15 feb. 2013

Orsakerna till ateism inte förklarade

Den 28:e mars skall Ulf Jonsson, jesuitpater och professor i religionsfilosofi; Lotta Knutsson Bråkenhielm, doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet; och Christer Sturmark samtala i Stockholm om religion och vetenskap kan förenas.

Lotta Knutsson Bråkenhielm skriver idag ett inlägg på Newsmill - Finns det ett samband mellan ateism och autism? - som väcker frågan: Kan religionsfilosofi och vetenskap förenas?

Grunden för den spekulativa artikeln är följande:
[Personer med autism eller Aspergers syndrom borde] ha svårigheter när det gäller religiöst tänkande, att föreställa sig att det finns en Gud t.ex. Intressant nog finns det forskning som bekräftar detta. Sambandet mellan ateism och autism har nämligen påvisats i flera studier, alltså att andelen ateister är signifikant större bland dem som diagnosticerats med någon form av autism än bland befolkningen i övrigt. Viktigt att påpeka är att det samband som avses är ett statistiskt sådant; huruvida det även föreligger ett orsakssamband är ännu en öppen fråga.
I detta finns inget problem, utifall de undersökningar hon hänvisar till är väl utförda. Problemen dyker upp längre ner i artikeln. För det första finns ingen genomgående definition på vad ateism är i texten. Olika forskare kan helt enkelt ha undersökt olika typer av "ateism". Sedan sker det en glidning i texten från den ateism som korrelerar med autism, till en generell ateism som även innefattar de som inte har autism. Ännu mer problematisk blir det när hon söker evolutionära förklaringar till ateism.
Med tanke på att våra förfäder, om vi går tillräckligt långt tillbaka, inte var tillräckligt kognitivt avancerade för att ha en religiös tro, måste trycket från det evolutionära urvalet ha varit mycket starkt för att en äldre uppsättning trosföreställningar (ateistiska) skulle trängas ut av en nyare (religiösa).
Här verkar det vara så att Knutsson Bråkenhielm föreslår att människans kognitiva förmågor utvecklats eftersom det varit fördelaktigt att ha religiösa trosföreställningar, vilka kräver en högre kognitiv förmåga. Högst spekulativt, finns det något belägg för detta? Artikeln innehåller också ett resonemang om gruppselektion, som Richard Dawkins skulle underkänt.
Ateister kan också, enligt vissa teorier, fungera som ”katalysatorer”. Närvaron av ateister kan fylla funktionen att ”utlösa” eller åtminstone befrämja ett religiöst beteende och deltagande i religiösa ritualer. Fördelarna med att delta i religiös verksamhet framträder mot denna bakgrund tydligare. Ateisters närvaro och den skepticism som detta medför, kan också få gruppen eller samhället att starkare uppmuntra det religiösa beteendet och vårda de religiösa institutionerna. Richard Dawkins har inte bara vunnit många anhängare; han har troligen också bidragit till att svetsa de (vissa) troende starkare samman mot en gemensam fiende. I de två sistnämnda fallen har ateismen adaptiva fördelar på gruppnivå, och en viktig förutsättning är att ateisterna inte blir för många.
Man kan undra vilken fördelen var för "de ateistiska generna" i denna hypotes och om de nu fanns fördelar, varför dessa inte helt konkurrerade ut "de religiösa generna". Inlägget avslutas
Ateismen är också en trosföreställning i betydelsen att man antar att saker förhåller sig på ett visst sätt (ingen Gud t.ex.). Om vi nu lyckas förklara orsakerna till ateismen, vilken slutsats ska vi dra av dessa förklaringar?
Nej, orsakerna till ateism har överhuvudtaget inte förklarats med denna artikel. Inga slutsatser skall därför dras.

30 kommentarer:

Björn Bäckström sa...

Ulf G

"Nej, orsakerna till ateism har överhuvudtaget inte förklarats med denna artikel. Inga slutsatser skall därför dras."

Du gör dig löjlig med ditt hovsamma språk. Är det ämnat som ett "understatement" så är det för otydligt.

Bråkenhielms artikel förtjänar endast "Mock and ridicule"!

Lars N sa...

Slutsatsen man kan dra är väl kanske att logiskt tänkande, utan att blanda in sina känslor, oftast leder till ateism. Överdrivet mycket logiskt tänkande (som i autism) leder då också oftast till ateism.

Men det hon är ute efter är väl att lura läsaren till att tro att det är autistiskt, och en genetisk defekt, att vara ateist.

Erik M sa...

Jag hörde om den här forskningen på andra ställen. Jag tror det var professor Luke Galen (intressant namn på en psykologiprofessor) som trodde på den här förklaringen: Människor har en tendens att hela tiden se händelser i sin omvärld som orsakade av medvetna agenter ("agent detection") och många av oss har en tendens att överdriva detta. Det är därför vi svär åt datorn när den hänger sig eller intuitivt känner att någon är arg på oss när blixten slår ned i vårt hus.

Många religioner anser att det inte är ett tankefel, att världen verkligen är full av sådana agenter. Man anser att händelser i vår omvärld verkligen orsakas av andar/ spöken/ demoner/ änglar/ gudar och att det är viktigt att gissa deras intentioner på samma sätt som det är viktigt att försöka förstå sina medmänniskor.

Ateister däremot förnekar att t.ex. datorer som hänger sig eller blixtnedslag beror på någon medveten varelses aktiva handlade och försöker aktivt trycka tillbaka sådana intuitioner. Autister är födda med en låg "agent detection", så även de brukar inte tillskriva naturliga fenomen till medvetna, osynliga väsen.

För ateister och naturalister är det alltså inlärt att förneka osynliga agenter. För autister kommer det naturligt. Men i slutändan leder det till att de analyserar vissa situationer på liknande sätt.

Jag vet inte hur väl underbyggt det resonemanget är eller om jag mins det helt rätt, men det är tveklöst rätt intressant.

Ulf Gustafsson sa...

Här är Dominic Johnsons artikel
What are atheists for? Hypotheses
on the functions of non-belief in the
evolution of religion
http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/2153599X.2012.667948

Lars N,

Håller med i din analys. I hennes artikel sopas dock kulturella faktorer som utbildning och religiös uppfostran helt under mattan.

Kristian sa...

Att autister ofta är ateister är ju inget konstigt, eftersom religion till så stor del är ett socialt fenomen. Den som vill vara med i en grupp brukar i olika grad anpassa sig och demonstrera sin lojalitet genom att dela gruppens normer, sociala koder, traditioner och värderingar. Men social anpassning är ju inte riktigt autisters grej...

Mattias sa...

Den artikeln var ett riktigt lågvattenmärke. Blir intellektuellt deprimerad över den låga nivån på en doktorand i religionsfilosofi. Känns som att Ulf redan har kommenterat på allt som förtjänar att uppmärksammas.

Förresten, det där med.att "svära åt datorn" som uttryck för agensdetektion (alltså religiös förmåga?) fattar jag inte alls. När katten här hemma blir arg eller förvånad över något dött ting tenderar den också att reagera med det språk den har. Ofta jamanden. En gång genom att slå förvirrat på objektet ifråga tills han tröttnade. Så jag undrar om vi inte gör oss lite märkvärdiga här. Lite antropocentriska.

Erik M sa...

Mattias Irving,

Vem har någonsin sagt att överaktiv agentdetektion (vet någon om det är den officiella svenska översättningen?) bara är reserverad för människor? Även för djur kan det vara fördelaktigt att inledningsvis anta att det där konstiga ljudet eller den där läskiga grejen som rör sig beror på att ett levande, potentiellt aggressivt, väsen finns i närheten.

Den enda skillnaden är att katter inte är smarta nog att utveckla hela mytologier om de där mystiska varelserna som de ibland tycker sig känna av.

Fast jag är ingen biolog eller psykolog, så jag skall nog undvika att försöka mig på förklaringar.

Stig sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Patrik Lindenfors sa...

Stig,
Vetenskapsfientlig propaganda får du syssla med på en annan blogg.

Björn Bäckström sa...

Stig 2013-02-16 08:43

Intelligent iaktagelse! En intelligent människa som blir religiös blir så av "taktiska" skäl mot egentligen bättre vetande. Jag börjar tro att endast intelligenta troende kan räddas från vidskepelsen; om de nu kan släppa födkrokar och annat. De andra troende får anses förlorade som "idioter till nytta" för de taktiska. Vilken sort som är värst är en öppen fråga!

Kristian sa...

Det där med hyperactive agent detection används ju ofta som någon slags orsak till religion, men jag tycker det finns en stor brist i teorin. Inget i den verkar förklara hoppet till just övernaturliga agenter.

Om det rasslar i det höga gräset kan det finnas en fördel i att tänka sig att det är ett lejon eller annan fiende. Men det finns ingen fördel i att tänka sig att det är något övernaturligt. Det vore tvärtom en nackdel att tänka sig något övernaturligt istället för något fysiskt.

Ulf Gustafsson sa...

Kristian,

Kan det inte vara så att man trodde Tor var upphovet till åskan och Tor verkligen fanns uppe i himmelen, men de såg honom inte. Uppdelningen naturligt/övernaturligt har väl uppstått senare, när något fysiskt/naturligt inte passade in med en större kunskap om världen.

Kristian sa...

Jag skulle väl säga att det behövs något mer än bara hyperactive agent detection. Det är inte det i sig som står för steget över till övernaturliga föreställningar.

Angående väderfenomen: Vilket borde ge störst fördel, att tänka sig naturliga orsaker eller övernaturliga?

Om man tänker sig att väderfenomen har naturliga orsaker, kan man lära sig att se tecken i molnformationer osv på att oväder är på väg. Det vore en fördel.

Att istället tänka sig något övernaturligt ger ingen praktisk fördel, möjligen kan tumregler för att tolka naturliga tecken kläs i övernaturliga kläder för att göra dem lättare att minnas.

Men däremot finns en psykologisk vinst: Om det är något övernaturligt som styr, så kanske detta något går att påverka. Att vara utlämnad till sådant som inte går att påverka kan ge ångest och oro, men nu kan man istället använda ritualer för att känna sig trygg i att man gjort vad man kunnat för att påverka gudarna.

Det krävs alltså något mer än bara agent detection.

Ulf Gustafsson sa...

Kristian,

Tror jag förstår vad du menar nu, eller... Så här resonerar jag.

A) En överaktiv agentdetektor är fördelaktigt. Detta är en intuitiv reaktion.
B) När man reflekterar över vem agenten kunde ha varit, i efterhand, ett rationellt tänkande. Borde naturliga agenter 'en tiger' ligga närmare tillhands än övernaturliga 'den illvilliga gräsruskarguden'.
B2) När erfarenhetsbaserade naturlig agenter saknas, t.ex. åska, vill inuitionen ändå finna en agent. Det vi nu kallar övernaturliga väsen, fantiseras då fram som en myt.

Det som sker i B) är något mer än en agentdetektor och resonemanget i B2) kanske kräver större kongitiv förmåga.

C) Att resonera bortom agentdetektorn. D.v.s. överge intutionen helt och försöka finna natuliga förklaringar (utan en agent) kräver förmodligen ännu högre kognitiv förmåga. (T.ex. Tolka molformationer).

Lokatt sa...

Gräsligt obehagligt att läsa Knutssons insinuanta tes. Att vara autistisk innebär ett svårt socialt handikapp där man saknar förmåga att sätta sig in i andras tankar och känslor. Den som är autistisk saknar fantasi, och därmed förmåga att föreställa sig bland annat högre och lägre väsen såsom gudar och djävlar. Den autistiske känner inte något behov av en känslomässig relation, till vare sig spöken eller gudar. Autism är en diagnos, som innebär ett tragiskt och oftast mycket ensamt öde.

Anna sa...

Jag vet inte vem artikelförfattaren är, så jag antog först att hon själv är ateist eftersom hon ju säger att föreställningen om en gud är något som sker i vårt psyke. Så jag såg artikeln som rimlig. Är det i stället ett försök till gudsbevis är det helt galet tycker jag, då blir det ju på nivån "autism är dåligt så då är ateism dåligt".

Det finns säkert andra psykiska funktionshinder där gudstro är överrepresenterat. Men om personer som har svårt att föreställa sig saker som inte finns inte tror på gud, borde det väl vara ett tecken på att gud inte finns, eller?

Kristian Grönqvist sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Lokatt sa...

Om det inte inneburit billig pajkastning hade jag kontrat Knutssons idé om en koppling ateism/autism med kopplingen mellan en annan otäck diagnos, nämligen schizofreni - och gravt gudstroende. Den som lider av en schizofrenidiagnos har en nära inre kontakt med ett omnipotent väsen vars mäktiga röst mer eller mindre ständigt hotar och straffar den drabbade. Detta inneboende väsen styr alla individens göranden och låtanden och skuldbelägger och fördömer det mesta den drabbade företar sig. Ingen i omgivningen hör rösten, men den drabbade vet att den finns och är sann. Ofta för patienten en dialog med rösten. Den ger order som individen måste lyda eftersom den drabbade upplever sig som ett litet maktlöst ingenting i jämförelse, och hon känner och vet att denna allseende, mäktiga och allvetande varelse måste åtlydas.

Erik M sa...

Vi människor har en jobbig tendens att grunda våra åsikter på irrationella, känslomässiga skäl och sedan försöka hitta rationella anledningar till att stödja dessa åsikter. Därför kändes den här artikeln först intressant, för det är rätt viktigt att veta vad för slags personlighetsdrag som tenderar att hänga samman med vilka sorters politiska och religiösa åsikter.

Problemet är bara när man hittar samband mellan t.ex. autism och ateism eller temporallobsepilepsi och religiösa upplevelser och utifrån det försöker dra slutsatser om huruvida åsikterna är sanna eller inte.

Det är därför det är en dålig idé att försöka "psykologisera" sina motståndare istället för att bemöta deras sakargument. Det är både oartigt och ännu värre, ett ack så populärt och osakligt ad hominem.

Vi måste visserligen hela tiden tänka på att både vi själva och våra motståndare kanske tänker som vi gör bara på grund av något irrationellt element vi fått från vår uppfostran, mentala tillstånd eller kultur. Men det hindrar inte åsikten från att vara korrekt.

Ulf Gustafsson sa...

Självklart är det en god idé att undersöka möjliga orsaker till ateism. Det finns inget sjukt i gudstro som gör detta till enda studieobjektet.

Tidskriften LKB refererar till verkar mycket intressant, men det som förmedels i den kan inte förenklas till en Newmillartikel. Bara den artikel jag länkar till ovan är på 52 sidor.

Thommy M. Malmström sa...

Jag tycker att den goaste slutledningen är denna: "Med tanke på att våra förfäder, om vi går tillräckligt långt tillbaka, inte var tillräckligt kognitivt avancerade för att ha en religiös tro, måste trycket från det evolutionära urvalet ha varit mycket starkt för att en äldre uppsättning trosföreställningar (ateistiska) skulle trängas ut av en nyare (religiösa)".

Skall man sluta sig till att Knutsson Bråkenhielm anser att innan religionerna gjorde sitt inträde så stod de lägre stående förhistoriska homoninerna och tjoade "Gud finns nog inte!"?

Kristian Grönqvist sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Kristian Grönqvist sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Ulf Gustafsson sa...

Kristian Grönqvist,

Dina senaste kommentarer är endast provokationer. Sluta med det.

Björn Bäckström sa...

Kristian G

Många både troende och ateister ser inte skogen för alla träden.

Den stora galenskapen, det fullständiga vansinnet och den sjukliga förvillelsen i religionen missas av de flesta både troende och ateister på grund av att vidskepelserna har varit med oss så länge och därför att vi dagligen fraterniserar med troende som mestadels uppträder "normalt". Därmed inte sagt att ett samhälle som inte bekämpar all vidskepelse är ”normalt” sett från en ”objektiv” punkt. Tänk vad det kunde vara…

Toleransen hos en Ulf G beror just på vanan tror jag. Därför Kristian, tack för att du då och då exponerar sanningen och påtalar galenskapen.

Björn Bäckström sa...

BBM 2013-02-18 12:39

"Därför Kristian, tack för att du då och då exponerar sanningen och påtalar galenskapen."

Även om exponeringarna har extremt kort shelf-life! ;-)



Lokatt sa...

Jag hör till dem som tydligt ser galenskapen i vidskepelserna.Och jag förundras ofta över det artigt skrapande med foten som gäller de "varmt och innerligt troende".
Men man får inte vara alltför tydligt blasfemisk här i spalten alltså?
Undrar oroligt vad det var Kristian G skrev.

Stig sa...

Kristian Grönqvistsa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
2013-02-17 22:00
Kristian Grönqvistsa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
2013-02-18 11:24
Kristian Grönqvistsa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
2013-02-18 11:28

Bedrövligt! Kristian och Björn Bäckström skriver de vettigaste kommentarerna här och dom trakaseras av bloggens snälla nollor.
Bedrövligt^100

Patrik Lindenfors sa...

Jag tycker faktiskt du får lägga en del ansvar på Kristian. Vi censurerar inte åsikter här, vi censurerar tillmälen av typ "idiot" och sådant. Enkla regler, högt i tak. Vill man använda okvädningsord mot sina medmänniskor finns det andra hemsidor där man får göra det. Så icke här. Enkla regler. Inget åsiktsförtryck. Ingen åsiktscensur. Men en städad ton.

Thommy M. Malmström sa...

Om man vill "komma ihåg" vad som står i alla kommentarer så kan man göra en egen liten kommentar i början av en artikel och med rutan "skicka Uppföljningskommentarer till" iklickad.

Då får man mail med alla kommentarer och blir inte beroende av att administratörerna har dåliga skyddsskor.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se