8 dec. 2013

"Var absolut trogna mot det ni tänker, känner djup i era hjärtan"

I veckan som gick samtalade Eskil Franck med Christer Sturmark på S:ta Katharinastiftelsen i Stockholm, som måste ses. Samtalet handlade om Francks livsresa inom Svenska kyrkan, som han beskrivit i boken Giv mig, min son, ditt hjärta. En resa som avslutades med han avsade sig prästämbetet 2006.

Detta är ett ytterst intressant samtal för alla som har intresse i Svenska kyrkan och dess teologi. Det var frimodigt av S:ta Katharinastiftelsen att arrangera detta.

Francks bok blev ytterst aktuell i höstens ärkebiskopsval, då en fråga han ställer till kyrkans ledning användes vid utfrågningen av kandidaterna. I samtalet kommenterar han svaren och tycker de delvis är historielösa. Han ser inget fel i detta, i sig, men anser att det är problematiskt att de som avgav svaren, t.ex. blivande ärkebiskop Antje Jackélen, inte är helt ärliga utan att de försöker framställa sina åsikter som något som har historisk grund inom kristendomen. Vad hade Paulus svarat på frågan om Jesus eller Muhammed gav den sannaste vägen till Gud?, reflekterade Franck.

"Om du skulle ge några råd, till oss som är kvar, vad skulle du säga då?", var kvällens sista fråga, ställd av stiftelsens direktor Michael Bjerkhagen. Franck svarade: "Var absolut trogna mot det ni tänker, känner djup i era hjärtan och låt inte andra hänsyn styra."

30 kommentarer:

Lars Torstensson sa...

Man kan undra hur många präster det finns som liksom Franck har tappat tron. De är nog inte så få. Det finns en internationell sammanslutning för sådana präster. En del av dem fortsätter att predika ett budskap som de inte tror på, eftersom de inte vill äventyra sin tjänst och sin avlöning.

Lokatt sa...

Puh, en närapå golgatavandring var det att tröska igenom en och en halv ganska intressant timme.
Apropå din reflexion Lars Torstensson, angående tjänst och avlöning - vad koster detta avhopp i reda pengar? Det skulle jag vilja veta. En riktigt bra lön kan man tänka sig att Franck hade, och han kunde se fram emot en rejäl pension. Drogs allt bara in, stod han där med noll kronor i plånboken? Eller fick han någon sorts fallskärm?
Det måste ju ha en oerhörd betydelse, att man i stort sett kanske lämnar sina barn arvlösa. Bor man i en prästbostad, förmodligen mycket fin kan man tänka för en ärkebiskopskandidat som Franck, så måste man väl lämna den? Och flytta in i en tvåa med låg hyra - man har ju ingen lön? Eller hur går det till?
Kanske har han varit förståndig nog att placera sina pengar klokt.

Men att även ekonomi rimligen måste spela en stor roll för den präst som inser att han (hon) inte längre kan tro på dessa sagor är klart.
Apropå kvinnor, så är det jobbigt att lyssna på damernas beundrande fniss och mumlande medhåll från publiken. Som man inte får se en enda bild av, det var synd. Ett tag trodde jag det bara var damer där, men sen steg talare fram, och det var idel män, såklart. Katolska män. Inte en enda av de förmodligen inte längre unga och osäkra kvinnorna vågade yttra sig, signifikativt för katoliker men kanske även andra troende. Trist.

Lokatt sa...

forts.
När Franck pratade svalde han ibland den sista stavelsen i meningen, i alla fall i början av samtalet. Så ibland fattade jag inte riktigt vad han ville ha sagt, det blev lite oklart och luddigt. Yrkesskada, kanske.
Men Christer Sturmark är (alltid) glasklar och tydlig, rak och lättförståelig.
Det var intressant med Francks beskrivning av vad som först fått honom att tvivla (om jag fattat honom rätt) : Att de första kristna var övertygade om, att de inte skulle dö. Jesus hade lovat att återkomma under deras livstid, och de skulle inte dö utan få evigt liv genom honom. Men så dog de ju. Och dog och dog, och kristna precis som alla andra har fortsatt att dö i nu tvåtusen år.

En katolsk präst (?)i publiken fastslog att det ju finns "olika sorters sanningar". Ja det är klart att man måste hävda det om man ska vara en förkunnare.
Frank tog exemplet "Om jag kör från Stockholm till Uppsala så står det först 'Uppsala 7.2 km'. Men sen när man kört en bra bit så står det 'Uppsala 3.5 km." Franck menade att detta skulle visa att... att det finns flera sanningar?
Vilken nioåring som helst kan förklara hur det här hänger ihop, och att det inte finns ett spår av mysticism som behöver åstadkomma religiöst grubbel i de här logiska och klara upplysningarna om avståndet till Uppsala.
Men heder åt Franck, denne modiga man som numera kallar sig agnostiker, och som säger sig ha kvar en sorts "förtröstan".
Och verkligen strongt av Katarinastiftelsen att bjuda in till diskussionen.

Lennart W sa...

Lokatt: Varför tror du att det är någon katolik där öht? Det här verkar vara helt och hållet en sak inom Svenska Kyrkan, och så för Sturmark förstås som deltar i egenskap av bokförläggare för Francks bok och som av någon anledning också blivit utsedd till samtalsledare.

Lokatt sa...

Lennart W
Därför att åtminstone en person presenterade sig som katolik. Jag tror det var en till som sa sig vara katolik, är inte helt säker eftersom ljudet inte var perfekt när han presenterade sig.

Lokatt sa...

Sturmark var mycket tydlig med att han är förläggare av boken, han nämnde detta ett par gånger - inget hemligt med det. Varför skulle han inte kunna vara samtalsledare?
Jag är inte alls insatt i turerna kring intervjun av Franck, men kanske hade den aldrig blivit av om inte förläggare Sturmark tryckt på.

Det var fantastiskt bra att detta tillfälle kom! Kanske, kanske tog sig en blivande predikare i publiken en extra fundering innan han eller hon vigde sig åt det märkliga och otidsenliga prästkallet.

Lokatt sa...

Lennart W,
Jag orkar faktiskt inte gå igenom sista halvtimmen av inspelningen igen, men gör det du, och försök komma fram till hur många katoliker som kan tänkas ha funnits bland dem som yttrade sig. Så får du eventuellt slå mig på fingrarna sen, vassego, det går bra i så fall! :-)
Jag har faktiskt varit i Sankta Katarinastiftelsens lokalen en gång, då lyssnade jag på en annan man verkligt värd att lyssna på: Johan Cullberg. En man med båda fötterna på jorden.

Göran sa...

Där ser man. Från präst till agnostiker. Då har han numera mer gemensamt med mig än Sturmark som ju tvärsäkert vet hur det ligger till.

På anslaget att döma så trodde jag han hade gått hela vägen.

Carl Gustaf Olofsson sa...

Till Lennart W kan jag säga att Lokatt är rätt ute. Det var minst två katoliker som ställde frågor under frågestunden. Det är inget konstigt alls med det. Jag var en flitig gäst på Katharinastiftelsen under nästan hela 1990-talet så jag vet att det är en väldigt blandad publik. Det är nästan alltid någon eller några katoliker som ställer frågor.

Katharinastiftelsen ska ha stor heder för detta arrangemang. Och Christer Sturmark skötte sin roll som intervjuare och samtalspartner mycket bra.

Eskil Franck återkom flera gånger till vad han kallar ”tänjningen av tolkningen” som han menar är något högst legitimt för en teolog till en viss gräns. Bortom denna gräns är det inte längre ”kristen tro”. Var man ska sätta denna gräns är en de stora debattfrågor som varit på tapeten i samband med valet av Antje Jackelén till ny ärkebiskop. För Frack blev detta gränsproblem synligt och akut visavi tron på de dödas uppståndelse och berättelserna om den uppståndne Kristus. Han formulerar det sympatiskt och ödmjukt som sin personliga gräns och utan bestämda pekpinnar om hur andra ska förhålla sig till gränsdragningen, bortsett från ett krav på ärlighet när det gäller uppenbara nytolkningar.

Just berättelserna om den uppståndne Kristus är ett kärt gammalt ämne som jag ägnat en hel del möda åt. Och det är just detta område som till slut blev avgörande för Franck - han kunde inte "tänja" tolkningen så långt att han kunde lämna föreställningen om en kroppslig uppståndelse och samtidigt fortsätta att kalla sig kristen. Även om jag idag håller med honom i gränsdragningsfrågan (det gjorde jag inte för tio år sedan - då ansåg jag att vad jag kallar en existentiell tolkning var fullt ut kristen) finns här oerhört spännande frågor och komplikationer som inte berördes. Jag tangerar dom i min inledning till en debatt om Jesu uppståndelse i Kalmar (video - kan googlas) hösten 2011. Det skulle vara väldigt spännande att diskutera kring detta med Eskil Franck. Om jag kan få ordning på orden kanske det kan bli en blogg.

Ulf Gustafsson sa...

Ja visst var det Katoliker i publiken. Och så var det minst fem humanister, jag själv och Sturmark inkluderade.

Göran,

Det avgörande för mig är hur man agerar utifrån teism/ateist-frågen - har gud någon betydelse för hur man agerar. I den verkar Sturmark och Franck numera agera mycket lika. Kan hända du också agerar som de gör.

Lokatt sa...

Francks tal om "tänjandet" av tolkningar ger mig obehagliga vibrationer. För mig handlar sådana tänjningar inte om något annat än finurlig oärlighet. Det är förstås mycket hederligt av Franck att inte längre vilja (kunna) tänja, vrida och vända på tolkningar av jungfrufödsel, uppståndelse från de döda,gång på vatten etc.
För mig såsom född ateist är det omöjligt att se dessa "tolkningar" som annat än manipulativ förförelse, av sig själv och av andra, och mer eller mindre medvetet.
Vad som var skamligt var att kyrkan, Francks arbetsgivare, inte hörde av sig med ett ord efter att han sagt upp sig. Alla var bara tysta.
Som Franck sa: Jag var ju klar och bestämd i mitt beslut, jag var lugn och inte på något sätt i någon kris, det jag gjorde var noga övertänkt. Men, tänk om mitt handlande egentligen varit ett rop på hjälp? En desperat signal att något farligt, galet, höll på att hända mig? Man borde ju ryckt ut och frågat hur det var fatt. Nästa gång kan det röra sig om en person i nöd, som egentligen inte alls vill lämna sitt ämbete, som bara är förtvivlad av någon anledning. - Då är det bara knäpp tyst!
Detta tyckte jag också var konstigt. Tar inte herdarna bättre hand om varandra?
- Tack för räknade katoliker, Carl Gustaf Olofsson :-)

Hågge sa...

Kyrkan i rollen som arbetsgivare har ju ofta visat sig inkompetent men det är ju en världslig syssla så det kan man förvänta. Jag är dock övertygad om att det kommer att förbättras i den nye ÄBs regim på sikt, till en början kommer vi däremot att se mycken personalomsättning pga konflikten mellan tro-politik-andligt-världsligt.

Göran sa...


Nu har jag lyssnat på större delen av programmet. Franck är mycket ärlig och sympatisk, men lite sorgligt bokstavlig vilket han till slut tog konsekvenserna av. Så bokstavlig att han trodde att de skulle få ett evigt liv kroppsligt i ursprungliga kyrkan.
Jag kan också ha stor förståelse för han frihetskänsla han vittnade om.
Han citerar någon som säger ett nyckelcitat; "Vi ville ha ett himmelrike men fick en kyrka."

Lokatt sa...

Jag har hört talas om kyrkans många schismer och inre konflikter.
Men borde inte just de utvalda, Herrens tjänare med medhjälpare kunna hålla sams mer än andra? Vända andra kinden till, tvätta varandras fötter och så där.
Men äsch, det är förstås extra Prövningar som Herran utsätter dem för. Så är det nog.

Göran sa...


Lokatt,
nej så är det inte uppenbarligen.
Franck våndades ordentligt när regeringen faktiskt kunde utnämnt honom till Ärkebiskop eftersom det var dom som hade sista ordet om utnämningen.

Marre sa...

En kommentar i senaste laget, men ändå! Jag har under den senaste tiden kommenterat på ett antal olika bloggar i frågor som berör det som diskuterats här.

Eskil, om du till äventyrs läser det här: Var någonstans i Bibeln framkommer det entydigt att Jesus menade att hans återkomst skulle ske under de allra första kristnas livstid? Mot det talar Jesu egna ord i Markus evangeliet 13:10ff, där han säger att först måste evangeliet förkunnas för alla folk. Det har det knappast gjort än idag! I samma kapitel säger Jesus också att om den stunden, (för Kristi återkomst), vet han inget om själv, bara Gud själv vet det. Vi har här att göra med ett annat perspektiv på tid än vad vi är vana vid.

För mig är det obegripligt att man avsäger sig prästämbetet av bl.a den orsaken. Det är istället de präster som inte talar om de yttersta tingen vid en begravning som borde avsäga sig prästämbetet.

Men det är förstås en helt annan sak om man som präst förlorar hela sin tro.

Lokatt sa...

Marre

"För mig är det obegripligt att man avsäger sig prästämbetet av bl.a den orsaken"

Jag uppfattade det som att detta var den första ögonöppnaren, den detalj som gjorde att han började granska trons utsagor, mer och mer under lång tid.Betänk vad detta avhopp måste ha kostat honom, en ärlig man.

Sen är det väl så att Bibeln (liksom Koranen)kan tolkas lite hur som helst, det beror på vad och var man väljer att leta efter den sanning som passar en bäst.

Lokatt sa...

Precis just nu hörde jag Eskil Franck uttala sig i nyheterna. Han talade om den utredning han ska leda (?), det gäller att spåra och fånga upp de ungdomar som ligger i riskzonen för att bli extremister.

Han använder sitt kloka huvud till att arbeta med verkliga problem, såna som finns på riktigt, Hurra för Eskil Franck!!

Marre sa...

Lokatt,

I samtalet återkom Eskil Franck flera gånger till just frågan om Jesu uppståndelse, därför kan det inte betraktas som en "detalj", utan som något väsentligt i hans beslut.

Om Jesus enligt Bibeln säger att hans återkomst kan ske först när jordens alla folk fått höra evangeliet; ska man tolka det tvärtom då menar du? Likaså yttrar Jesus att han vet inget om tiden för sin återkomst, det är en kunskap exklusivt för Gud själv. Ska det också tolkas tvärtom?

Också i sammanhanget med Antjes märkliga förklaring av orden i Johannesevangeliet blir det väldigt långsökt om man ska kapa mitt i en vers eller en mening för att klämma in sin egen tolkning så att det passar en själv.

Att Paulus och hans medarbetare hoppades att Jesus skulle återkomma under deras livstid är en sak, men det kan inte användas som argument idag, det var deras tro och hopp. Men regeln lyder att det Jesus själv säger i Bibeln väger tyngre.

Lokatt sa...

Marre
Jag kanske ska klargöra att jag inte alls är säker på att denne Jesus någonsin funnits. Gissar att varelsen är ett hopkok av ett antal personer. Antagligen fanns det många "Jesus", men ingen var Guds son såklart, och ingen människa har flugit upp till himlen. För mig är Bibeln en sagobok, full av motsägelser dessutom.

Vad jag menade med att hurra för Eskil Franck var att han nu sysslar med, som jag tycker, viktiga och riktiga fenomen. Inte att med rituella gester och högtidlig min åkalla entiteter som inte existerar och lura i fåvitskt folk att de kommer att få leva för evigt i salar av guld. Sorry!

Marre sa...

Lokatt,

Inför en sådan vitter kunskap om Jesus och kristendomen kan jag inte annat än buga mig djupt!

Möjligen kunde jag i all ödmjukhet fråga efter referenslitteraturen ifråga, men hänvisa för allt i världen inte till boken Bland tomtar och troll för den har jag redan läst.

Hågge sa...

Francks utredning får kritik på DN

http://www.dn.se/debatt/olika-slag-av-extremism-kraver-olika-slags-atgarder/

Erik M sa...

Marre,

"Var någonstans i Bibeln framkommer det entydigt att Jesus menade att hans återkomst skulle ske under de allra första kristnas livstid?"

Han talar om det på ett antal ställen. Jesus säger bland annat:

"Människosonen skall komma i sin faders härlighet med sina änglar, och då skall han löna var och en efter hans gärningar. Sannerligen, några av dem som står här skall inte möta döden förrän de har sett Människosonen komma med sitt rike.” (Matteus 16:27)

"Jag försäkrar er: några av dem som står här skall inte möta döden förrän de har sett Guds rike.” (Lukas 9:27)

Och han sade: ”Sannerligen, några av dem som står här skall inte möta döden förrän de har sett Guds rike komma med makt.” (Markus 9:1)


Mot det talar Jesu egna ord i Markus evangeliet 13:10ff, där han säger att först måste evangeliet förkunnas för alla folk. Det har det knappast gjort än idag!

Så.. vi har med andra ord att göra med en motsägelse?


"Om Jesus enligt Bibeln säger att hans återkomst kan ske först när jordens alla folk fått höra evangeliet; ska man tolka det tvärtom då menar du? "

Så Jesus säger alltså två olika saker:
a) Jesus återkomst kan ske först när jordens alla folk fått höra evangeliet.
b) Några av Jesus åhörare skall inte möta döden förrän de har sett Människosonen komma med sitt rike.

Det enda sättet som båda uttalandena kan vara sanna samtidigt skulle vara om några åhörare alltjämt är vid liv eller om samtliga folk fått höra evangeliet. Du konstaterar att det senare inte är sant. Vi kan även utgå från att a) inte är sant. Den uppenbara slutsatsen är alltså antingen att något eller båda citaten är falska eller att Jesus var en falsk profet vars profetior inte slog in.

Ett försök att lösa detta problem var den antisemitiska medeltida legenden om den vandrande juden, som byggde på att minst en av Jesus samtida fortfarande levde.


"I samma kapitel säger Jesus också att om den stunden, (för Kristi återkomst), vet han inget om själv, bara Gud själv vet det."

Fast enligt den (obibliska) treenighetsläran är Jesus en av Guds tre personer, så att säga att Gud vet något är samma sak som att säga att Jesus vet det. Markusevangeliet är visserligen det äldsta av evangelierna och innehåller en låg kristologi, där Jesus framställs som mänsklig i mycket högre grad än i de senare evangelierna, vilket förklarar detta problem.


"Vi har här att göra med ett annat perspektiv på tid än vad vi är vana vid."

Om Gud ville framföra ett budskap riktat till människor som upplever tiden på ett bestämt sätt, varför skulle han då beskriva något i termer vi inte kan begripa eller riskerar att missförstå? Om jag lånar pengar av dig och säger att räntan är 10% kan jag inte komma senare och säga att du är skyldig mig för 20% ränta, eftersom när jag sade att räntan var 10% så menade jag egentligen detta i bas 20. Om man vill använda andra perspektiv än de uppenbara måste man tydligt förklara det för åhöraren, annars är man så otydlig att man i praktiken ljuger.

Erik M sa...

(följande kommentar är stulen av mig själv från en tidigare tråd med vissa ändringar).

Att världen inte gick under trots att Jesus så tydligt sagt att den skulle gå under snart var lite av ett problem för kristendomen ju längre tiden gick och man tvingades omtolka Jesus spådomar om jordens undergång. Det är därför som t.ex det pseudepigrafiska (fint ord som betyder "förfalskade") 2 Petrusbrevet (skrivet ca 100–150 e.kr.) försöker omtolka dessa och säga att profetiorna egentligen inte slagit fel, och misstänkliggöra eventuella kritiker:

"Framför allt skall ni tänka på att i de sista dagarna kommer det hånare, som styrs av sina egna begär och som hånar er och frågar: "Hur blir det med löftet om hans ankomst? Våra fäder har redan dött, och allt är som det har varit sedan världens skapelse." De bortser från att det för länge sedan fanns himlar och en jord som hade uppstått ur vatten och genom vatten i kraft av Guds ord. Den värld som då fanns dränktes därför i vatten och gick under. Men de himlar och den jord som nu finns är i kraft av samma ord sparade åt elden; de bevaras till domens dag då de gudlösa skall förintas.

Men en sak får ni inte glömma, mina kära: för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag. Det är inte så som många menar, att Herren är sen att uppfylla sitt löfte. Han dröjer för er skull, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig.

Men Herrens dag kommer som en tjuv. Den dagen skall himlarna försvinna med dån, himlakropparna upplösas i eld och jorden och allt som människan gjort där förgås. När nu allt detta skall upplösas, då måste ni leva heligt och fromt på alla sätt medan ni väntar på Guds dag och påskyndar dess ankomst, dagen som får himlarna att upplösas i eld och himlakropparna att smälta i hetta. Men efter hans löfte väntar vi på nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor."


Med andra ord: "Det är inte vår profetia som slagit fel, Gud använder sig bara av ett annat tidsbegrepp än vi. Gud har i sin godhet förlängt tidsfristen för att omvända folk. Eventuella kritiker som påpekar att våra profetior inte slagit in är onda och ni skall inte lyssna på dem. Och domedagen kan komma när som helst, så akta er!"

Marre sa...

Erik M,

Det var precis det jag skrev: det finns ingen entydighet i detta. Men det är inte förbjudet att använda sig av logik och sannolikhet i sammanhanget. Vid sin tid på jorden delar Jesus människans villkor. Han säger ju också att han själv inte vet tidpunkten för sin återkomst, endast Gud, som inte till någon del är människa, vet det. Som människa hoppas och tror Jesus att återkomsten ska ske inom livstiden för lärjungarna. Så gör Paulus också.

Men när lärjungarna/apostlarna ska påbörja detta världsomfattande uppdrag att evangeliet ska förkunnas för alla människor innan Jesu återkomst, hur rimligt är det då att densamme skulle kunna ske inom deras livstid? När Jesus talar om sin snara återkomst gör han det också i akt och mening att ingjuta vaksamhet, (ingen utom Fadern vet ju stunden), och att denna vaksamhet och andliga beredskap ska fortplantas till de troende genom kommande tider. Samma intention har Paulus även om han också hoppas och tror på en återkomst inom sin egen livstid.
Ytterligare en sak som talar emot Jesu snara ankomst är att Gud då inte behövt sända Den helige Ande till vår hjälp, som "vikarie" för Jesus.

Vad gäller tidsperspektivet är det inte bara 2 Petrusbrevet som behandlar det. Även i Gamla testamentet finns detta med. I Psaltarpsalm 90:4 talas om Guds dag som motsvarar tusen år. Det säger väl att det tidsbegrepp vi håller oss med inte är detsamma som Guds.

Jag vill inte gå in i en diskussion om huruvida Gud ljuger. Jag tror nämligen inte att han gör det. Jag tror att lögnen är människans gebit.

BlackLabel sa...

Håller med där Marre.

Det är absolut människor som hittar på lögner.

Lokatt sa...

Marre
Du blev visst arg!
("Tomtar och troll", med mera).Det tycker jag är bra.Det är mycket bättre att ta strid än att sitta och trycka i gömslet tillsammans med de andra som tror likadant, och mumla över den gemensamma Boken.
Jag är en sån som inte tvivlar utan som vet att det såklart inte finns några gudar, tomtar eller troll.Jag tillhör inte Humanisterna, skyll inte på dem. Humanisterna är milda och hovsamma, förstående och repektfulla. Det är knappast jag.

Men jag är en person som är villig att ändra mig ! Om jag ser övertygande skäl till en ändring, absolut. Presentera mig för guden, eller hans son, eller anden - eller väldigt gärna en seraf med sina vackra multipla vingar, så ska jag konvertera.

I väntan på det tittar jag på John Bauers bilder i Tomtar och troll.
Tänk om guden kunde ordna så att jag fick rida in i den mörka tysta granskogen sittande i älgen Skutts krona, som Tuvstarr fick. Det är en dröm jag har, att få göra det innan jag dör. - Kan du inte be guden att ordna det? Då ska jag tro på honom. Absolut, jag lovar, heligt och dyrt.

Marre sa...

Lokatt,

Blev jag arg?! Det var ju du som skrev att det var sagor, så jag trodde det var typ Bland tomtar och troll du menade?

Vad jag kan se har jag inte skrivit ett ord om humanister? Eller kan du se att jag gjort det? Varför skulle du vilja ändra dig? Är du missnöjd med din egen livsåskådning?

Och nej, jag tycker att du kan be själv om du så hett efterlängtar att rida på Tuvstarr. Något får man göra själv också. Eller hur? Tomtebobarnen heter en annan bok med gulliga bilder i. Elsa Beskow har illustrerat den tror jag.

Lokatt sa...

Marre
..." så hett efterlängtar att rida på Tuvstarr"

Alltså Tuvstarr är en liten flicka... usch obehagliga bilder fick jag där ;.)
Men älgen heter Skutt, det är i hans krona (måste krympa lite först) som jag vill sitta och vagga fram i tystnaden.
Men det var skönt på sätt och vis att du inte blev arg!..
Nej nej, du hade inte skrivit om Humanister. Jag ville bara förklara mig, somliga skriver här "Ni Humanister" osv.. man tar liksom för givet att alla ateister eller agnostiker på bloggen tillhör föreningen. Jag menade bara väl Marre! Även en ateist kan vara snäll ibland, i alla fall så här vid jul.
Nej, jag är inte missnöjd med min livsåskådning, jag är så nöjd så det är bara inte klokt. Jag slipper undra och tvivla, jag slipper be och ropa utan att få svar, jag slipper oroa mig för helvetet, jag slipper känna skam för att alla andra kan tala i tungor utom jag och en massa annat jobbigt skrock.

Marre sa...

Lokatt,

Jaså jaha, Tuvstarr var inte älg. Ja, du får ursäkta men jag är inte så 100% hemma på invånarnas namn i sagor.

Så bra att du är nöjd! Då blir ju var och en salig på sin tro, som det brukar sägas. Men jag må säga att du har förutfattade meningar.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se