18 aug. 2013

Han lyfte på locket

Kyrkans tidning skriver i en ledare om en nyutkommen bok som bland annat ställer svåra frågor till Svenska kyrkan. Har kyrkan fortfarande ett universellt sanningsanspråk? "Ger Jesus en sannare bild av Gud än Muhammed – eller ger de parallella och i sak jämbördiga om än olika bilder?" Frågor som inte gärna diskuteras öppet inom kyrkan.

Boken är Giv mig, min son, ditt hjärta (Fri tanke) av Eskil Franck. Franck är idag överintendent vid Forum för levande historia, men han var tidigare en framträdande präst inom Svenska kyrkan och kommer från en familj där prästämbetet gått i arv i 200 år. I boken beskriver han sin resa bort från tron och beskriver en kyrka i omvälvning.
Till Domkapitlet: Härmed avsäger jag mig prästämbetet i Svenska kyrkan. Det är allt. Men undertexten talar om en djupgående, intensiv och på senare tid dramatisk utveckling. Ena året på förslagsplats som ärkebiskop, ett decennium senare brevet till domkapitlet. Det som kan se ut som en inre kollaps är för mig själv ett tecken på att jag vågat lyfta av locket och släppa upp till ytan det som lagrats genom åren till följd av traditionens makt, det sociala grupptrycket och en nästan plågsamt naiv omedvetenhet.
Lyssna på en verkligen sympatisk intervju med Eskil Franck i veckans Människor och Tro. I slutet av intervjun tar han upp risken med att en lära/ideologi som säger sig ha ett exkluderande helhetsanspråk på tillvaron blir totalitär. Detta är även en potentiell risk för sekulära livsåskådningar.

Lyssna: Eskil Franck om boken Giv mig, min son, ditt hjärta

2 kommentarer:

Magnus sa...

"risken med att en lära/ideologi som säger sig ha ett exkluderande helhetsanspråk på tillvaron blir totalitär. Detta är även en potentiell risk för sekulära livsåskådningar"

Sist jag kollade hade humanismen inga sådana "exkluderande helhetsanspråk", utan bygger snarare på motsatsen, individens fria tänkande.

Det blir en olycklig fälla att klumpa ihop sekulära livsåskådningar och ideologer bara för att de är sekulära. Till exempel har humanism och kommunism knappast någon likhet förutom att båda avvisar religion. Det blir en jämförelse som bygger på ingenting, det blir vilseledande.

Att definiera sig som sekulär eller ateist säger ingenting om vad personen tror på.

Därför kallar jag mig gärna humanist.

Kristian Grönqvist sa...

Så kan man också se det. Jag definierar mig som
just ateistisk biologist för att klargöra att jag inte tror på något innan det relevant bevisats att det i huvudsak fungerar som det påstås.
Jag vet att kan ses som hängslen+livrem men vi fungerar alla olika.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se