtgärder riskerade att bryta mot kanonisk rätt.

Men Coye-rapporten är för detaljerad, noggrann och väl underbyggd för att Vatikanen ska kunna smita undan. Igår angrep den irländske premiärministern Enda Kenny - själv praktiserande katolik - Vatikanen för sin undermåliga hantering av övergreppen och misshandeln av barn som beskrivs i rapporten. (Du kan läsa hela talet här.)
Because for the first time in this country, a report into child sexual abuse exposes an attempt by the Holy See, to frustrate an inquiry in a sovereign, democratic republic as little as three years ago, not three decades ago. And in doing so, the Cloyne report excavates the dysfunction, the disconnection, the elitism, that dominate the culture of the Vatican to this day.

The rape and torture of children were downplayed or ‘managed’ to uphold instead, the primacy of the institution, its power, standing and its ‘reputation’.

As a practicing catholic, I don't say any of this easily. Growing up, many of us in here learned that we were part of a pilgrim church. Growing up, many of us in here learned we were part of a pilgrim church. Today, that church needs to be a penitent church. A church, truly and deeply penitent for the horrors it perpetrated, that it hid and that it denied.
[...]
As the Holy See prepares its considered response to the Cloyne Report, as Taoiseach, I am making it absolutely clear, that when it comes to the protection of the children of this State, the standards of conduct which the Church deems appropriate to itself, cannot and will not, be applied to the workings of democracy and civil society in this republic.

Not purely, or simply or otherwise.

CHILDREN…. FIRST.
Du kan se en del av talet här nedanför.


Läs mer på BBC eller i Irish Times.

Stening? Bry dig inte

20 juli 2011

Stefan Swärd

Den kristna tankesmedjan Claphaminstitutet leds av pastor Stefan Swärd. Här nedan intervjuas Swärd av Ulf Ekman apropå Frälsningsarméns homofobi, och Swärd framstår väl i inslaget inte som den skarpaste kniven i lådan, om man säger så. Under några minuters talande lyckas han:
  • Hävda att kristen homofobi inte är så farligt, eftersom även de "ateistiska kommunistiska diktaturerna" var homofoba (en helt riktig jämförelse förstås, men Swärd menar nog inte att kristendom och kommunism är samma andas barn egentligen?) .
  • Framföra poängen att det inte handlar om religion genom att hänvisa till homofobin i muslimska länder.
  • Klämma ur sig det här citatet, som är motsägelsefullt på flera plan: "Det är en väldigt ny idé i världshistorien att sexuell läggning ska vara någonting som definierar rättigheter på det sättet, liknande hudfärg."
  • Och slutligen hävda att sexuell läggning inte bara är medfött utan även formas av sådant som "övergrepp" och "olyckliga saker människor upplever", men att möjlighet finns till "befrielse", "nåd" och "möjlighet att leva i ett vanligt heterosexuellt äktenskap".
Här nedan kan ni se klippet, inställt för att starta vid det intressanta avsnittet. Hade det inte varit för den diskriminering och alla de hot som homosexuella utsätts för runt världen på grund av sådana här åsikter så hade det varit riktigt underhållande. Nu är det bara läskigt.

19 juli 2011

Avsiktliga misstolkningar

Sam Harris bok "Moralens landskap" har fått ett blandat mottagande, om man säger så. Från professionellt filosofiskt håll har boken nästan mangrant sågats. En av orsakerna är att för att Harris inte verkar ha läst in sig på tidigare moralfilosofi. Och att inte vara påläst är något av en dödssynd inom alla vetenskaper. En annan av orsakerna är att hans egen tes förefaller vara rätt tom och innehållslös. Läs till exempel Lars Gustafssons närmast totala sågning från Expressen häromdagen.

(Glöm dock inte att läsa boken själv om du vill ha en egen åsikt. Personligen tycker jag Harris har en självklar poäng - det finns bättre och sämre etik, och det bästa sättet att få reda på vilken som är vad är att se på etikens konsekvenser. Men han borde givetvis läst in sig bättre på ämnet. Oerhört klantigt att inte göra det. Och hans förslag på hur man "mäter" konsekvenser gillar jag inte heller.)

Förutom att Harris ligger bakom vad som verkar vara ett filosofiskt magplask är han även tongivande ateist och författare till de två briljanta alstren The End of Faith och Letter To a Christian Nation. Att se en känd ateist göra självmål är förstås för aptitretande för religiösa apologeter - det går helt enkelt inte att låta bli att plocka poäng på den här historien. Således har Per Ewert, Stefan Gustavsson och Bengt Malmgren - alla vid Claphaminstitutet - bloggat om det här och kommit fram till ungefär samma sak (surprise!): de nya ateisterna har genomskådats.

Fantastiskt! Som om Harris bok handlade om ateism? Som om ateismen - insikten att det inte finns någon Gud - står och faller med Harris bok? Som om det var Harris ateism som sågades och inte hans moralfilosofi? Oärligt debatterande är tyvärr ett av de vanligaste vapnen i de kristna apologeternas arsenal och till den långa listan av exempel kan vi nu foga ännu ett. Trist så det förslår.

Stefan Gustavsson skriver till exempel, efter ett långt citat ur Lars Gustafssons recension, att "Fler och fler tycks genomskåda nyateismen." Detta trots att recensionen inte innehåller en mening om Gud eller hans eventuella existens. Per Ewert skriver att "Lite intressant det där, hur överlägset sarkastiska som gudsförnekande debattörer kan vara mot varje än så litet tveksamt inlägg hos en meningsmotståndare, men samtidigt undvika att se de retoriska bjälkarna i det egna ögat." Trots att många av de som sågat Harris - till exempel Lars Gustafsson - själva inte är troende. Bengt Malmgren är den som sköter sig bäst, främst genom att han mest skriver om Stephen Hawking. Dock menar han där att man måste läsa teologi för att kunna svara på frågan "Varför finns det någonting istället för ingenting?" Teologi? Teologi är lika relevant som Harry Potter-kunskap för svaret på den frågan.

Det roligaste med de här avsiktliga misstolkningarna av vad kritiken av Harris bok egentligen handlar om är vad de säger om skribenternas egen etik och moral (Bengt Malmgren kommer som sagt undan den här kritiken). Utan att blinka slänger de fram oärliga teser bara det gynnar den egna propagandan. Trots att det till och med finns ett budord som förbjuder det (det nionde om du är kristen, det åttonde om du är jude): "Du ska inte vittna falskt mot din nästa." Snyggt. Det finns ett  passande bibelord för att summera felet med den här taktiken. Per Ewert har själv alluderat till det, så bibelordet kommer härmed i retur. Jesus egna ord, som finns i både Matteus (7:1-5) och Lukas (6:41-42):
Döm inte, så blir ni inte dömda. Ty med den dom som ni dömer med skall ni dömas, och med det mått som ni mäter med skall det mätas upp åt er. Varför ser du flisan i din broders öga när du inte märker bjälken i ditt eget? Och hur kan du säga till din broder: Låt mig ta bort flisan ur ditt öga - du som har en bjälke i ditt öga? Hycklare, ta först bort bjälken ur ditt öga, så kan du se klart och ta bort flisan ur din broders.

18 juli 2011

Torkkatastrof på Afrikas horn



Om ni vill hjälpa till rekommenderas nedanstående hjälporganisationer. Omtanke utan baktanke.
Röda Korset
Rädda Barnen
Läkare Utan Gränser

Attefalls syn på livsåskådningar är inte värdig en sekulär stat

Stefan Attefall begår två grundläggande misstag i sin roll som ansvarig för den sekulära statens relationer till livsåskådningsorganisationer: Han delar han ut statligt stöd till organisationer som solklart bryter mot kriterierna för att få detta stöd, och vägrar samtidigt en sekulär livsåskådningsorganisation som Humanisterna del i samma stöd.

Hans statssekreterare Ulf Perbo gjorde dessutom ett utspel i Almedalen som var ytterst raljant och nedlåtande mot andra livsåskådningar än den egna. Om dessa felbedömningar och attityder är representativa för ministerns hållning, är det ytterst olämpligt att han representerar den sekulära statens relationer med svenska livsåskådningsorganisationer. Med Attefall som ansvarig minister förhåller sig inte den sekulära staten livsåskådningsneutral. Det är ovärdigt en stat som vill kalla sig sekulär.

Jag utvecklar detta på Newsmill idag, läs hela artikeln här.

Rekord i missförstånd och flummeri

Den 1 juli 2011 publicerade Expressen en kulturessä som nog är det mest bisarra som publicerats på någon kultursida på mycket länge. Den kan läsas i sin helhet här. Expressen publicerar idag en kort replik från mig. Här nedan kan den läsas i något längre version:

 

Anna Ekström skriver i en kulturessä (1/7) om ”högröstade ateister”, dogmatisk rationalitet och katolska kyrkans förträfflighet. Tyvärr levererar hon så många filosofiska, vetenskaps- och kunskapsteoretiska missuppfattningar, att hennes resonemang och slutsatser helt saknar legitimitet.

Ekström tycks tro att dogmatism och rationalitet har något med varandra att göra. Rationalitet innebär att inte omfatta två ömsesidigt uteslutande försanthållanden samtidigt. Den som säger ”Det regnar och det regnar inte” uppvisar inte ett rationellt tänkande.

Att tänka rationellt är i själva verket ett vaccin mot dogmatism. Att vara dogmatisk innebär att hävda absoluta sanningsanspråk som man inte är beredd att ompröva i ljuset av ny evidens. Detta brukar vara religionernas starka gren, inte minst katolska kyrkans.

Den vetenskapliga metoden kan per definition inte vara dogmatisk, eftersom falsifiering och prövning mot experimentell empiri är inbyggt i själva metoden.

Ekström refererar också till Heisenbergs osäkerhetsprincip och kallar det vetenskapens ”toleransutrymme”. Det är uppenbart att hon inte har en aning om vad denna princip handlar om. Antagligen hämtar hon inspiration från några new age-böcker om den nya fysiken. Osäkerhetsprincipen innebär att det inte går att mäta en partikels hastighet och läge samtidigt. I övrigt har den nya fysiken tvärtom gett oss betydligt mer exakta verktyg för att förutsäga experimentella resultat än någonsin den klassiska fysiken.

Ekström skriver att om man inte tar hänsyn till denna osäkerhetsprincip så kan man ”rättfärdiga den relativisering av människans essentiella värde som lett till eutanasi och folkmord”. Det måste vara det mest groteska påstående som någonsin förekommit på en svensk kultursida.

Den sekulärhumanistiska livsåskådningen omfattar också den vetenskapliga metodens princip om öppenhet för prövning och ny evidens. Det är därför den ateistiska humanisten tror att gudar är skapade av människan, men är givetvis beredd att ompröva hypotesen om det föreligger belägg för gudars existens utanför människans egna fantasier och idévärld.

Därför faller Ekströms resonemang om ”intolerant ateism” fullständigt platt. Ateism kan aldrig vara intolerant. Ateism är ingen ideologi, utan endast ett kognitivt försanthållande om gudars existens.

Att dessutom koppla samman ateism med islamofobi och xenofobi är i klartext bara populistiskt trams. Att sjukdomsstämpla den religionskritik som framförs av sekulära humanister i Sverige mot tex religiöst sanktionerat kvinnoförtryck är att agera ”nyttig idiot” åt Jimmie Åkesson.

Vetenskap och religion är oförenliga

Bloggaren Nonicoclolasos tipsar om en artikel skriven av professorn i teoretisk fysik Sean Carroll. i tidskriften Faith and Philosophy om förhållandet mellan religion och vetenskap. Carroll skriver bland annat så här:
Within this framework, there are two possible roads to reconciliation between science and religion. One is to claim that science and religion are not incompatible because they speak to completely distinct sets of questions, and hence never come into conflict. The other is to assert that thinking scientifically does not lead to rejection of theism, but in fact that religious belief can be justified in the same way that any scientific theory might be. I will argue that neither strategy succeeds: science and religion do speak to some of the same questions, and when they do they get different answers. In particular, I wish to argue that religious belief necessarily entails certain statements about how the universe works, that these statements can be judged as scientific hypotheses, and that as such they should be rejected in favor of alternative ways of understanding the universe.
Nonicoclolasos refererar även till en artikel av professorn i biologi Jerry Coyne, som skriver detta:
It would appear, then, that one cannot be coherently religious and scientific at the same time. That alleged synthesis requires that with one part of your brain you accept only those things that are tested and supported by agreed-upon evidence, logic, and reason, while with the other part of your brain you accept things that are unsupportable or even falsified. In other words, the price of philosophical harmony is cognitive dissonance. Accepting both science and conventional faith leaves you with a double standard: rational on the origin of blood clotting, irrational on the Resurrection; rational on dinosaurs, irrational on virgin births.
Det verkar ibland råda någon sorts förvirring om detta i kommentarsfältet här på bloggen. Finns det religiösa forskare? Självklart, precis som det finns forskare som tror på horoskop. Finns det forskning vid religiösa institutioner, eller religion vid universiteten? Jamen visst! Det finns en påvlig vetenskapsakademi och teologiska institutioner.

Betyder det att vetenskap och religion är kompatibla? Nej, det betyder bara att människor kan ha självmotsägande åsikter och institutioner kan ha självmotsägande aspekter - det finns ingen naturlag mot sådant. Men själva idéerna som utgör "vetenskap" och "religion" är fullkomligt icke-kompatibla sätt att närma sig verkligheten. Det är själva tankesystemen som inte går ihop.

Däremot går det förstås att forska om religion, eller att ha en i det närmaste religiös tro på vetenskap, men det är helt andra frågor.

Nonicoclolasos har för övrigt annonserat att han slutat blogga. Det är en mycket tråkig nyhet - han har drivit en av de bästa bloggarna i Sverige. Vi på Humanistbloggen framför härmed ett tack för alla intressanta inlägg genom åren.

Michael Shermer hos Colbert

17 juli 2011

Attefall saknar sakliga svar

Minister Attefall tycks sakna argument för sin linje om statens förhållande till livsåskådningsorganisationer, så han försöker bokstavligt talat vilseleda läsaren i sin debattartikel på Newsmill 13/7. Jag återkommer inom kort med ett svar.

Inspiration till Humanism

"Humanism is the view that our ethics and politics should be premised on our best understanding of human nature and the human condition, as revealed to us by empirical enquiry and by the arts, literature, reflection, and the grown-up conversation of mankind." A.C. Grayling

BBC har producerat en fantastisk serie om hur människan har anpassat sig till ett liv på denna planet: Human Planet. (Dokumentären kan ses som klipp på youtube.)

Söndagspredikan: Inget

Från BBC.

16 juli 2011

Teach the controversy

15 juli 2011

Ett polskt avhopp

Det är omständigt att gå ur Svenska Kyrkan, men ändå enkelt jämfört med att gå ur katolska kyrkan i Polen. Sydsvenskan har beskrivit hur det kan gå till:  "Avhoppet lyckades – efter en andlig avhyvling"

Om kyrkan hade någon tro på sitt eget budskap skulle de inte behöva värva barn och försöka tvinga kvar vuxna. "Ingen kan komma till mig utan att Fadern som har sänt mig drar honom" (Joh 6:44)

Statligt stöd till trossamfund

DN:s ledare idag lyfter fram den viktiga frågan om statligt stöd till trossamfund och de extrema värderingar som frodas i somliga av dem.

Fredagsunderhållning: Lite amerikansk politik...

Varför bör man inte blanda ihop religion och politik?


13 juli 2011

Seger för religionsfriheten! Pastafarisk huvudbonad tillåten på österrikiskt körkort

Det är ett litet steg för en myndighet, men ett stort steg för religionsfriheten. I det globalt sett första kända fallet har pastafarianen Niko Alm tillåtits att ha på sig sin religiösa huvudbonad - ett durkslag - på fotografiet till sitt körkort.

Niko Alm ansökte om sitt körkort för tre år sedan då han läste att religiösa huvudbonader blivit tillåtna på officiella bilder i Österrike - men bara av religiösa skäl. I en intressant vändning krävde de österrikiska myndigheterna då ett intyg på att han var psykologiskt frisk nog att framföra en bil. Efter att ha skaffat fram ett sådant intyg - och tre års väntan - så tilläts Alm att ha på sig durkslaget på fotografiet.

Det är bara att gratulera. Läs mer på BBC.

Skeptikerpodden #58 - Överdoser och kontroverser



Vi gästas även denna vecka av Karin som den här gången berättar om överdoseringskampanjen som föreningen Vetenskap och Folkbildning genomförde under politikerveckan i Almedalen. Christer Fuglesang och några andra medlemmar ur föreningen överdoserade det homoepatiska sömnmedlet Coffea Alfaplex. Vi diskuterar kampanjens följder och mottagande, samt senaste veckans nyhet om Vidarklinikens dispens. Vi tittar också på den stora kontroversen inom skeptikervärlden med Rebecca Watson och Richard Dawkins i centrum.

Antihomeopatikampanjen och det så kallade ”självmordsförsöket” i Almedalen fick stort mediautrymme och föregicks bland annat av en debattartikel i Svenska Dagbladet dagarna före kampanjen. (Replik: Naturen mer komplex än skeptikerna förstår Slutreplik: Orimligt ge skattepengar till bluffmedicin)

SVT Debatt sände också ett inslag med anledning av detta, där Fuglesang och andra VoF-företrädare debatterade frågan med bland andra homeopaten Gunnar Jansson och höjdhoppsstjärnan Patrik Sjöberg. Se inslaget här (tillgängligt t.o.m. lör 6 aug).

Vidarkliniken har tidigare beviljats dispens för att sälja antroposofiska preparat, men dispensen löpte ut tidigare i år, vilket kan betyda att delar verksamheten bryter mot lagen.

Richard Dawkins har hamnat i fokus den senaste veckan, men inte av de vanliga anledningarna. Det hela fick sin början efter att Watson videobloggade om en händelse i samband med en ateistkonferens i Dublin där hon tog upp kvinnosyn och feminism inom rörelsen, varefter Dawkins kommenterade saken och kontroversen var ett faktum. Watson sammanfattar detta i artikeln The Privilege Delusion. Detta har skapat stora reaktioner inom skeptikervärlden med allt från krav på bojkott av Dawkins till regelrätta hot mot Watson, samt alla nyanser där emellan.

Som vanlig är Skeptikerpodden gratis och du kan lyssna on-line eller hämta en MP3-fil på skeptikerpodden.se eller prenumerera via iTunes

Abortmotståndare värvar barn som medlemmar

Från Dagens Nyheter, (Läs hela artikeln här)
Abortmotståndare i ungdomsföreningen Älska livet raggar medlemmar bland barn. ”Barnen fick ett glas juice, men visste inte om att de blev medlemmar”, säger Eivor Johnsson, Hönö, mor till ett av barnen.
Smakfullt. Förutom det djupt omoraliska att skriva in ovetande barn i en kontroversiell intresseorganisation så handlar det här om pengar. Rent bidragsfusk är vad det är frågan om. En av de faktorer som bestämmer hur mycket pengar en förening får i bidrag är nämligen medlemstalet.

Du kan läsa Älska livets informationsbrochyr här.

Ge inga bidrag till religiös åsiktsspridning

Per Gudmundson skriver i dagens SvD att staten inte skall ge stöd åt religiösa organisationer med omänskliga agendor: ”Ge inga bidrag till hatet”. Gudmundson lägger fram följande tes, som borde vara självklar:
Åsikterna ryms naturligtvis inom religionsfrihetens avsiktligt vida ramverk. Icke desto mindre strider de mot demokratiska grundprinciper om människors lika värde, likabehandling oavsett kön eller sexuell läggning samt förbud mot diskriminering på etnisk eller religiös grund. Det är budskap som inte ska spridas med skattemedel.
Att Gudmundson endast tar upp muslimska exempel förringar inte tesens allmängiltighet.

Därför är jag Humanist: PC Jersild



Du kan bli medlem i Humanisterna via den här länken.

12 juli 2011

Statssanktionerad våldtäkt

Surprise surprise… "Iran skärper kontroll av människors klädsel". Och hör på det här:

Just nu diskuteras en händelse flitigt i landet, en gruppvåldtäkt i en mindre stad i den centrala delen av Iran.

De kvinnliga offren överfölls av ett antal män när de befann sig på en fest tillsammans med sina egna män. Våldtäktsmännen tvingade kvinnornas män under hot att se på när våldtäkten begicks.

Våldtäkterna var välplanerade och männen gjorde inga försök att dölja sina handlingar, berättar Asiyeh Amini, journalist och kvinnoaktivist numera bosatt i Norge. Och det behövdes inte heller.

Myndigheterna förnekar inte våldtäkterna men i stället för att fördöma brotten menade de att kvinnorna inte har följt den islamska republikens regelverk för klädsel. Därför blev männen lockade till att våldta dem.

Därför är jag Humanist: Christer Sturmark



Du kan bli medlem i Humanisterna via den här länken.

11 juli 2011

Konfirmation på humanistiskt vis

Katrineholms Kuriren har publicerat ett reportage från Humanisternas konfirmationsläger i Sköldinge.

Internationella dagen mot stening

Idag är det den internationella dagen mot stening. Tyvärr behöver stening uppmärksammas, även 2011.

Läs mer här: http://stopstonningnow.com/wpress/4334

10 juli 2011

Söndagspredikan: Allt

Från BBC.

9 juli 2011

Kristet samhälle?

Tidningen Dagen och Frälsningsarmé anordnade ett seminarium i Almedalen: Sekulär stat – kristet samhälle. Medverkande var Ulf Perbo, statssekreterare, Sven-Bernhard Fast, biskop, Christer Sturmark, ordförande Humanisterna och Marie Willermark, Frälsningsarmén.

Periodvis skall det ha gått hett till mellan Sturmark och Perbo. Dagen bjuder på en intervju (med dåligt ljud) efter seminariet. Skolavslutning i kyrkan verkar heligt för vissa kristna och att diskutera konflikten religiösa dogmer och mänskliga rättigheter tabu. Är det det som menas med kristet samhälle?
(Det skulle varit roligt att se hela debatten.)

Gudlig TV från Almedalen

Den Livets Ord närstående tidningen “Världen Idag” rapporterar via Web-TV från Almedalen. Jag blir intervjuad och sedan recenserad i nedanstående klipp (ca 12.30 in i programmet).

Grattis Södra Sudan!

Spår av kriget.
En personlig historia. Då jag mellan 2004 och 2007 bodde i Kenya så var det för att min fru Anna jobbade med Södra Sudan för Rädda Barnen. Inbördeskriget vad på väg att ta slut - fredsavtalet slöts 2005 - så säkerhetsläget gjorde att vi inte kunde bo i Sudan, utan vi bodde istället i Nairobi. När Anna behövde ta sig in i Södra Sudan fick hon ta sig till Lokichokio i nordvästra Kenya och sedan flyga in i Sudan därifrån. Under regnperioden blev hela området i princip oframkomligt, då det varken gick att landa eller ta sig runt med bil. En besvärlig situation att arbeta i, för att formulera det milt. Rädda Barnen har trots detta utfört ett fantastiskt arbete i Sudan, med verksamhet för till exempel barnsoldater och med skolor.

Det är en stor glädje att Södra Sudan idag blir självständigt. Tyvärr kommer det att bli ett av världens fattigaste länder. Så här skriver Rädda barnen på sin informationssida om situationen:
Sydsudan är den plats i världen där lägst antal barn går i skolan. Kriget har skapat generationer av människor som aldrig fått någon utbildning och för många föräldrar är det ännu inte en naturlig vana att låta barnen utbilda sig.

Här saknas skolor, undervisningsmaterial och utbildade lärare.Trycket på skolorna är hårt och alla elever får inte plats. På många skolor måste lektionerna hållas utomhus och det kan vara svårt för eleverna att koncentrera sig.
Ni kan läsa mer om Rädda Barnens verksamhet i det nya landet här. Läs även om Södra Sudans frihetsdag i DN eller SvD.

Yttrandefrihet - något som måste vinnas varje dag

I Sverige är hotet mot yttrandefriheten från religiösa företrädare inte speciellt stort. Förhoppningsvis är Tuve Skånberg den ende av våra riksdagsledamöter som önskar en trosfridsparagraf. Blasfemilagar finns dock i många länder i världen. Humanismen är en kosmopolitisk rörelse, så det finns all anledning att både vara på sin vakt i Sverige, samt påvisa bristerna i andra länder. De religiösa företrädare som vill ha skydd för sina intressen, samtidigt som de vill ha full frihet att hetsa mot andra i samhället, skall inte få detta nöje.

I detta inlägg argumenterar Johann Hari kraftfullt och engagerande. (Även de andra fyra är värda att lyssna på. De pratar om hotet på yttrandefriheten från andra håll.)

(Johann Hari har själv haft det hett om öronen senaste veckan. Han har ertappats med att kopiera citat från en annan källa. Hans egen förklaring var att den ha intervjuade uttryckte sig otydligt och därför valde han istället en liknande formulering från en tryckt källa. Mindre smart.)

8 juli 2011

Christer Fuglesang är inte död!

Gästbloggarinlägg av Andreas Anundi.
_____________________________
Medlemmar av föreningen Vetenskap och Folkbildning genomförde igår ett PR-stunt med knorr under politikerveckan i Almedalen. Tveklöst den mest kände av dem, rymdfararen Christer Fuglesang, överdoserade tillsammans med de övriga skeptikerna ett sömnmedel. För den normalt funtade låter det ofattbart dumdristigt, men nu var det inte sömnmedel i någon vanlig mening. Det var homeopatiskt sömnmedel, närmare bestämt Coffea Alfaplex (D6), vilket gör överdoseringen både ofarlig och förutsägbar. Det händer ingenting.
Homeopati är läran om att lika botar lika. Ett preparat som ger liknande symptom som det du lider av ska spädas ut i astronomiska proportioner tills inget, eller försumbara mängder, av det finns kvar, men också skakas på ett magiskt sätt vid varje utspädning. Detta ska enligt förespråkarna fungera, eftersom de påstår att vattnet minns den aktiva substansen (som alltså inte finns kvar längre). Orsaken till att homeopatikan trots denna till synes (och de facto) verklighetsfrämmande behandling sägs fungera är den så kallade potentieringen, som alltså är skakningarna, tillsammans med det påstådda vattenminnet.
Coffea Alfaplex är, eller benämns som, sömnmedel. Man blir pigg av koffein, och enligt homeopatins lagar ska då utspätt (och skakat!) koffein råda bot på sömnproblemen. Fullständigt glasklart och rimligt, väl?
Samuel Hahnemann uppfann homeopati under första halvan av 1800-talet. Medicinvetenskapen var fortfarande i sin linda, om ens född, och på den tiden kunde rentav sockerpiller och utspätt vatten vara bättre än många av de behandlingar som ordinerades mot diverse sjukdomar. Det kunde med andra ord i vissa fall vara bättre att göra ingenting än att göra något direkt skadligt.
Kemins och fysikens lagar säger oss en hel del om verklighetens natur, men sådana trivialiteter stoppar sällan falangerna inom alternativmedicin. Homeopatiförespråkarna är inget undantag när de bortser från känd kemi och fysik, för att inte tala om de otaliga välgjorda studier som har gett denna förvetenskapliga behandlingsmetod en chans och undersökt den. Den saknar effekt utöver placebo, kort sagt.
Det finns, som homeopater gärna påpekar, studier som visar effekt. Dessa studier är vanligtvis dåligt utförda (bristande eller obefintlig placebokontroll, eller andra metodologiska brister) eller så är tolkningen av studierna felaktig. Inte sällan rör det sig om både ock.
Hur spännande det än är att fortsätta piska den döda hästen som är homeopatins ”funktion” och metodik lämnar jag det därhän. Det jag istället tänker bemöta är ett axplock av argument man ofta stöter på när homeopati diskuteras.

Valfrihet

Ett av de vanligaste argumenten är att folket måste få välja, att vår valfrihet inte ska naggas i kanten. Det både låter som och kan vara ett bra argument, om det hade varit tal om valfrihet i allmänhet. Modern sjukvård handlar i avsevärd grad om att erbjuda verksamma metoder, med dokumenterade effekter. I synnerhet när skattepengar finansierar behandlingarna.
Det är lustigt att tillskyndare av detta argument verkar mena att det inte är eventuell effekt som avgör om ett preparat är värt att skattefinansiera, eller att använda över huvud taget. Snarare framhålls valmöjligheten nästan som som en viktigare fråga i sammanhanget.
Det står alla fritt att välja vilken behandling de vill, eller avstå från behandling. Valet bör dock rimligen vara baserat på kunskap och stå mellan behandlingar som är både rimliga och som inte står i strid med så mycket vi faktiskt vet. När man ska avgöra vad som ska vara skattefinansierat måste man dra en gräns. Den går förslagsvis vid dokumenterad effekt, förutom att vården ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Drar man inte en sådan gräns kan man inte heller på goda grunder säga nej till någon annan mer eller mindre orimlig (eller overksam) behandling och Harry Potter-medicinen kan därmed göra sitt intåg.

Ofarligt

Det är inte ovanligt att homeopater eller förespråkare därav menar att homeopatika inte vore tillåtet om det var skadligt, vilket också homeopaten Gunnar Jansson påpekade i SVT Debatt. En annan invändning brukar vara att det inte har några biverkningar. Svänger man sig med dessa argument har man missförstått kritiken, bland annat. Det är mycket enkelt. Homeopati kritiseras för att det är overksamt, för att det saknar effekt, men oftast marknadsförs som något annat än det kvacksalveri det faktiskt är.
Livsmedelsverket och andra berörda myndigheter godkänner rutinmässigt produkter som är ofarliga och klassar dem därför så också, något annat vore märkligt. Detta innebär naturligtvis inte att produkterna i fråga därigenom får den effekt som påstås.
Att homeopatika inte har några biverkningar är också ett vanligt säljknep och argument. Om ett preparat saknar biverkningar saknar det också i regel verkningar. Ett medel som påverkar din kropp på något vis kan i allmänhet också antingen påverka för mycket, om dosen överskrider den för ändamålet tänkta dosen (andra skäl såsom allergier och överkänslighet förekommer också, naturligtvis), eller påverka på ett annat och möjligen oväntat sätt.

Vanligt

Ja, homeopatika är vanligt i Europa och andra delar av världen. Det kan betyda många saker, däribland att andra länder har andra regelverk eller att reglerna och föreskrifterna inte följs eller ens innefattar homeopater. Det kan också betyda att traditionella ”mediciner” har frikort, eller att de inte ens marknadsförs som (verksamma) mediciner. Listan av möjliga skäl och förklaringar till varför det är vanligt kan göras lång, men att inkludera ”för att homeopati fungerar” är inte nödvändigtvis rätt.
Man kan fundera på hur vanligt något måste vara för att det homeopater ska betrakta det som fungerande eller sant. Att hänvisa till popularitet är ingen vinnande strategi, och visar än en gång att eftersom man inte kan visa att det fungerar, så måste man hemfalla till att det åtminstone är populärt.

Bemötande

Här får homeopaterna nästan inga mothugg. Tyvärr är det så, att sjukvården idag lider av bristande resurser. Läkare och annan sjukvårdspersonal har pressade scheman och därför inte tid att ägna 60 minuter eller mer åt varje patient. Att på grund av denna fråga om resurser dra slutatsen att homeopati eller annan alternativmedicin fungerar är absurt.
Homeopati, och all annan påstått verksam behandling, ska stå på egna ben. En metod blir inte effektiv bara för att någon annan har brister.
Alternativmedicinska utövare har mycket riktigt ofta mer tid (eftersom det ingår i konceptet och affärsmodellen) för patienterna. Man känner sig sedd, man får uppmärksamhet för sina problem och sin livssituation. Det kan sjukvården säkerligen lära sig mer om, men det är inte en fråga om okunskap i första hand, utan om bristande resurser. Mer tid och mer personal skulle ge sjukvården möjlighet att ägna mer tid åt patienterna.
Men precis som det felaktiga resonemanget om att det är så vanligt haltar även detta argument. Uppmärksamheten som alternativmedicinare erbjuder gör inte behandlingarna i sig effektiva. Framför allt gör inte den bristande tidensjukvården har att fördela på patienter alternativa behandlingsmetoder verksamma i sig.

Överdos

Homeopater kritiserar i sin tur överdoseringskampanjer, eftersom de påstår att homeopatika inte går att överdosera. Först och främst är det sant, eftersom den påstådda effekten inte existerar, så t.ex. ett homeopatiskt sömmedel får dig inte att somna in för gott om du får i dig för kraftig dos. För att försöka förklara varför man inte kan överdosera hänvisar Dagens Homeopati till Natural News, där man kan läsa följande:
But homeopathy isn’t a chemical. It’s a resonance. A vibration, or a harmony. It’s the restructuring of water to resonate with the particular energy of a plant or substance. We can get into the physics of it in a subsequent article, but for now it’s easy to recognize that even from a conventional physics point of view, liquid water has tremendous energy, and it’s constantly in motion, not just at the molecular level but also at the level of its subatomic particles and so-called ”orbiting electrons” which aren’t even orbiting in the first place. Electrons are vibrations and not physical objects.
[...]
But getting back to water and vibrations, which isn’t magic but rather vibrational physicsyou can’t overdose on a harmony. If you have one violin playing a note in your room, and you add ten more violins — or a hundred more — it’s all still the same harmony (with all its complex higher frequencies, too). There’s no toxicity to it.
Förklaringen väcker fler frågor än den besvarar, men man undrar hur dessa homeopater vet detta, och varför det inte någon gång är mer än påståenden utan belägg. Det är i varje fall en välbevarad hemlighet för alla utom just upplysta homeopater, om det är sant. Toxicitet är en fråga om dos, inte enbart om vilken substans det handlar om. Här återkommer biverkningsfrågan igen. Om något har effekt är också generellt möjligt att överdosera. Det är dock lätt att bortförklara och avfärda eller bortse ifrån kunskap inom medicin och andra alla andra fält, när man inte rör sig inom samma verklighet som denna kunskapsbas befinner sig. Varför man inte vill röra sig inom samma verklighet är en fråga som inte behöver besvaras.
För att försöka sammanfatta ett på intet sätt komplett bemötande av den aldrig sinande strömmen av dåliga argument för homeopati:
  • Att valfriheten får stå ohotad innebär inte att (skattefinansierad) medicin, som normalt sett bedöms efter effekt och risker, ska innefatta allt som människor kan tänkas vilja välja.
  • Homeopati saknar vetenskapligt stöd och motsägs av, bland annat, kemi och fysik. Välgjorda placebokontrollerade studier har undersökt homeopatins påstådda effekt, men visar gång efter annan att den saknas. Eller, den uteblir åtminstone när man undersöker om den finns.
  • Att homeopatika inte är skadligt eller att det saknar biverkningar är inte ett argument vare sig för dess påstådda effekt eller för att det bör erbjudas som (skattefinansierat) vårdalternativ.
  • Att utövare av homeopati har tid för patienterna, eller bemöter dem på ett trevligare sätt än en stressade läkare på vårdcentralen gör säger endast det och inget om själva behandlingsmetodens effekt.
  • Om en behandling är verksam kan detta rimligen upptäckas på något vis. Hur vet man det annars? Homeopatins påstådda effekt verkar endast återfinnas som subjektiva bedömningar eller okontrollerade och okontrollerbara anekdoter, och aldrig i några systematiska, grundliga samt metodologiskt oklanderliga undersökningar där man försöker eliminera felkällor och subjektiva tolkningar. Det talar starkt för att det inte har någon effekt utöver placebo.
  • Att man måste ta till grundlösa och intetsägande förklaringar (såsom harmonier och vibrationer) gör hela fältet än mindre trovärdigt. Genom att använda obelagda förklaringsmodeller för att ge stöd åt en behandlingsmetod vars effekt också är obelagd är minst sagt problematiskt.
Det råder ingen tvekan om att dessa eller varianter av dem och flera andra argument med största sannolikhet kommer att dyka upp i ett kommentarsfält nära dig, men tills dess: Ät gärna sockerpiller, men kalla dem för godis i så fall. Inte verksam medicin.
 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se