6 apr. 2013

"Man måste ha en hållning också"

Lena Andersson skriver en ny text i samma tema som hon avhandlar senaste månaderna - Med erfatenheten som essens. Anderssons kritiker kommer dock missförstå denna text också och inte följa resonemanget ända till den mycket väsentliga och välformulerade avslutningen:
Om man inte delar synsättet att annorlundaskap ska förutsättas på gruppnivå eller att erfarenheter bör betraktas som kollektiva essenser, varför ska i så fall maktsfärer, bostadsområden och arbetsplatser avspegla samhällets utseendemässiga eller kulturella pluralism? Därför att frånvaro av vissa kategorier troligen är ett varningstecken på att individer från de kategorierna hindras i sina individuella medborgerliga möjligheter, på grund av fördomar mot grupperna, byråkratiska strukturer, okända faktorer eller slapp slentrian. Pluralism indikerar motsatsen, att individer inte hindras på grund av grupptillhörighet. Och ibland hindrar människor sig själva, eller lever i ett sammanhang som hindrar dem. 
Pluralism i maktsfärer eller på arbetsplatser medför inte automatiskt ett annorlunda tänkande eller att det blir mer dynamiskt, och det är svårt att fastställa. Att av misstag villkora pluralismen så att den kopplas till goda konsekvenser är dessutom riskabelt. Saken ska inte avgöras av nyckfull välvilja eller illvilja mot grupper, inte heller av konsekvenser, utan av egalitära principer. Motivet för kvinnlig rösträtt var inte att samhället skulle bli mindre patriarkalt (det är en följd, inte en orsak). Motivet var att självbestämmande och rättigheter skulle gälla var och en. 
I dessa kniviga frågor gäller det att noga göra reda för vilka idéer det egna handlandet vilar på. Annars dras man lätt i väg med flocken och vindriktningen.

7 kommentarer:

Mattias sa...

Delar du således in Anderssons kritiker i en förutfattad grupp av människor som inte förstår, och/eller inte läser till slutet av texten? Så o-Anderssonskt av dig. ;)

Kristian Grönqvist sa...

Mattias

Det finns alltid en tendens i offentlig debatt att polarisera uppfattningar i vi och dom, med undertexten att "dom" inte alls förstår.
Det kan ses som ett extremt sätt att kategorisera vän och fiende..
Religiösa/icke religiösa, muslimer/icke muslimer, multikulturella/monokulturella etc etc i evighet amen.

Nu är tänkande människors perspektiv lite mer komplexa än så, vilket inte alltid ens verkar vara underförstått i ihopklumpningen av människors intellekt även här på denna bloggen.

Det är smällar man får ta. Men man kan fortsätta att envetet trumma in sina åsikter, tills de landat där de skall.

Kristian Grönqvist sa...

PS Du förstår:
Religion är bra, alltså är omskärelse bra
Multikultur är bra, alltså är balkongflygning bra.
Tolerans är bra, alltså skall brottslingar inte straffas
Svart hudfärg är bra, alltså är D-vitaminbrist bra.
ets.etc.

Ulf Gustafsson sa...

Mattias,

Till mitt försvar är gruppen "Anderssons kritiker" en ytterst öppen grupp där medlemskap är självvalt och temporärt. I den bästa av världar ingår vi alla den gruppen vid något tillfälle och de är omöjligt att förutse vilka som gruppen kommer att bestå av om fjorton dagar.

Mattias sa...

Tänk om gruppen "Anderssons kritiker" visar sig bestå nästan uteslutande av människor som faktiskt studerat och tagit examen i humaniora. Det vore i så fall en ren slump. Deras erfarenheter ska i så fall inte betraktas som om de hade särskild betydelse för diskussionen, för då skulle ju samtalet oundvikligen fastna i essentialism.

Ulf Gustafsson sa...

Jag är ledsen Mattias, men högskolor och universitet förmedlar kunskap och inte essens. En examen tillför inget till ett arguments validitet.

Mattias sa...

Ulf,

precis. Och om en grupp människor som kritiserade Andersson också delade kunskaper i Humaniora som gemensam nämnare skulle det inte att bara därifrån gå att dra några slutsatser om deras upplevelser av världen. Eller att dra några slutsatser om Anderssons argumentation. ;)

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se