30 sep. 2012

Böneutrop från moskéer oproblematiskt

Presskommentar från Humanisterna:

Böneutrop från moskéer oproblematiskt

I Botkyrka kommun är en process på gång som kan komma att innebära att det blir tillåtet med böneutrop från minareten vid moskén i Fittja.

För Humanisterna står yttrandefrihet och livsåskådningsfrihet alltid i centrum, och det finns inga allmänna skäl att ha särskilda bestämmelser för yttranden från en minaret eller andra installationer inom en församling. För Humanisterna är det självklart att alla livsåskådningar ska likabehandlas och vår vision är ett samhälle där alla övertygelser, religiösa som sekulära, kan leva sida vid sida i ömsesidig respekt.
- För min del ser jag det som naturligt och okomplicerat. Det märkliga är ju att det har varit otillåtet ända sedan moskéns tillkomst, säger Christer Sturmark, ordförande i Humanisterna. Liksom Göran Hägglund ser jag det som en naturlig del i religionsutövningen. Vilka tider på dygnet sådana utrop kan ske regleras av allmänna bestämmelser och ska givetvis gälla lika oavsett vilka ljuduttryck det kan handla om, avslutar Sturmark.

Internationella blasfemidagen - kristna versionen


Från Facebookgruppen Philippine Atheists and Agnostics Society Inc.

Internationella blasfemidagen - muslimska versionen

Från Facebookgruppen Iranian atheist/agnostic movement.

Internationella blasfemidagen

Crackpot Religion Ltd

Vetenskap och religion är kompatiba - snälla, säg att det är så!

Här kan ni se på ett bisarrt program från BBC där rabbinen Lord Sacks försöker få religion och vetenskap att vara kompatibla genom att bortse ifrån de centrala skillnaderna. Vi vill ju alla väl, kan vi inte bara komma överrens? Jo, men detta förenar även demokrater och fascister - alla vill ju väl. Och? Men intervjuerna med forskarna är intressanta ändå.

29 sep. 2012

Sturmark i Umeå

Förra helgen besökte Christer Sturmark Umeå och talade om Humanism som livsåskådning i Humanisterna Umeås regi. (Detta är de första 50 minutern)

Är Muhammed heligare än Jesus?

Muhammed-filmen har på nytt lyft frågan om religion och yttrandefrihet. I en personlig berättelse skriver Omid Aghajari, till vardags underläkare på Karolinska sjukhuset, om sin muslimska tro och tankar kring Muhammeds respektive Jesus helighet.
Läsvärd artikel i Svenska Dagbladet.

Prästens nya kläder

28 sep. 2012

Böneutrop i Sverige

Moskén i Fittja i Botkyrka har önskemål om att få genomföra böneutrop en gång per vecka till fredagsbönen. I kommunen pågår nu en process för att se om detta kan bli tillåtet.

I dagens P1 morgon debatterade Mohammed Kharraki från Islamiska förbundet och kristdemokraten Ardavan Khoshnood om det skall vara tillåtet med böneutrop i Sverige.

Lyssna: Ska man tillåta böneutrop i Sverige?

De som inte önskar böneutrop får allt presentera bättre argument än Khoshood. Att godkänna kyrkklockor, men inte böneutrop, för att klockringning är tradition i Sverige är inget argumnet. Tradition är aldrig ett bra argument.

Bättre då att fundera på om böneutrop är en signal eller ett meddelande. Är de att jämföra med kyrkklockor och glassbilens trudelutt? Eller är de ett ideologiskt meddelande: 'Allah är den ende Guden och Muhammed är hans profet'? I det senare, borde inte även Ica och Sverigedemokraterna ha rätt att sprida sina idéer, med samma krav på ljudnivå, omfattning och tidpunkt?

Jag lutar åt att böneutrop är att jämställa med kyrkklockor och så länge det inte stör mer än glassbilen är det okej för mig. Hur det än förhåller sig, är likabehandling av olika livsåskådningsorganisationer en viktig princip.

Missunna oss inte möjligheten att slippa Gud

Humanisternas samling vid riksdagens öppnande förra veckan fick en del elak kritik. Kyrkans tidning kallade arrangemanget Upplysning i gnällandets tjänst och den kristdemokratiske riksdagledamoten Roland Utbult beskyllde Humanisterna för att splittra en traditionell högtid. Inte helt oväntade reaktioner från kristna som är rädda för att förlora sina privilegier. Utbults ignoranta inlägg har nu fått ett välbehövligt svar av riksdagsledamot Fredrik Schulte (M) - Missunna mig inte möjligheten att slippa Gud.
Sanningen är att jag och många med mig inte känner oss hemma i kyrkan och därför tidigare avstått från att delta. Varför vill Utbult då missunna oss möjligheten att få manifestera riksdagens öppnande på ett sätt som vi anser passa oss bäst? Att han visar oförstående inför min ovilja att delta i gudstjänsten är, i ordets rätta bemärkelse respektlöst! 
[...] 
Jag accepterar din tro Roland Utbult, men du måste i demokratins namn acceptera att jag kommer till andra slutsatser när jag dömer kristendomen utifrån den faktiska historien och utifrån berättelser ur bibeln, så som när Jesus avvisar en kvinna på grund av etnicitet (Matt 15:21-26), Guds många folkmord (tex.. 2 Kung 19:35) eller fördömande av homosexuella (3 Mos 18:22). Därför kommer jag även nästa år besöka Humanisternas samling.
Schultze var en av fyra riksdagsledamöter som besökte Humanisternas samling. Det intressanta är att ytterligare åttio inte hade anmält sig för att besöka Storkyrkan. En fjärdedel del av ledamöterna har alltså i tysthet valt bort traditionen. Det enhälliga stödet till fd. statskyrkan är redan splittrat och inte är kyrkobesöket en långvarig tradition, det genomfördes första gången enligt nuvarande program 1975.

Förhoppningsvis besöker ännu färre riksdagsledamöter kyrkan vid nästa år. Några fler kanske besöker Humanisternas samling, men jag hoppas också att andra organisationer tar tillfället i akt och ordnar samlingar vid denna tidpunkt, t.ex. Republikanska föreningen.

Målet är att riksdagens öppnande skall ske i sann sekulär anda med ett program som likabehandlar alla livsåskådningar och intresseorganisationer. Tills riksdagsförvalningen ändrar programmet är den Humanistiska samlingen ett bättre alternativ för de som önskar slippa Gud denna dag.

Hur man känner igen homosexuella - en guide från Malaysia

Denna guide lanserades vid ett seminarium om föräldraskap i Penang för ett tag sedan. Fast Malaysiska utbildningsministeriet förnekar att de ställer sig bakom guiden så uttrycker de ändå sin önskan att "barn ska hålla sig borta från den här typen av ohälsosamma aktiviteter".

Mr. Gay Denmark kommer ut ... som muslim

Why did you compete in a gay beauty pageant? 
Michael Sinan: Obviously it wasn’t so I could parade down a runway. My objective was to show the gay community, and also Muslims, that there are modern Muslims in Denmark. The media fixates on extremist, aggressive Muslims who live according to customs more appropriate in the Middle Ages. That’s not fair. There’s a lot of us, and we’re mostly modern. I wanted to demonstrate that to be gay and Muslim is both possible and okay.
You chose to make that clear in a way that’s curious, to say the least. 
Yes. In fact, I did have to prepare for [the pageant], because I was told that I wouldn’t win on my message alone. I went on a diet, I hit the gym several times a week, and I lost some weight. My objective was to win, but I didn’t feel great parading around in just those tight little shorts. I said to Allah, “Forgive me!” From a religious point of view, I definitely felt uncomfortable at some points.
Is it easy for you to be openly gay and Muslim? 
It’s not a problem in Denmark. And, broadly speaking, it’s not in Turkey either, a place I visit frequently. Turkey isn’t an Islamic country--it’s secular--so homosexuality isn’t persecuted. As a matter of fact, it’s easier there. Eastern European countries are another story. Your life is more threatened...and the predominant religion there is Christianity. For example, in Serbia, they are Christian, and the don’t like Muslims or gays. In Ukraine, your life is in danger. In Russia, they don’t accept Gay Pride displays. There are Christian countries in Europe that are closer to Saudi Arabia, which just confirms that fanatics exist everywhere.
In other countries, people claim that the Koran is the source of criminalization of homosexuality. 
I don’t care if other countries live according to Sharia, but obviously I can’t agree with criminalization or the death penalty [for homosexuality]. I can’t do much about that, though. I can’t make it go away, but with whatever visibility I achieve, I would like to show gays in other countries that it’s possible to be gay and Muslim.
Nonetheless, in the Koran there are passages that have been interpreted as a proscription against homosexuality, such as the warnings to the inhabitants of Lot, similar to the tale of Sodom and Gomorrah in the Bible. 
It all depends on the interpretation of those words, but I am very clear on the fact that I don’t have to choose between my religion and my sexuality. We Muslims are numerous today, and it’s impossible to keep living in the past. Christians can’t live according to Biblical norms, and neither can we. There are things that even extremists can’t abide by.
Läs hela artikeln hos Huffington Post.

27 sep. 2012

EU vacklar om yttrandefrihet

För en vecka sedan skrev EU:s utrikesförvaltning under ett uttalande om fred och tolerans, tillsammans med Islamiska konferensorganisationen, Arabförbundet och Afrikanska unionen. Uttalandet var en respons på de våldsamma oroligheter som spridits över Islamvärlden senaste tiden. EU:s aggerande fr nu välbehövlig kritik av Magus Norell i SvD - Obegripligt att inte EU står upp för yttrandefriheten:
Det är också rimligt att fråga sig med vilken rätt EU:s utrikesförvaltning tar sig an att dela säng med organisationer som OIC och arabförbundet, när dessa organisationer i över ett decennium gjort sitt bästa för att inskränka yttrandefriheten (och de flesta andra mänskliga rättigheter också), inte bara i sina egna islamiska länder utan också i resten av världen. Sedan 1999 har till exempel OIC i FN drivit frågan om att kriminalisera kritik av all religion och kräva ”respekt” för alla religioner och profeter. Att odemokratiska och auktoritära länder som samlas i OIC och arabförbundet kräver inskränkningar i grundläggande rättigheter överallt är kanske inte så konstigt. Och med tanke på den grundläggande koppling mellan religion och politik som islamiska länder har så svårt att hantera är det naturligt att regimerna i dessa länder driver en sådan fråga. 
Men att det demokratiska EU viker ner sig och gör en helpudel tillsammans med länderna i OIC som så länge förtryckt andra religiösa traditioner än den egna, är högst osmakligt. Ingen seriös bedömare kan rimligen ta uttalanden som: ”We share a profound respect for all religions. We are united in our belief in the fundamental importance of religious freedom and tolerance. We condemn any advocacy of religious hatred that constitutes incitement to hostility and violence”, på minsta allvar när de kommer från länderna i OIC och arabförbundet. Tvärtom har dessa länders regimer mer på sina samveten än många andra när det gäller övergrepp av religiös art. Att de skriver under på uttalanden som de dagligen bryter mot lämnar en sur eftersmak. Och att EU blir delaktig i en sådan hycklande dans bådar inte gott för den framtida roll EU säger sig vilja ha i utrikespolitiken. 
[...] 
Det tragiska är ju att sådana uttalanden som detta gemensamma upprop inte bara misslyckas med att begränsa våldet. Det snarast förvärrar möjligheterna att stärka det fria ordet och främja den frihet och demokrati som måste ligga till grund för all sann religionsdiskussion. Det är den enda rätt man inte har i en demokrati; rättigheten att inte bli kränkt.
Någon som inte vacklar är Dilsa Demirbag-Sten som i dagens DN behandlar samma ämne - Alla ska ha rätten att förolämpa religioner i en demokrati - och avslutar sin krönika:
Jag vill hävda att de flesta troende vill ha en sekulär stat som skyddar religionsfriheten men även rätten att inte tro på någon gud. Kampen står inte mellan troende och icke-troende utan mellan dem som vill värna demokratiska fri- och rättigheter för alla och dem som vill instifta lagar mot blasfemi och ta oss tillbaka till medeltiden. 
Till sist. Du som nu börjar författa ytterligare ett mejl där du önskar mig hemvist på varmare breddgrader – ryt på bara! Utan yttrandefrihet hade du inte kunnat framföra dina tillmälen. Tacka din lyckliga stjärna för att du bor i det sekulära Sverige.

"Missionaries are the tops"

Tisdagens storm i sociala medier gör Tintin aktuell (som om han inte alltid vore detta) och i stormens öga hamnar Tintin i Kongo. Albumet innehåller rasism, hänsynslös slakt på stora däggdjur, men också okritisk beskrivning av kristen mission. Det senare är kanske inte oväntat eftersom Hergé arbetade för en katolsk tidskrift och uppslaget till historien kom från hans chef som också var präst.


Nu är faktiskt de kristna inslagen i andra Tintin album förvånandsvärt sparsamma. Kapellet ovan är det enda kyrkan som avbildas, vad jag vet, och övriga kristna inslag är naturliga inslag i det europeiska kulturella arvet.

För de intresserade finns en genomgång av alla kristna referenser i Tintin listade i ett blogginlägg - The Boy Reporter: A Catholic Hero? - i ett försök att göra Tintin till katolik. Det går inte speciellt bra, det är inte gudstro som driver Tintin till hjältedåd och medmänsklighet.

Två andra läsvärda inlägg: Tintin är en stor kritiker av västvärlden av Staffan Gunnarsson och Några rader om Tintin, judehat och rasism av Henrik Arnstad.

ps. Är det någon som vet vad Milou säger i den svenska översättningen?

Bibeltolkning är en svår konst


Nytt Hubble Deep Field

"To boldly see where no person has seen before." Så här långt bort har mänskligheten inte sett förut. Det är 10 års samlade bilder som gått åt för att sätta ihop den här bilden.
Läs mer hos NASA.

26 sep. 2012

"Tunt om tro av kardinal och biskop"

Carl-Gustaf Olofsson, Humanisterna Kalmar, reflekterar i en text som tidigare publicerats här om  seminarierna "Hedningarnas förgård". Nu har en modifierad version av hans text publicerats på Newsmill. Titeln ovan är Gustafs förslag. Den fick mig att minnas vad Hedenius skrev om lundateologerna:

Men hur förhåller det sig egentligen med lundateologerna? [...] Ateister, utklädda till biskopar och präster, som njuter kristendomen på annat sätt än det normala? [...] Skulle vi ta dem på orden, bleve det naturligtvis nödvändigt att uppfatta dem på detta vis.

Ur Gustafs inlägg på Newsmill:
Jag håller helt med Tomas Hammarberg när han säger att den konventionella religiösa uppdelningen mellan ”troende” och ”icke-troende”, som också var utgångspunkten för dessa seminarier, är djupt olycklig. Hans främsta argument är att uppdelningen är helt missvisande när det gäller att mobilisera de goda krafterna för de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna – och för vår globala överlevnad. 
Jessica Schedvin, ordförande för Unga Humanister, uttryckte sig kärnfullt när hon sa att detta med ”tro” och ”icke-tro” ur det vanliga religiösa perspektivet för henne var ”en icke-fråga”. Så är det för mig också! Vid sidan om den existentiella trosproblematik, som jag antytt ovan, är den konventionella religiösa trosproblematik för min del en intellektuell kafferepsfråga utan någon djupare betydelse för mitt liv. Och så har det varit länge. Dessutom tror jag att det är på samma sätt för många människor i samtidskulturen. 
Det var lite märkligt att de stora ödesfrågorna om klimat, miljö, resurser och jordens överlevnad var frånvarande.

Elder Pastitsios

Elder Paisios var en grekisk ortodox munk som dog 1994. Efter hans död har en kult växt fram i hans fotspår. Pastitsio är en grekisk pastarätt. Det var endast en tidsfråga tills någon sammanfogade dessa kulturella fenomen till Elder Pastitsios.

Den 27-årige man som gjorde detta genom att skapa facebooksida sitter nu fängslad anklagad för hädelse. Grekiska "cyberpolisen" uppger att de fick tusentals klagomål på sidan, men ett formellt klagomål lämnades också i till "religionsministern" av det nynazistiska partiet Gyllene gryning. [AthensNews]


Avslutningsvis: Tidningar som skrivit om detta och även jag hade förmodligen inte publicerat en bild till historien om det handlat om en facebooksida med namnet Profeten Makaron.

Albert Saber

Alber Saber, som fängslades i Egypten anklagad för att ha laggt upp youtubefilmen "Innocence of Muslims" på facebook, sitter fortfarande fängslad och förhandlingarna är nu uppskjutnat tills den 17:e oktober. Tydligen tillkallade Sabers mamman polisen för att det pågick protester utanför deras hus, och när polisen kom greps Saber.

Det är intressant att Saber anklagas inte bara för att ha förolämpat islam, utan även för att ha förolämpat kristendomen genom "ord, handling och extremistiska idéer". Hans brott är att förneka guds existens och spridit ateism och i utredningen står det att Saber "refuted the validity of Quranic and Biblical verses". [DailyNewsEgypt]

Det senare blir en högst absurd anklagelse. Koranen och Bibeln motbevisar i stora stycken varandra.

Saber anklagas också för att tro att medmänsklighet kommer från naturen. Förhoppningsvis frias Albert Saber, att inte tro på gud skall inte vara ett brott i något land.

Petrovdagen

Idag är det Petrovdagen. Om du undrar vad det är och varför det är något värt att fira, så klicka dig vidare till Olle Häggströms blogg Häggström hävdar.

Forskare tar över hjärna - hos en mask

En forskargrupp vid Harvard har lyckats "ta över" hjärnan hos en rundmask - Caenorhabditis elegans - en organism som länge använts som modellorganism i hjärnforskning då den har ett så enkelt uppbyggt nervsysten, med endast 302 nervceller. (Tidigare forskning på C. elegans har belönats med tre nobelpris, två i medicin 2002 och 2006, samt ett i kemi, 2008.)
En Caenorhabditis elegans, där alla 302 nervceller uttrycker Grönt
fluorescerande protein (som gav 2008 års Nobelpris i kemi).
Det forskargruppen lyckats med är att, inom loppet av 20 millisekunder, ta en bild av rundmasken, processa bilden för att hitta rätt neuron och sedan sikta och skjuta en laserstråle på nervcellen för att stimulera den. Detta repeteras 50 gånger per sekund. Genom detta förfarande kan forskarna styra maskens rörelseriktning eller få den att tro att det finns mat i närheten.
"By manipulating the neural system of this animal, we can make it turn left, we can make it turn right, we can make it go in a loop, we can make it think there is food nearby," Ramanathan said. "We want to understand the brain of this animal, which has only a few hundred neurons, completely and essentially turn it into a video game, where we can control all of its behaviors."
Det här ställer förstås till det epistemiologiskt för masken. En grupp forskare har trätt in i Descartes onda demons ställe och lurar masken att tro att den yttre verkligheten ter sig på det sätt som maskens sinnesorgan rapporterar om. Men så är det ju inte. Det vet vi säkert, genom information från våra egna sinnesorgan...

... eller hur?

(Lite sympati har jag för masken. Även min hjärna är övertagen av en forskare.)

Läs mer om studien hos ScienceDaily eller läs forskargruppens egen rapport hos Nature.

Ondskans furstar


25 sep. 2012

Avsnitt #27 av Radio Houdi - Piratad Påve och Magnus Betnér


NYTT AVSNITT AV SKEP-HUMANISTISKA PODCASTEN RADIO HOUDI! 

I detta avsnitt av Radio Houdi samtalar John Houdi och Anders Hesselbom med komikern Magnus Betnér om piratkopiering och artisters rätt till sina verk.
I övrigt ifrågasätts varför man inte får ta bilder på konst på museum med blixt, varför man inte får fota i Sixtinska kapellet och lite andra avslöjningar om Påven.


Här lyssnar du on-line eller laddar ner en MP3-fil av programmet:
Radio Houdi #27 – Piratad Påve och Magnus Betnér

Eller så kan du gratis prenumerera via iTunes på den här länken.
Eller lyssna gratis via gratis mobilapp till din smartphone

Text tom på innehåll antagen till teologisk konferens

Det var bara en tidsfråga innan någon försökte sig på att replikera Alan Sokals upptåg i ett annat pompöst ämne. Sokal, om ni kommer ihåg, lyckades publicera en text i en ansedd tidskrift, Social Text, och avslöjade med detta det pretentiösa blaj som postmodernismen evolverat till. Ni kan läsa om hela historien på Wikipedias uppslag om "The Sokal affair". Postmodernismen har aldrig helt hämtat sig, även om det, framför allt i början, fanns guldkorn även i detta vetenskapliga angreppssätt. De avslöjade obönhörligen allas vår "hemmablindhet".

Nu har en belgisk filosof, Dr. Maarten Boudry, lyckats bli antagen som föredragshållare på en fin teologisk konferens, Reformational Philosophy, med följande Abstract (vetenskapliga sammanfattning). Se om ni kan få ut någon som helst sans och reson ur detta:
The Paradoxes of Darwinian Disorder. Towards an Ontological Reaffirmation of Order and Transcendence. Robert A. Maundy, College of the Holy Cross, Reno, Nevada
In the Darwinian perspective, order is not immanent in reality, but it is a self-affirming aspect of reality in so far as it is experienced by situated subjects. However, it is not so much reality that is self-affirming, but the creative order structuring reality which manifests itself to us. Being-whole, as opposed to being-one, underwrites our fundamental sense of locatedness and particularity in the universe. The valuation of order qua meaningful order, rather than order-in-itself, has been thoroughly objectified in the Darwinian worldview. This process of de-contextualization and reification of meaning has ultimately led to the establishment of ‘dis-order’ rather than ‘this-order’. As a result, Darwinian materialism confronts us with an eradication of meaning from the phenomenological experience of reality. Negative theology however suggests a revaluation of disorder as a necessary precondition of order, as that without which order could not be thought of in an orderly fashion. In that sense, dis-order dissolves into the manifestations of order transcending the materialist realm. Indeed, order becomes only transparent qua order in so far as it is situated against a background of chaos and meaninglessness. This binary opposition between order and dis-order, or between order and that which disrupts order, embodies a central paradox of Darwinian thinking. As Whitehead suggests, reality is not composed of disordered material substances, but as serially-ordered events that are experienced in a subjectively meaningful way. The question is not what structures order, but what structure is imposed on our transcendent conception of order. By narrowly focusing on the disorderly state of present-being, or the “incoherence of a primordial multiplicity”, as John Haught put it, Darwinian materialists lose sense of the ultimate order unfolding in the not-yet-being. Contrary to what Dawkins asserts, if we reframe our sense of locatedness of existence within a the space of radical contingency of spiritual destiny, then absolute order reemerges as an ontological possibility. The discourse of dis-order always already incorporates a creative moment that allows the self to transcend the context in which it finds itself, but also to find solace and responsiveness in an absolute Order which both engenders and withholds meaning. Creation is the condition of possibility of discourse which, in turn, evokes itself as presenting creation itself. Darwinian discourse is therefore just an emanation of the absolute discourse of dis-order, and not the other way around, as crude materialists such as Dawkins suggest.
Receptet är enkelt. Kritisera materialismen och bekräfta det gudomliga. Säg något negativt om Dawkins och skriv resten fullkomligt obegripligt. Klart! Mer sofistikerad än så är inte den sofistikerade teologin.

Dagens hjälte: Maarten Boudry
Tips till kristna som vill försöka kontra: Varken Sokal eller Boudry har ljugit ihop några resultat utan har enbart skrivit obegripliga texter tomma på innehåll. Det är inte samma sak om man baxar en ren lögn förbi vetenskaplig peer-review.

Stöd det sekulära projektet – bli Humanistvän!

Pressmeddelande från Humanisterna:

Humanisterna är en opinionsbildande medlemsorganisation för människor som har en sekulärhumanistisk livsåskådning och som genom sitt medlemskap vill verka för ett sekulärt och demokratiskt samhälle.
Den sekulära humanismen har en naturalistisk verklighetssyn, som inte inkluderar tron på någon gud eller andra övernaturliga krafter.

Vi vet emellertid att det finns många som inte har en uttalad sekulärhumanistisk livssyn, men som ändå värnar om en sekulär värdegrund och åtskillnad mellan religion och politik. I arbetet för detta sekulära projekt behöver vi stöd.
Förbundet Humanisterna introducerar därför nu möjligheten att bli Humanistvän.
Alla de som menar att de mänskliga rättigheterna skall vara överordnade religiösa dogmer, normer och värderingar kan således vara med och stödja vårt arbete mot detta mål.

Som Humanistvän stödjer man det sekulära projektet utan att formellt vara medlem i Humanisterna. Att vara Humanistvän betyder att alltså att man vill stödja vårt arbete för bland annat barns religionsfrihet, en sekulär politik och mänskliga rättigheter, utan att nödvändigtvis behöver dela Humanisternas livsåskådning.
Som Humanistvän ser man Humanisternas plats i samhällsdebatten som viktig och stödjer därför detta med att varje år skänka 365 kronor till Humanisterna. (Självklart kan man omvandla sitt stöd till medlemskap när man vill).

- Att vi tar detta steget i vår verksamhet beror på att vi ser behovet av att gemensamt ta ansvar för en sekulär utveckling, något som också artikulerats från religiöst troende personer som vi har samarbetat med i olika sammanhang, säger Christer Sturmark, ordförande Humanisterna.

Du kan läsa mer om vad det innebär att bli Humanistvän här: http://www.humanisterna.se/bli-humanistvan/

Ytterligare information kan lämnas av pressekreterare Emilia Ericson: +46 722 09 99 74, e-post: emilia.ericson@humanisterna.se. Förbundet Humanisterna (www.humanisterna.se), verkar för en sekulär livssyn byggd på förnuft, medmänsklighet, tolerans och ansvar. Förbundet arbetar för ett samhälle som vilar på rationell och sekulär humanistisk grund med strikt åtskillnad mellan religion och politik.

Björndjur


"This little guy is a Tardigrade, or a water bear. In 2008, water bears were the first animals demonstrated to be able to survive the vacuum of space. They are virtually indestructible and can survive being blasted with radiation, intense pressures and years of desiccation.
Specimens were launched into space by Swedish scientists and they returned unharmed after eight days.

For more info on their superhero tendencies: http://www.bbc.co.uk/nature/12855775

This image is courtesy of The Scientist, where it is a finalist in their 2012 Lab image awards. http://the-scientist.com/2012/08/08/2012-labby-image-finalists"

Jämförande teologi

Apropå att Kulturhusets bibliotek rensat ut Tintin från hyllorna.


Kan inte Behrang Miri, kulturhusbibliotekets konstnärlige ledare, helt enkelt skapa en avdelning med förbjudna böcker? Det har ju funkat förr.

Jehovas Vittnen sexutreder

Jehovas Vittnen är en synnerligen otrevlig sekt. Som sådan har den ganska skruvade regler. En regel är till exempel att man inte får gifta om sig efter skilsmässa om inte ens partner haft sex med någon annan och på så sätt "brutit avtalet". Men hur får de då reda på detta? Ja, inte räcker det med ett intygande från  den som vill gifta om sig, utan de måste få ett intygande från den andra parten. Det här kan leda till väldigt underliga situationer.

Ett roande om än något kränkande exempel på detta ges av Torbjörn Wester, som lämnat Jehovas Vittnen. Han har avkrävts ett skriftligt intyg på att han har haft sex efter skilsmässan, för att möjliggöra för hans ex-fru, som inte lämnat församlingen, att få gifta om sig. De som kräver detta är vittnenas "äldstebröder". Wester har bandat ett samtal då intyget avhandlas. Det är jobbig och (o)roande lyssning. Läs om historien på Westers blogg.

24 sep. 2012

En svensk Ig Nobelprisvinnare!

Äntligen har Björklund fått som han velat - vi har en ny svensl Ig Nobelprisvinnare! Denna gång handlar det om kemi. Det är miljöingenjör Johan Pettersson som har löst problemet om varför vissa människors hår färgats grön i Anderslöv. Ni kan läsa om upptäckten här. Här har ni övriga av årets vinnare:
Psychology Prize: Anita Eerland and Rolf Zwaan (Netherlands) and Tulio Guadalupe (Peru/Russia/Netherlands) for their study Leaning to the Left Makes the Eiffel Tower Seem Smaller.

Peace Prize: The SKN Company (Russia) for converting old Russian ammunition into new diamonds.

Acoustics Prize: Kazutaka Kurihara and Koji Tsukada (Japan) for creating the SpeechJammer - a machine that disrupts a person's speech by making them hear their own spoken words at a very slight delay.
Neuroscience Prize: Craig Bennett, Abigail Baird, Michael Miller, and George Wolford (US) for demonstrating that brain researchers, by using complicated instruments and simple statistics, can see meaningful brain activity anywhere - even in a dead salmon.
Literature Prize: The US Government General Accountability Office for issuing a report about reports about reports that recommends the preparation of a report about the report about reports about reports.
Physics Prize: Joseph Keller (US), Raymond Goldstein (US/UK), Patrick Warren and Robin Ball (UK) for calculating the balance of forces that shape and move the hair in a human ponytail. Prof Keller was additionally given an Ig for work he contributed to on non-drip teapots in 1999 but for which he had been wrongly overlooked at the time.
Fluid Dynamics Prize: Rouslan Krechetnikov (US/Russia/Canada) and Hans Mayer (US) for studying the dynamics of liquid-sloshing, to learn what happens when a person walks while carrying a cup of coffee. 
Anatomy Prize: Frans de Waal (Netherlands/US) and Jennifer Pokorny (US) for discovering that chimpanzees can identify other chimpanzees individually from seeing photographs of their rear ends.

Medicine Prize: Emmanuel Ben-Soussan and Michel Antonietti (France) for advising doctors who perform colonoscopies how to minimise the chance that their patients will explode.
Läs mer hos BBC eller på Ig Nobels egen hemsida.

Evolutionära felsteg

Change we can believe in

Kretslopp


Islams tonårsproblem

"Hur kan något vara viktigare än cricketspelande flickor?"

Den frågan ställer Johan Croneman i DN efter att han sett torsdagens reportage i Aktuellt (börjar 33:00) om tjejer som spelar cricket i Afghanistan, trots att normen i samhället är allt annat än hjälpsam. Croneman skriver:
Det borde berättas om de här flickorna varje dag på nyhetsplats, om andra flickor, i andra delar av världen, i andra kulturer – även i den svenska. 
Jag lyssnar på unga Nabila Hamid, en av de modiga afghanska flickorna som spelar cricket i en källare därför att starka konservativa krafter – och inte alltid så konservativa – anser att det är opassande, oreligiöst, ett brott. En man blir intervjuad, det strider mot hans (?) övertygelse och religion. Kvinnor skall inte dra åt sig några blickar över huvud taget. 
Jag bryr mig givetvis inte om vilken religion det är. Kristen höger, hinduisk vänster, islamsk fundamentalism. Eller Livets ord från Örkelljunga. Finns det undantag som vi bör överväga? Finns det några kulturer där det faktiskt passar sig att vi säger: ”Jomen, det fattar man ju helt klart att det inte funkar om de här tjejerna skulle vilja spela boll och kasta varpa. Det är ju ändå deras religion”. 
Aktuellts cricketinslag sätter fingret på många olika frågor, samtidigt. Och det handlar inte om att vi, med vår västerländska ignorans och överlägsenhet (som ofta är utmärkande för hela vår omvärldssyn), inte förstår tillräckligt. Det är exakt det vi gör – vi förstår precis tillräckligt. 
[...]
Hellre ett förbud mot samtliga nu existerande religioner, än ett enda litet förbud för flickor, någonstans på jorden, att få springa ut och kasta en boll till varandra. Man skäms ju för att man är människa. Och man.
För dem, såsom Croneman, önskar se mer, så är här en dokumentär från Al Jazeera om tjejer som spelar fotboll i Palestina.

23 sep. 2012

Vad motiverar oss?

22 sep. 2012

"Heligheten är problemet"

I söndagens kolumn av Lena Andersson ger hon sig i kast med att betrakta reaktioner på Muhammedfilmen och upploppen i islamvärlden genom tanken på det heliga. Ett bra stycke ur Heligheten är problemet:
...att föreställningar om helighet kraftigt hämmar människors tillgång till sitt intellekt. Att behovet av sekularisering och liberalisering av islamisk teologi är skriande, liksom att de muslimer som aktivt verkar för sekularisering och liberalisering är marginaliserade, ibland hotade till livet. 
Den hädiska fiktionens innehåll, sanningshalt och relevans uppfattas också som ointressanta frågor att diskutera, kanske på grund av vördnad inför vördnaden. Helighet uppmanar ju var och en till tystnad och underkastelse. De fiktiva alstren om profeten M fyller en samhällskritisk uppgift redan genom att utmana tanken att somligt ska vara undandraget prövning och belysning. 
Att tillgripa rasism-invektivet i stället för att diskutera fiktionens relevans och innehåll är en sekulär variant på helighetsargumentet, allt för att få fly till de tysta platserna där man inte behöver tänka på den självrannsakande, kritiska teologikonferens som borde inledas nu, år 1433, med Irshad Manji som huvudtalare.
Andersson skriver om att reaktionerna hos icke-muslimer i väst präglas av ett medberoende, men dem upplever sig kränkta och tar till våld. Detta kan endast vara delvis korrekt. Medberoende är inte generellt utbrett och det finns andra anledningar till många tar avstånd från Muhammedfilmen.

Medberoende har dock ett visst förklaringsvärde. Medberoende karatäriseras av anpassning till dem som har beroendet, i detta fall de som håller något för heligt över allt annat, även människoliv. Detta är dock inget unikt för delar av islam, även inom vissa delar av kristendomen önskas att det heliga skulle får en särskild respekt i samhället.

"Humanismen står för människans försoning med en naturlig värld"

Lars Nilsson och Christer Sturmark skriver idag en bra debattartikeln i Västerbottens-Kuriren om Humanism, vilken givits den bedrövliga titeln Fakta är tillräckligt för Humanisterna. Artikeln avslutas:
Den sekulära humanismen sätter människan i centrum, betraktar henne som en moraliskt och förnuftsmässigt kapabel människa, myndig att själv ta ansvar för vår värld. Ingen övernaturlig överbyggnad behövs för att detta ska kunna ske. 
Den sekulära humanismen menar också att vetenskapen är den bästa metoden för att utforska vår värld och föra mänskligheten framåt. Humanisternas främjande av vetenskapen grundar sig på att vi just sätter människan i centrum. Det mänskliga lidandet kan minska med hjälp av den mänskliga kunskapen. Humanismen står för människans försoning med en naturlig värld, utan vidskepliga föreställningar och religiöst förtryck. 
Därför behövs den humanistiska rösten i vår värld.

Nicaenska trosbekännelsen 2.0 (1980)

Steven Pinker om tabun, politisk korrekthet och avvikande åsikter

21 sep. 2012

Sam Harris och stereotyper

Sam Harris skriver på sitt vanliga klara och rättframma sätt när han kommenterar de senaste upploppen i islamvärlden. Hans text - On the freedom to offend an imaginary God - kritiserar hur Obamas administration reagerat, men skriver också om tokigheterna inom mormonkyrkan.

Det lätt att först uppfatta Harris inlägg som överdrivet och generaliserande, men när jag läser noggrannare ser jag att nyanserna finns där. Istället är det något annan som känns obekvämt när man läser honom. Harris spelar på de rådande stereotyperna om muslimer, de som säger att muslimer inte kan hantera kritik av Koranen och Muhammed, utan att ta till våld. Denna stereotyp är varken bra för muslimer, då den ger en hemska bild av hur muslimer borde vara, eller för icke-muslimer, då den försvårar gemensamma lösningar. Istället skulle jag önska att Irshad Manji var en stereotyp för muslimer, det vore bättre för alla. Denna förhoppning får ingen hjälp av Harris.

Trots detta är Harris knivskarp när han sätter fingret på problemet:
The point, however, is that I can say all these things about Mormonism, and disparage Joseph Smith to my heart’s content, without fearing that I will be murdered for it. Secular liberals ignore this distinction at every opportunity and to everyone’s peril. Take a moment to reflect upon the existence of the musical The Book of Mormon. Now imagine the security precautions that would be required to stage a similar production about Islam. The project is unimaginable—not only in Beirut, Baghdad, or Jerusalem, but in New York City. 
The freedom to think out loud on certain topics, without fear of being hounded into hiding or killed, has already been lost. And the only forces on earth that can recover it are strong, secular governments that will face down charges of blasphemy with scorn. No apologies necessary.

För vi måste ställas oss frågan: Antingen är de som deltar i våldsamheterna annorlunda än oss andra och kan inte hantera att deras religion kritiseras och förlöjligas, utan att svara med våld, eller så är de inte det?

Om de är annorlunda är problemet oöverstigligt. Vi kan inte anpassa samhället efter de som tillgriper våld. Det är som att betala lösensumma till kidnappare, det gör våldet lönsamt. Om det inte är annorlunda är dock lösningen inte att försöka begränsa kritiken och förlöjligandet. Orsaken till oroligheterna är något annat och lösningarna måste adressera detta.

Jag tror att de muslimer som tillgriper våld i grunden inte är annorlunda, de skulle också må bättre i ett demokratiskt samhälle med öppen debatt och stark yttrandefrihet.

Inbillning och kränkningar

Gårdagens ledare i Dala-Demokraten av Göran Greider - Religionskrigen är över oss - är en blandninga av ömsom vin ömsom vatten. Först ifrågasätter han, om vissa religiösa verkligen är riktiga religiösa:
De kristna korsfararna var i första hand knappast några stridbara teologer och dagens värsta islamister kan möjligen rabbla Koranen men har ingen självständig relation till surorna. Ultraortodoxa judar som ogillar unga judinnors sätt att klä sig i Jerusalem, eller män i arabvärlden som tror att de äger sina kvinnor – är de ens särskilt religiösa? Är de inte i första hand bara stockreaktionära och inskränkta?
Är inte detta en kränkning av religiösa, en begränsning av vad religion är? Tänk att Greider kan komma undan med detta, det hade inte gått om han sagt det direkt till fundamentalisterna i till exempel Benghazi eller Jerusalem. Förolämpningarna fortsätter:
Ett sällsamt kännetecken för vår tids religiösa konflikter är emellertid det mycket speciella faktum att en ny religion lagts till de gamla: Ateismen. Ateismen uppträder ibland med samma sanningsanspråk som de gamla vanliga religionerna, trots att ingen av oss kan veta något om de yttersta tingen. Även yttrandefrihetsprincipen kan ibland göras till en helig princip som står över alla andra hänsyn. Men det gör den faktiskt inte.
Ateisterna kan säkert förlåta Greider hans okunnighet om ateism och hans elaka generalisering om ateister. Men kan de religiösa förlåta hans degradering av religion till något så enkelt som ett enstaka dogmatiskt försanthållande. Religion är så mycket mer; traditioner, ritualer, självuppoffring och ett meningsskapande. Hade en religionskritiker förminskat religion på detta sätt hade protesterna kommit som kommentarer i ett kommentarsfält.

Jag blir ständigt förbluffad när religiösa skriver att ateism är också en religion. Förutom att de gravt förringar sina egna traditioner, heliga för somliga, så verkar de också använda argumentet i meningen att religion är något dåligt. Att ateister protesterar mot detta beror bara på att det är fel. Ateism är bara ett, eller avsaknandet av ett, försanthållande - ingen tusenårig tradition.

I sin avslutning upprepar Greider sin kränkning av religiösa, och stänger sedan ledaren med något tänkvärt.
Jag inbillar mig som sagt också att läget de senaste åren förvärrats just därför att en religion till, ateismen, har lagts till de gamla. [...] Religion och även ateism gör sig bäst på isolerade bergshöjder eller i tysta hörn av trädgårdar.
Det är tur att Greider vet att det är en inbillning, för det blir svårt att föra hans tes till bevis. Det är ju inte ateister i USA som invaderat Irak och stött israeliska ockupanter, wahhabister i Saudiarabien och en diktator i Egypten. Enligt Greider de underliggande orsakerna till de våldsamma protesterna i Mellanöstern.

Nu vet jag inte om jag vågar erkänna att jag håller med Greider om att religion gör sig bäst på platser där den inte syns och hörs så mycket, men jag är säker på att om religionen höll sig där, då skulle ateisterna inte göra mycket väsen av sig.

Detta inlägg avslutas med att citera en riktigt bra passage i ledaren och en fundering över hur denna skulle uppfattats om den skrivits av Johan Lundberg i Axess.
... det faktum att stora delar av den islamska världen ligger generationer efter västvärlden när det gäller sekularisering, demokrati och något så banalt som vana vid hädelse. Upplysta kristna skrattar numera gott åt Life of Brian och allt fler upplysta muslimer kommer med tiden att finna Vilks rondellhund ganska humoristisk.

Feel the power of his balls

Överblommad


20 sep. 2012

Universum, en kort historia av Ulf Danielsson

Föredrag av Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, från Humanisterna samling vid riksdagens öppnande.

"homeopathic manufacturer going into liquidation"

Simon Singh om yttrandefrihet, homeopati och framgångar i Storbrittanien.

Överblick

Hedningarnas förgård

Cortile dei Gentili kallades förgården utanför det judiska templet i Jerusalem. Där möttes de rättrogna och hedningarna. I denna anda anordnar Vatikanen seminarium runt om i världen där trosfrågor diskuteras och i förra veckan var turen kommen till Stockholm, här i samarbete med Sveriges ambassad vid Heliga stolen.

I första seminariet, som kretsade runt tro och vetande, höll George Klein en briljerande inledning. Därefter utmärkte sig fysikprofessorn Ulf Danielsson genom att med yttersta tydlighet förklara den vetenskapliga metoden, vad vi vet och det vi inte vet. I jämförelse var biskop Antje Jackelén fullständigt oklar när hon hoppade fritt mellan olika betydelse av ordet "tro", med citat som "Vad är tro? - Inte en mindervärdig kunskapsform" och "Tro är kunskapens resonanskropp". Under detta seminarium hjälpte också PC Jersild och filosofen Åsa Wikforss till att bära vetenskapens och det rationella tänkandets fana. I avslutningen försökte Kardinal Ravasi rädda situationen genom att hänvisa till Goulds NOMA, men då protesterade Jackelén och hävdade att religion och vetenskap är starkt överlappande.

Det andra seminariet handlade mer om personlig tro och otro, och hur detta påverkar livet. I detta samtal deltog Jessica Schedvin och Christer Sturmark. Inledningen av Tomas Hammarberg om mänskliga rättigheter och FN:s delvis misslyckade försök att involvera religiösa företrädare i detta arbete var den stora behållningen.

Se i SVT Play “Världen med eller utan Gud”: Del 1 från Kungliga Vetenskapsakademin och Del 2 från Fryshuset.

Foto: Tim Lundqvist
------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Carl Gustaf Olofsson har skrivit en längre reflektion utifrån seminariumen på sin blogg, denna återges nedan:

Tro och icke-tro

När det gäller det första seminariet så hade diskussionen av begreppen “tro” och “icke-tro” en framträdande plats. Det fanns även med på Fryshuset. Trots den tunga filosofiska och teologiska kompetensen på Vetenskapsakademin blev det tunt. Min femton år gamla text “Existentiell tro” (ingår som kapitel 6 i boken Existentiell livssyn – kristen tro”) framstår i all sin amatörmässighet som ett under av djup i jämförelse. Den är ett försök att förstå vad det är för tro (livshållning – övertygelser) som har betydelse för en utveckling och fördjupning av hopp, upplevelse av mening, delaktighet i livet, ansvar, hemhörighet i tillvaron. Den infallsvinkeln var man inte i närheten av trots kompetenser som biskop Antje Jackelén, kardinal Gianfranco Ravasi och en duktig kristen författare som Ylva Eggehorn i panelen.

Jag ger i texten “Existentiell tro” tunga argument för att det finns ett speciellt område av föreställningar och övertygelser som just tenderar att fördjupa eller urholka dessa kvaliteter beroende på vilken hållning vi intar. Och att detta inte har att göra med huruvida vi tro på Gud eller inte! Eller några andra bortommänskliga krafter eller verkligheter. Texten har en tydlig teologisk sida genom att den tar sin utgångspunkt i kristen tradition både i positiv och negativ, kritisk mening. Den är en bearbetning och kritik av ett traditionellt kristet trosbegrepp och visar på en existentiell trosproblematik som är helt oberoende av traditionella religiösa föreställningar. Min amatörteologiska gissning är att det är denna existentiella sida som varit kristendomens positiva och skapande sida fram till modern tid. Och som modern teologi och modern kristenhet, den liberala såväl som den evangelikala, gör sitt bästa för att dölja. Och tyvärr så bekräftades den dystra bilden. Då för femton år sedan skrev jag utifrån en vild idé om en levande ateistisk kristendom. Den idén har jag lagt på hyllan. Men trosanalysen är lika giltig idag. Det gäller en allmänmänsklig grundproblematik som vi alla är indragna i och inte kommer undan oavsett om vi är ateister eller kristna, muslimer eller judar eller är fullständigt ointresserade av livsåskådningsfrågor.

Finns det en verklighet som inte är materiell?

En annan intressant fråga var ”finns det en icke-materiell verklighet”. Men det blev aldrig någon riktig stuns i den diskussionen. Kanske berodde det på att man inte i utgångsfrågan gjorde en tydlig åtskillnad mellan en icke-materiell verklighet som har den materiella verkligheten som grund och en som är helt oberoende av den materiella verkligheten. Jag tror inte att det finns en icke-materiell verklighet som är oberoende av den materiella verkligheten. De flesta religioner menar att det finns en sådan verklighet, t.ex. gud.

Men frågan om en icke-materiell verklighet är förstås inte avklarad med det. Professor Ulf Danielsson kom in på en viktig problematik när han tog upp att en matematisk formel som beskriver viktiga fysikaliska samband är ett exempel på en icke-materiell verklighet. Men det följdes inte upp. Boken och texten är det mest handfasta exemplet på en materiell verklighet – pappret, trycksvärtan – som bär en icke-materiell verklighet, bokens innehåll, dvs det som berör oss, kan få oss att gråta, skratta, ändra våra liv.

Forskaren förhåller sig till hypoteser och ideér nedteckande i text eller formler. Dom förhåller sig inte till pappret och trycksvärtan utan till den icke-materiella verklighet som bärs av tecknen och texten! I dagens värld har vi datorer med hårddiskar och USB-minnen, CD-skivan med musik, fotot, DVD-skivan med film mm. Jag saknade här också en referens till kunskapsfilosofen Karl Poppers begrepp ”värld 3” som är den enda systematiska filosofiska reflektionen kring detta problem som jag känner till. Kunskapens växt, vetenskapens utveckling är en ständigt pågående dialektik mellan materiell verklighet och icke-materiell verklighet.

Sedan finns det för oss människor ytterligare en helt grundläggande verklighet som man kan kalla en ”existentiell verklighet”. Även den är icke-materiell. Det är den handfasta aspekt av våra liv som konstitueras av vår vetskap om att vi ska dö, att vi behöver mat för dagen och en trygg plats att sova på, vetskapen om att vi när som helst kan drabbas av sjukdom och olyckshändelser etc etc. Den sammanfattande benämningen är våra existensvillkor. Det är inte samma sak som vårt medvetande, men det mänskliga medvetandet är en nödvändig grund. Denna problematik berördes inte. Jag diskuterar denna viktiga och svårfångade icke-materiella verklighetsaspekt i avsnitt 3 ”Kunskapsanspråk och verklighetsförankring” i det avslutande kapitlet i boken ”Existentiell livssyn – kristen tro?”. Det görs då mot bakgrund av bokens diskussioner och analyser som i stor utsträckning gäller denna både handfasta och samtidigt svårfångade verklighetsaspekt.

Det var också lite märkligt att de stora ödesfrågorna om klimat, miljö, resurser och jordens överlevnad var frånvarande. Trots mina kritiska anmärkningar tycker jag att det var ett intressant seminarie och ett lovvärt initiativ. Den här typen av frågor behöver diskuteras i en bred offentlighet. Detta med två seminarier och två paneler var bra. Den ena panelen med professionellt folk, den andra panelen med representanter för ideella organisationer och engagemang gav en speciell bredd.

För min del skulle jag väldigt gärna se denna typ av engagerade och kvalificerade paneler som de på Vetenskapsakademin och på Fryshuset ta sig an den lite speciella kunskapsfråga som formuleras under rubriken ”Kunskapsfråga och vision” på min blogg. Kanske ett framtida arrangemang av Humanisterna?

19 sep. 2012

Avsnitt #26 av Radio Houdi – Var herr Nilsson på Neil Armstrongs begravning?


NYTT AVSNITT AV SKEP-HUMANISTISKA PODCASTEN RADIO HOUDI!
John Houdi och Anders Hesselbom är tillbaka med ett nytt Radio Houdi där tvära kasten är signum, som vanligt.
Vad sägs om Neil Armstrongs begravning till sjöss UTAN bild på Pippis herr Nilsson? Var det en sekulär begravning eller inte?
Finns liv på andra planeter eller finns det UFO och vad har en öppning av Apple Store i Sverige med knasiga sekter att göra?
Och om man tror på liv på andra planeter; kan man utesluta att det finns en Gud eller inte?
Kan man vara skeptiker OCH kristen på samma gång?

Häng med i svängarna när Radio Houdi avsnitt #26 släpps lös utan skyddsnät.

Här lyssnar du on-line eller laddar ner en MP3-fil av programmet:
Radio Houdi #26 – Var herr Nilsson på Neil Armstrongs begravning?

Eller så kan du gratis prenumerera via iTunes på den här länken.
Eller lyssna gratis via gratis mobilapp till din smartphone

Påvlig historierevisionism


Mormonen Mitts magiska mamelucker

Penn Jillette backar upp Patrik Lindenfors inlägg om Mitt Romney och Mormonkyrkan.

Var Jesus gift?


Nu har man upptäckt ett gammalt papyrusfragment där det påstås att Jesus var gift. Är detta påstående om Jesus sant? Det går inte att veta - just nu. Däremot går det att veta att i den tidiga kristendomen så fanns det troende som trodde och påstod att han varit gift. Nog så intressant.

Läs mer i DN eller the New York Times.

Det sekulära alternativet

I år arrangerade Humanisterna för första gången en sekulära samling i samband med riksdagens öppnande. Fyra riksdagsledamöter deltog i arrangemanget och de fick, tillsammans med övriga deltagare, lyssna på Ulf Danielsson som berättade om universums historia och lite om dess framtid. Förhoppningsvis blir tillställningen lite större nästa år, då Riksdagen i sitt program för riksmötets öppnande, rimligen både informerar om Humanisternas och Svenska kyrkans samling. Likabehandling av olika livsskåningstraditioner är ett kännetecken för en sekulär stat.

En fin sammanfattning producerad av Henrik Thomé.

18 sep. 2012

Statens orättfärdiga stöd till trossamfund

Jessica Schedvin, Unga Humanistern, har i dag skrivit på Newsmill - En sekulär stat ska inte ge bidrag för tron på övernaturlighet:
Idag får ett antal utvalda livsåskådningsorganisationer bidrag från staten via Nämnden för statligt stöd till trossamfund. Förbundet Humanisterna har tidigare sökt detta bidrag, men fått avslag eftersom de inte uppfyller kriterierna för ett trossamfund. Det har jag ingen åsikt om, utan det är principen som är fel: Att få pengar från staten enbart därför att man tror på övernaturliga krafter. Och att diskrimineras för att man istället tror på mänskligheten. I och med detta system väljs några trossamfund bort och några går före andra. Det pekar på ett problem då staten inte behandlar alla likvärdigt. Det mest rättvisa vore att ta bort bidraget över huvud taget. Först då kan alla behandlas lika.
En kommentar: Stefan Attefall, minister med ansvar för trossamfund, är nöjd med att statens stöd till trossamfunden 2013 skall öka till 73 miljoner kronor per år. (Då är inte sanktionerna till Svenska kyrkan inräknade.) Detta bidrag från staten motsvarar mindre än 100 kr per medlem och år. Medlemsavgiften i flera av samfunden är 1% av årsinkomsten, vilket motsvarar i snitt ca. 2000 kr per år. Statens allmosa i relation till detta ganska obetydligt. Det är fullt rimligt att upphöra med dessa bidrag, vilket även skulle bespara staten problemet med att kontrollera samfunden och administrera fördelningen av pengarna.

"The life of Monty Python" - En hädelse

Ytterligare en kommentar till reaktionerna på Muhammedfilmen - den absolut roligaste.

"Gudstjänsten i Storkyrkan visar att staten inte är sekulär"

Christer Sturmark skriver på svtDebatt om riksdagens öppnande och det Humanistiska alternativet till den traditionellt kyrkliga.
I dag högtidlighålls riksdagens öppnande. I programmet ingår en ekumenisk gudstjänst i Storkyrkan i Stockholm. Riksdagens öppnande är en hyllningsceremoni till demokratin och ett högtidlighållande av de folkvaldas arbete i folkets tjänst. 
Men de är valda av folket till att tjäna folket – inte till att tjäna Gud. 
Därför erbjuder nu Humanisterna för första gången ett sekulärt alternativ till gudstjänsten i prorammet för riksdagens öppnande. Vid samma tidpunkt, kl 12.30, bjuder vi in till humanistisk samling i en annan lokal i Gamla Stan. De riksdagsledamöter och andra politiker som inte ser sig som kristna eller föredrar en sekulär högtidsstund, är således varmt välkomna till en samling i humanismens och upplysningens anda. 
[...]
Vi Humanister förespråkar ett kosmopolitiskt och öppet samhälle i upplysningens anda. Därför är det sekulära projektet viktigt för oss. Vi vill erbjuda en alternativ samling i samband med riksdagens öppnande, för alla de som känner sig mer befryndade med upplysningen och det sekulära projektet än med kristendomen och kyrkan. Samlingen äger rum i Bellmansrummet på Den Gyldene Freden, samma lokal som Svenska Akademien brukar sammanträda i. 
Vi sekulära humanister förutsätter att även denna samling finns med i riksdagens program och inbjudan under kommande år. Riksdagsledamöter ska givetvis kunna välja mellan olika sammankomster beroende på vilken livsåskådning de har. En majoritet av riksdagsledamöterna är inte kristna – därför blir det i förlängningen en smula absurt att domkyrkans samling är det enda alternativet i programmet.
[...]
Därför har dagens samling en viktig symbolisk innebörd. Antingen måste riksdagens öppnande helt frikopplas från livsåskådningssamlingar denna dag, eller så måste även andra livsåskådningssamlingar än den kristna inkluderas i programmet. 
Den sekulära staten är inte förhandlingsbar.
SvD skriver också kort om Humanisternas initiativ.

"När förnuftet sviker, vem betalar priset?"

Sally Sami, egyptisk politiker och människorättsförkämpe, skriver en bra kommentar till de senaste dagarnas upplopp i Islamvärlden. Nedan publiceras avsnittet som handlar om yttrandefrihet, ur Daily News Egypt:
I chose not to watch the film and honestly believe that the only way to protest the film is by collectively boycotting it. Calls for banning the film or taking legal action against the filmmaker are just steps towards further restricting freedom of expression. This, by all means, does not mean I encourage the making of films that can lead to such massive anger or can be offensive to symbols of any religion or group whatsoever. That is why I chose not to watch the film. However, if we keep escalating our demands for banning the film, we open the door for more restrictions and bans on other productions and other films or means of expression and all of us will be exposed to and subject to such restrictions. The only solution in my opinion is to boycott such material; to kill the film by not making it front page news. 
In a disturbing turn of events, Albert Saber, a 25 year old blogger, allegedly reposted the film on his Facebook page. He was arrested yesterday in the early hours of the morning, interrogated and detained pending investigation. Regardless of his intent for reposting the film, is this really a crime? Not only was he threatened by the people living in his area and his mother forced to leave the house where they live, fearing for her safety, it was reported that he was abused in detention. Reports claim that a police officer told other inmates in his cell that he is an atheist who offended the prophet. He was beaten and injured as a result. 
His safety is the responsibility of the state. During interrogations, his faith and beliefs were questioned. Here we don’t have the luxury of agreeing or disagreeing with Albert. Questioning his conscience, his faith, can only be compared to that of the Spanish Inquisition. Today in the 21stcentury, are we reliving a time when people will be tried and punished for heresy? Oppressed for questioning one’s faith? Albert, in my opinion, is a prisoner of conscience. He should be released immediately and the state should take full responsibility for his safety.
Albert Saber är administratör på the Egyptian Athists facebooksida. Läs mer om honom i New Humanist och på Free Albert Saber.

Slut på förvirringen


Om Salman Rushdie i SvD

Svenska Dagbladet hade i söndags en väldigt läsvärd artikel om Salman Rushdie av Kaj Schuelers.
Salman Rushdie, som är ateist, har alltid haft ett starkt intresse för religion och religiösa frågeställningar. Han kommer från ett sekulärt muslimskt hem där inte minst fadern hade ett brinnande intresse för religionen som kulturyttring och existentiellt bollplank.

–På det sättet hade min far stort inflytande över mig. Skriver man berättelser om Indien och Pakistan finns det ingen möjlighet att undfly religionen, regionen är dränkt i religiösa frågeställningar.

–Religioner baseras på skapelsemyter och moralsystem. De är ofta vackra, även om de inte är sanna. Vi kan ta till oss dessa myter för att skapa poesi, men de innehåller inga svar på våra frågor. Vi vet idag för mycket om jordens tillkomst. Även etiken förändras, moralsystem som följer de olika religionerna är förlegade. Jag behöver inga budord, men religionerna är en bra utgångspunkt för en diskussion om vad som är rätt och fel.

Det var i viss mån den diskussionen som uteblev i samband med ”Satansverserna” och dödshoten. Rushdie menar att radikala islamister har satt handfängsel på islam. De grundläggande problemen idag, anser han, är att religionen flyttat in på den politiska arenan. Det gäller inte bara islam, utan även hinduismen, kristendomen och judendomen – de fundamentalistiska religiösa gör allt större anspråk på politisk makt.
–Jag tillhör ju 60-talsgenerationen och ett av våra stora misstag var att vi inte såg vad som skulle komma. Vi levde i föreställningen att ämnet religion var avfört från dagordningen. Gud var död. I dag är religionen kanske vår tids viktigaste fråga.

UNT om Dawkins besök

Läs en sällsynt neutral betraktelse över Dawkins Stockholmsbesök i UNT, både ris och ros, personligt och allmänt.

Humanisten Dawkins

I somras fick Richard Dawkins British Humanist Associations pris. I tacktalet briljerar han som upplysande humanist, i dubbel betydelse. (För er som föredrar endast att lyssna finns det inspelat av PODdelusion extra, dock med lite sämre ljudkvalitet.)

17 sep. 2012

Bladlusens behag


När jag sitter i trädgården en blöt septemberdag, sonen lekande i gruset kring klätterställningen, får jag syn på en bladlus som kryper på mina regnbyxor, ljus mot det mörkare gröna. Jag tar den på fingret och visar för sonen, som betraktar den med – intresse? Likgiltighet? – innan han återgår till leken och jag till betraktandet.

Jag slås av hur många likheter vi har, trots alla skillnader. Vi har båda en höger- och en vänstersida, huvud och stjärt, rygg och mage och lemmar, hon (gissar jag) ett par mer av det sistnämnda. Vi har båda ett skelett, hon utanpå, jag inuti, med muskler som låter oss röra oss. Vi har båda syn, känsel och luktsinne, och ett nervsystem som tar emot det sinnesorganen fångar in och låter oss reagera på vad livet bär oss. Hon saknar väl min hörsel tror jag, jag hennes vingar. Våra sinnesceller är ordnade på lite olika sätt men fungerar i stort sett likadant, hennes luktsinne sitter i de långa antennerna som hon prövar luften med, synen i facettögon. Har hon också ett smaksinne, i snabeln som hon låter spela över byxorna på en fåfäng jakt efter mat?

Går man in inuti oss blir likheterna än större. Tarmsystemen är olika, men cellerna utvinner energin, orken som driver livet vidare, ur maten på samma sätt – cellandningen, den som vi delar med alla syrekrävande varelser, även växter och svampar. Vi behöver vatten, liksom allt levande, även de anaeroba – syreoberoende – bakterierna djupt ner i sankmarkerna. Vi behöver också de ämnen som bygger upp våra kroppar, mineraler, proteiner... Eld, luft, vatten, jord – livets fyra element (OBS metafor).

Likhet, släktskap, samhörighet. Jag är en del av samma helhet, livets stora väv, som allt levande här på jorden. Den mångskiftande, färgsprakande, ömtåliga väv som väver sig själv genom årmiljarderna, vars mönster visar allas vår historia. Samtidigt är jag unik, utan min tråd i väven skulle den ha sett annorlunda ut, jag är outbytbar.

Kan samma sak sägas om bladlusen? Att jag gissar att den är en hon beror på hur de förökar sig – till skillnad från människan (vad vissa gamla sagoböcker än vill låta påskina) har bladlusen nämligen förmågan till partenogenes, jungfrufödsel. De förökar sig sexuellt, men sedan kläcks myriader av honor som sprider sig över sin värld, och som alla inom sig bär ägg som ger upphov till kloner av samma hona, som i sin tur bär på ägg, som matrjosjki, de ryska dockorna, och alla resultatet av en enda befruktning – tidsförskjutna enäggstuslingar, kunde man säga.

Jag är en genetiskt unik individ, men det kan inte sägas om bladlusen. Det enda unika med den är att den befinner sig just här och nu. Den beter sig på samma sätt som alla sina klonsystrar. Mitt beteende påverkas mer av min omgivning, genom min formbara hjärna. Bladlusens handlingar har minimala konsekvenser för omgivningen, min potential att orsaka gott eller ont är betydligt större. På en kosmisk skala utjämnas förstås skillnaderna och jag blir lika obetydlig som lusen – på sätt och vis trösterikt, jag behöver inte ta mig själv på så förbaskat stort allvar – men det är här och nu vi är, där det gäller, vilket också är trösterikt – jag kan faktiskt göra en skillnad där jag är.
 
Bladlusens handlingar, styrda av dess instinkter, har konsekvenser för det blad den äter på, och för dess eventuella avkomlingars framtida handlingar. Mina handlingar, styrda av erfarenhet och medvetet val (fritt? Vet ej) lika väl som av instinkter, har konsekvenser som kan sprida sig som ringar på vattnet genom att påverka andra människors beteende – mina barns och frus, mina elevers, andra medmänniskors – lika väl som materiens och energins flöden genom vår vardag och vårt samhälle. Mitt inflytande sträcker sig längre och därmed även mitt ansvar.

Det är ett ansvar som jag är tacksam över att få ta, tacksam över att få vara människa. Det får mig att må bättre att kunna göra den skillnaden, och att välja att faktiskt göra vad jag kan för att världen förhoppningsvis skall bli en smula bättre att leva i. Det är en tacksamhet som bladlusen med sitt mer begränsade nervsystem aldrig får känna, inte heller tacksamheten jag känner över att bladlusen och alla mina andra medjordlingar finns här i världen och gör den så rik. Visst finns det sådant jag hade kunnat vara utan – fästingar, till exempel – men det är det pris man får betala, det får man ha överseende med, precis som man får ha överseende med de smådåliga sidorna hos en människa man älskar.

Klorofyll är ju trots allt också tjockare än vatten…

Biblisk överdrift


16 sep. 2012

Mer om vetenskap mot religion

Debatt om vetenskap och religion på BBC, med bland andra Andrew Copson, inför samtalet mellan Sacks och Dawkins.

Sekulärt Europa 2012

Tal av Peter Tatchell vid lördagens årliga marschen i London anordnad av Secular Europe Campaign.

Islam - historien som ännu inte berättats

I Simon Sebag Montefiores monumentalverk om Jerusalem, som utkom 2011, berättas den klassiska historien om Muhammed och islams tidiga historia. En historia som helt bygger på koranen och de Muhammedbiografier som skrevs mer än 100 år efter profetens död. I en fotnot skriver Montefiore att islams tidiga historia är höljd i dunkel och omstridd. Ändå berättar han som många andra den religiösa standardversionen.

En historiker som försöker nysta upp detta dunkel är Tom Holland. Han har skrivit boken I svärdets skugga och tillsammans med Channel 4 gjort dokumentären Islam: The untold story, vilken bygger på hans bok. Dokumentären går igenom de historiska fakta som finns om islams ursprung och tidiga historia, och de är inte många. Holland ställer flera välbehövliga frågor, t.ex. om Mekka är den rimligaste platsen för religionens födelse, samt ger några spekulativa svar. Enligt Holland skall inte den arabiska expansionen under 600-talet ses ett försök att sprida islams, utan religion skall ses som ett medel för att gudomligt stadfästa de nya arabiska imperiet när det väl var på plats.

Det är mycket möjligt att Holland fått en del fakta fel och inte ger en komplett bild. Det viktiga är dock att även denna del av vår historia berättas och förhoppningsvis ger sig flera historiker in i ämnet. Den som skriver om islam och Muhammed behöver dock tåla kraftfullt motstånd. Dokumentären har fått mer än 1200 klagomål från tittare och Holland har utsatts för mycket kritik, påhopp och direkta hot. Tv-bolaget bestämde sig därför att inte reprisera dokumentären. Här kan ni läsa Hollands svar på kritiken.

Jesus Christ: Madman or Something Worse?



Tack till Thomas för tips!

Trafikdåre

Perfekt syn?


15 sep. 2012

R.E.S.P.E.C.T.

För er utan musikalisk allmänbildning som är för unga så är det den här låten Jesus & Mo refererar till.

Sacks mot Dawkins

Hela diskussionen mellan Jonathan Sacks and Richard Dawkins som tidigare refererats till.


Tipstack till BlackLabel

Kristen skeptiker skriver om helbrägdagörare


Den kristna skeptikern Samuel Varg Thunberg har i dagarna utkommit med en essä om kristna helbrägdagörare med namnet "Ulvar i fårakläder – en kort introduktion till falsk helbrägdagörelse".
Som professionell mentalist och illusionist har Samuel fått en grund i kritiskt tänkande gällande charlataner inom frikyrkor.

Så här skriver Samuel Varg Thunberg själv om projektet:
Först var det tänkt att boken skulle ges ut på ett kyrkligt bokförlag men då alla svaren blev något i stil med ”Den passar inte vår profil” eller ”Ämnet är lite för kontroversiellt” så valde jag att ge ut boken, helt gratis, som en pdf-fil via min hemsida…
Nu skall ni inte tro att det är en tegelsten som ni laddar ned… Det är snarare ett kompendium än en egentlig bok och ligger sammanlagt på 31 A4-sidor… 
Men visar sig intresset vara stort (si så där 200-300 nedladdningar) så kommer jag nog att skriva en längre och mer utförlig upplaga och se till att den blir tryckt i faktiskt bokform!
Ulvar i fårakläder är illustrerad av David Hayward, mer känd som the Naked Pastor och har två förord – ett kyrkligt förord av journalisten Carl-Henric Jaktlund och ett skeptiskt förord av komikern och illusionisten John Houdi…
"Ulvar i fårakläder" finns att ladda ner som PDF gratis på denna adress men författaren tackar inte nej till en mindre donation via PayPal.

Den tidigare islamisten Mohamed Omar "säger förlåt"

Mohamed Omar, tidigare islamist från Uppsala, gör ett, i mitt tycke halvhjärtat, försök att "säga förlåt".

Upsala Nya Tidning (UNT/Kultur): "Det är något med Mohamad Omar och auktoriteter. De gamla har slängts på bålet, men nya har redan pekats ut, även om de mystiker han nu hyllar är av ett annat skrot och korn än de ledare han följt tidigare. Han har alltid sökt sig till det auktoritära, men paradoxalt nog aldrig känt sig hemma. 
– Nu tror jag i alla fall att jag blivit immun mot auktoritära ideologier.
Det är inte en hundra procent ödmjuk man som trätt fram ur sina skuggor. Han tycker predikningarna i moskéerna är ”absurda och löjliga”, och kan inte begripa att ”vuxna människor sitter och lyssnar”. Ändå vet han hur lätt det är att bli auktoritetstroende. Men det låter inte som han tänker ta strid, även om han i dag kallar sig kritisk muslim.
– De får väl hålla på med sin grej."

Vetenskap mot religion

Chefrabbinen Jonathan Sacks (ja, han som anklagade Dawkins för antisemitism) har gjort en film om naturvetenskapens begränsningar och driver tesen att vetenskapen och religion inte står i motsättning till varandra.

Han sätter tonen i inledningen: "Vetenskap en gåva given till oss av Gud". Följaktligen blir varje vetenskapligt framsteg ett steg i Guds riktning. Och detta leder inte till konflikt, om man som rabbinen, tillhör en tradition som har principen att om en passage i Bibeln inte överensstämmer med vetenskapen, då skall inte detta stycke läsas bokstavligt. Ett snällare sätt att säga - det som står i Bibeln är inte rätt.

Programmet innehåller ett riktigt bra samtal med Richard Dawkins. Lägg dock märke till att rabbinen vägrar att svara på frågan om han verkligen tror att Abraham talade med Gud.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se