20 okt. 2012

Om Dawkins syn på religon

I fredagens Människor och tro intervjuades Richard Dawkins. En vanlig kritik av Dawkins, som han även får denna gång, är att han har en torftig, snäv syn på vad religion är. Jag är inte säker på detta. Kritikerna riskerar att tolka Dawkins alltför bokstavligt och anstränger sig föga för att förstå vad Dawkins egentligen menar. Nedan följer det motsatta, en välvillig tolkning av Dawkins.

Mitt resonemang utgår från följande fråga och svar i intervjun:
- Så finns det ingenting vi kan lära oss av religionen?" 
- I don't think there is anything useful that can be learned from religion. There are certainly useful things that can be learned from individual religious people, many whom are very good, saintly, very delightful people.
Först ett stickspår. Detta svar av Dawkins inledde måndagens avsnitt av OBS i P1. Då valde dock redaktionen att endast klippa in första halvan av svaret. Programmet skulle visa på ett alternativ till Dawkins och nyateismens synsätt. Genom en ohederlig klippning framställde Dawkins på ett sätt som passade programmets syfte. Använde Människor och tro samma knep?

Lyssnar man på hela intervjun är det uppenbart att samtalet endast kretsar kring kunskap- och sanningsfrågor. Hela fredagens program inramas föresten av detta och inleds med: "Kan man vara religiös i en upplyst tid? Har vetenskapen alla svar vi behöver?". Dessa frågeställningar är endast intressanta om religion har med försanthållanden att göra. Radioprogrammet har sin agenda. Att Dawkins därför endast berör religion i denna aspekt är inte underligt, det är brukligt att svara på de frågor man får. Om intervjuaren hade varit intresserad av andra aspekter av religiös tro hade en följdfråga varit på sin plats. Dawkins är vetenskapsman, får frågor som en vetenskapsman och svarar som en vetenskapsman. Det är inte uppenbart att det är Dawkins som brister i religionssyn här.

I och för sig kan man fundera på om inte Dawkins borde dock vara medveten om att han upprepade gånger kritiserats för att endast behandla valda delar av vad religion representerar för dess utövare. Kunskapsfrågan är inte avgörande för alla religiösa. Han borde känna till att det inte nödvändigtvis behöver finnas en motsättning mellan religiös tro och vetenskapligt vetande. Detta kanske han är, men frågan är om vinner något på att bemöta den kritiken. Hans intresse ligger helt i att bemöta religiösa föreställningar som ifrågasätter vetenskapliga fakta och teorier. Självklart behöver Dawkins inte låta sig lockas bort från detta ämne och lägga sin tid på annat.

Ändå måste vi fråga oss om Dawkins inte har fel, vilket skulle innebära att det finns nyttiga saker vi kan lära av religion. Men ur ett religionskritisktperspektiv är det rimligt att förtydliga frågeställningen: Vad kan vi lära av religion som är nyttigt, men inte går att lära genom vetenskap eller andra kulturella fenomen?

Omformuleras frågan så är Dawkins svar självklart. Religion har ingen egen kanal till lärdomar, ingen kontakt med gudomliga svar. Inga vetenskapliga evidens talar i alla fall för detta. Att ändå låtsas om detta, vilket frågan: finns det inget vi kan lära av religionen? kan sägas göra, är behandla religion med extra vördnad och respekt jämfört med andra kulturyttringar. Gör man detta spelar man efter religionens spelregler. Detta gör så klart inte Dawkins.

Ovanstående är som sagt tolkningar och som alla tolkningar speglar de tolkarens person, föreställningar och avsikter. Detta faktum gäller även de tolkningar som är kritiska till Dawkins.

[Här finns intervjun och i kommentarerna till detta inlägg stimulerade till detta inlägg.]

3 kommentarer:

Björn Bäckström sa...

Bra analys. Så är det naturligtvis! Dawkins är en mycket hovsam person i "backbenchernas" gapiga rike men tillåter sig inte att bli mesig.

"Mock them, ridicule them" är sista resursen mot dogmatikerna, typ påven och anhang.

Benzocaine sa...

Jag är välvilligt inställd till Dawkins och har läst flera av hans tal i helhet. Min uppfattning utifrån det är att han har en allt för snäv syn på religion. Enligt vad jag har sett honom skriva/säga finns det alltid en inbyggd konflikt mellan religion och vetenskap.

Min egen uppfattning är att, rätt uppfattade, finns ingen konflikt dem emellan. Det förutsätter dock att religiösa slutar göra påståenden om sådant som kan avgöras med vetenskapens metoder (vilket jag anser vara en missuppfattning om religionens roll).

Carl Gustaf Olofsson sa...

En bra och intressant blogg. Att bli uppmärksammad på klippen och sättet att intervjua är värdefullt. När jag lyssnade på intervjun kände jag mest en diffus irritation och en lätt obehagsklåda. Jag hade tankar på att lyssna igen och försöka förstå vad det handlar om. Men det känns mindre viktigt nu. Fast jag ska nog lyssna igen för att lära mig.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se