2 sep. 2012

...och i Lund är det fortfarande medeltid

I studenttidningen Lundagård kan man läsa om religionsfilosofen Martin Lembke som den 15 november disputerar i religionsfilosofi på - ett gudsbevis. Hans bedrift att bevisa guds existens lyckas han med, enligt egen utsago, genom att kombinera två klassiska gudsbevis, det kosmologiska och det ontologiska, till ett nytt: det kosmontologiska gudsbeviset. Häng med nu, för nu blir det ... mängdlära?
– Alla ting har egenskaper. Exempelvis har bordet du sitter vid egenskapen att vara ett bord. Hur förklarar vi att det finns bord överhuvudtaget? Jo, för att göra det måste vi gå utanför klassen av bord. Minst ett icke-bord, alltså något som inte är ett bord, måste vara orsaken.
Och vad har detta med Gud att göra? Jo:
– Samma sak gäller för icke-gudar, inklusive varelser som du och jag. För att förklara varför det finns icke-gudar överhuvudtaget måste vi gå utanför klassen av icke-gudar, och då hamnar vi i klassen av gudar. Och det är där jag vill hamna.

Men kan man då inte lika gärna säga att enhörningar måste finnas, eftersom det finns icke-enhörningar? Det är här större delen av Martin Lembkes arbete ligger: att visa varför det är rimligt att anta att Gud är orsak till existensen av icke-gudar, utan att därmed tvingas gå med på att det finns enhörningar som orsakar existensen av icke-enhörningar.

- Just i fallet enhörningar är det enkelt. Eftersom enhörningar är komplexa ting kan det inte vara så att de är orsaken till att det finns icke-enhörningar överhuvudtaget. De består ju av horn och mular, som i sig är exempel på icke-enhörningar. De skulle alltså behöva vara orsak till sina egna delar, och det funkar inte.
Det låter som om Lembke helt missat hur evolutionsteorin fungerar. Men en sådan miss tror jag inte kan existera i en filosofiavhandling, så det Lembke säger måste vara ett slarvigt uttryck för något annat. Men vad? Den som läser får se.
Vilken Gud är det han skriver om?
– Det är den Gud som brukar kallas filosofernas Gud. Det är den perfekte Guden, den alltigenom gode och allsmäktige guden. En varelse som har alla egenskaper som det i absolut mening är bättre att ha än att inte ha, säger han.
Intressant. Just filosofernas Gud är den gud som man brukar avfärda med hjälp av teodicéproblemet. En perfekt Gud som också är allseende, allvis och god skulle aldrig tillåta att människor drabbas av naturkatastrofer och olyckor (att de drabbas av andra människors ondska brukar ju bortförklaras med hjälp av den fria viljan). Kan inte Gud skapa en värld utan lidande? Då är han inte perfekt - då existerar inte himmelriket. Kan han skapa en värld utan lidande men väljer att göra något annat? Då är han en elak jävel.
På slutseminariet i maj kallade opponenten verket för “en intellektuell prestation”. Inte så illa, med tanke på att opponenten själv är ateist.
– Opponenten sa att det egentligen bara fanns ett fel, berättar kollegan muntert från skrivbordet intill.
– Han var inte troende efteråt.
Martin Lembke skrattar åt minnet.
– Jag får väl försöka omvända honom nästa gång då.
Inget tvingande "bevis" alltså, utan en intellektuell lek. Ska bli spännande att läsa. Men ett bevis som inte är ett bevis? Religionsfilosofer måste ha en annan betydelse på det ordet än den nutida. Kanske en medeltida betydelse? Det vore onekligen passande.

Tack till Thommy Malmström för tips!

10 kommentarer:

Patrik Lindenfors sa...

Innan ni börjar hacka loss i kommentarerna så kom ihåg Aristoteles ord: "It is the mark of an educated mind to be able to entertain a thought without accepting it."

Kristian Grönqvist sa...

Jag måste verkligen säga att detta var gefundenes fressen för en van kritiker av det mesta, men för grinig gammal gubbe är det nästan som att sno godis ifrån barn.. Så jag hoppar helt sonika över.

AV sa...

Så att det inte finns enhjörningar eftersom det finns icke-enhjörningar är för att de är komplexa?

Okej, då är Gud alltså en enkel varelse långt mindre komplex än ett däggdjur. Intressant. Knappast den guden som i ett ögonblicks inspiration skapade universum på ett par dagar.

Och kan man isf applicera "logiken" på mindre komplexa saker? Eftersom det finns massa ämnen som är icke-kryptonit måste det innebära att det finns kryptonit någonstans i universum?

Får man högskolepoäng för detta?

Anonym sa...

Från det lilla som framkommer i artikeln känns det som att han inriktat sig på att svara på Gaunilos kritik av Anselm. Gaunilos perfekta ö äger godtyckliga egenskaper som begreppet Gud inte har. Däremot så framkommer ingenting i artikeln som tar itu med Frege-Russells kritik om att "existens" inte är en första ordningens predikat. Enkelt förklarat - "Alla tigrar morrar" är ett begripligt påstående men "Alla tigrar existerar" är det inte.

Eric Wadenius sa...

– "Det är den Gud som brukar kallas filosofernas Gud. Det är den perfekte Guden, den alltigenom gode och allsmäktige guden. En varelse som har alla egenskaper som det i absolut mening är bättre att ha än att inte ha, säger han."

Typ, egenskapen att kunna balansera en sked på näsan?

Varför kan inte guden han talar om vara den "perfekte Guden, den alltigenom onde och allsmäktige guden"?

Om han svarar att "onde" inte är en egenskap som i absolut mening är bättre att ha än att inte ha, då anser han inte att moral kommer ifrån gud utan ställer sina egna preferenser över gudens. Han kan då inte vara anhängare av "Divine Command Theory".

-"Eftersom enhörningar är komplexa ting kan det inte vara så att de är orsaken till att det finns icke-enhörningar överhuvudtaget."

Jasså? Enhörningar har en begränsad uppsättning egenskaper medan vår teolog hävdar att guden har "alla egenskaper som det i absolut mening är bättre att ha än att inte ha". Hur kan något med en begränsad uppsättning egenskaper vara mer komplext än något med alla egenskaper som är bättre att ha än inte ha?

Benzocaine sa...

"Hur förklarar vi att det finns bord överhuvudtaget? Jo, för att göra det måste vi gå utanför klassen av bord. Minst ett icke-bord, alltså något som inte är ett bord, måste vara orsaken."

Den här premissen förstår jag över huvud taget inte. Om man ska definiera en klass måste man se vad som skiljer den från andra klasser, men att klassen icke-bord måste ha orsakat klassen bord? Var kommer det ifrån, och hur motiverar man det?

Sedan vänder han på argumentet. Bord, något vi vet finns, måste ha orsakats av icke-bord, därför måste icke-gudar ha orsakats av gudar. Observera hur man vänder på negationen. p måste ha orsakats av ~p - alltså måste ~q ha orsakats av q. Det håller inte. Grundpremissen i ett logiskt argument måste vara det positiva, inte det negativa. Jag minns inte exemplen, men annars kan man dra väldigt lustiga slutsatser. Snarare bevisar argumentet att klassen gudar måste ha skapats av icke-gudar, t.ex människor? Om bord/icke-bord skulle motivera hans gudsargument så skulle klassen icke-bord vara skapade av klassen bord.

Varför skulle inte helheten kunna vara orsak till sina delar? I en multicellulär organism är väl organismen orsak till de celler, gener, proteiner, mm som uttrycks? Kan inte universum vara orsak till sina delar?

Identitetsproblemet är för övrigt ett problem med den filosofiske guden, eftersom den inte har några som helst positiva egenskaper (via negativa). Dess välvilja anges som gränslös (omnibenevolent), des makt som gränslös (omnipotent) och dess kunskap som gränslös (omniscient). Men, analogt med den här teologens inledande premiss måste något ha egenskaper som skiljer sig från omvärlden - för att definiera en gud måste guden ha egenskaper som skiljer den från andra klasser, men via negativa omöjliggör det. Det är ett sätt att "definiera" gud utan att definiera det.

Återkommer eventuellt när jag har läst ursprungsartikeln.

S sa...

Meh, påstå att enhörningar inte finns... dock förstår jag det som att vi måste tillhöra gudsklassen. Sweet

Thommy M. Malmström sa...

Och nu kan vi läsa resultatet av vedermödorna hans.

Benzocaine sa...

Har läst sammanfattningen - vilket dravel! Kan man tjäna pengar och leva på det där?

Ex på felslut:


”[O]m det var sant redan igår att det kommer att bli ett sjöslag imorgon så kommer det att bli ett sjöslag imorgon – oavsett om Gud eller någon annan vet om det. Det är sanningen om framtiden som i sådana fall är den avgörande ingrediensen – kunskapen därom, som ju inkluderar sanningen, lägger inget väsentligt därtill. Alltså finns det ingen anledning att avfärda (D1) [Ett subjekt S är allvetande om och endast om, för varje proposition p, om p är sann så vet S p (och om p är falsk så tror S inte p)] med motiveringen att den är oförenlig med den fria viljan.

Anta [sic] att det finns en varelse, Potentia, som i allt väsentligt är lika mäktig som Gud, men som dessutom är kapabel att begå onda handlingar… [D]et finns handlingar som Gud, just i kraft att vara ofelbar, är kapabel att utföra, men som det inte alls är säkert att Potentia mäktar med. Betänk till exempel denna handling: att försäkra, med absolut visshet, att man varken har plågat, eller kommer att plåga, handikappade barn… [H]on kan garantera sin oskuld i frågan endast om hon vet att hennes kapacitet att plåga handikappade barn aldrig ges utlopp.”

I ena fallet är kunskap om framtiden ingen invändning av den fria viljan, men i andra fallet är kunskap om framtiden en invändning mot den fria viljan? Om potentia har fri vilja så kan hon ju plåga oskyldiga barn, även om hon vet att hon aldrig kommer att göra det, enligt argumentet i första stycket. Analogt, om Gud enligt andra stycket inte kan garantera att han aldrig kommer att göra något, t.ex hoppa över ett staket, så kan inte Gud hoppa över staket, och är således inte allsmäktig. Som synes en självmotsägelse.

Dessutom använder han ordet "bättre" i flera argument. Jaha, så om jag inte tycker att x är bättre än y så finns Gud, men om jag tycker det så finns hen inte? Vad som är fallet kan väl inte bestämmas av tyckande?

En annan luddighet är ordet "förklaring". En förklaring kan ju vara på olika plan. Om jag t.ex missar bussen så kan en förklaring vara att jag missade den för att jag inte sprang. En annan förklaring kan vara att jag inte gick till busshållplatsen i tid. Ordet "förklaring" är för tvetydigt för att vara användbart i något argument.

En förklaring till universums uppkomst (om det nu har uppkommit) kan t.ex vara att universum hade potential att uppstå.

Anonym sa...

Några bevingade citat i debatten (SvD) om jungfrufödsel från denna enastående teolog:

"Om vi dessutom går tillbaka till frågan om jungfrufödelsen måste vi ju acceptera de faktiska alternativen: Antingen hade Maria sex innan hon födde Jesus eller också inte. " - Martin Lembke

Samma debattartikel (SvD 13.10.28)

"Om vi dessutom går tillbaka till frågan om jungfrufödelsen måste vi ju acceptera de faktiska alternativen: Antingen hade Maria sex innan hon födde Jesus eller också inte."

Han verkar skarp.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se