31 mars 2012

Lördagsfunderingen: Sekulär andlighet

Ju fler kockar desto sämre soppa

30 mars 2012

Detta vilja Humanisterna

På dagens SvD Brännpunkt ger Christer Sturmark, Staffan Gunnarsson, Anna Bergsström och Levi Fragell en utmärkt slutreplik "Vad vilja Humanisterna?" , en text som bygger på Gunnarssons text som publicerats här tidigare.
Humanismen är per definition för universella värden, såsom jämställdhet mellan alla medborgare i alla länder, internationell solidaritet och samarbete för demokrati och medmänsklighet. Att koppla detta till fascism eller rasism går inte ihop.
...

Humaniströrelsen är en kosmopolitisk rörelse, som inte betraktar några människor som ”främlingar”, oavsett varifrån de kommer. Själva konstruktionen av främlingsfientlighet som idé är oförenlig med humanismens ideologi och grundläggande värderingar.
...
I svenska medier har religionskritiken lyfts fram som central i rörelsen, kanske i större grad än hos många av våra europeiska vänner. Det kan ha bidragit till att många inte förstått den värdegrund vi har eller vilka motiv som leder oss i arbetet.
...
I den svenska debatten har vi betonat det sekulära samhället som ledstjärna, men det räcker givetvis inte. I Humanisternas samhällsvision ingår också det demokratiska rättsamhället, med religions- och livsåskådningsfrihet och mänskliga rättigheter som självklara grundpelare.
Det sekulära projektet i sig själv är inte ett tillräckligt försvar för mångfald och frihet; utan demokrati och en fungerande rättsstat uppstår inte detta av sig själv. Ett sekulärt samhälle kan lika gärna vara totalitärt, som i det forna Sovjetunionen och andra kommunistdiktaturer, där den ”vetenskapliga ateismen” och (den okritiska) rationalismen var ledstjärnan.

Fredagsunderhållning: Dawkins läser hat-mail

29 mars 2012

Har vetenskap motbevisat religion? Nej!

Och utan en tydlig definition vad religion är kan inte detta heller förväntas av vetenskapen. Dock har vetenskapen motbevisat många religiösa försanthållanden.

Sam Harris om "Fri vilja"

Det är en njutning att lyssna på Sam Harris. I denna presentation, 55 minuter, sammanfattar han tankarna i sin senaste bok: Free Will. Harris storhet ligger i att presentera ett komplext ämne i jordnära, enkla filosofiska och empiriska resonemang. Hans slutsatser är inte oomtvistade, man kan säga att han från vår nuvarande ofullständiga kunskap tar ett språng i god tro och därefter diskuterar konsekvenserna av att fri vilja (i den mening vårt medvetande uppfattar den) inte finns.
Problemet är inte bara att fri vilja inte är förståeligt objektivt, det är inte förståeligt subjektivt heller. Det är inte så att vi bara inte är så fri som vi tänker oss, vi känner oss inte heller så fria som vi tänker oss. Illusionen av fri vilja är i sig självt en illusion - det är ingen illusion av fri vilja. Tankar och intentioner dyker helt enkelt bara upp i hjärnan. Vad annat kan de göra. 
Några av er kanske tycker detta är deprimerande, det verkar ta bort något från oss. Det gör det. Det tar bort en egocentrisk världsbild. Men jag tror det kan vara ofantligt befriande. Vi är inte helt separerade, vi är länkade tillsammans, till vår dåtid, till historien. Vi är del i ett system, därför spelar det roll vad vi gör. Du kan inte ta åt dig äran för dina talanger, men det spelar roll att du använder dem. Du kan inte på allvar skambeläggas för dina svagheter, men det spelar roll att du rättar till dem. Ära och skam är inte vettigt att prata om längre, men dessa begrepp var inte speciellt roliga till att börja med. Vad som är meningsfullt är att bry sig om välbefinnande, att öka detta hos dig själv och andra. Kärlek och empati är betydelsefullt.
(Min översättning av Harris avslutning)

"Humanisterna kritiserar artikel i DN"

Presskommentar från Humanisterna om Religion gör dig lycklig!:
____________________________________________________________________________________

I en artikel publicerad i DN den 27/3 som gick under rubriken Stor undersökning: Religion gör dig lycklig rapporteras det om en amerikansk undersökning med 1000 informanter där slutsatsen som dras är att de som går på gudstjänst (besöker ett gudshus) överlag är lyckligare än ”otrogna”. Det döljer sig en fascinerande okunskap om statistik och orsakssamband bakom denna artikel.

Visst kan det vara så att aktiva religionsutövare är lyckliga på grund av sin religiösa övertygelse men att utifrån detta material dra en sådan slutsats är faktiskt omöjligt. Dagens nyheters rubrik saknar helt enkelt täckning. Journalister borde förhålla sig mer kritiskt reflekterande till statistik och kausalitet. Artikeln vittnar om en stor okunskap på området.

- Att en religionsövertygelse i sig kan ha förmågan att göra en del människor lyckliga tvivlar jag inte på. Däremot finns det ingenting i undersökningen som tyder på att den upplevda lyckan beror på religiositet. Det undersökningen försöker mäta kan lika gärna ha med den sociala gemenskapen att göra. Detta är en mer trovärdig och sociologiskt mer rimlig slutsats, säger Emilia Ericson, styrelseledamot Humanisterna Stockholm och pressansvarig för Humanisterna.

"From the bawling and fearful infancy of our species"

Nyheter från ovan

28 mars 2012

Skara stift får Humanistofob biskop

Vi gratulerar Åke Bonnier som blivit vald som biskop i Skara stift. Bonnier är en stark mtståndare till Humanisterna och har sagt saker som att Det luktar 1930-tal om våra argument mot omskärelse, att gränsen överträddes när Unga Humanister praktiserade "avdop" på bokmässan, och försvarat kristendomens särställning i skolan med dessa ord, i ett Öppet brev till Humanisterna: "Vem lider av att lära sig mer om Jesu undervisning i vilket den Gyllne regeln ingår – en regel som återfinns också i judendomen men då negativt formulerad. När Jesus i Matt 7:12 talar om den är den positivt sagd: ”Allt vad ni vill att människor skall göra för er, det skall ni också göra för dem.”"

Vi kan väl gratulera Åke Bonnier genom att skicka ett bibelord i motsatt riktning? Jag har nämligen gått i kristen skola och vet att det finns många visdomsord i bibeln. (Visdomsord från andra källor har jag fått lära mig senare.) Den här berättelsen kommer från Matteusevangeliets 19:e kapitel, verserna 16-24 och handlar om ett möte mellan Jesus och en rik man. Det här passar tillfället eftersom Åke Bonnier är en av ägarna till Bonnierkoncernen och därmed väldigt rik - miljardär faktiskt. Låt oss läsa evangelium:
Då kom en man fram till honom och frågade: ”Mästare, vad skall jag göra för gott för att få evigt liv?” Jesus sade: ”Varför frågar du mig om vad som är gott? Det finns bara en som är god. Men vill du gå in i livet, så håll budorden.” – ”Vilka?” frågade han, och Jesus svarade: ”Dessa: Du skall inte dräpa, Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte stjäla, Du skall inte vittna falskt, Visa aktning för din far och din mor och Du skall älska din nästa som dig själv.” Då sade den unge mannen: ”Allt detta har jag hållit. Vad är det som fattas?” Jesus svarade: ”Om du vill bli fullkomlig, så gå och sälj allt du har och ge åt de fattiga; då får du en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.” När ynglingen hörde svaret gick han sin väg bedrövad, för han ägde mycket. Men Jesus sade till sina lärjungar: ”Sannerligen, det är svårt för en rik att komma in i himmelriket. Ja, jag säger er: det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik att komma in i Guds rike.”
Fast man behöver förstås inte ge bort sin förmögenhet bara för att man är kristen. Bill Gates är ateist - han gör det för att han vill göra världen till en bättre plats.

(Bara för att göra en sak helt klar. Jag anser att Åke Bonnier får göra som han vill med sina pengar, det är hans ensak (förutom att han förstås ska betala skatt till det allmänna som alla andra - men det tar jag för givet att han gör). Men när han citerar Jesus ur sitt sammanhang och hävdar att det är den typen av saker man får lära sig när man läser kristendom, då är det faktiskt läge att påpeka att han inte håller sig till skriften. Kristendomen är så mycket mer än den gyllene regeln, annars hade vi inte haft några problem.)

Behöver vi religion för att skapa ett moraliskt samhälle? Nej!

Äras den som äras bör

Lite mer bränsle på brasan

Det artar sig till en kul diskussion om Jesus eventuella verklighet. Här kan i lyssna till Bart Ehrman när han läser några nyckelpassager ur sin nya bok. Tack till BlackLabel för tipset i kommentarerna.

Religion gör dig lycklig!

Från Dagens Nyheter:
Amerikaner som regelbundet går i kyrkan, synagogan eller moskén upplever fler positiva känslor och färre negativa än de som inte besöker något gudshus. Analysen bygger på över 300.000 intervjuer utförda av Gallup-Healthway.

Regelbundna gudstjänstbesökare har i genomsnitt 3,36 positiva positiva känslor per dag, jämfört med 3,08 för otrogna. Skillnaden gäller oavsett ålder, utbildning och inkomst.
Här kan du själv läsa om studien. Den är stabil och väl utförd, så det är väl inte så mycket att säga om den. Det jag undrar är hur generaliserbar den är utanför USA. Forskarna själva tror att det är de sociala inslagen i religion som ger dn uppmätta effekten.

As Daniel Kahneman writes in his new book Thinking, Fast and Slow, "it is only a slight exaggeration to say that happiness is the experience of spending time with people you love and who love you." In fact, additional research based on one of the most comprehensive surveys of religion in America, the Faith Matters Survey suggests that how many close friends churchgoers have in their congregations explains higher life satisfaction among regular churchgoers. Moreover, the research found that friendship in church is more strongly correlated with life satisfaction than friendships in other contexts such as the workplace or a book club. It is not only that churchgoing Americans may be more likely to socialize on Sundays, but also that they are spending time with co-religionists who can especially boost their mood.
Jag hade ursprungligen tänkt sätta titeln "Självbedrägeri gör dig lycklig!" på det här inlägget, men det visade sig inte vara sant, istället handlar det förmodligen om "Vänskap gör dig lycklig" vilket är en självklar, men ändå viktig insikt.

27 mars 2012

Det toleranta Humanisterna

I radioprogrammet Nya vågen diskuterades Alain de Bottons bok "Religion för ateister" av tre skeptiker till detta "projekt": Anna Bergström (styrelsemedlem i Humanisterna), Göran Rosenberg ("Humanisterna ... går till storms mot religionsfriheten") och Natalia Kazmierska ("Jag bra undrar - vad har ni ateister gjort för samhällets svaga?").

Anna Bergström är ett under av lugn och tolerans när Rosenberg och Kazmierska idealiserar regioner och belackar ateism.

Lyssna: Nya Vågen Religion for atheists

"Humanisterna bör fokusera på humanism"

Jessica Schedvin, ordförande Unga Humanister, skriver i dag ett debattinlägg i tidningen Dagen -
"Humanisterna bör fokusera på humanism".
Jag håller inte med Helle Klein eller Petter Zacharisson i deras trosföreställningar eller i många av de idéer de ger uttryck för. Dock har de på samma sätt som alla andra människor rätt att delta i debatten och tillför också ett annorlunda perspektiv. Ju fler infallsvinklar desto bättre för det offentliga samtalet och samhället i stort. Att humanisterna anmäler Seglora smedja till domkapitlet är därför enligt min mening fel sätt för att väcka debatt. 
...
Humanisterna bör stå upp för sin humanistiska livssyn, även när det gäller personer som själva inte delar den. Humanism innebär respekt och förståelse för andra människor. Anmälan tydliggör också att humanisterna måste lära sig att välja sina strider, och att vi måste inse att det ibland också handlar om att vända andra kinden till.

UP with Chris Hayes: Atheism

På MSNBC går programmet UP with Chris Hayes med diskussioner om olika teman. Med anledning av Reason Rally i Washington handlade hela programmet i Söndags om ateism. Så här lyder presentationen av de inbjudna från hemsidan:
  • Richard Dawkins, author of The God Delusion and The Magic of Reality: How We Know What's Really True.
  • Steven Pinker, cognitive scientist, professor at Harvard University's Department of Psychology, and author of The Better Angels of Our Nature: Why Violence Has Declined.
  • Susan Jacoby, author of Freethinkers: A History of American Secularism.
  • Jamila Bey, host of The Sex, Politics, and Religion Hour on the Voice of Russia Radio Network and contributor to the Washington Post blog "She the People".
  • Robert Wright, author of The Evolution of God and senior editor at The Atlantic.
  • Jamie Kilstein, comedian and co-host of Citizen Radio.
Det är väl värt att ta tiden att se på denna video och de som följer (om man klickar på den "next"-märkta rutan som kommer i slutet på varje klipp). Högkvalitetsdiskussioner.


Tala med dina barn om filosofi

Faktafrihet

26 mars 2012

Humanistpodden - Kalle Persson

"I detta avsnitt möter du Kalle Persson, till vardags vid Fri Tanke förlag, men också koordinator för humanistisk konfirmation. Eftersom det drar ihop sig till anmälan till årets humanistiska konfirmationsläger ringde Humanistpodden upp henne för ett samtal om vad konfirmation utan Gud innebär. Dessutom, eftersom Kalle varit engagerad i Pride passade vi på att tala om relationen mellan humanismen och HBTQ-rörelsen."

Besök Humanistpodden och lyssna eller ladda ner via iTunes.

Humanisterna begär en regeringsutredning; Statens ekonomiska stöd bör vara livsåskådningsneutralt

Pressmeddelande från Humanisterna
Humanisterna begär en regeringsutredning; Statens ekonomiska stöd bör vara livsåskådningsneutralt

Humanisterna har flera gånger sökt statligt stöd men fått avslag på grund av att organisationen inte har ansetts likvärdig med trossamfund. Detta är inte förenligt med en stat som skall vara livsåskådningsneutral.

Statsstödet bör inte baseras på specifika trossatser utan ta sin utgångspunkt i att organisationen bedriver en verksamhet för människor som vill ingå i ett visst livsåskådningssammanhang.

På samma sätt som skolundervisningen numera är livsåskådningsneutral (kursplanen talar om ”religioner och andra livsåskådningar”, bland annat sekulär humanism) bör lagstiftningen om stöd också bli livsåskådningsneutral.

Humanisterna föreslår mot denna bakgrund att regeringen tillsätter en utredning som får i uppdrag att se över lagen om statligt stöd för trossamfund så att den blir neutral och inte positivt särbehandlar just religiösa livsåskådningsorganisationer.

- Humanisternas verksamhet stöds av allt fler och ett statligt stöd som andra livsåskådningar får skulle innebära ökade möjligheter att nå fler människor. Vi skulle kunna erbjuda fler ceremonier, folkbildning, existentiell reflektion och bidra till ökad medvetenhet om den sekulära etikens människosyn och inte minst, de mänskliga rättigheterna, säger Christer Sturmark, ordförande i förbundet Humanisterna.

Läs skrivelsen till regeringen här.

Ett sekulärt samfund

Greg Epstein, Humanistisk kaplan för Harvard Humanist, berättar om sitt sökande av ett sekulärt socialt nätverk och hur de nu bygger upp detta på Harvard.

Fredens religion - en historia

25 mars 2012

Dawkins tal på Reason Rally

Nästa hela talet Richard Dawkins höll vid gårdagens Reason Rally i Washington.

Söndagsdrömmen: En kunskapskatedral



Ni kan läsa mer om the Walker Library här.

Bara håll käft och fråga inte så många frågor

24 mars 2012

Lördagsnöjet: Den sjunde versionen

Vid sidan om Thomasevangeliget och Maria från Magdalasevangelium, så sorterades även Terminatorsevangeliget bort. Som tur var återfanns det vid utgrävningar i Joutub tack vare av några humanistvänner.

Skolor stryper ideologisk diskussion

Jessica Schedvin, Unga Humanister, och Gustav Nipe, Ung Pirat, skriver idag på SvD Brännpunkt om att religiösa ungdomsorganisationer får tillträde till skolor, medan politiska ungdomsorganisationer utestängs - "Fel att skolor stryper politisk diskussion".
Ung Pirat har under våren skickat erbjudanden till alla Uppsalas skolor om att ungdomsorganisationen ska komma och delta i debatter samt berätta om Ung Pirats politiska åsikter. Alla utom John Bauer-gymnasiet har tackat nej till detta erbjudande. 
Orsaken till detta kan vara att Skolverket har kommit med ett uttalande om att ifall ett parti ska få sprida information på en skola ska i så fall alla politiska partier var inbjudna att göra det samma. Detta skapar merarbete för dem. Vi ställer oss då frågan varför Ny Generation är välkomna? Är inte deras agenda också i högsta grad politisk? Nu är inte Ny Generation per definition ett politiskt organisation, men likväl sprider de politiska åsikter.
Gränsdragningen mellan religion och politik är omöjlig, ändå kan man tro att Gustav Nipe lättare får sprida sitt budskap i våra skolor när han uppträder som präst i Det Missionerande Kopimistsamfundet.

Slutreplik i biståndsdebatten

Min slutreplik på Svenska Kyrkans, Diakonias och Svenska Missionsrådets svar på min debattartikel om att Biståndspengar ska inte bekosta missionerande kom i tisdags. (Vad gillar ni det som komplext uppbyggd mening? ;-) Min slutreplik publicerades bara i tidningen, inte på nätet, så jag lägger även ut den här.

Kulturimperialism, inte ens klädd i fårakläder

Det kom två sinsemellan självmotsägande svar på min debattartikel om att staten inte ska finansiera mission. Svenska Kyrkan och Diakonia skriver att de inte missionerar, medan Svenska missionsrådet (på nätet) menar att religion är del av biståndet.

Svenska Kyrkans eget material informerar dock noga om missionen de menar inte finns, under rubriken ”Kyrkans grundläggande uppgifter”. De bör nog stryka detta för att bättre passa sin nya verklighetsbeskrivning – eller sluta missionera på riktigt.

Svenska missionsrådet är ärligare. De förmedlar skattepengar till verksamhet driven t.ex. av Evangeliska Frikyrkan och Svenska Missionskyrkan. Dessa arbetar i sin tur med lokala organisationer som Bibelsällskapet i Kamerun, Allianskyrkan i Zimbabwe och den Evangeliska Gemenskapen i Kongo.

Svenska Missionskyrkan skriver att det handlar dels om ”stöd till verksamhet i områden med svag kristen närvaro, och dels om församlingsgrundande. Det handlar också om att göra Guds ord tillgängligt exempelvis genom bibelöversättning.”

Mission är problematiskt på flera sätt. Svenska staten är neutral i livsåskådningsfrågor, hur kan man då finansiera missionsorganisationer? Det är också något djupt oetiskt i att använda hjälp till nödlidande som ett reklamtillfälle. Tänk om Coca-Cola stämplat reklam på hjälpsändningar? Mission går ut på att ersätta en kulturell tradition med en annan. Det här är kulturimperialism, inte ens klädd i fårakläder. När blev det ett biståndsmål?

Lördagsföreläsningen - Religionsfrihetens gränser

Per Dannefjord, lektor i sociologi vid Linnéuniversitetet i Växjö och styrelseledamot i Humanisterna förläser, om religionsfrihetens gränser, ABF Stockholm 21 februari. En återkommande exempel under föreläsningen är omskärelse av pojkar och detta tema dominerar också den avslutande frågestunden.

Religiös fostran

23 mars 2012

Foliehattsinlägg

Nu kom Humanism & Kunskaps första inlägg, av ordföranden själv, Börje Peratt. För er som inte känner till Peratt sedan tidigare kan det kanske vara intressant att veta att han är enveten försvarare av paranormala fenomen och coach, Han har i det senare sammanhanget uppfunnit begreppet succébo:
Succébo är ett nytt begrepp som rör det mest ursprungliga i livet - Att utvecklas för att klara sig på bästa sätt. Succébo finns i minsta organism och kommunicerar på alla nivåer. Succébo ligger bakom evolutionen, kulturers utveckling och människors framskridande. I praktiken är Succébo grunden till all framgång.
Låter väl fantastiskt, med ett begrepp som förklarar precis allting? Vad väntar ni på? Peratt är även en extremt ihärdig VoF-kritiker också, tillika Humanistkritiker. Han menar att vi ägnar oss åt häxjakt. Hur kan han backa upp ett sådant bisarrt påstående? Inte svårt alls - han lever i sin egen fantasivärld. Så här skriver han i sin SvD-artikel "Sturmark har byggt upp en huliganrörelse":
Kommunikationsforskaren PA Forstorp vid KTH beskriver rörelsen [Humanisterna & VoF] som militäriskt uppbyggd. Verksamheten exemplifieras av en väldokumenterad elakartad aggressiv intolerans. I kampanjen mot vaccininformationssajten Vaccin.me ger man gåvobrev i andras namn med texter som ”Jag vill döda 20 barn i afrika”. Det är polisanmält. Man har duperat bidragsgivare som Ungdomsstyrelsen och fått stöd för att bygga upp ungdomsorganisation. Detta har lett till en huliganrörelse som kommer i horder och attackerar enskilda. Sturmark uppmanar till och med till spioneri på troende och att man ska besöka sammankomster och filma dem som går dit. Hans egna ”studiebesök” finns på hans hemsida.
Jag tror inte jag behöver dementera detta. Ni får välja själva om ni tycker det är roligt eller bara tragiskt. Jag vet faktiskt inte. Först skrattade jag, men nu har jag läst igenom en del av Peratts artiklar och idéer och det har fått skrattet att fastna i halsen. Lever man i en egen fantasivärld kan man förstås kommunicera paranormalt, förklara livet, universum och allting med ett magiskt begrepp och oroa sig över att bli attackerad av Humanisternas militärt organiserade horder av huligantrupper. Inget någon säger kommer att ändra på den övertygelsen. (Det vet vi säkert för det har våra två spioner i Humanism & Kunskaps blivande styrelse rapporterat.)

Gästinlägg: Hur udda lärare behöver Sverige?

Gästinlägg av Olle Svensk Strand, Peter Lundin, Linda Strand Lundberg och Simon Klein
__________________________________________________________________________________

NO-läraren Johannes Axelsson har vid ett antal tillfällen skrivit på sin blogg om hur han som troende tar upp en kreationistisk världssyn som ett alternativ till bl.a. evolutionen i sin undervisning. Detta gör Axelsson, vilket han själv också påpekar, inte för att undervisa OM kreationism, "så här tror vissa människor", utan för att undervisa I kreationism, "så här tror jag, stick i stäv med rådande vetenskaplig konsensus". Axelsson påstår att detta främjar elevernas kritiska tänkande, ett påstående som bör ses mot bakgrund av att han är lärare vid en skola med kristen profil, och mot hans egen kommetar att han som skapelstroende inte går in i klassrummet med målet att hans elever ska börja tro att evolutionsteorin är sann.

Argumentationen som Axelsson för är oärlig, både när det gäller kreationism och evolution och när det gäller dess plats i skolan och hans roll som lärare. Han använder gamla och vid flertalet gånger redan motbevisade argument för att antingen jämställa kreationism med evolutionsteorin eller att misskreditera och visa på påstådda brister i evolutionsteorin. Sker detta av ren okunskap? Eller handlar det om ovilja att förstå? För detta har han fått kritik, bland annat från oss (1 2 3 4 5 7) Utöver det har han också blivit anmäld till skolinspektionen av flera, av varandra oberoende, personer.

Vad vi vill poängtera är att varken anmälningarna eller vår kritik riktar sig mot Axelssons tro utan om att han, stick i stäv med lagar och styrdokument, likställer evolutionsteorin och kreationismens skapelsesagor i sin undervisning. Detta är i vår mening att ägna sig åt konfessionalism, vilket skollagen förbjuder.

Vår förhoppning är att de anmälningar som gjorts kommer att få konsekvenser, vilket tyvärr inte är speciellt sannolikt. Inte för att Axelsson följer skollagen, vilket han själv hävdar. Utan på grund av att skolinspektionen enligt egen utsago kommer att begära in en redogörelse från Hannaskolan i Umeå, där de själva kan beskriva hur de bedriver sin undervisning och om de har brutit mot skollagen. För att göra en jämförelse rörande straffrättsliga anmälningar: Tänk om polisen begärde in en redogörelse från misstänkta brottslingar om vilka lagar de brutit mot och valde att lägga ner en utredning i de fall den misstänkte hävdade att inget brott hade begåtts.

Axelsson försöker givetvis försvara sig mot kritiken, bland annat genom att hävda religionsfrihet – men det är som sagt inte hans tro frågan gäller, utan hur han bedriver sin undervisning och gör egna tolkningar av lagtexten och skolverkets kommentarer.

I blogginlägget Sverige behöver udda lärare försöker han på ett märkligt vis rättfärdiga detta agerande – som han samtidigt på andra ställen förnekar – genom att presentera grovt haltande jämförelser med ett antal hypotetiska exempel. Vi ska här redogöra för, samt besvara dessa. Stora delar av dessa svar har skrivits av Simon Klein (@sikay91) och tidigare publicerats på bloggen Vem vad hur varför? Vi publicerar här en redigerad och uppdaterad version av dessa svar.
Tänk dig en lärare som är förälskad i Japan, och i tid och otid använder Japan som exempel. Detta trots att det finns 193+ andra länder i världen som förtjänar lika mycket uppmärksamhet och lektionstid. Kanske är detta en hemkunskapslärare som väljer sushi på menyn en gång för mycket, men som aldrig låter eleverna baka en italiensk pizza!
Entusiasm hos en lärare är en bra egenskap! Detta ser vi hos såväl Axelsson som hos denne hypotetiska lärare. Skillnaden mellan dessa två är att det inte spelar någon större roll för barnen om de får laga lite extra sushi och lite mindre pizza eftersom bägge dessa aktiviteter kommer att utveckla elevens förmåga att laga mat och vistas i ett kök. På Skolverkets hemsida går det att läsa att syftet med ämnet Hem- och konsumentkunskap bland annat innefattar:
“I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet.”
Självklart kan läraren inte BARA låta eleverna laga sushi, men den premissen ingick inte heller i exemplet. Vad Axelsson dock gör, till skillnad från läraren i exemplet, är att undervisa sina elever i sagor. Om läraren i stället för att lära eleverna hur man tillreder sushi, hade valt att förneka Italiens eller kanske pizzans existens hade jämförelsen mellan Axelsson och denne hypotetiske läraren varit mer rimlig. Ty existensen av såväl Italien som pizza finns det så starka bevis för att vi (författarna) väljer att kalla dem för fakta, på samma sätt som vi gör med evolutionen. Axelsson berättar osanningar för sina elever som om de vore jämbördiga med vetenskapligt framtagen kunskap. Det spelar en oerhört mycket större roll för barnen om de förstår och accepterar evolutionsteorin eller inte, jämfört med om de är bättre på att tillaga sushi än pizza. På en NO-lektion ska det undervisas i naturvetenskap! Barnen, deras föräldrar och hela samhället förväntar sig detta och då fungerar det inte att blanda in sina egna personliga älsklingspseudovetenskaper i undervisningen, lika lite som det går att på lektionstid förneka Italiens existens!
Eller ta en lärare som är som besatt av allt som har med andra världskriget att göra. Så länge allt övrigt centralt innehåll hinns med, är det då okej att den läraren lägger onödigt mycket krut på att prata om Hitler?
Andra världskriget och Hitler är en utpekad del av kursplanen i ämnet historia för grundskolan. Under rubriken Centralt innehåll, Årskurs 7-9 återfinner vi raden: “De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck, folkfördrivningar och folkmord. Förintelsen och Gulag.” En lärare i historia måste följa kursplanen och undervisa i de utpekade delar som kursplanen innefattar. Så länge övriga delar av historieämnet behandlas i undervisningen åsamkar det inte någon skada att prata lite extra om dessa viktiga delar. Jämförelsen med skapelsetron haltar tydligt, då skapelsetron inte är en del av naturvetenskapen. Den har därför inte någon plats i den skattefinansierade skolans undervisning.
Eller en lärare som verkligen brinner för jämställdhetsfrågor… Kan vi då förlåta den läraren för att “hen” är extra bra på att lyfta just detta värde och inte lägger lika mycket tid och energi på att främja andra värden som “människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde /…/ samt solidaritet med svaga och utsatta”?
Om läraren bryter mot någon av de värden som Axelsson nämner i exemplet skulle hen vara direkt opassande som lärare. Axelsson lyfter själv fram skollagens femte paragraf i sitt exempel ovan. Paragrafen tydliggör hur relevanta lagstiftaren anser att jämställdhetsfrågorna är, då dessa redan i lagens inledning får ett betydande utrymme. Vad skollagen däremot inte ger stöd för är en undervisning i biblisk skapelsetro och ungjordskreationism. Om Läraren inte enbart var en fiktiv person skulle vi dock uppmana till försiktighet. Att vara för “rabiat” i sin framtoning kan ge negativa signaler oavsett åsikt, varpå eleverna istället skulle kunna få en negativ bild av människor som kämpar för jämställdhet mellan könen.
Eller tänk dig en matematiklärare som är övertygad om att en abakus är ett mycket bättre hjälpmedel för eleverna än en miniräknare. Kursplanen i matematik (för grundskolan) nämner miniräknare ett par gånger, men det står inte ett ord om kulramar. Begår läraren tjänstefel genom att använda abakus i undervisningen?
En lektion där en lärare berättar om abakuser och låter eleverna räkna med dem kan vara en väldigt bra tillbakablick i historiken bakom miniräknare och kan öka barnens förståelse för matematik. För vissa grupper av elever, med vissa former av neuropsykiatriska diagnoser, kan abakuser kanske till och med vara ett extra stöd. Att i sin undervisning helt fokusera på detta historiska matematiska hjälpmedel är dock något vi skarpt skulle avråda ifrån - trots att det eventuellt inte bryter mot styrdokumentens regler och riktlinjer. Elever i den svenska skolan förtjänar en likvärdig undervisning oavsett vilken kommun eller organisation som är huvudman. Att påbörja en naturvetenskaplig gymnasieutbildning, eller en högskoleutbildning inom matematiska eller tekniska områden utan tillräcklig kännedom om moderna matematiska hjälpmedel torde vara omöjligt. Elever som redan tidigare legat “efter” i matematiken skulle eventuellt få ännu svårare att inhämta nödvändiga kunskaper för godkända betyg om stora delar av undervisningen ägnades åt annat än de områden som kursplanen och de traditionella läromedlen identifierar. Vi vill dock förtydliga att abakuser är giltiga matematiska verktyg. Skapelseberättelsen är inte en legitim naturvetenskaplig teori, det är en sagoberättelse och ska behandlas som sådan i skolan.
Eller om en lärare är hindu. Tänk om det leder till att den lärarens elever blir experter på hinduistisk religion och kultur, och kan mycket mer om den religionen än alla andra högstadieklasser i landet. Detta trots skolverkets och Björklunds uttalanden om att kristendomen ska ha en särställning i religionsämnet. Är den personen lämplig som religionslärare?
Om läraren har målet att övertyga eleverna om att reinkarnation är ett verkligt fenomen och att hinduismen bär på Sanningen med stort S är det mycket problematiskt. Religionsundervisningen är inte ett skyltfönster för lärarens personliga åsikter utan en möjlighet för eleverna att lära sig om och diskutera religion som fenomen och vad olika trosuppfattningar innebär. Religionsämnet innefattar redogörelser för hur olika religioner tillämpar sin tro, dess historia och rötter, skapelsemyter, ritualer, dess utbredning och annat. Religionskunskap innebär inte att övertyga eleven om den egna trons förträfflighet. Tvärtom, trots Björklunds uttalande om kristendomens särställning, tydliggör ämnets styrdokument att även övriga världsreligioner och nya religiösa rörelser ska innefattas i ämnet Religionskunskap. På samma sätt som religionsläraren har ett ansvar att, i alla fall gentemot eleverna, förhålla sig opartisk gentemot de olika religionerna som avhandlas i religionsämnet har varje lärare ett ansvar att undervisa enligt skollagen och styrdokumenten. Även om läraren inte försöker övertyga eleverna om någonting utan bara lägger extra vikt vid hinduismen blir det problematiskt då någon annan del av religionsundervisningen oundvikligen kommer att bli lidande om för mycket tid läggs på hinduismen, på samma sätt som i fallet med läraren i exempel fyra.
Och tänk om den hinduistiske läraren inte ens är religionslärare utan råkar undervisa i engelska! Får den läraren berätta om sin tro och kultur på en engelskalektion (på engelska förstås)? Eller hör ett sådant inslag endast hemma på en religionslektion?
Att använda egna erfarenheter och specialintressen för att exemplifiera eller illustrera sitt undervisningsämne kan leda till att en lektion upplevs som mer givande och intressant av eleverna. I grundskolans engelskundervisning fokuseras på att eleverna ska lära sig att förstå och använda det engelska språket i olika situationer. I gymnasieskolan ingår det i kursplanens centrala innehåll för Engelska 5 att behandla “Levnadsvillkor, attityder, värderingar och traditioner samt sociala, politiska och kulturella förhållanden i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Engelska språkets utbredning och ställning i världen.” Den fiktive läraren skulle alltså i enighet med gymnasieskolans styrdokument kunna berätta om såväl sin tro som sin kultur inom ramen för just denna skolform. Det relevanta här är att läraren kan berätta om sin bakgrund. I uppdraget ingår däremot inte att övertyga eleverna eller argumentera för sin tro. Alltför mycket utrymme kan inte ägnas åt lärarens bakgrund då centrala delar av ämnesinnehållet i sådana fall skulle bli lidande. Som visas i gymnasieskolans kursplan kommer eleverna ändå att få en möjlighet att lära sig mer om levnadsförhållandena i engelskspråkiga länder inom ramen för gymnasieengelskan.
Eller varför inte ta en vänsterpartist som undervisar i samhällsskunskap. Om eleverna får kännedom om lärarens politiska färg, innebär det då slutet för den lärarens möjligheter att undervisa om svensk politik (som ju även innehåller fler politiska partier)? Och blir det skillnad om läraren är sverigedemokrat?
I ett demokratiskt samhälle får var och en inneha medlemsskap och aktivera sig inom vilka politiska partier som helst. Om en lärare inte kan hålla sig opartisk i sin undervisning utan talar nedlåtande om liberalism och bara i positiva ordalag om kommunism eller socialism så uppstår dock stora problem med våra barns intåg i samhället! Den demokratiska processen, politiska skiljelinjer och ett källkritiskt förhållningssätt anses så viktigt att dessa delar anges vara centralt innehåll i ämnet Samhällskunskap redan i årskurs 4-6, enligt kursplanen. Då läraren, genom betygssättningen, utövar makt över sina elever är det av yttersta vikt att hen inte försöker påverka sina elever utifrån egen ideologisk övertygelse. En elev ska aldrig behöva fundera på att svara strategiskt på frågorna i ett prov, vare sig i ämnet samhällskunskap eller något annat ämne. Här rör det sig nämligen inte om kritiskt tänkande vuxna människor utan om barn under 18 år, som kanske aldrig tidigare kommit i kontakt med politiska diskussioner. På samma sätt är det som naturkunskapslärare, än en gång, ens uppgift att förmedla vad naturvetenskapen har funnit om vår värld, inte vad religionen anser. Här behöver inte läraren ta ställning! Skolverket har tagit ställning åt lärarkåren. Undervisningen ska baseras på naturvetenskap vilket direkt utesluter kreationism, intelligent design och andra skapelsemyter!
Och så har vi då läraren som inte bara är ateist utan dessutom anser att världen skulle vara en mycket bättre plats att leva på om det inte fanns några religioner alls. Får den läraren uttala sig om religiösa uppfattningar på t ex en NO-lektion? Är den läraren lämplig som religionslärare? Törs vi lita på att de olika religionerna presenteras på ett professionellt och ovinklat sätt?
Om läraren hånar religion på sina lektioner och ger uttryck för sitt religionshat är hen inte särskilt lämpad som lärare oavsett ämne. Om läraren däremot håller sig till ämnet och undervisar om naturvetenskap eller religion på ett adekvat sätt enligt de föreskrifter som finns riktar vi självklart ingen kritik mot detta, och det gör heller inte styrdokumenten. Som religionslärare är det kanske till och med lättare att vara opartisk som ateist än om man erkänner sig till en speciell religion. Det finns givetvis även professionella lärare som kan förhålla sig objektiva trots Gudstro, på samma sätt som samhällskunskapsläraren i exemplet ovan säkerligen kan undervisa på ett netutralt sätt trots medlemsskap i ett politiskt parti. En NO-lärare får vara kreationist, muslim, vänsterpartist, vegetarian eller ishockeyintresserad så länge som hen är professionell i sin roll som lärare och inte applicerar sin tro på undervisningen. Undervisningen i skolan ska enligt såväl Skollagen som Läroplanen vara icke-konfessionell!

Att Axelsson helt okritiskt tycker att det är helt okey om personerna i sina exempel ovan är lärare, är lika talande som skrämmande. Det visar på hur djupt han har missupfattat styrdokumenten som skollagen, läroplan och skolverkets kommentarer och, inte minst, sin egen roll som lärare. Naturligtvis skulle människor med vissa egenheter, specialintressen och (mer eller mindre) udda åsikter kunna vara en tillgång i lärarkollegiet. Skolan, precis som de flesta arbetsplatser, organisationer och liknande berikas av människor med olika ursprung, tankar och uppfattningar. Men detta gäller självklart bara så länge som dessa egenheter, specialintressen eller udda åsikter inte påverkar undervisningen negativt. Eller om det innebär att hen inte följer lagar och förordningar. Axelsson försöker ge sken av att han följer detta resonemang, men vi har sett här, och på hans blogg, att det i alla fall inte tycks gälla när det kommer till hans egen undervisning.

Axelsson ställer utifrån exemplen ovan några frågor, som han menar har kommit upp i debatten kring hans blogg. Han själv svara ja på dem, vi försöker ge lite mer utförliga svar:
Får jag berätta om skapelsetro fastän det inte nämns specifikt i kursplanen? (4)
Ja, det får du. Men den springande punkten är OM. Du får, även inom ramen för NO-undervisningen, ta upp kreationism, intelligent design och andra idéer om hur livet uppstått och utvecklats. Inte som ett alternativ till evolutionsteorin, utan som exempel på hur människor har, och i vissa fall fortfarande tror. Du till och med bör göra det inte minst för att ge ett historiskt och kulturellt perspektiv och visa hur lätt det är att dra slutsatser om hur världen är beskaffad utan kritiskt tänkande. Det är då viktigt att själv förstå hur vetenskapen kommer fram till konsensus och formulerar teorier, den högsta formen av en bred vetenskaplig överenskommelse, ofta innefattande ett flertal discipliner, "att detta är, baserat på de kunskaper och fakta vi har idag, den bästa förklaringen vi har just nu". Som t.ex. evolutionsteorin.
Får jag som skapelsetroende lyfta fram det område som jag själv är extra insatt i och intresserad av? Och får skolan dra nytta av min kunskap och erfarenhet på det området? (1-6)
Ja, under förutsättning att du har erforderlig kunskap i ämnet , vilket vi menar att Axelsson genom sina egna kommentarer och uttalanden har gett anledning att betvivla att han har, inte minst rörande evolution och fysik. Det är av största vikt att en lärare kan skilja på dina egna vanföreställningar och vad läroplanen och vetenskapen säger.
Om jag tar upp skapelsetro i skolan, måste jag då ge lika mycket utrymme till alla andra olika uppfattningar? (1-3, 5)
Nej, naturligtvis måste du göra en avvägning. Men den avvägningen skall vara utifrån vad som står i skollagen och ämnenas kursplaner, inte utifrån din egen övertygelse. Som NO-lärare skall undervisningen vara grundad på vetenskap.
Får jag berätta om skapelsetro på en NO-lektion, eller får man bara prata om det på religionslektioner? (6, 8)
Som vi skrev i svaret till första frågan både får och bör du ta upp olika skapelsemyter, trots att dessa naturligtvis ska ges större utrymme inom ramen för ämnet religionskunskap än naturkunskap.
Kan jag som skapelsetroende undervisa om evolutionsteorin? Är det möjligt att agera professionellt i sin undervisning om något som man själv inte tror på? (7-8)
Svaret beror på hur dina kunskaper om evolutionsteorin, vetenskap och skapelsemyter ser ut och hur professionellt du kan agera och ställa dina egna uppfattningar åt sidan. En fråga du bör ställa dig själv är hur ärlig du vill vara mot dig själv. Kan du ge en rättvis bild av evolutionsteorin om du själv inte tror på den? Ska du gå emot din egen övertygelse och undervisa I evolution och OM skapelsemyter? Kanske finns din plats på en annan plats än i klassrummet?

Hur är det då med udda lärare med specialintressen, har de plats i den svenska skolan? Skulle t.ex. en hockeyintresserad NO-lärare kunna ta upp exempel med krafterna som en tacklad ishockeyspelare utsätts för bara för att hen är sportintresserad? Absolut! Ska hen börja prata om de senaste transferryktena kring Modo Hockey bara för att hen tycker att det är intressant? Nej! Kan läraren ta upp sitt särintresse på ett tillämpat, relevant och opartiskt sätt för att illustrera sitt ämnesområde kan det troligen göra lektionerna både intressanta och givande och är inget vi motsätter oss. Om däremot läraren, som i Axelssons fall, avviker helt ifrån sin disciplin och beskriver osanningar som sanningar och anger sagor som alternativ till evidensbaserad kunskap, då är det minst sagt problematiskt. Att vara lärare inom den svenska skolan innebär att förbinda sig till att följa de lagar och föreskrifter som finns. En lärares politiska eller religiösa tro får aldrig hindra eleverna från att tillskansa sig de kunskaper som anses så värdefulla att de ingår i en skolform som är obligatorisk. Udda lärare förhindrar inte lärandet, men udda lärare som bryter mot lagen och manipulerar sina elever utifrån en personlig agenda gör det definitivt!

Olle Svensk Strand @ollesvensk
Peter Lundin
Linda Strand Lundberg @linda_strand
Simon Klein @sikay91

Artistgala för Oum El Banine - 9:e april i Malmö

Den 9:e april arrangeras i Malmö en artistgala för vårt insamlingsmål Oum El Banine i Marocko! Humanisterna Väst och Insamlingsstiftelsen HumanistHjälpen är medarrangörer.

Oum El Banines grundare Mme Mahjouba Edbouche deltar i galan och i ett seminarium dagen efter. Hon kommer också att få ett pris som Glädjespridare. Ta chansen att se och höra henne! Och ta gärna chansen att bidra till hennes resa. Huvudarrangör för galan är stiftelsen Glädjekällan, som drivs av Lars Hector i Malmö. Lars är även styrelseledamot och marknadsansvarig i den nybildade insamlingsstiftelsen HumanistHjälpen.

Artister och kändisar på Palladium
Artistgalan sker på kvällen Annandag påsk, på anrika Palladium mitt i Malmö. Bland artisterna finns Marianne Mörck, Totte Wallin, Thomas Petersson, Lillemor Dahlqvist, Rickard Söderberg, Karin Bäckström, Peder Lamm, Manuel Fervenza med flera. Alla gör en hedersvärd ideell insats. All behållning från galan går till Oum El Banine.

Representanter för Oum El Banines styrelse är inbjudna, liksom Marockos ambassadörer i Sverige och Danmark. På plats finns också Jennie Silis, aktuell författare med boken “En Hedersam Kvinna”, som handlar om Mme Mahjouba och Oum El Banine (se henne berätta om detta nedan).

Pris som Glädjespridare
Glädjekällan delar årligen ut ett pris till en stor Glädjespridare. Lars Hector bor halva året i Agadir och har länge följt kampen för de exkluderade och hedershotade ogifta mödrarna och deras barn. Med galan vill han hedra Mme Mahjouba för hennes insatser. Hon är nu pensionerad som administratör, men fortsätter oförtrutet sin kamp för de marockanska kvinnornas rättigheter. 

Mer information

Hörsägen

"Meet Marc Abrahams, founder of the IgNobel prize"

Är ni i Stockholm i morgon så missa inte detta!
Want to know more about how herring communicate by farting and why chickens prefer beautiful people? Then come to Karolinska Institutet in Stockholm on Saturday 24 March to hear some of the IgNobel laureates talk about their research. Also attending will be the father of the prize, Marc Abrahams, editor-in-chief of the Annals of Improbable Research (AIR)

The IgNobel Prize is a play on the word ignoble (dishonourable and unworthy) and was first awarded in 1991 in recognition of research of the more unusual, creative kind. It is awarded annually in ten different fields, including the conventional categories of the Nobel Prize proper. Far from denigrating its recipients work, the prize is usually received with humour and appreciation. According to the organisers, the aim of the prize is to first make people laugh, and then make them think.

The current lectures are co-arranged by the Swedish sceptic organisation Vetenskap & Folkbildning and Karolinska Institutet, and are part of the AIR lecture tour of Scandinavia.

Speakers
Marc Abrahams is founder and editor-in-chief of the humorous and satirical scientific journal, The Annals of Improbable Research. He is also the father of the IgNobel Prize and an author, journalist and speaker.

Magnus Wahlberg and Håkan Westerberg, who received the 2004 IgNobel Prize in Biology for their research on how herring communicate by farting. Magnus Wahlberg is currently researching at the University of Southern Denmark and the Fjord and Baelt Centre. Håkan Westerberg works at the fresh water laboratory at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU).

Magnus Enquist is professor of ethology at Stockholm University. He received the 2003 IgNobel Prize in Interdisciplinary Research for a study of how chickens prefer beautiful people.
Jag är stolt över att vara arbetskamrat med pristagarna 2003 - Magnus Enquist och Stefano Ghirlanda (och förut även med Liselotte Jansson). Här kan ni läsa deras studie.

22 mars 2012

Tännsjös människovänliga tankar

Torbjörn Tännsjö skriver idag ett mycket intressant inlägg på Newsmill i den svåra frågan om fosterdiagnostik och dess konsekvenser. Han framför åsikten att det bästa är att ge föräldrarna fritt val att välja att använda fosterdiagnostik och att själva välja om resultatet skall leda till abort eller inte. "Det är inte rimligt att samhället (statsmakten, Socialstyrelsen, eller någon annan myndighet) formulerar en officiell ståndpunkt i en kontroversiell filosofisk fråga som denna."

Det tankeväckande är dock hans generella resonemang runt frågan "vad är det som gör ett liv värt att leva", som kan appliceras i en vidare omfattning än just denna sakfråga:
Jeremy Bentham hette den mest berömde filosof, som försvarat hedonismen. Hans form av hedonism ifrågasattes emellertid omedelbart av en av hans lärjungar, J.S. Mill, som visserligen tyckte att endast lycka och lidande avgjorde kvaliteten hos ett liv, men som tillade att det fanns högre och lägre former av lycka. Det är bättre att vara en otillfredsställd Sokrates än en tillfredsställd idiot, förklarade han. I dag skulle vi i stället för idiot kanske säga utvecklingsstörd. Andra åter har haft perfektionistiska föreställningar om det goda livet, såsom t.ex. den antike filosofen Aristoteles. Enligt honom kännetecknades ett gott liv av att man realiserade sina och mänsklighetens inneboende möjligheter. Bäst var det om man utförde intellektuella prestationer. Ännu en idé om det goda livet har varit föreställningen att det måste innehålla bestämda ting såsom nära relationer, kunskap och vänskap. Enligt denna uppfattning, liksom enligt den perfektionistiska, kan man leva ett gott liv även om man inte njuter av det. Och ett liv som bereder en njutning kan ändå vara värdelöst (meningslöst).
Vem har rätt? Det märkliga med filosofi är att vi som ägnar vårt liv åt frågor som dessa inte tycks komma fram till något man kunde omtala som vetenskapens nuvarande ståndpunkt. Vi har åsikter (jag är alltså hedonist) men vi lyckas inte övertyga våra kollegor om dem. Var och en av de uppfattningar jag skisserat ovan har kompetenta anhängare i vår tid. Ändå är dessa uppfattningar ju i långa stycken oförenliga. Det betyder att de inte alla kan vara riktiga. Hur ska samhället förhålla sig till detta?
I universitets- och andra utbildningssammanhang är det enda rimliga förhållningssättet statlig neutralitet. Alla uppfattningar ska tolereras, unga människor ska uppmuntras att tänka kritiskt kring frågor som dessa och de ska fritt få forma sina egna uppfattningar. Jag tror alla utom Kristdemokraterna tänker så om saken, så jag ska inte spilla krut på argumentation i detta stycke.
En del kristna hävdar att Tännsjös tankar är kalla och människofientliga, de är de absolut inte. De bejakar uppfattningen att vi människor är kapabla att formulera åsikter i svåra och komplicerade frågor på egenhand, men genom samtal med andra. Det är en oerhört positivt syn på människan och dess förmåga.

10 frågor till Neil deGrasse Tyson

Livsfilosofi

Mer om Jesus historiska existens

Det är ett (nästan rättshaveristiskt) långt inlägg och hans statistiska metod att "bevisa historien" på ger jag inte ett vitten för, men Richard Carrier har skrivit initierat om Bart Ehrmans artikel i Huffington Post häromdagen. Carrier framför en hel del kritik som träffar målet. Det här artar sig till en intressant debatt!

21 mars 2012

Eftersvallet

Svallvågorna i kommentarsfältet till Ewerts och Selanders debattinlägg i SvD blev betydande. Mer än 2000 kommenrarer - vilket fick tidningen Dagen att rapportera om kommarstormen. De bad Per Ewert recensera kommentarerna:
- Tonen hos en del av de som skriver kommentarer bekräftar just det vi säger i artikeln. Man är mycket upprörda, på gränsen till aggressiva i sitt sätt att debattera.
Där ser man, gruppen "nyateister" växer på ett lavinartat sätt. Alla som passar in på Ewerts beskrivning ingår i den, från Dawkins till Mikko (okänd kommentatör på SvD).

En som idag har diskvalificerat sig själv ur gruppen "nyateister" är Christer Sturmark. Hans replik i SvD är varken intolerant eller aggressivt och avslutas:
Deras gudstro har vi dock inga invändningar emot. Det står var och en fritt att tro på en eller flera gudar. I skribenternas nyutkomna bok menar de dock att vi som inte tror på deras gud saknar rationella argument för detta. De anser att bevisbördan inte ligger på dem utan på oss. Detta är filosofiskt nonsens. Den som hävdar att något finns har alltid bevisbördan framför den som hävdar att något inte finns. 
Men detta är som sagt inte relevant för frågan om hur samhället ska organiseras. Tro gärna på er Gud, men diskutera sakligt om hur samhället bör organiseras så att vi som inte delar er gudstro slipper inordna oss i era religiösa dogmer. 
Till sist vill jag understryka mitt samtycke till idén om en samhällsdiskussion som kan föras i respektfullt tonläge – utan intolerans och aggressivitet. Saklighet, tolerans och en anda av upplysning är det bästa.
Vågorna fortsätter välla in, Sturmarks replik har nu drygt 600 kommentarer. Sturmark får även stöd som gammal hederlig ateist av tidningen Dagens ledarblogg - Sturmark har hjälpt kyrkan:
Den svenske härföraren Christer Sturmark har varit mer moderat i sin framtoning, om än tydligt ateistisk. 
Poängen med Sturmark är att han tagit debatten med kyrkans företrädare, och han har gjort det med gott humör. Han har hjälpt kyrkan att formulera sig, Samtalen har blivit på riktigt. Efter att ha agerat moderator under ett flertal samtal med Sturmark vill jag kalla honom "hederlig" i sin debatteknik. Han sluggar ibland, men det tillhör spelet.
När vågorna lägger sig och stormen bedarrar, ser vi att "nyateismen" är samma ateism som tidigare, med en skillnad, vi blir fler och fler som tar öppet avstånd från den kristna livsskådningen. Och detta innebär faktiskt något nytt för de "nykristna". Det kan inte oemotsagda sprida sitt budskap, vilket de "gammelkristna" kunde.

En Unghumanist i en kristen friskola

Sydsvenskan skriver ett intressant reportage om Abtin Khoshnood, malmöbo vars föräldrar flytt från Iran -
Ateisten diskuterar gärna tro (utdrag nedan):
För sex år sedan fick familjen höra talas om Mariaskolan, en kristen friskola i stan. Där skulle yngste sonen börja, bestämde de. Att den är kristen gjorde inte så mycket, det viktiga är att det svenska samhället är sekulärt, resonerade de. Avgörande var i stället att lärarna verkade bra och elevantalet litet. 
– Först var jag orolig för hur jag skulle bli bemött som ateist. Då var det nästan bara jag som var det, till skillnad från nu. Men det var inga problem. Det är full åsiktsfrihet på skolan och jag trivs jättebra, säger Abtin Khooshnood. 
En gång i veckan har de en uttalat kristen samling med bön. Annars handlar det, enligt Abtin, mest om att etik och livsåskådning står i fokus på ett annat sätt än i den kommunala skolan. 
– Det gör att man lär sig mycket om religion, och det är bra. Och jag tycker att alla måste få tycka och tro vad de vill, så länge samhället är fritt och det inte handlar om hets mot folkgrupp förstås. 
Abtin Khoshnood är själv medlem i föreningen Unga humanister, en gren av Humanisterna. I föreningen diskuteras bland annat livsåskådning, etik och moral utan religiösa förtecken. 
– Jag kan inte tro på något som inte finns. Jag har varken träffat eller känt någon Gud. För mig är vetenskapen det viktiga. Men jag tycker att det är jätteviktigt att vi pratar mer om själva livet. Många unga är så inne på kläder, utseende och vad andra tycker. Men jag tror inte att det är särskilt stor skillnad på tonåringar i min ålder som är religiösa och de som inte är det.

Did Jesus exist?

...och nu blir det reklamfilm.

Låt oss bekämpa rasism

Idag är det 52 år sedan polis öppnade eld och dödade 69 demonstranter i Sharpville, Sydafrika. De demonstrerade fredligt mot apartheidregimens passlagar. FN uppmärksammar kampen mot rasism genom internationella dagen för avskaffande av rasdiskriminering.
"Racism continues to cause suffering for millions of people around the world.... I look to all people to join the United Nations in our drive to eliminate racism. We must, individually and collectively, stamp out racism, stigma and prejudice." - Generalsekreterare Ban Ki-moon


http://www.un.org/en/letsfightracism/

Reinkarnation

Bart Ehrman: Jesus fanns visst!


Bart Ehrman, en av världens främsta experter på Nya Testamentet (och därför ateist, enligt hans egen beskrivning), har ruttnat totalt på alla människor som påstår att Jesus förmodligen inte existerat. Han ägnar sin senaste bok  till frågan. Ehrman menar alltså inte att Jesus var Gud, utan att han var en människa: en apokalyptisk judisk predikant som verkligen vandrat på jorden under den tiden som det påstås att han gjorde det. Han har sammanfattat sin kritik mot "Jesus-har-aldrig-funnits-lägret" i ett blogginlägg på Huffington Post som är så läsvärt att ni verkligen bär läsa det i sin helhet. (Så sluta läs här och klicka på länken istället! Det ryker av professionell ilska om inlägget.)
In a society in which people still claim the Holocaust did not happen, and in which there are resounding claims that the American president is, in fact, a Muslim born on foreign soil, is it any surprise to learn that the greatest figure in the history of Western civilization, the man on whom the most powerful and influential social, political, economic, cultural and religious institution in the world -- the Christian church -- was built, the man worshipped, literally, by billions of people today -- is it any surprise to hear that Jesus never even existed?

That is the claim made by a small but growing cadre of (published ) writers, bloggers and Internet junkies who call themselves mythicists. This unusually vociferous group of nay-sayers maintains that Jesus is a myth invented for nefarious (or altruistic) purposes by the early Christians who modeled their savior along the lines of pagan divine men who, it is alleged, were also born of a virgin on Dec. 25, who also did miracles, who also died as an atonement for sin and were then raised from the dead.

Few of these mythicists are actually scholars trained in ancient history, religion, biblical studies or any cognate field, let alone in the ancient languages generally thought to matter for those who want to say something with any degree of authority about a Jewish teacher who (allegedly) lived in first-century Palestine. There are a couple of exceptions: of the hundreds -- thousands? -- of mythicists, two (to my knowledge) actually have Ph.D. credentials in relevant fields of study. But even taking these into account, there is not a single mythicist who teaches New Testament or Early Christianity or even Classics at any accredited institution of higher learning in the Western world. And it is no wonder why. These views are so extreme and so unconvincing to 99.99 percent of the real experts that anyone holding them is as likely to get a teaching job in an established department of religion as a six-day creationist is likely to land on in a bona fide department of biology.
[...]
It is true that Jesus is not mentioned in any Roman sources of his day. That should hardly count against his existence, however, since these same sources mention scarcely anyone from his time and place. Not even the famous Jewish historian, Josephus, or even more notably, the most powerful and important figure of his day, Pontius Pilate.

It is also true that our best sources about Jesus, the early Gospels, are riddled with problems. These were written decades after Jesus' life by biased authors who are at odds with one another on details up and down the line. But historians can never dismiss sources simply because they are biased. You may not trust Rush Limbaugh's views of Sandra Fluke, but he certainly provides evidence that she exists.
[...]

With respect to Jesus, we have numerous, independent accounts of his life in the sources lying behind the Gospels (and the writings of Paul) -- sources that originated in Jesus' native tongue Aramaic and that can be dated to within just a year or two of his life (before the religion moved to convert pagans in droves). Historical sources like that are is pretty astounding for an ancient figure of any kind. Moreover, we have relatively extensive writings from one first-century author, Paul, who acquired his information within a couple of years of Jesus' life and who actually knew, first hand, Jesus' closest disciple Peter and his own brother James. If Jesus did not exist, you would think his brother would know it.

Moreover, the claim that Jesus was simply made up falters on every ground. The alleged parallels between Jesus and the "pagan" savior-gods in most instances reside in the modern imagination: We do not have accounts of others who were born to virgin mothers and who died as an atonement for sin and then were raised from the dead (despite what the sensationalists claim ad nauseum in their propagandized versions).

Moreover, aspects of the Jesus story simply would not have been invented by anyone wanting to make up a new Savior. The earliest followers of Jesus declared that he was a crucified messiah. But prior to Christianity, there were no Jews at all, of any kind whatsoever, who thought that there would be a future crucified messiah. The messiah was to be a figure of grandeur and power who overthrew the enemy. Anyone who wanted to make up a messiah would make him like that. Why did the Christians not do so? Because they believed specifically that Jesus was the Messiah. And they knew full well that he was crucified. The Christians did not invent Jesus. They invented the idea that the messiah had to be crucified.

"Vi har vissa traditionella värden som vi önskar bevara"

Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, mottagare av Nobels fredspris 2011, utfrågas om de liberianska lagarna som kriminaliserar homosexualitet. Hon tänker inte göra något för att förändra dessa - "Vi har vissa traditionella värden som vi önskar bevara". Christer Sturmark ställde i oktober frågan: Humanistiskt fredspris? Då ifrågasattes en av de andra fredspristagarna, Tawakkul Karman. Nu besvarar Johnson Sirleaf frågan med ett nej. [the Guardian]

20 mars 2012

Nyateism och religiös tro

Har du inte förstått vad som är nytt med "nyateismen"? Då har du glädje av ett seriöst lärdomssäte som tar folkbildning på allvar.

Uppsala Universitet håller i höst en distanskurs på 7,5 poäng med titeln: "Nyateism och religiös tro", sista ansökningsdag: 14 april.
Om kursen
Kursens mål är att ge en introduktion till den så kallade "nyateismen" och den form av kritik nyateister riktat mot religion samt till det bemötande denna kritik fått från religionsutövare och agnostiker. Är religionen inte bara felaktig utan en fara för samhället? Studentens förmåga till kritiskt och konstruktivt tänkande uppövas genom att texter av nyateister så väl som dess kritiker analyseras och sätts in i ett historiskt sammanhang.
Mål
Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om den debatt om religionens rimlighet som den så kallade nyateismen aktualiserar samt ge vissa grundläggande metodiska färdigheter att bearbeta sådana problem som gäller livsåskådningars sanningsanspråk och grundläggande värderingsfrågor.
 
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
• återge grunddragen i olika uppfattningar om det rimliga i att omfatta en religiös tro i dagens samhälle
• identifiera och kritiskt reflektera över olika uppfattningars förutsättningar och rimlighet
• genomföra kortare presentationer och analyser av teism, ateism och agnosticism.
• reflektera kring egna uppfattningar om religiös tro, ateism och agnosticism i relation till studiematerialet
• aktivt delta i seminariediskussioner

Påståenden utan grund

Svenska Dagbladet har idag en av den typen artiklar som egentligen inte behöver bemötas. Men för formens skull så, här är några av problemen med Nyateismen diskvalificerar sig själv - av Per Ewert (välkommen kommentatör här på bloggen och bloggranne) samt Mats Selander, båda "Fellows" vid Claphaminstitutet. Vad tycker så fellowsarna? (gulligt namn de skaffat sig - är det självironi?)

För det första, det finns ett visst problem med begreppet "nyateism". Det är nämligen en sorts skällsord uppfunnet för att markera ateister som inte bara har mage att inte tro på Gud, utan dessutom vägrar hålla käften om det. Men det är inget nytt med den här formen av vokal ateism. Vi har anor tillbaka till antikens Grekland. Minst. Så "nyateism" finns bara i dessa debattörers egen, något skruvade begreppssfär.

För det andra gäller det det här påståendet: "Gudsargumenten behandlas utan djup och utan kunskap om de 30 senaste årens utveckling inom religionsfilosofi. Det är inte intellektuellt trovärdigt." De senaste 30 årens religionsfilosofi innehåller dock ingenting av substans som skjuter förkastandet av gudstro i sank. Det mest imponerande som åstadkommits är det så kallade Kalam-argumentet för Guds existens, som dock plockats isär på flera sätt av roade filosofer. (Gudsbevis på 2000-talet?! Medeltida.)

För det tredje hävdar man detta: "Utan goda skäl lägger man också hela bevisbördan på den gudstroende och riggar så hela diskussionen till sin fördel." Byt ut "gudstroende" mot "spöktroende" så ser ni problemet med den invändningen. Det är helt omöjligt att motbevisa spökens existens, men det är inget argument för deras existens utan en filosofisk observation. "Absence of evidence is not evidence of absence" som det brukar heta. En elementär empirisk princip.

Man får anta att artikeln är någon sorts reklamartikel skriven för att få opålästa läsare att vända sig mot ateismen, eller kanske bara för att hålla Claphaminstitutets namn aktuellt. Men som debattartikel lämnar den mycket att önska. Det känns som om de inte läst in sig på något av alla argument som förts fram mot deras position någonsin. Den typen av verklighetsfrånvänd kristendom är lättast att avfärda. Intressantare är det med pålästa kristna. Måste man verkligen svara på den här artikeln? Snark.

USA i nådens år 2012



Greenwell Springs Baptist Church pastor Dennis Terry introduces Rick Santorum. “I don’t care what the liberals say, I don’t care what the naysayers say, this nation was founded as a Christian nation…There is only one God and his name is Jesus. I’m tired of people telling me that I can’t say those words.. Listen to me, If you don’t love America, If you don’t like the way we do things I have one thing to say – GET OUT. We don’t worship Buddha, we don’t worship Mohammad, we don’t worship Allah, we worship God, we worship God’s son Jesus Christ.”

Fri vilja

Sam Harris har släppt en bok i ämnet, liksom Michael Gazzaniga, och David Eagleman. Det handlar om fri vilja - finns den? Eftersom ämnet är aktuellt har The Chronicle of Higher Education bjudit in perspektiv från några tänkare som har funderat på saken.

  • Biologen Jerry Coyne påstår bestämt och bekvämt att fi vilja inte existerar med hjälp av argumentation som liknar det kosmologiska gudsbeviset: alla fysikaliska skeenden har en orsak, hjärnan och vårt medvetande bygger på fysikaliska skeenden, alltså kan inte fri vilja existera.
  • Men som filosofen Hilary Bok påpekar så är det faktiskt inget tillräckligt argument mot existensen av fri vilja. Självklart föregår hjärnaktivitet allt vad vi gör. Frågan för Blok - som är kompatiblist - är istället hur fri vilja kan rymmas inom ett fysikaliskt system. Påståendet att en person väljer sina beteenden står inte i nödvändig konflikt med observationen att valet orsakades av fysikaliska händelser i vår hjärna - den neurovetenskapliga observationen av vad som händer är bara ett annat sätt att beskriva att vi gör ett val. Vi väljer - det kan vi se både på personers beteenden och på vad som händer i deras hjärnor.
  • Psykologen Paul Bloom gör en intressant betraktelse över begränsningar i vår fria vilja, en betraktelse som har bäring på jämställdhetsdebatten.
    I have a genetic condition. People like me are prone to violent fantasy and jealous rage; we are over 10 times more likely to commit murder and over 40 times more likely to commit sexual assault. Most prisoners suffer from my condition, and almost everyone on death row has it. Relative to other people, we have an abundance of testosterone, which is associated with dominance and aggression, and a deficit in oxytocin, associated with compassion. My sons share my condition, and so does my father.

    So, yes, I am male. The neuroscientist David Eagleman uses this example to illustrate how our genetic blueprint partially determines our actions, including our moral behavior. The rest is determined by our environments; by the forces that act upon us throughout our journeys from zygotes to corpses. And this is it—we are physical beings, and so our natures and our nurtures determine all that we are and all that we do.
  • Det finns inget religiöst perspektiv på frågan, det är ju en filosofisk/vetenskaplig diskussion, men filosofen Alfred R. Mele kommer bra nära. Han verkar dock tyvärr inte riktigt ha förstått frågan och kritiserar istället en av de neurovetenskapliga studier som gjorts som visar att hjärnan är aktiv innan medvetna beslut tas och verkar mena att det är hjärnan inte alls. Han avfärdar studien på basis av ett statistisk argument där han menar att han själv kan förutsäga vilken av två knappar en försöksperson ska trycka på med 50% sannolikhet medan de i det aktuella experimentet bara kommer upp i 60% träffsäkerhet. Alltså är evidensen för den aktuella effekten "flimsy"? Jag skulle gärna spela om pengar med honom - då kanske skillnaden mellan 50% och 60% skulle sjunka in lite bättre.

    Men han har faktiskt ännu sämre argument. Han har designat ett experiment för att se om det krävs en själ för att ha fri vilja som gick till på detta sätt:
    I invited participants to imagine a scenario in which scientists had proved that everything in the universe is physical and that what we refer to as a "mind" is actually a brain at work. In this scenario, a man sees a $20 bill fall from a stranger's pocket, considers returning it, and decides to keep it. Asked whether he had free will when he made that decision, 73 percent answer yes. This study suggests that a majority of people do not see having a nonphysical mind or soul as a requirement for free will.

    If free will does not depend on souls, what is the scientific evidence that it is an illusion?
    Det här är så dålig forskning att man kan misstänka - jo, han får pengar från Templetonstiftelsen.

"Jag mår allaredan bättre"

http://www.apenotmonkey.com/

Gott Nytt (Persiskt) År!

Idag infaller det persiska nyåret Nouruz. Utan någon större förvåning kan man även konstatera att det är en högtid som infaller samtidigt som ett högst naturligt fenomen: vårdagjämningen. En alldeles utmärkt dag att ta ledigt och fira på, med andra ord. Nouruz har firats i mer än 3000 år. Så gott nytt år och glad vårdagjämning på er!

Från Wikipedia:
Nouruz (persiska: نوروز, sv. "ny dag", stavas även Norouz, Noorooz, Nowrooz, Nowruz), är de iransktalande folkens nyårsdag som infaller på vårdagjämningen. Nouruz firas för att välkomna våren och solens återkomst av perser, kurder, Zazaer, balucher, afghaner, tadzjiker, och azerier. Till de religiösa bekännare som över hela världen firar högtiden hör zoroastrier och bahá'íer. Nouruz är nära förknippad med iranska religioner, och i synnerhet zoroastrismen som var statsreligion i det persiska riket under antiken.

Nouruz är nationell högtid i Iran, Afghanistan, Kurdistan, Tadzjikistan, Uzbekistan och Azerbajdzjan. Det finns även kvarlevor i norra Spanien av det persiska nyårsfirandets eldfest. Den persiske musikologen Zaryab introducerade nouruz på den iberiska halvön redan på 800-talet.

Nouruz infaller den 20 mars, 21 mars eller 22 mars, beroende på solens position över horisonten. Nyårsdagen överensstämmer med den första farvardin i den persiska kalendern. År 2012 sammanfaller med år 2571 enligt den iranska kejserliga kalendern, 3750 enligt den persiska zoroastriska kalendern och år 1391 enligt den islamiska solkalendern som är officiell kalender i dagens Iran och Afghanistan.

År 2010 erkände FN:s generalförsamling den 21 mars som "The International Day of Nouruz". Generalförsamlingens text beskriver nouruz som "en vårhögtid av persiskt ursprung som firats i mer än 3000 år".

Foliehattsklubben

Det har precis bildats en ny förening i Sverige: Humanism & Kunskap, med underrubriken "kunskap, teknologi och vetenskap i humanismens tjänst". Låter väl bra? Men varför bilda en sådan förening? På hemsidan kan man se vilka den riktar sig mot:
I slutet av 2011 igångsatte föreningen Humanism & Kunskap en verksamhet med bred akademisk bas för att återta begreppet humanism och återställa dess värdegrund. Sedan en tid har i Sverige uttolkningen av vad som är genuin humanism kapats av sekulära krafter som åsidosatt den självklara värdebas som finns representerad inom de mänskliga rättigheterna.
Föreningen är startad av ett urval människor med vad man kan kalla en alternativ verklighetssyn. Hur alternativ? De håller på att filar på ett eget alternativ till Wikipedia: Vetapedia, som inte får editeras av vem som helst utan bara "av inbjudna och sakkunniga".

Det här får lite roliga konsekvenser. Under uppslagsordet Terry Evans kan man exempelvis läsa att "Ur ett vetenskapligt perspektiv finns tekniska indikationer, anekdotiska bevis och historiskt verifierbara bevis på att andekommunikation är ett reellt fenomen." Under Homeopati står det "Det finns även mängder av studier som visar att homeopati fungerar, både obeservationsstudier och dubbelblindade, placebokontrollerade studier. Enligt forskaren Robert Hahn visar forskning att homeopati fungerar dubbelt så bra som placebo." Där ser man.

Det här är förmodligen en förening som kommer att roa oss länge.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se