16 maj 2012

Seminarium: Religionskritikens religionsförståelse

Igår annordnades ett seminarium med titeln Religionskritikens religionsförståelse* på Stockholms universitet. De drygt 26 personer samlades på Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap var huvudsakligen religions forskare från Stockholms universitet, Uppsala universiter och Södertörns högskola. Några utbölingar deltog också; jag själv, Christer Sturmark och Mattias Irving.

Seminariet inleddes med tre korta anföranden i ämnet. Först ut var Ann af Burén, doktorand i religionsvetenskap, som talade Om folklig religionskritik i Stockholm. Hon hade intervjuat 30 personer, med svag eller ingen religiositet som står utanför religiösa samfund, om deras syn på religion. Vid intervjuerna framkom flera olika former av religionskritik: mot övernaturlig tro, mot organiserad religion, etc, men dessa kunde ofta vara motstridiga.

Sedan redogjorde Susanne Olsson, docent i relogionsvetenskap, Om religionsbegreppet i föreningen humanisternas retorik utgående från en artikel i DIN som tidigare kommenterats på bloggen [1, 2, 3, 4]. Jag kommer att lämna några egna synpunkter på denna artikel i andra halvan av detta inlägg.

Inledningen avslutades med att Erika Willander, doktorand i sociologi, berättade om sin avhandling Blogosfärens religionsförståelser*. Erika har kvantitativt analyserat 220.000 bloggposter, skrivna under mer än 10 år, och urvalet gjordes från att de innehöll några nyckelord bl.a. religion, tro, helighet, andlighet. Analysen gjordes med Latens semantic analysis och då framstod tre kluster, vilka benämndes: Religiositet, politik och Islam. Slutsatserna av detta var förmodligen inte helt färdiga, men en intressant aspekt var att i klustret Islam associerades religion med negativa verb som bekämpa, motarbeta etc.

Därefter skedde en öppen diskussion av ämnena religionskritik och religionsförståelse under en och en halv timme. Samtalet startade i den oklara definitionen av religion, både akademiskt och folkligt. Religionsbegreppet beskrevs både som innehållslöst ("tomt"), men också som något som juristerna definierar genom lagtolkning. En religionsdefinition som nämndes var: en kultur med försanthållanden, värderingar och normsystem som inte är naturalistiska.

Som en konsekvens av det oklara religionsbegreppet ansågs det att religionskritiken måste vara specifik med vad som kritiseras och vad som avses med religion när detta kritiseras. Hur specifik man måste vara var dock inte klart. En frågeställning som togs upp och som jag anser är intressant är 'varför t.ex. Humanisterna kallar det för religionskritik'.

Det dryftades också om religionsvetare och religionshistoriker själva skulle delta i den pågående religionsdebatten eller uttala sig i media. Här gick åsikterna isär och som något uttryckte det: det blir svårt att forska när man själv ingår i det empiriska materialet. Det ifrågasattes även om det var forskarnas roll att komma med råd om hur religionskritik borde uttryckas för att den skall bli bättre.

Även frågan om agens diskuterades och det ansågs självklart att inte religion som företeelse kan agera och har en deterministisk inverkan på de troende, men samtidigt blir det förenkelt att bara se till de enskilda individerna. Mellannivån av grupper som upprätthåller värderingar och normer måste beaktas, dessa kan ha en stark påverkan på individen.

Christer Sturmark fick frågan om hur han såg på artikeln i DIN och påtalade då något av den kritik som framförts i tidigare blogginlägg. Här blev dock situationen lite obekväm, då artikelförfattarna inte ville bemöta kritiken, utan sa att det som står i artikeln är som de uppfattade det när artikeln skrevs. Detaljkritik av de närvarandes arbete uppfattades inte som lämpligt vid ett högre seminarium.

På det hela var seminariet intressant och givande.

* Hoppas det inte är någon som tror att religionskritiken eller bloggosfären är entiteter med agens och som kan ha en egen religionsförståelse. Självklart avses religionsförståelsen hos de som bedriver religionskritik och de som talar om religion i bloggosfären.

Synpunkter på artikeln: Svensk religionskritisk diskurs

Det mesta av den kritik som publicerats tidigare här på bloggen håller jag med om och den upprepas därför inte. En kritik av artikeln kommer jag dock utveckla: resonemanget om islamofobi.

Först något positivt om artikeln - Författarna visar på flera tveksamma formuleringar, t.ex. Karin Ström: "det borde vara självklart att kunna vara emot religionen men för individerna" och Pernilla Ouis: "[islam] är den mest religiösa religionen". Det är bra att bristfälliga formuleringar som dessa uppmärksammas. Vi som skriver om religion med kritiska ögon behöver vara tydlig med vad vår kritik avser och inte förenkla i för stor omfattning. Nu tror jag inte dessa två skribenter har en så förenklad religionsuppfattning, men det skapar ett pedagogiskt problem, som Per Dannefjord skrev.

Att förklara beskyllningarna om islamofobi är ett av artikelns huvudspår. Detta blir direkt konstigt, då författarna inte ger något exempel på att SANS första nummer beskyllts för att vara islamofobiskt. Det enda exempel som tas upp är kritiken från Seglora Smedja, men denna var att SANS kunde underblåsa islamofobi. Smedjan kritiserar också endast tidningens omslag, därför blir det extra underligt att författarna finner skäl för de obefintliga islamofobi-anklagelserna i själva texterna.

Men om vi bortser från detta, utan ser till deras slutsats: "Härmed riskerar [SANS eller Humanisternas] att uppfattas som islamofobisk". Detta motiverar de med hjälp av en islamofobidefinition (en mycket tveksam definition enligt mig) som kan delas upp i två delar:
a. "[I]slamofobi utgår från ett essentialistiskt skillnadstänkande som framställer religion och kultur som väl avgränsade monolitiska enheter ..."
b. "... som utövar ett bestämmande inflytande över hur de människor som associeras till denna kultur eller religion tänker och handlar, hur de 'är' som människor (Gardell 2010: 17)"

Författarna påtalar flera exempel på (a) i artikeln, riktigheten i deras tolkningar har ifrågasätts i tidigare inlägg, men för (b) påvisar de inga exempel. Istället för de ett resonemang som sammanfattas: "negativa tolkningar essentialiseras i sin tur till att representera islam i sig. Agensen flyttas från den tolkande och handlande individen till ”religionen”."

Det är svårt att förstå hur artikelförfattarna kan tro att skribenterna i SANS eller Humanisterna anser att Islam är en enhet som kan agera. När "religionen" har inflytande sker det genom av människor stiftade lagar eller av människor skapade normsystem och att "religionen" säga ha inflytande beror på att människor hänvisar till religion när t.ex. lagar skrivs. Att sedan Humanisterna har en livssyn som är naturalistisk och hävdar att alla religiösa fenomen är skapade av människan och religion i mångt och mycket ses som en ideologi, ett personligt val i livet, gör resonemanget ännu mera svårförståeligt.

Slutligen är metoden att plocka citat från flera skribenter ur flera artiklar i en tidsskrift för att lägga ihop (a) och (b) ytterst tveksam. För vad är det som kan uppfattas som islamofobiskt, är det ett nummer av SANS, Humanisterna eller artikelförfattarnas personliga urval av citat?

5 kommentarer:

Kristian sa...

Jag tycker att det här pratet om agens verkar anmärkningsvärt ogenomtänkt.

Är det verkligen så att folk har vanföreställningen att allt som påverkar människor är agenter? Så illa kan det väl inte vara, men man får det intrycket.

Om jag går ut på en promenad och det är fint väder så kan det tänkas att detta påverkar mitt humör. Det är inte säkert, det finns många andra faktorer som spelar roll också, men det är hyfsat sannolikt. Det betyder naturligtvis inte att vädret är en agent.

Att människor påverkas av trender är det nog få som ifrågasätter. Men det är väl ingen som kallar trender "agenter" för den skull?

Så vad är det där för fånigt prat om agenter egentligen?

För övrigt tycker jag att fler borde uppmärksamma att Norge nyligen avskaffat statskyrkan...

Kristian Grönqvist sa...

Bra Kristian

Jag litar överhuvudtaget inte på folk som inte besvärar sig med att tala svenska.

Jimmy sa...

Roligt att så många var där. Jag och David hade gärna kommit, men vi bor i Göteborg och det kändes lite för dyrt och långt helt enkelt. Kan dock passa på att göra reklam för en föreläsning om religionsvetenskap vi ska ha för Hum Väst den 7e juni.

Ang. debatten så hänvisar jag till mina synpunkter i tråden kopplad till Sara Larssons kommentarer. Jag tycker dock att du har några intressanta poänger i din analys, Ulf.

StaffanG sa...

Norge avskaffar nästa veckan statskyrkan, men behåller statsreligionen. Det är en ännu värre halvmesyr än den svenska upplösningen av stat och kyrka 2000, men trots allt ett steg i rätt riktning - och i vissa avseenden ligger Norge före Sverige (ekonomisk likställdhet mellan tros- och livsåskådningssamfund).

Patrik Lindenfors sa...

"Detaljkritik av de närvarandes arbete uppfattades inte som lämpligt vid ett högre seminarium."

Vad är det för dumheter? Klart man måste vara öppen för kritik av sitt arbete, det är del av arbetsbeskrivningen för en akademiker.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se