14 maj 2012

Religionsvetenskapsseminarium om oss!

Så var det dags igen. Den här gången är det Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap vid mitt eget universitet - Stockholms universitet - som ska ha seminarium om religionskritik Det hela verkar grunda sig i en rätt så dålig analys av det första numret av Sans, "Svensk religionskritisk diskurs" publicerad i DIN: Religionsvitenskapelig tidsskrift. I varje fall var det den artikeln som följde med kallelsen. Vill du ha ett exemplar så maila mig. Här har ni sammanfattningen:

Organisationen Humanisterna, med Christer Sturmark i spetsen, är den tydligaste religionskritiska rösten i Sverige. När första numret av organisationens tidskrift Sans kom ut i början av 2011 anklagades flera av artiklarna för att vara islamofobiska. Religionsvetarna Susanne Olsson och Simon Sorgenfrei undersöker hur Humanisternas religionskritik kommer till uttryck i tidskriften Sans, och varför den kan uppfattas som islamofobisk.
Faktafel i sammanfattningen redan? Sans är inte Humanisternas tidskrift, utan fristående. Det är en detalj, men visar på vilken nivå artikeln rör sig. Som ni ser handlar det om islamofobi. Igen. Gerle i repris, med lika dåliga argument som förut. Det gör mig lite upprörd, den här halvdana forskningen. Det är ok att bli angripen av teologer - de har en agenda och en väldigt skum vetenskapssyn redan från början - men religionsvetare på ett universitet ska faktiskt hålla akademiskt hög kvalitet.

Vill ni gå på seminariet (det är öppet) så är det här utannonseringen:
Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap
Religionshistoria, vt 2012 
Kallelse till högre seminarium i religionshistoria tisdag 15 maj kl 16-18 i seminarierummet B542. 
På tisdag samlas religionshistoriker och religionsvetare från SH, UU och SU till ett gemensamt seminarium om samtida religionskritik i Sverige. Ann af Burén (SH), Susanne Olsson (SH) och Erika Willander (UU) kommer att hålla kortare inlägg (se nedan).
RELIGIONSKRITIKENS RELIGIONSFÖRSTÅELSE
  • Ann af Burén, (doktorand i relogionsvetenskap, Södertörns högskola) Om folklig religionskritik i Stockholm
  • Susanne Olsson (docent i relogionsvetenskap [sic], Södertörns högskola) Om religionsbegreppet i föreningen humanisternas retorik (se bifogad text).
  • Erika Willander (doktorand i sociologi, Uppsala universitet) Blogosfärens religionsförståelser
Efter seminariet kan de som har lust följas åt till restaurangen ovanför Östra station (Tekniska högskolans tunnelbanestation). Där finns hyfsat billig mat och dryck och brukar vara gott om plats.
Hälsningar,
Peter Jackson

31 kommentarer:

JemyM sa...

Som någon som studerar psykologi undrar jag om det finns en vetenskaplig definition av "Islamofobi" att ta till sig. Jag hade gärna tagit en symptombild/diagnos;
"Fobier sorteras kliniskt in under ångestsyndrom, som alla karaktäriseras av starka ångestupplevelser som orsakar lidande och i något avseende förhindrar ett normalt fungerande."

Jag noterar att ingen från psykologin medverkar i seminariet.

Det finns irrationell rädsla för Islam. Detta kan jag hålla med om. Då jag som studiefokus tittar på extrema/radikala rörelser har jag den som en av flera fenomen jag försöker förstå mig på och har stundvis följt utvecklingen på t.ex. Flashback.

Standard för "Islamofobi" (där vi faktiskt kan prata om fobi) är att den överdriver/generaliserar hotbilden på ett väldigt irrationellt sätt, inklusive myter om att "de" föder mer barn, att "de" är rasister som i regel hatar svenskar/ickemuslimer och att "de" har en slags koherent/koordinerad/strategisk rörelse som skall infiltrera och ta över Europa med hjälp av vänstern. Jag har aldrig sett denna form via humanisterna och jag hade förmodligen reagerat om jag gjort det.

Dock finns det också ett problem i att många idag är utbildade teologer/präster som har spenderat mycket livsstid och energi att lära sig ett döende yrke. När en människa kämpar för sin överlevnad kan hon gå ganska långt. Jag tillverkar ogärna stereotyper eller klandrar dessa mer än nödvändigt för jag tycker synd om dem.

Ulf Gustafsson sa...

JemyM,

Islamofobi används synonymt med antisemitism, men byt ut judar mot muslimer. Definitionen används för hatbrott etc. Trots att namnet är urdåligt går det ändå att använda i den betydelsen. Rädsla är väsentligt i beteendet, men att se det som fobisk rädsla leder fel.

Det kom en utredning av hatbrott för några månader sedan, som jag nämnde på bloggen, där islamofobi och antisemitisk likställdes.

Kristian Grönqvist sa...

Södertörns Högskola verkar göra sitt yttersta för att framstå som en skola för allt annat än vetenskap och beprövad erfarenhet.
En aktivitet som knappast kommer att medverka till den positiva syn man helst nu vill ge av sig själva.
De ligger redan nu i botten av arbetsgivarnas ranking av högskolor.
Inte en märkvärdig utnämning, men dock...

Kristian Grönqvist sa...

Jemy M

Jag följer helt med på Ditt teoretiska resonemang. Men sådana resonemang har en tendens att just bli... teoretiska.

Utifrån Din egen hållning, skapar du ett perspektiv, som är enkelt att resonera från.(Om bara alla dumma idioter vore lika kloka som jag, så vore det inget problem)

Nu är inte alla "dumma idioter" vare sig så kloka som Du, eller så tänker de i en annan kontext, vilket resulterar i att den vackra teorin blir mindre värd.

Rädslan för det annorlunda är verklig och befintlig. Den har också för en del reella anledningar, för andra bara teoretiska sådana.

Att sätta sig över verkligheten och företräda bara det teoretiska perspektivet blir därför bara ett slag i luften.
Teorier följer "bästa tänkbara önskescenario" verkligheten tyvärr oftast "Burke´s Law".

JemyM sa...

Kristian Grönqvist
Ledsen, men ditt inlägg var ganska obegripligt. Vet inte alls hur du tolkade mitt inlägg men din kommentar påminner mig lite om den här.

Jag håller på med kognitiv psykologi. Det är en disciplin som från grunden upp arbetar med den subjektiva upplevelsen konstruerad av hjärnans funktioner i vilket känslorna ingår. Det är en empirisk disciplin, inte en teoretisk som du påstår. Det är dessutom den disciplin som hårdast av alla varnar för teori utan empiri.

Så din kommentar var ett slag i luften och jag kan dessutom säga att jag anar tendenser till projektion.

Kristian Grönqvist sa...

Det jag försökte förklara att det finns rationel och irrationell rädsla för islam. Den som bestämmer vilket som är vilket är aldrig objektiv
Den som blivit slängd i fängelse av sedlighetspolisen i Teheran (tex min dotter) har alltid rationell islamofobi.
En manlig psykolog i Stockholm som aldrig varit i Iran skulle kalla rädslan för irrationell. Så lite kan det skilja.

Som Einstein sade redan för länge sedan.

"Det beror helt på var observatören står"

Jimmy sa...

Nu råkar det vara så att artikeln i DIN som Patrik L refererar till sammanfattar på ett bra sätt några av mina (och vad jag vet, många andras) huvudinvändningar mot en del idéer, diskurser och tankströmningar som förekommer hos många inom humanisterna. Jag håller inte med om alla poänger som görs i artikeln, men väl om den mest svidande kritiken.

Enligt mig är det anmärkningsvärt antiintellektuellt

- att svepa bort kritiken i sin helhet genom att hänvisa till ett detaljfel i texten.

- att kalla forskningen för "halvdan" utan att lyfta fram någon av artikelns poänger

- att påstå att detta är "Gerle i repris, med lika dåliga argument som förut", utan att lyfta fram vilka argument som framförs.

Så lätt slipper ni inte undan. Jag tror inte heller att skribenter som Patrik N och Ulf viftar bort artikelns kritik lika lätt som Patrik L. Tvärtom tror jag att de kommer att hålla med om en del av kritiken.

Nej, här borde ni (eller kanske rättare sagt Patrik L?) vara föredömliga och granska artikeln i sin helhet, istället för att populistiskt svepa undan den som "dålig".

Problemet är dock att artikeln inte finns på nätet, och är därmed inte intersubjektivt tillgänglig på ett bra sätt (vilket gör det extra lätt för Patrik att vifta bort innehållet). Detta hindrar dock inte att Patrik från att publicera ett längre inlägg där artiklens huvudsakliga argument på ett hederligt sätt beskrivs, för att därefter bemötas.

Som det ser ut nu så svider artikelns argument för mycket, och det blir enklare att rycka på axlarna och låtsas som att den inte finns.

Jimmy sa...

JemyM,

Precis som homofobi (vilket ingen verkar tycka är problematiskt), bör man - enligt de flesta som skrivit om begreppet - inte förstå islamofobi som en fobi i psykologisk bemärkelse. Det ligger snarare närmare antisemitism, som Ulf säger.

Däremot finns det - precis som ifråga om antisemitism - andra svåra gränsdragningar, och olika uppfattningar om hur begreppet ska förstås.

Mattias sa...

Man kanske likaledes borde börja använda uttrycket islamofobifobiker om de som i tid och otid ropar om islamofobi?

Ordet islamofobi är ju, som en följd av hur det har används en längre tid, helt meningslöst såsom betydelsebärare, och kan bara säga något om den som använder det.

Jimmy sa...

Mattias,

Så, eftersom vissa användare använder ett begrepp på ett sätt som är problematiskt, ska vi då anta att det fenomen som begreppet syftar på, enligt andra användningar, inte finns? Går resonemanget att applicera på liknande begrepp? Eftersom vissa slänger med antisemitism så fort staten israel kritiseras, bör vi då anta att antisemitism är helt meningslöst? Att det inte finns något sådant som antijudiska fördomar och hat?

Annorlunda uttryckt, borde vi inte kritisera dem som använder begreppet fel, samtidigt som vi förespråkar ett bättre användningsområde? Islamofobi, såsom det är definierat av ett flertal forskare, är ju ett av samtidens värsta gift och bör verkligen inte osynliggöras.

Ulf Gustafsson sa...

Detta är definitionen jag refererade till tidigare:

"Enligt Brås definition bygger ett islamofobiskt motiv på en ”rädsla för, fientlighet eller hat mot islam och muslimer och som aktiverar en antiislamisk reaktion mot islam, muslimsk egendom, dess institutioner eller den eller dem som är, uppfattas vara muslimer eller representanter för muslimer."

Ur http://www.levandehistoria.se/files/Antisemitism%20och%20islamofobi.pdf

Sedan hade vi tydligen en lång diskussion om detta på bloggen för ett drygt år sedan:
http://humanistbloggen.blogspot.se/2011/02/ett-olyckligt-begrepp-islamofobins.html#more

Jimmy sa...

Ulf,

Har du läst artikeln som Patrik L refererar till? Jag tror att du skulle göra en delvis annan bedömning än Patrik.

Mattias sa...

Kristian G,

det är inte SH som håller i detta evenemang utan SU.

Patrik L,

Det är ingen överdrift att säga att SANS och Humanisterna är varandra väldigt närstående. Den här bloggen har länge haft en reklambanner för SANS på sin sajt. Mycket av diskussionen om tidskriften har också förts här.

I det omtalade numret skriver flera Humanister, och i övrigt profiler som åtminstone jag annars mest har sett i just Humanistiska sammanhang.

Visst kan vi väl för den goda sakens skull säga att det är slarvigt att därmed likställa SANS med Humanisterna, men det går ju knappast att påstå att den religionskritik som förs fram i SANS är väsensskilt annorlunda än den som förs fram av förbundet Humanisterna. Och det är just denna religionskritik som ska avhandlas.

Men Humanisterna kan ju fortsätta att avfärda all akademisk kritik som "oseriös" genom att tillämpa denna sin millimetergranskning.

Att humanister samtidigt går ut i ständigt nya påhopp på olika religioner utifrån en religionssyn som jag bara kan betrakta som djupt förenklad och i vissa fall direkt förfelad, det tas samtidigt väldigt sällan upp som något problematiskt.

Patrik Lindenfors sa...

Mattias I,
Nu var inte Sans-felet något stort problem, precis som jag skriver i blogginlägget. Så det är inte det som är huvudproblemet. Tyvärr kan jag inte publicera artikeln, för då hade diskussionen varit enklare. Dock har både Per Dannefjord och Sara Larsson skrivit till författarna med synpunkter, så jag ska försöka få tillåtelse att publicera deras svar. Men även om jag gör det kommer bara ena sidan finnas representerad här på bloggen. Bekvämt nog, för sådana som Jimmy, som då kan hävda "missförstånd" utan att det går att protestera. Jag vill verkligen uppmana er som vill följa med i diskussionen som kommer att uppkomma att skaffa egen kopia av texten genom att maila mig. Jag har möjlighet att skicka ut den om sådär 8 timmar.

Jimmy sa...

Patrik L,

Ursäkta den något irriterade tonen i mitt första inlägg. Det känns bara så retfullt när seriös akademisk kritik soppas under mattan med retoriska etiketter som "dålig", "halvdan forskning", implicit låg nivå, etc., helt utan en redovisning av kritiken och framför allt utan argument. Du håller väl med om att det finns problem med det?

Eftersom jag har läst artikeln och själv intresserat mig för de problemområden som artikelförfattarna beskriver är jag naturligtvis även intresserad av Sara Larsson och Per Dannefjords synpunkter. Som du säger är det ett problem att artikeln inte är tillgänglig för alla, men det utesluter inte en hederlig beskrivning av dess viktigaste poänger.

Ulf Gustafsson sa...

Mattias I,

Du sammanfattar i slutet av din kommentar som framstår som komiskt för mig.

De akademiska kritiken av Humanisternas religionskritik (en handfull försök) har alla tagit ett utifrån perspektiv på Humanisterna - Hur uppfattas Humanisternas kritiken, inte vad är utgångspunkten för Humanisterna, vad är målet. Det senare också gjordes så skulle innefrån perspektivet också fås med.

Att de är en förenklat religionssyn som blir huvudtesen när det gör en akademisk analys av Humanisterna utifrån en förenklad humanistsyn är inte förvånande.


Jimmy, nej, inte än.

Nils sa...

Jimmy,

Du anklagar Patrik L för att lättvindigt vifta bort kritik och sen skriver du själv:

"Annorlunda uttryckt, borde vi inte kritisera dem som använder begreppet fel, samtidigt som vi förespråkar ett bättre användningsområde? Islamofobi, såsom det är definierat av ett flertal forskare, är ju ett av samtidens värsta gift och bör verkligen inte osynliggöras."

"använder begreppet fel" och "definierat av ett flertal forskare" visar bara att du inte förstått problemet. Vem som använder begreppet fel definierar naturligtvis du och dina "flertal forskare".

JemyM sa...

Jimmy, jag tolkar homofobi som psykopatologisk. Homofobi överensstämmer med hela sjukdomsbilden för traditionell fobi.

Jimmy sa...

JemyM,

Visst kan man använda homofobi i den betydelsen. Min poäng var dock att homofobi används även i en bredare bemärkelse ("ett allmänt starkt ogillande som, utan inslag av kraftig irrationell rädsla, riktar sig mot homosexuella/homosexualitet" - Wikipedia), utan inslag av kliniskt påvisbar fobi - inte minst här på humanistbloggen. Som jag ser det är det i princip ingen som problematiserar en sådan bredare användning vad gäller homofobi. Men ifråga om islamofobi så är det många som kokar av ilska över att en suffixet -fobi används.

StaffanG sa...

Den nämnda DIN-artikeln är mycket problematisk, även om naturligtvis vissa enskilda punkter kan diskuteras och kanske få humanister att ibland formulera sig ännu tydligare.

En punkt där författarna helt feltolkar det sammanhang där man kritiserar Humanisterna är på s. 88, när man citerar ur vårt idéprogram:

"Humanisterna vill ta tillvara människors behov av traditioner och ceremonier för
att skapa gemenskap och högtid. Särskilt märks dessa behov i avgörande skeden i
livet, som födelse, vuxenblivande, val av livskamrat och när någon närstående avlider.
Humanisterna vill medverka till att möta dessa behov, så att människor utan
religiös tro kan hålla högtider och ceremonier under ärliga och värdiga former.
"

Detta handlar alltså enbart om hur människor som är icke-religiösa ska få möjlighet att under för dem värdiga former markera viktiga tillfällen i livet. En ateist brukar t ex inte uppskatta tanken på att ha en präst närvarande vid sin begravning, man önskar inte vara i en kyrka eller omges av kristna symboler vid barnvälkomnande, vigsel eller liknande händelser. Ändå konkluderar man med att "Religiösa uttryck som man uppfattar som
positiva frånerkänns sin religiösa dimension – vilken i citatet ovan identifieras
som ”tro” – vilken implicit sägs vara oärlig och ovärdig. Denna slutsats är helt felaktig och obegriplig för någon som känner till varför humaniströrelsen utvecklar ceremonier, vilket hade kunnat klarläggas om man ägnat ett minimum av tid för att förstå våra utgångspunkter. Nu läser man i stället med en så pass förutfattad mening att man ser en högst legitim, men eftersatt service till humanister som frånkännande av religiösa människors upplevelser och behov. Det är extremt tendentiöst och undermåligt en kritisk vetenskaplig gramskning, som måste pröva olika förklaringar.

Ö h t så är det sammanhang Humanisterna verkar inom alltför litet betonat i artikeln. Vi granskar och varnar för allt irrationellt, totalitärt eller auktoritärt tänkande. Det må sedan vara politisk extremism, traditionell religion, skadliga traditioner och sedvänjor, nyandlighet, antroposofi, pseudovetenskap eller vad som helst i den stilen. All kritik som vi bedriver eftersträvar att vara saklig och inte utgå från någon fobi.

Vi är lika litet horoskopofober eller sjukligt avvisande till slagrutor och currykryss, som vi är patologiskt emot kristendom eller islam. Vår kritik är konsekvent och drabbar alla irrationella och antihumanistiska idéer, även i princip förstås sådana som till äventyrs dyker upp inom humaniströrelsen. Det finns ingen dold agenda eller särskilt, omotiverat urval bland våra studieobjekt.

Slutligen är det betydligt mer vanligt att man får höra av folk att vi är alltför tama, fega och undfallande gentemot islam och är alltför hårda mot en relativt ofarlig och sekulariserad kristendom i Sverige, än att någon tycker att vi granskar islam särskilt ingående eller omfattande. Det förekommer snarast bara sporadiskt i jämförelse.

Jimmy sa...

Nils,

Jag förstår inte riktigt din kritik. Som jag ser det verkar det finnas ett generellt problem: muslimer (och muslimska byggnader/lokaler) utsätts för hot, trakasserier, våld, fientlighet, etc. Brå utformar en definition för att vi ska kunna mäta förekomsten av detta problem i olika samhällen, och föreslå åtgärder. Ovanstående är enligt min synpunkt ett exempel på en bra användning av begreppet islamofobi. Ett sämre användningsområde är att använda begreppet som sköld för legitim kritik av olika slag. I den mån det används så bör det användningen kritiseras. Naturligtvis finns det svåra gränsdragningar i vissa fall, men detsamma gäller exempelvis antisemitism.

Blev det klarare?

Nils sa...

Jimmy,

jag misstror all användning av islamofobi. Det handlar aldrig om de som möjligtvis skulle kunna göra skäl för begreppet. Det är inte några kommentatorer på Flashback som Aftonbladets ledarsida riktar sig till. De skulle inte bry sig. Breivik bryr sig inte om han blir kallad islamofob, tar det snarare som en bekräftelse och får ytterligare utlopp för hatkänslor.

Samma med rasism. Det handlar om att vidga begreppen till att omfatta alla meningsmotståndare. De få "klassiska" rasister som finns är helt ointressanta, inga som ledarskribenter och kulturdebattörer ägnar minsta intresse annat än som löpsedelsstoff. Användningen av islamofobi, främlingsfientlighet och rasism handlar enbart om att tysta legitim kritik. De är då anklagelserna får effekt.

Typexempel är Segloras anklagelser mot Humanisterna. Finns ingen rimlig anledning och tro att Humanisterna är det i någon egentlig mening. Däremot hävdar jag – som begreppet används – att Humanisterna är lika islamofoba som de flesta andra som blir anklagade.

Mattias sa...

Jimmy: "Eftersom vissa slänger med antisemitism så fort staten israel kritiseras, bör vi då anta att antisemitism är helt meningslöst?"

Ja, i stort sett. Om man läser en skribent som använder ordet om en meningsmotståndare så är det självklart helt omöjligt att veta om denna är detta eller inte.

"Att det inte finns något sådant som antijudiska fördomar och hat?"

Vad i all sin da'r har du fått det ifrån? På vilket sätt skulle det ena ge det andra?

Tänkte du fel?

Mattias sa...

P.S.
Jag pratar alltså om användningen av ordet i den offentliga svenska debatten som den ser ut idag.
D.S.

Jimmy sa...

Mattias,

Om vi skulle diska alla begrepp som "används fel" så skulle vi inte få speciellt många begrepp kvar. Bättre då att argumentera för hur ett begrepp bör användas. Läs mitt tidigare svar till Nils. Är det något du inte håller med om där, så får du gärna ta upp det.

Vad är ditt eget förslag förresten? Att höra av sig till Brå (och alla andra organisationer, forskare, etc. som använder begreppet) och be dem byta term? Vad säger att samma inte kommer hända med den nya termen?

Håller du med Nils om att begreppen "rasism" och "främlingsfientlighet" är lika belastade och borde överges?

Mattias sa...

De har blivit meningslösa i den offentliga debatten, ja.

Din egen debatteknik är lite typisk - du försöker pracka på mig åsikten att problemen inte finns bara för att jag noterar den betydelseinflation som vidlåtit orden.

Svagt.

Jimmy sa...

Mattias,

Även om du har rätt (jag håller inte med dig om att begreppen är helt meningslösa, även om jag kan notera en problematisk användning från vissa håll), vad är ditt lösningsförslag? Rasism, främlingsfientlighet och islamofobi lär ju inte försvinna, så hur ska vi tala om det?

Jimmy sa...

Ang. debattteknik, tycker du att de avslutande retoriska figurer du håller dig med som "Svagt.", "Tänkte du fel?" är så mycket bättre?

Lennart W sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Mattias sa...

Jimmy: "Ang. debattteknik, tycker du att de avslutande retoriska figurer du håller dig med som "Svagt.", "Tänkte du fel?" är så mycket bättre?"

Nej, det har du rätt i. Jag blev sur på vad jag tycker är en ohederlig (och ofruktsam) debatteknik.

Jag skall försöka avhålla mig från sådana onödiga efterslängar.

Mattias sa...

Lösningen är att avhålla sig från epitet i debatterna, och försöka fokusera på sakfrågan.

Vi får inse att Godwins lag är applicerbar inte bara på diskussioner i chatrum utan i samhället i stort.

Det är alltid frestande att hårdra något och inleda med "Så du tycker att..." eller "Det tankesättet leder gärna till...", men då har man också satt stopp för en intressant debatt.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se