31 juli 2013

Omskärelse enligt Kelly Oxford


Så gick det till

30 juli 2013

En humanistisk namngivningsceremoni

Brittiska Humanisterna presenterar hur en humanistisk namngivningsceremoni kan gå till.



Nedan följer deras beskrivning av namngivningsceremonier:
Celebrating the arrival of a new baby into your family and circle of friends is both a joyful and serious occasion. You are not only introducing them by name, you may also want to mark your commitment to their welfare and to them as significant people in your lives. You might also wish to take the opportunity of including older children in a ceremony. A Humanist naming ceremony is most often held in the home of a family member or close friend. 
With the help of a Humanist celebrant you can: 
- plan the ceremony that is right for your family and your situation, as short or as long as you like (bearing in mind the attention span of small children) 
- choose the words that you feel best express your hopes and promises 
- decide who to include in the ceremony such as brothers and sisters, family or friends 
- choose ‘Special Friends’, ‘Guide-Parents’ or even ‘Odd Parents’ to act as supporting adults with a special interest in your child 
Celebrants in the Humanist Ceremonies™ network are friendly, trained and experienced. They are practised at creating a sense of occasion and linking all the contributions from everyone involved. They can suggest poetry, prose readings and music and, of course, special ways of marking the ceremony for the child, or children, at its heart. They help to make these naming ceremonies welcoming, happy and truly memorable events.

Katolsk självironi

Serien är baserad på en sann händelse.

29 juli 2013

Inför rösträtt för 16-åringar

Idag är jag och debatterar rösträttsålder på DN Debatt. 16-åringar har förändrats från hur åldersgruppen var förr - nu borde det vara dags att låta demokratin evolvera ikapp.

1911 införde Sverige allmän rösträtt för 24-åriga män. 1921 fick även kvinnor rösta och åldersgränsen sänktes till 23. 1945 sänktes rösträttsåldern till 21 och 1965 till 20. Senaste reformen skedde 1972 då åldern för allmän rösträtt sänktes till 18. Var ska det sluta? Inte vid 18, uppenbarligen.
Land efter land inför rösträtt för 16-åringar. Varför måste just Sverige vänta med reformen? Rösträtt för 16-åringar skulle förändra valmanskåren till att mer fokusera på framtiden än att bevara gamla privilegier, ge en mer välinformerad debatt gällande skol-, integrations- och klimatfrågor, samt resultera i en mer politiskt engagerad ungdom. De nackdelar som framförts visar sig vid närmare granskning tomma på innehåll. 
Argentina, Bosnien-Hercegovina, Brasilien, Ecuador, Jordanien, Kuba, Nicaragua, Österrike och fler därtill har numera allmän rösträtt för 16-åringar. I andra länder har man också sänkt rösträttsåldern, men då bara på lokal nivå, till exempel i Norge och Tyskland. I Sverige är Svenska kyrkan föregångare på området – trots att man håller hårt i en 2 000 år gammal mirakelberättelse – och tillåter 16-åringar att rösta i kyrkovalet. Europarådet antog 2011 en resolution om att 16-åringar bör få rösta i Europavalen.

"De homosexuella får inte bli syndabockar"

Rysslands president Vladimir Putin har personligen legaliserat jakten på hbtq-medborgare. I sommar skrev han under lagen som förbjuder homo­sexuell propaganda. Han har också godkänt den lagstiftning som innebär att gaypositiva ­turister kan kastas i fängelse.
I helgen utsattes Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson för äggkastning när hon gick i Pride­paraden i det ryska grannlandet Litauen. Nazister och ­religiösa fundamentalister försökte, men lyckades inte ­stoppa demonstrationen.
Vi behöver rakryggade politiker som ­Birgitta Ohlsson och Mona ­Sahlin.
Men var finns självaste ut­rikesministern? Varken ledar­redaktionen eller UD:s presstjänst lyckades i går hitta något aktuellt uttalande från Carl Bildt om de ryska brotten mot mänskliga rättigheter. Inte en endaste liten tweet om Ryssland, trots att utrikesministern verkar ha hängt på Twitter mest hela semestern.
Människovärdet är grunden för all utrikespolitik och i Ryssland kränks just nu unga homosexuella som killen på den ­fasansfulla bilden. Ryssland har kris i befolkningsfrågan, den åldrande befolkningen föder inga barn och Vladimir Putin skyller misslyckandet på gay­rörelsen.
Men de homosexuella får aldrig mer bli någon galen ledares syndabockar.

28 juli 2013

En zelot till intevjuare

Det lilla hopp som fanns för FoxNews släcktes i och med intervjun med Reza Aslan om hans Zealot: The Life and Times of Jesus of Nazareth. Hela intervjun går ut på att ifrågasätta om en muslim kan skriva objektivt om Jesus. Hans akademiska meriter och de belägg han har för sina påståenden är i stort ointressanta för intervjuaren och de kritiker av boken hon citerar.

http://video.foxnews.com/v/2568059649001/zealot-author-reza-aslan-responds-to-critics/ (Att bädda in videon verkar inte fungera helt felfritt)

Som en kontrast kan ni se intervjun på the Daily Show (1, 2, 3), i vilken Aslan får beskriva och försöka belägga resultatet av sin forskning. Intervjuaren är här helt betagen av boken och ifrågasätter inget.

Ingen av intervjuerna lyckas utreda om Aslans bild av Jesus är rimlig, men det ligger förmodligen utanför deras kompetens. De skall göra bra TV och de har olika publik.

Rikedom ger sämre uppförande

27 juli 2013

Vi får kanske sällskap av Desmond Tutu


"Jag skulle vägra att gå till ett homofobiskt himmelrike. Jag skulle mycket hellre gå till det andra stället." 
"Jag skulle inte tillbe en Gud som är homofobisk." 
- Desmond Tutu [BBC]

Greg Graffin - naturalism, evolution och religion

I torsdags spelade punkrockbandet Bad Religion på Gröna Lund i Stockholm. Bandets sångare och en av dess låtskrivare, Greg Graffin, har en parallell karriär som forskare, lärare och författare om naturalism, evolutionen och religion. Han är doktor i Zoologi och intervjun nedan talar han om sin doktorsavhandling Monism, atheism, and the naturalist worldview: Perspectives from evolutionary biology. Graffin har mottagit Outstanding Lifetime Achievement Award in Cultural Humanism, vilket utdelas av the Humanist Community at Harvard m.fl.

Intelligent design

26 juli 2013

Tresidigheten

Redan år 1721 kommenterade Montesquieu i Persiska brev (brev 59) dagens inlägg Vad Gud vill:
Si les triangles faisaient un Dieu, ils lui donneraient trois côtés. 
[Om trianglar skulle göra en gud, så skulle de ge den tre sidor.] 

Vad Gud vill

25 juli 2013

Replik om Humanisternas ceremonier

Patrik Lindenfors skriver i tidningen Dagen en replik, Humanismen utgår från människan, till inlägget om Humanisternas ceremonier.
Människor har ceremonier – inte sällan ritualiserade – för alla möjliga skeenden i livet. [...] 
Så varför skulle det vara något religiöst att föreslå och tillhandahålla alternativa former för de personliga högtider som statskyrkan några i hundra år dikterat formerna för? Det är sannerligen inga religiösa uppfinningar att födas, bilda familj och dö och det är sannerligen ingen religiös uppfinning att fira högtidsdagar. Det verkar i stället handla om något djupt allmänmänskligt. 
Alternativa former på ceremonier behöver egentligen inte alls kopplas till Humanisterna. Den svenska högtidsboken är tänkt som allmän hjälp med en mängd olika förslag för den som söker form för sin ceremoni, ingen samling föreskrifter. [...] 
Humanism är något väsensskilt från religion: en livsåskådning som utgår från människan, som ser de underbara och fruktansvärda konsekvenserna av att vi bara har varandra. Humanism är en livsåskådning som förpliktigar, som kräver eget ansvar. Ingen ”storpappa” kommer att ställa allt tillrätta; vi måste själva och tillsammans hantera vår existens. 
Men vill ni ha en officiant för er ceremoni så kan Humanisterna tillhandahålla det också, med många olika förslag på alternativa former för att fira livets skiften. Livet är sannerligen värt att fira – särskilt om det är det enda vi har.
Dominik Terstriep ger direkt ett kort svar på repliken genom att ställa en fråga:
I stället för att psykologisera skulle jag vilja rekommendera Patrik Lindenfors att granska Humanisternas språkbruk med avseende på deras outtalade förutsättningar. Ja, livet är värt att fira. Det kan jag absolut hålla med om. Men vad underförstår man om man säger det? Vari bottnar det här påståendet? Lindenfors blir oss svaret skyldig.

John Searle om medvetandet

John Searle anser att medvetandet är ett biologiskt fenomen, det är ingen illusion och det är möjligt att utforska vetenskapligt.
"Alla våra medvetna tillstånd, utan undantag, är orsakade av neurologiska processer på lägre nivå i hjärnan och de uppfattas i hjärnan som högre nivå eller system kännetecken. Det är lika mysteriskt som att vatten kan ha vätskeegenskaper."

Jorden - sedd från bortom Saturnus


Fotot är taget av Cassini - rymdfarkosten som cirklar kring Saturnus, 1,4 miljarder (!) kilometer bort. Den lilla blå pricken är ett porträtt av jorden - bland annat ryms hela mänskligheten och allt liv vi känner till. Läs mer hos bloggen Bad Astronomy.

24 juli 2013

Jim Al-Khalili och BHA

Jim Al-Khalili, president för British Humanist Association, talar vid BHAs årliga konferens. Han uttrycker en nyanserad syn på religion och religiösa, berättar om BHAs verksamhet (de har 40.000 medlemmar) och avslutar efter 25 minuter med att säga att han längtar efter den dag då BHA inte längre behövs.

23 juli 2013

Höstsäsongen startar med Radio Houdi: #44 - Radio Houdi of the Opera


NYTT AVSNITT AV SKEP-HUMANISTISKA PODCASTEN RADIO HOUDI

Trots att vi är mitt i sommaren startar hösten för John Houdi och Anders Hesselbom och podcasten Radio Houdi.
Höstens premiäravsnitt behandlar allt från passionen för musikalen Phantom of the Opera och Queen. Hur vidskepelse hos svenska kändisar normaliseras när nyhetstorkan slår till på sommaren för kvällspressen och hur populära podcastas ger skeptiska lektioner.
Detta och mycket, mycket mer i en underhållande timme tillsammans med John & Anders.


  • Här lyssnar du on-line eller laddar ner en MP3-fil av programmet: http://www.radiohoudi.se/avsnitt/44-radio-houdi-of-the-opera/
  • Eller så kan du gratis prenumerera via iTunes på den här länken.
  • Eller lyssna via gratis mobilapp till din smartphone
  • Vill du hellre lyssna via RSS så hittar du feeden här.

  • Du kan även passa på att gilla Radio Houdis Facebooksida

    "Kulturrelativism hör inte hemma i vårt land"

    Erik Ullenhag skriver idag på SvD Brännpunkt om hedersvåld. Bland annat skriver han detta:
    Ett resultat av regeringens satsningar är polisens informationsfilm Kontrollerad, övervakad, bortgift – om hedersrelaterat våld och förtryck. Filmen syftar till att unga flickor som sitter fast i hedersstrukturer ska söka kontakt med polisen. Vissa reaktioner på den angelägna filmen har förvånat mig. Stefan Jonsson, professor i etnicitet vid Linköpings universitet, hävdar att filmen får ”ett rasistiskt bakslag” (SVT Östnytt 12/6).
    Här hamnar Stefan Jonsson i den fälla som stora delar av det svenska samhället tidigare satt fast i. Resonemanget bygger på att vi ska gå försiktigt fram när vi diskuterar hedersvåld för att inte stigmatisera människor. För mig är kritiken obegriplig. Det är klart att vi kan stå upp mot främlingsfientlighet och rasism samtidigt som vi bekämpar hederskulturer. Det ena utesluter inte det andra. Tvärtom. Följden av ett sådant resonemang är nämligen farlig, den är att vi inte vågar ta tag i hedersförtrycket. Och effekten är då att vi sviker flickor bara för att de har en viss etnisk tillhörighet.
    Självklart ska grupper inte kollektivt skuldbeläggas för enskilda övergrepp, men vi ska aldrig tillåta att någon gömmer sig bakom en religion eller en viss etnisk tillhörighet för att försvara övergrepp. Kulturrelativism hör inte hemma i vårt land. I Sverige har varje enskild individ rättigheter som ska främjas och skyddas. Bemötandet från skolan, polisen eller de sociala myndigheterna ska vara detsamma oavsett om det är Emma eller Fadime som söker hjälp.
    Kampen mot hedersförtryck handlar i grunden om mänskliga rättigheter och om jämställdhet mellan kvinnor och män. Rätten att som ung kvinna själv få styra sitt liv ska gälla lika oavsett var någon är född eller var ens föräldrar har sitt ursprung. Samhället måste stå upp för de unga människor som drabbas. Det är ofta svåra beslut som ansvariga tjänstemän ska fatta, särskilt när det gäller minderåriga, men budskapet måste vara glasklart – vi accepterar inte hedersförtrycket och vi ska hjälpa dem som drabbas.
    De mänskliga rättigheterna utgår från individer, inte grupper. Varje person har rätt att själv bestämma över sin framtid, hur man vill leva och vem man vill gifta sig med. Samhället får aldrig kompromissa med den enskildas grundläggande fri- och rättigheter. Vi har gjort mycket för att bekämpa hedersförtrycket. Men arbetet måste fortsätta för att nå det självklara målet att alla som lever i Sverige själva ska kunna forma sin framtid och själva välja sin livspartner.

    62% av siarna hos Psychic Source förutspår att Kate och William får en flicka

    50 siare hos Psychic Source, en hemsida med undertiteln "Since 1989, the Most Respected Psychic Service" och löftet "No gimmicks. No nonsense. The best psychics you’ll find anywhere" har gjort oss tjänsten att förutspå könet på det brittiska prinsparets barn. Och det är en klar majoritet - 62% - som har känt att det ska bli en flicka. Siaren Ricky gav oss även ett namn: "It will be a girl. At least one of her names will be Diana." Så om ni vill satsa pengar på vad det blir har ni värsta läget nu...

    Va - är barnet fött? Och det blev en pojke? Nåja, namnet har säkert blivit rätt i alla fall.

    (Som vän av ordning vill jag bara påpeka att 19 av 50 siare fick könet rätt. Är inte det ett bevis för att det var utomjordingar som byggde pyramiderna så vet jag inte vad som skulle räknas som bevis.)

    21 juli 2013

    COSMOS - a spacetime odyssey

    2014 kommer uppföljaren på Carl Sagans Cosmos.

    20 juli 2013

    Susan Blackmore om att leva utan fri vilja

    Från British Humanist Associations årliga konferens 2013

    19 juli 2013

    Humanismen – främst en positiv livssyn

    Staffan Gunnarson skriver i gårdagens tidningen Dagen ett svar till Daniel Grahns ledare om Humanisterna.
    ------------------------------------------------------------------------------------

    I sin ledare 11/7 efterlyser Daniel Grahn ett bredare utbud från Humanisterna och vill veta vad man är för, inte bara emot. Han har en del poänger i sin analys av de utmaningar man står inför. Inte minst är det förstås problematiskt i fall den officiella bilden av organisationen äralltför ensidig och än mer allvarligt om den även internt har upplevts som inskränkt. Vad detta beror på kan diskuteras. Potentialen i humaniströrelsen är emellertid så stor och de goda förebilderna så många, att vi säkert kan förvänta oss en mer dynamisk och spännande utveckling för humanismen som sekulär livsåskådning också i Sverige.

    Jämfört med många andra länder i Europa är rörelsen här relativt ung. Man saknar i Sverigeännu det erkännande och den omfattande statsfinansiering man sedan länge - på samma villkor som trossamfunden - åtnjuter i t ex Norge, Belgien och Tyskland, för det arbete somutförs inom utbildning, rådgivning, ceremonitjänster, bistånd, stöd och omsorg m.m.

    I Utrecht skapades världens första humanistuniversitet 1989, med omfattande teoretisk och praktisk utbildning inom samhälls- och kulturstudier för yrkesaktiva, som t ex ska syssla med vård och etik. På sjukhusen finns humanistiska kaplaner vid sidan av präster, imamer m fl”själasörjare”, liksom man i fängelser och inom armén hittar humanistiska samtalspartner.Belgiska fackföreningar har anställt humanistiska rådgivare och på Bryssels internationella flygplats inrättades nyligen en tjänst med en sekulär stödperson för resenärer och anställda, som bl a kan bistå vid asylansökan. Detta är bara några exempel på den naturliga anpassningtill ett modernt, sekulariserat och mångfaldigt samhälle som sker i vår omvärld och där Sverige ligger långt efter andra delar inom EU.

    Ceremonier är heller inte någon bräcklig grund för en humanistisk folkrörelse att stå på. Tvärtom har man i Norge lyckats bygga upp världens största sekulära livssynsförbund med över 80 000 medlemmar, mycket tack vare att 400 000 medborgare årligen genom ceremoniverksamheten möter Humanisterna där. Humanistisk konfirmation har i vissa kommuner gått om kyrkan i antal deltagare.

    Hur många känner vidare till svenska humanisthjälpens stöd till ogifta mödrar i Marocko, som exkluderats från samhället efter att ha blivit gravida utanför äktenskapet? I hemmet Oum el Banine får dessa muslimska kvinnor upplysning om sina rättigheter och ges bortom traditionella fördomar och diskriminering chansen till ett drägligt liv med utbildning och arbete, tack vare ordnad tillsyn för sina barn. En sant humanistisk insats, med konstruktiv kritik och handling mot skadliga effekter av religion och gamla sedvänjor.

    Det är alltså helt missvisande att reducera den organiserade livssynshumanismen till ”en allttydligare ateism med ... internationell uppbackning från aggressiva debattörer som Hitchens och Dawkins”. Ateism är för det första inte någon livsåskådning och humanismen stårgivetvis främst för sitt positiva innehåll och den konketa verksamhet man bedriver - något som inte alltid uppfattas eller kommuniceras tillräckligt väl. Detta kan humanister och svenska medier bli bättre på att lyfta fram.

    Staffan Gunnarson - vicepresident i den Europeiska humanistfederationen och mångårigt aktiv inom svensk och internationell humaniströrelse.

    Barn med oklar könsidentifikation

    Vad gör man om man får ett barn som inte vill vara som de andra av sitt kön? En flicka som vill vara pojke är mindre kontroversiellt i samhället, men en pojke som vill prova och leva ut att vara tjej? I USA finns ett läger för föräldrar vars pojkar gärna provar traditionellt kvinnliga attribut. Här kan föräldrar och deras pojkar äntligen slappna av och barnen få leka de lekar de själva vill. Se fler bilder och läs mer i Slate.


    18 juli 2013

    Könsbyte

    'Gender-Flipping' - när en kvinnlig och en manlig karaktär byter plats - kan få oss att uppmärksamma de strukturer vi lever i. De strukturer vi indoktrineras in i.

    Ett exempel är modefotot till höger, vilket skall sälja en skjorta. Bilden är hämtad från en artikel- Is Gender-Flipping the most important meme ever? - som visar mer bilder och skriver mer om ämnet.

    I youtubeklippet nedan berättar Dustin Hoffman om sin egen reaktion inför filmandet av Tootsie. Hur han insåg att han inte kunde bli en tillräckligt "vacker" kvinna för att anses intressant.

    Kunskapsfackla

    17 juli 2013

    Vatikanen erbjuder minskad tid i skärselden - om du följer påven på Twitter

    Påve Franciskus är modern: han finns på Twitter och Facebook, har en on-line nyhets-portal som stöds av en app, och han finns snart även på Pintrest. Men påven är medeltida också. Hurdå, kanske du undrar? Jo, följer man påven på Twitter erbjuds nu avlat - ni vet, det Luther reaerade så hårt på en gång i tiden: reducerad tid i skärselden. Man säger sig alltså ha kontroll över Guds straff. Guardian rapporterar:
    But a senior Vatican official warned web-surfing Catholics that indulgences still required a dose of old-fashioned faith, and that paradise was not just a few mouse clicks away.
    "You can't obtain indulgences like getting a coffee from a vending machine," Archbishop Claudio Maria Celli, head of the pontifical council for social communication, told the Italian daily Corriere della Sera.
    Indulgences these days are granted to those who carry out certain tasks – such as climbing the Sacred Steps, in Rome (reportedly brought from Pontius Pilate's house after Jesus scaled them before his crucifixion), a feat that earns believers seven years off purgatory.
    But attendance at events such as the Catholic World Youth Day, in Rio de Janeiro, a week-long event starting on 22 July, can also win an indulgence.
    Mindful of the faithful who cannot afford to fly to Brazil, the Vatican's sacred apostolic penitentiary, a court which handles the forgiveness of sins, has also extended the privilege to those following the "rites and pious exercises" of the event on television, radio and through social media.
    "That includes following Twitter," said a source at the penitentiary, referring to Pope Francis' Twitter account, which has gathered seven million followers. "But you must be following the events live. It is not as if you can get an indulgence by chatting on the internet."
    Nej, för att få avlat bara för att man internetsurfat vore ju fånigt. Det här är ju på riktigt.
    "What really counts is that the tweets the Pope sends from Brazil or the photos of the Catholic World Youth Day that go up on Pinterest produce authentic spiritual fruit in the hearts of everyone," said Celli.
    Läs mer i DN.

    Symbolhandlingar

    Ett stycke ur Den svenska högtidboken, från kapitlet om välkomst- och namngivningsfest för barn (s. 641).
    ------------------------------------------------------------------------------------------------------------

    Symbolhandlingar

    Ett grundläggande inslag i alla livscykelceremonier är symbolhandlingar. I dopet gjuts som bekant vatten på barnets huvud. För alternativa ceremonier finns inget motsvarande inslag. Man är inte bunden till några former. Här finns ett stort fält för nyskapande. Vid en del namngivningsfester används vatten liksom vid dop utan att det har någon religiös innebörd. Här ser man behovet av att i ceremonin knyta an till en välkänd symbolhandling men ge den en ny innebörd. Kring ceremonin finns en rad andra företeelser som kan ses som symbolhandlingar. Blomsterutsmyckning spelar stor roll i många välkomstfester. Några väljer att sätta en blomsterkrans på barnets huvud. Dopdräkter är vanliga vid kyrkliga dop men kan lika väl användas i en ceremoni utan präst. Man använder då ofta en dopklänning som använts i släkten för att markera samband mellan olika generationer och släktled.
    En sprid sedvänja har varit att man planterar ett träd, när ett barn föds. I England sker detta ofta till minne av namnfesten. Det är spännande för barnet att se ett fruktträd växa och kanske så småningom plocka äpplen på det.

    "Everyone who is seriously involved in the pursuit of science becomes convinced that some spirit is manifest in the laws of the universe"

    January 19, 1936
    My dear Dr. Einstein,We have brought up the question: Do scientists pray? in our Sunday school class. It began by asking whether we could believe in both science and religion. We are writing to scientists and other important men, to try and have our own question answered. 
    We will feel greatly honored if you will answer our question: Do scientists pray, and what do they pray for? 
    We are in the sixth grade, Miss Ellis's class. 
    Respectfully yours,Phyllis

    January 24, 1936
    Dear Phyllis,
    I will attempt to reply to your question as simply as I can. Here is my answer:
    Scientists believe that every occurrence, including the affairs of human beings, is due to the laws of nature. Therefore a scientist cannot be inclined to believe that the course of events can be influenced by prayer, that is, by a supernaturally manifested wish.
     
    However, we must concede that our actual knowledge of these forces is imperfect, so that in the end the belief in the existence of a final, ultimate spirit rests on a kind of faith. Such belief remains widespread even with the current achievements in science. 
    But also, everyone who is seriously involved in the pursuit of science becomes convinced that some spirit is manifest in the laws of the universe, one that is vastly superior to that of man. In this way the pursuit of science leads to a religious feeling of a special sort, which is surely quite different from the religiosity of someone more naive. 
    With cordial greetings,
    your A. Einstein
    Einstein var, enligt egen utsago, panteist och agnostiker. Läs mer här.

    16 juli 2013

    Humanisternas ceremonier

    Dominik Terstriep har läst Den svenska högtidsboken, som utgavs av Humanisterna år 2000, och utifrån denna analyserat Humanisternas ceremonier. Han ser dessa, och Humanisternas sätt att formulera sig, som ett exempel på sekularisering med sakrala förtecken. Inlägget i tidningen Dagen avslutas:
    I Humanisternas programmatiska skrifter och i ”Högtidsboken” är det framför allt två begrepp som träder fram: liv och förnuft – båda i absolut bemärkelse. Kännetecknande för båda är en viss historielöshet. De blir transcendentala begrepp, som i sin allmängiltighet kan tillämpas på alla människor och alla situationer. De används som absoluta begrepp, som alla förutsätts förstå, och som två värden som ses som ovedersägligt universella. Livet och förnuftet behöver ingen ytterligare motivering. Det gäller bara att acceptera dem eller tro på dem. Men de två begreppen kan inte existera utan metafysiska antaganden. [...] 
    Liv och förnuft tycks utgöra element i en surrogatreligion. Satsar den gudstroende på Gud, så förtröstar humanisten på livet och förnuftet, vilka har ersatt Gud. Båda begreppen sakraliseras. 
    Man skulle kunna beteckna Humanisternas idégrund som ”civilreligiös”. Civilreligiös i den bemärkelsen att man inte åberopar någon högre makt/Gud för att motivera och rättfärdiga sina idéer och anspråk, fastän de inte går att motivera enbart i rationella termer. Det innebär inte att påståendena – till exempel de om livet och förnuftet – måste vara irrationella utan att de kan vara mer än förnuftiga, överförnuftiga, eller något som inte kan bevisas med de så kallade exakta vetenskaperna. Humanisternasvärldsåskådning är dessutom buren av en finalistisk historiesyn i termer av framsteg och högre utveckling. 
    ”Högtidsboken” visar således att sekularisering och sakralisering går hand i hand, att de är syskon. Det rum som sekulariseringen skapar står inte tomt utan fylls med en annan sorts religiositet.
     Beskrivningen av Humanisternas ceremonier är inte så dum och den förklarar varför många medlemmar inte är så positiva till ceremoniverksamheten.

    Doctor Who: 50 år av humanism

    Den 23:e november firar den brittiska science fiction-serien Doctor Who 50 år med ett jubileumsavsnitt. Redan nu har ett youtubeklipp sammanställts om Humanismen som genomsyrar serien.

    Det har också skrivits en artikel om Humanismen i säsong 7, och en bok, och en till artikel, och ...
    “over a thousand years of saving the universe, you want to know the one thing I learned? The universe doesn’t care.” [ur The Snowman, Säsong 7] 

    15 juli 2013

    Skeptiker är helt omöjliga


    Profeten Muhammed

    Hörde i förra veckan ett inlägg i Ring P1 om att media endast uppmärksammade Lars Vilks framställning av profeten Muhammed och inte hur muslimer själva vill presentera Muhammed. Denna blogg har säkerligen en övervikt mot muhammedbilder tecknade av islamkritiker, så det finns anledning att släppa fram andra röster. Särskilt under Ramadan.

    Profeten.nu har en utställning "Den ärade Profeten" som vill framställa profeten Muhammads budskap på ett kultiverat sätt. Målet är att med hjälp av fotografier illustrera olika yttranden (hadither) från Profeten för att på så vis upplysa samt avlägsna eventuella fördomar. I videon nedan beskrivs Muhammed med massor av positiva attribut och Lars Vilks kallas yttrandefrihetsberoende.

    Kan man vara skeptiker utan att vara ateist?

    14 juli 2013

    Filmexpert förklarar varför månlandningen inte kunde fejkas


    Regissören S. G. Collins om varför det var omöjligt att förfalska video och TV-sändningar från månlandningen.

    Psykedeliskt Dawkinsföredrag

    13 juli 2013

    Ett vapen mot otroende

    Bland de värsta yttringarna av dessa inskränkningar finns de så kallade hädelselagarna. De motiveras ibland med att de ger skydd åt troende – det ska vara förbjudet att smäda gudar och profeter – men används snarare som ett vapen mot religiösa minoriteter och konvertiter.
    Ur dagens ledare i DN, vilken behandlar det ökande våldet mot kopterna i Egypten och ökad religiös intolerans runt om i världen.

    Beväpna er!

    12 juli 2013

    Malala Yousafzai talar i FN

    Utdrag ur Malala Yousafzais tal inför FN (hela talet här och nedan):
    The wise saying, “The pen is mightier than sword” was true. The extremists are afraid of books and pens. The power of education frightens them. They are afraid of women. The power of the voice of women frightens them. And that is why they killed 14 innocent medical students in the recent attack in Quetta. And that is why they killed many female teachers and polio workers in Khyber Pukhtoon Khwa and FATA. That is why they are blasting schools every day. Because they were and they are afraid of change, afraid of the equality that we will bring into our society. 
    ... 
    Dear fellows, today I am focusing on women's rights and girls' education because they are suffering the most. There was a time when women social activists asked men to stand up for their rights. But, this time, we will do it by ourselves. I am not telling men to step away from speaking for women's rights rather I am focusing on women to be independent to fight for themselves.Dear sisters and brothers, now it's time to speak up.So today, we call upon the world leaders to change their strategic policies in favour of peace and prosperity.We call upon the world leaders that all the peace deals must protect women and children's rights. A deal that goes against the dignity of women and their rights is unacceptable.We call upon all governments to ensure free compulsory education for every child all over the world. 
    ...
    One child, one teacher, one pen and one book can change the world.
    Education is the only solution. Education First.

    Grattis Malala!

    Text från GAPFs facebooksida (www.gapf.se)
    -----------------------------------------------
    Bra nyhet: Just idag firar Malala Jusefzai sin 16 års dag med att prata inför FN-s generalförsamling i New York om att varenda flicka har rätt att gå i skolan världen över. FN har utnämnt dagen 12 juli till Malala dagen.
    Även 16 åriga Tuva Andersson från Norrtälje är en av 600 andra flickor från olika länder ska lyssna på Malalas tal i New York och tillsammans lämna över ett dokument till FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon som handlar om att barns rätt till utbildning är viktig, och att mer resurser bör läggas på det. Särskilt på flickors utbildning, efter de i delar av världen inte anses ha samma rättigheter som pojkar.
    Malala är Pakistanska flickan som blev skjuten av Talibanerna just pga att hon kämpade för flickors rätt att få gå i skolan!
    Riksorganisationen GAPF välkomnar dagen och kämpar för att både utsatta flickor och pojkar ta tillbaka makten även sina liv och framtid!
    -----------------------------------------------
    Al Jazeera reportage från Pakistan.

    Evidensfritt?

    11 juli 2013

    "Vart tog Humanisterna vägen?"

    Tidningen Dagen ägnar Humanisterna en ledarkrönika författad av Daniel Grahn. Med utgångspunkt i Humanisternas nästa obefintliga deltagande i Almedalsveckan, beskriver han utmaningar för Humanisterna:
    Det är svårt att bygga en verksamhet som bara är emot. Humanisterna är emot religion, framför allt den offentliga delen. Men vad är man egentligen för? Sekulära ceremonier, javisst, men det är för smalt för att fånga massorna. Riksdagsledamoten Barbro Westerholm kunde i vårt seminarium meddela att hon lämnat rörelsen på grund av dess inskränkthet. 
    Det är inte svårt att imponeras av kändisar som PC Jersild, Lena Andersson, Bengt Westerberg, Björn Ulvaeus och Sturmark själv. Men när det väl gäller, har de alla fullt upp med egna musikaler och bokprojekt. Kändisskap är en bräcklig grund för en folkrörelse. 
    Humanisterna har också svårt med den svenska kristenheten. Den är tämligen ofarlig för att vara religiös. Svenska kyrkoledare är oftast vidsynta, intelligenta och socialt medvetna. Varje uppriktigt ärlig humanist finner många positiva drag hos de kristna.
    Detta är återkommande syn på och analys av Humanisterna, men den är kraftigt förenklad.

    Självklart går det att bygga en verksamhet på att bara vara emot. Amnesty är mot brott mot mänskliga rättigheter och mot politiskt förtryck. Även om Sverige är relativt förskonat får dessa företeelser har organisationen mer än 100 000 medlemmar i Sverige. Amnesty uppgift kan självklart omformuleras till att vara för mänskliga rättigheter. Vad som är att "vara emot" eller "vara för" är en fråga om retorik.

    Humanisterna är för en sekularisering av samhället och för att humanistiska värderingar får en större plats i samhället. Detta omformuleras ofta som om att Humanisterna är emot religion. Delvis på grund av hur organisationen uttrycker sig, men framför allt på grund av att det religiösa perspektivet är resursstarkast och har ett traditionellt företräde i debatten. Humanisterna är inte emot religion. Humanisterna är emot statligt sanktionerade religiösa privilegier. Humanisterna är för att staten likabehandlar olika livsåskådningar.

    Självklart är kändisar ingen tillräcklig grund för en folkrörelse. Frågan är dock om Humanisterna strävar efter att bli en folkrörelse. Många medlemmar nöjer sig med att organisationen är en kraftfull opinionsbildare. Problemet är istället att Humanisterna är en resurssvag organisation.

    De tiotal religiösa organisationer och tidningar som deltog i Almedalen representerades till stor del av avlönade medarbetare, inte av frivilliga för vilka Almedalen var en egenfinansierad semestervecka. Humanisterna med en till två deltidsavlönade måste huvudsakligen förlita sig på frivilliga krafter. Och de är inte så många. Det är få medlemmar i organisationen för vilket Humanisterna är "det viktigaste" i deras liv. Bland religiösa verkar det vara många flera som ser den religiösa organisationen som de absolut viktigaste, vid sidan av familjen.

    Att svensk kristenhet är tämligen ofarlig är inte svårt för Humanisterna. Det är bra. Det är också bra att Grahn indirekt skriver att inte alla religion är ofarlig. Den svenska kristenhet Humanisterna har svårt för är den som inte alls vill tala om religionens baksidor.

    Grahn skriver: Inte nog med att Gud är tillbaka, svenska folket verkar vara allt mer intresserade av honom. Tvärt emot vad Humanisterna tänkt sig.

    Att religiösa frågor får mer utrymme i debatten tvivlar ingen på. Detta beror förmodligen på att fler religioner blir märkbara i Sverige genom invandring och genom att religiösa organisationer lägger mer av sina resurser på opinionsbildning och lobbyverksamhet. Att fler människor är intresserade av religion är bra, det verkar gå hand i hand med att färre är aktiva medlemmar i de religiösa samfunden.

    Slutligen verkar det ibland oviktigt vad Gud kallas eller vilka värderingar hen representerar - bara människor är troende räknas de in på den "goda" sidan av andra troende. Humanisterna bör inte göra samma misstag och glädja sig för mycket åt att fler människor blir uttalade ateister runt om i världen.

    Det avgörande är att fler människor anmanar Humanistiska värderingar: demokrati, universella mänskliga rättigheter och sekularisering. Om samtidigt fler blir medlemmar i Humanisterna är detta ett plus i kanten.

    Maryam Namazie: Ge kvinnor makt genom sekularism

    Lars har skrivit ett referatet av Maryam Namazies tal.
    ------------------------------------------------------------------------------------------------------------

    Här håller Maryam Namazie, brittisk människorättsaktivist och ex-muslim, ett brandtal mot kvinnoförtryckande islamister och deras kulturrelativistiska medlöpare. Hon gör det på Det Ateistiska Irlands internationella konferens om att ge kvinnor makt genom sekularism, som hölls i Dublin 29-30 juni i år.



    Namazie efterlyser sekularism, d v s åtskillnad mellan stat och religion, i Europa, Mellanöstern, Asien, ja hela världen. Hon anser att sekularismen är en mänsklig rättighet. Men det är också, menar hon, en historisk uppgift och nödvändighet att verka för sekularism. Sekularismen motarbetas ivrigt av islamisterna, konstaterar hon, men också av kulturrelativistiska postmodernister, vänstermänniskor, feminister och liberaler. Namazie säger detta fast hon själv är vänster. Dessa grupper, förklarar Namazie," låter förstå att sekularism, jämlikhet, yttrandefrihet, rätt att kritisera religion och kvinnors frigörelse bara är för dem som är vita och västerländska." De s k minoriteterna, som den islamiska minoriteten, "anses fortfarande inte förtjänta av de fri- och rättigheter som brukar betecknas som 'västerländska'." Vi "måste leva under sharialagar, även i Europa", klagar Namazie, "och vara tacksamma för slöjan, som en rättighet och ett val. Vi tillerkänns fri- och rättigheter endast inom islams kulturella och religiösa kontext och begränsningar." Anklagelser för rasism, islamofobi och kulturimperialism används som vapen mot aktivister som tar strid mot dessa rättighetsinskränkningar.

    Namazie fastslår att sharialagar är kvinnofientliga och diskriminerande. De inbegriper regler som säger att en kvinnas vittnesmål är värt hälften mot en mans. Kvinnan har begränsad rätt till skilsmässa. Vårdnaden av barn ges till fadern oberoende av vad som är barnets bästa. Flickor får ärva hälften mot pojkar. Och enligt en engelsk shariadomare finns det inget sådant som våldtäkt inom äktenskapet. Förbrytelsen är att kalla det våldtäkt!

    I exempelvis Iran är sharian rent barbarisk. Det finns 130 förseelser belagda med dödsstraff, inklusive hädelse och avfall från islam, Och fortfarande i 21:a århundradet blir människor stenade, och hängda på bytorg, för handlingar oförenliga med kyskhet!

    Att bekämpa kvinnors undermänskliga status, och begära jämställdhet, sekularism och rätt att kritisera alla religioner, inte bara kristendomen, är på intet sätt liktydigt med att förena sig med den extrema högern, framhåller Namazie. "Jag motsätter mig den USA-ledda militarismen," fastslår hon. "Det betyder inte att jag stödjer den islamiska regimen i Iran. Jag föraktar båda, jag motsätter mig båda, och jag är motståndare till alla former av fascism. Även islamisk fascism."

    Namazie anklagar kulturrelativisterna för att betrakta alla kulturer som lika bra, oavsett hur de förhåller sig till mänskliga rättigheter, och hon anklagar islamisterna och deras medlöpare för att vilja ta monopol på islam. Hon konstaterar att ultrahögern föraktar mångkulturalismen. Men den drar ändå nytta av dess föreställning om olikhet för att göra "de andra" till syndabockar, och skapa sin egen form av vit identitetspolitik. På liknande sätt utnyttjar gruppen kulturrelativister etc mångkulturalismen för att begära respekt och tolerans för förtryck, framställt som "olikhet".

    Givetvis bör rasismen bekämpas, fastslår Namazie, men det går inte att stoppa den genom att sluta upp bakom den islamiska fascismen!

    När fundamentalister kommer till makten tystar de människor, understryker hon. De eliminerar fysiskt oliktänkande, konstnärer, musiker, homosexuella, "undermänniskor" i det egna samhället. Precís som fascisterna. Och de håller kvinnorna "på plats". Ju mindre roll religionen spelar i den offentliga sfären, desto friare blir kvinnorna.

    Alla har rätt till en personlig tro, men islam är idag också en högerextrem politisk rörelse, en industri, maffia och mördarmaskin. Sekularismen är ett villkor för att kvinnors ställning ska kunna förbättras, och universella rättigheter säkras.

    Amoralisk = omoralisk?



    Videon är gjord av Ray Comfort.

    10 juli 2013

    Samvetsfrihet, för alla

    Barn till nazister kan avstå undervisning om förintelsen under historialektionerna.
    Barn till ateister har rätt att välja bort besök i kyrkan vid religionsundervisningen.
    Barn till veganer behöver inte dissekera djur under biologilektionerna.
    Barn till kreationister slipper delta i undervisningen om evolutionsteorin.
    Barn till katoliker har rätt att avstå utbildning om preventivmedel under sexualkunskapen.
    Barn till laestadianer kan hoppa över dansmomenten i idrottsundervisningen.

    Endast det senaste exemplet stämmer för Sverige. Kammarrätten har givit tre flickor från laestadianska familjer i Pajala rätt att slippa danslektionerna i skolan på grund av "samvetsskäl". [sr]

    Dans kanske inte är ett helt nödvändigt moment, om barnen samtidigt deltar i de andra momenten i idrotten. Det samma bör dock gälla en elev som anser att det inte är rättfärdigt att spela fotboll. Så länge föräldrarnas/elevens val inte medför att eleven inte får en fullgod utbildning bör "samvetsskäl" accepteras, men alla skall värderas likvärdigt.

    (Vad som krävs för fullgod utbildning är dock svårare att besvara. Det är inte helt lätt att motivera varför dans är okej att avstå, men det är inte okej att slippa undervisning om förintelsen.)

    Finlands sak är vår

    Detta var den klassiska slogan under vinterkriget när svenskar ställde upp för att hjälpa Finland, som hade blivit anfallet. Jag kom att tänka på detta när jag läste denna i  artikel i Sydsvenskan. Är Finland i knipa ännu en gång? Förra gången var det Stalin som var hotet, denna gång är det kanske Jesus?

    "Man ska lyda Guds lag och inte människans, eftersom Bibeln säger så. Det poängterade huvudtalaren på finska statskyrkans missionsdagar i helgen.
    Det hade väl inte varit så mycket att orda om – såvida inte talaren hade hetat Päivi Räsänen. Hon är ordförande i Finlands lilla Kristdemokratiska parti. Hon är också inrikesminister, och därmed ansvarig för hela landets rättsväsende och polis."

    Jag undrar genast om det inte står i den finska lagen att man skall lyda den?

    Det står var och en fritt att,  i ett sekulärt samhälle,  hämta inspiration till lagförslag från valfri källa. Man skulle säkert kunna utgå från valfri text, t.ex. Bibeln, eller Willys reklamblad, så länge det finns en demokratisk process och dialog kring lagarna och lagarna inte är huggna i sten utan de kan förändras till att bättre passa det aktuella samhället. Problemet uppstår när något blir "heligt" och inte får ändras trots att det finns goda argument för att det.

    Hur hade Räsänen tänkt hantera lagar om Internet? Var hittar man något om det i Bibeln? Och förresten, finns det inte fler religioner med samma krav på att följa just deras lagar? Nej tacka vet jag sekularisering och de lagar som stiftas efter noga övervägande. Ibland blir de fel men vi lär oss och de blir bättre.

    Tvångsmatning i Guantánamo

    No Freeman shall be taken or imprisoned, or be disseised of his Freehold, or Liberties, or free Customs, or be outlawed, or exiled, or any other wise destroyed; nor will We not pass upon him, nor condemn him, but by lawful judgment of his Peers, or by the Law of the land. [Magna Carta, 1215]
    800 år senare kan inte världens mäktigaste demokrati fullständigt infria denna mänskliga rättighet. I mer än tio år har misstänkta terrorister suttit inspärrade i Guantánamobasen, utan att få sina fall prövade enligt lag. Drygt hundra av dem hungerstrejkar sedan maj månad. Många av dessa tvångsmatas nu i fängelset. Att hungerstrejka är fångarnas sista och enda möjlighet att ta kontroll över sina egna liv. Alla andra friheter har tagits ifrån dem.

    En kolumn i The New York Times från slutet av maj beskriver situationen och den internationella synen på tvångsmatning, det är oetiskt och bryter mot internationell lag:
    For decades, the international community, including the International Red Cross, the World Medical Association and the United Nations, have recognized the right of prisoners of sound mind to go on a hunger strike. Force-feeding has been labeled a violation on the ban of cruel, inhuman and degrading punishment. The World Medical Association holds that it is unethical for a doctor to participate in force-feeding. Put simply, force-feeding violates international law.
    Det är något fundamentalt fel med ett samhälle som spärrar in människor på obestämd tid utan rättegång. Att de torteras, för att hållas vid liv, är än värre.

    En människorättsorganisation har med hjälp av Yasiin Bey (aka Mos Def) åskådliggjort hur tvångsmatning går till. Varning: Videon är otrevlig att se på.

    Medeltida kyrkoutsmyckning...


    Den här typen av kyrkoutsmyckningar är tydligen vanligare än man kan tro och alls ingen förolämpning mot stackars Konrad som står ovanför...

    9 juli 2013

    Humanistiska äktenskap på gång i England och Wales

    Ett viktigt framsteg för mänskliga rättigheter är på gång i Storbritannien. En lag håller på att stiftas vilken likställer samkönade och tvekönade äktenskap. I ett tillägg till denna lag, om den slutligen godkänns, legaliseras även humanistiska äktenskap i England och Wales. (Detta är redan lagligt i Skottland.) [BHA]

    Gudomlig etik av kosmiska proportioner

    8 juli 2013

    "Religionen är vetenskapens antites"

    Anders Sirén, docent i geografi vid Åbo Universitet, svarar idag på Tuve Skånbergs stolpskottsartikel på SvD Brännpunkt häromsistens.
    Att inte tro på Gud är enligt Tuve Skånberg en ”oförmåga” jämförbart med att vara färgblind eller tondöv. Det är en tacksam jämförelse. Saken är nämligen den att människor har använt vetenskaplig metodik för att utforska ljusets och ljudets egenskaper, och därmed har man kunnat konstruera apparater som mäter ljusets respektive ljudets våglängder, och därmed kan tala om för den färgblinde om något är rött eller grönt, och kan hjälpa den tondöve att stämma en gitarr. Analogt med detta borde man alltså med vetenskaplig metodik kunna finna sätt att påvisa Gud även för oss om är ”oförmögna” att observera henom. Om det nu är så att bristen på gudstro helt enkelt är en ”oförmåga” lik färgblindhet eller tondövhet.
    [...]
    Om Gud finns så får man anta att hen på något sätt lämnar observerbara spår eller inbegriper i skeendena i vår värld. Bland gudstroende lär det t ex vara vanligt att man tror att ”Gud hör bön”, och att man därför ber för sjuka i hopp om att Gud ska höra bönen och hjälpa den sjuka att tillfriskna. Det har gjorts flera studier för att utröna om sådan förbön faktiskt har någon terapeutisk effekt. En översiktsartikel skriven av Leanne Roberts m fl 2009 i Cochrane Database of Systematic Reviews sammanfattar resultaten. En studie visade en svag positiv effekt av förbön, en annan studie visade en svag negativ effekt, och de övriga visade ingen effekt alls. Författarna drar slutsatsen att förbön inte varken har någon signifikant positiv eller negativ inverkan på sjuka. Dessa studier ger naturligtvis inget slutgiltigt svar på frågan om Guds existens, men de visar att det mycket väl går att använda vetenskaplig metodik för att ta sig an frågor gällande Guds eventuella ingripanden i våra liv.
    [...]
    [G]rundpelaren i ett vetenskapligt förhållningssätt är att man betraktar all kunskap som ofullständig och provisorisk, att man ständigt söker ny kunskap och också omprövar gamla ”sanningar”. Religionen är i det avseendet vetenskapens antites.
    Läs hela artikeln här.

    Iranian atheist/agnostic movement

    Barns andliga utveckling

    Svenska kyrkan arrangerade ett seminarium i Almedalen om barns rätt till andlig utveckling och om hur detta skall säkerställas. Panelsamtalet var ganska intetsägande, vilket dels beror på att begreppet andlig utveckling är ganska diffust och därför svårt att ha samtal om. Men också för att panelen inte vågade/ville ge sig in i den svåraste frågan: Hur samhället skall förhålla sig till eventuella konflikter mellan barns rättigheter och föräldrarnas vilja att uppfostra sina barn enligt sina egna övertygelser. I sista publikfrågan (49:00) togs detta upp.

    Seminariets sista kommentar (51:10) var intressant:
    Andligt våld, det vill säga att jag tvingar på andra människor att pröva på min religiösa åskådning. Det här tror jag är väldigt farligt, om du gör det mot barn eller om du gör det mot vuxna. Det är orättvist och det finns ingen anledning att göra det. Därför tycker jag skolan skall vara en arena där man ger möjligheter, där du frivilligt deltar eller inte. Då har du öppnat möjlighet för reflektion, men du tvingar ingen att delta.
    Tänk er att en sekulär debattör (t.ex. Camilla Grepe) lämnat denna kommentar i en debatt om skolavslutningar i kyrkan. Reaktionen hade förmodligen blivit att detta var ett uttryck för kristofobi och religiös analfabetism. Nu nickade panelen istället instämmande. Kommentaren yttrades av Mustafa Al-Sayid Issa, ordförande i Sveriges unga muslimer. Minns hans kommentar och använd den vid nästa debatt om skolavslutningar med representanter från Svenska kyrkan.

    7 juli 2013

    Vill Skånberg förbjuda ateister i riksdagen?

    Tuve Skånberg (KD) har skrivit en debattartikel på SvD Brännpunkt - Att vara ateist är inte det givna. Artikeln borde glömmas snabbt, då den är full av argumentationsfel, men nu är Skånberg riksdagsledamot och han verkar vilja förhindra ateister att delta i samhällets utformning. Han inleder:
    Det som är dyrbarast i livet kan inte vetenskapen bevisa. Det ligger utanför dess kompetens att yttra sig om en tavlas skönhet, om ett musikstycke är vackert, om kärlek finns eller om Guds omsorg.
    Vetenskapen kan i strikt mening inte bevisa något, men den kan berätta en hel del om skönhet och om kärlek. För att uttala sig om Guds omsorg behöver vetenskapen en precisering av vad detta är. Om det är Guds förmåga att svara på bön, så utforskas detta. Om det är Guds oförmåga att förhindra lidande, så har vetenskapen konstaterat den (att ett enormt lidande finns i världen) och teologin misslyckats med att förklara den (teodicéproblemet).

    Skånberg konstaterar sedan att vissa människor har biologiska brister som förhindrar dem att uppfatta skönhet och kärlek, men att dessa fenomen ändå finns:
    ... ingen som är färgblind, tondöv eller saknar förmåga till empati skulle med trovärdighet kunna förneka förekomsten av skönhet i konst och musik, eller kärlekens verklighet. Trots att inget av detta går att bevisa.
    Här skulle Skånberg analogt kunnat hävda att vissa människor saknar förmågan att uppfatta Gud, men ändå finns han. Kanske skall det läsas mellan raderna. Istället presterar han ett stycke som är smått omöjligt att förstå:
    Om Gud finns eller inte kan inte heller bevisas vetenskapligt, om det är både troende och ateister ense. Därför blir det så orimligt när ateister vill hävda sin oförmåga att tro på Gud som det normala, som det som ska vara normerande för oss övriga. Som om ett sekulärt samhälle, ett samhälle utan religion, skulle vara värt att eftersträva.
    Oj, vem argumenterar Skånberg emot här. Det kan inte finnas många ateister som hävdar att de har oförmåga att tro och samtidigt anser detta är det normala och skall vara det normerande. Om vi inte kan veta om Gud finns eller inte är det väl rimligt att samhället är neutralt i förhållande till religion och andra livsåskådningar. Detta kallas vanligen ett sekulärt samhälle.

    Därefter berättar Skånberg att en klar majoritet av världens befolkning tror på Gud. (Vilken eller vilka gudar de tror på är tydligen inte viktigt för honom.) Detta leder honom till slutsatsen:
    Det är lika orimligt att låta ateisterna vara det nya sekulära samhällets arkitekter som att ha tondöva till musikrecensenter, färgblinda till konstkritiker och empatilösa till vårdpersonal.
    Men vänta nu, ingen har väl hävdat att ateister ensamma skall utforma samhället. Dock verkar Skånberg på allvar hävda att ateister saknar förmågan att utforma samhället, så det även skulle passa alla, även troende. Egentligen kanske det handlar om att vissa troende önskar privilegier i samhället och är rädda att förlora dessa om andra än det egna särintresset får vara med och bestämma.

    Det skall bli spännande att se om denna debattartikel är ett förarbete till en motion från Skånberg. En motion om att förbjuda ateister att vara riksdagsledamöter.

    Uppdatering 12 juli:

    Skånberg vill inte förbjuda ateister i riksdagen. I ett email skriver han:
    Självklart ska ateister och alla andra livsåskådningar ha lika rätt till att demokratiskt utforma staten och våra lagar.Med meningen "Det är lika orimligt att låta ateisterna vara det nya sekulära samhällets arkitekter" avser jag att staten förvisso bör vara sekulär, men inte samhället. I det civila samhället finns både behov och utrymme för religion.

    Söndagsgodis

    6 juli 2013

    Söndagssamlingen växer

    Söndagssamlingen, The Sunday Assembly, som startade i London i vintras, växer. Det är en församling som träffas i gudstjänstliknande tillställningar för att lyssna på lättsammare tal, lyssna på musik, sjunga med och umgås. Det är öppet för alla som vill "leva ett bättre liv, hjälpa ofta, förundras mer", men utan att gudar närvarar.

    I slutet av juni hade de sin första sammankomst utanför Storbritannien, då en söndagssamling genomfördes i New York och nu lanserar initiativtagarna en turné där de två komikerna skall resa runt i världen och starta upp söndagssamlingar (se klippet nedan). Saunderson Jones förklarar vad det handlar om:
    This isn't about making people into atheists or preaching against God. Rather, we seek to provide the human and social needs for a lot of people who don't believe in God but want to congregate and share similar positive values.
    De vill alltså skapa en plats där människor kan "samlas och dela liknande positiva värden", men vilka dessa värden är framgår inte. Detta kanske är lite av framgången. Deltagarna behöver inte ta ställning till något föreskrivet, utan kan tolka positiva värden på sitt eget sätt.

    the Guardian

    Joyce Carol Oates om religion och sexuella trakasserier

    Regelbokens första regel

    5 juli 2013

    Himmelriket finns nog inte

    Om ni minns "Heaven is real" av hjärnkirurgen Eben Alexander, så kan ni vara intresserade av att Luke Dittrich har plockat isär Alexanders historia i en artikel och påvisat alla små detaljer som är fel i boken.

    Friendly Atheist skriver om detta. Om de mindre påståendena, som är lätta att kolla, är uppdiktade, vad skall då tro om det mera uppseendeväckande påståendet om himmelriket?

    Konsekvens

    4 juli 2013

    Femen gör mer nytta, än skada

    Förra lördagen gick tre kvinnor från den feministiska aktiviströrelsen Femen in i Stockholmsmoskén på Södermalm, tog av sig kläderna på överkroppen och proklamerade "Free women!" och "No sharia!". Detta var en i raden av liknande aktioner som Femen utfört t.ex. då de stöttat Pussy Riot och tunisiska Amina.

    När Femen gör aktioner mot muslimer får de en helt annan uppmärksamhet och efterföljande debatt tar andra uttryck, än när de protesterar mot t.ex. Ortodoxa kyrkan i Ukraina. Aktivister från Femen har vid något tillfälle använt rasistiska stereotyper i sin retorik, men det motiverar inte de grundlösa påståenden mot dem att de representerar kolonial feminism (vad detta nu är) och är islamofober.

    Ett mer nyanserat bemötande av aktionen i Stockholm gav de feministiska muslimerna Bahareh Mohammadi Andersson och Hanna GadbanAvklädda protester hjälper inte muslimska kvinnor. Vanligtvis brukar de komma med intressanta inlägg i debatten runt mänskliga rättigheter och islam, men i detta fall blir det intressanta istället deras egen blindhet inför normerna inom deras egen tradition. Till exempel skriver de:
    Anledningen till att vi kallar oss för feministiska muslimer är det faktum att vi vill bibehålla vår muslimska identitet men samtidigt anpassa denna identitet till ett modernt samhälle, inte ett medeltida. Som muslimska feminister har vi alltid kämpat för att ha en jämställd moské bortom könsegregation. Vi vill kunna besöka denna heliga plats och bli bemötta med respekt för vad vi är utan att behöva anpassa oss efter de medeltida kraven på kvinnans underordning. 
    Detta kan vi förmedla utan att behöva sänka ner debatten till en sexistisk nivå. Detta kan vi också förmedla genom argument och en saklig debatt utan att behöva protestera barbröstade på vår heliga plats. Moskén är, liksom kyrkan, en helig plats som alltid bör respekteras oavsett vad man har för kritik gentemot alla de handlingar som där möjligen utövas av fundamentalistiska extremister, islamister, jihadister och organisationer som vill tillämpa en politisk islam. Däremot vänder vi ryggen mot alla som bemöter den fundamentalistiska mentaliteten genom att förolämpa vår heliga plats, även fast man i grund och botten riktar blicken mot samma mål.
    Vad utmärker en helig plats? Jo, att det är en plats där normer och idéer inte får ifrågasättas. Andersson/Gadban accepterar normen av könsseparation och att kvinnor skall skyla sig i moskén. De kämpar för att moskén skall vara jämställd, men ser inte könsseparationen som en förolämpning mot sin heliga plats. Att vara barbröstad är dock att förolämpa enligt dem.

    FEMENaktivisten Jenny ger dem ett mycket bra svar - Vårt svar är ett rop på frihet. Bland annat skriver hon om Femen.
    Det råder förvirring kring vad FEMEN är och gör, och jag kan inte ge svar på alla missuppfattningar här, men vi fortsätter att göra aktioner med våra bara bröst och mediauppmärksamhet som verktyg. FEMEN har nu fler sökningar på Google än vad feminism har. Blir ni och andra kvinnor i er situation mer utsatta för förtryck pga av våra frihetsrop, och det gör att ni behöver ta avstånd från FEMEN, för att skydda er själva, så hoppas jag att det också bidrar till att ni tydligare kan definiera er ståndpunkt gentemot mullorna. Debattutrymmet våra aktioner skapar har t.ex. gett upphov till Muslimah Pride rörelsen, och andra stadier av feminism. Jag har inget intresse av att kritisera andra feminister, för jag tror att ju fler ju bättre; av många för många. 
    Jag vill poängtera individens frihet att välja själv, utan uppsåt att skada andra, som FEMENs grundpelare i kampen mot1. Teokratier där religion används som institutionellt maktmedel2. Förtryck inom porrindustrin3. Diktaturer och patriarkalt förtryck. 
    Vi påtvingar ingen att bli FEMENaktivist, och vi påtvingar ingen att ta av sig sina klädnader, utan står upp för rätten till det fria valet. Och vi gör inte åtskillnad på människor efter vilken kropp de är födda i. Varken utifrån bröstform, sexualitet eller land
    Om Femen i fortsättningen kan verka utifrån dessa principer kan de bli en viktig rörelse för en vitaliserad debatt om feminism, även i Sverige. I en demokrati är det viktigt att vi accepterar radikala aktivister, så länge de inte skadar andra människor. Att aktivister olovandes utför protester i en moské, kyrka eller annan privat byggnad är en smärre lagöverträdelse. Men inget hot mot vår demokrati, avsaknad av sådana aktioner kan dock vara ett tecken på en tynande demokrati. Jenny avslutar genom att förklara varför polarisering i sig inte är fel:
    Ibland behövs polarisering, och ibland variation. Det är stagnerad polarisering som är problemet, inte polarisering i sig självt. Å ena sidan ökar FEMENs aktion polariseringen mellan islamismister och förespråkare av nakna kroppar som naturligt, å andra sidan minskas polariseringen i det svenska debattklimatet eftersom ytterligare skalor införs i utrymmet mellan främlingsfientlighet och feminism, där frihet att få leva sitt eget liv ifred är det gemensamma målet.

    Inkonsekvens


    3 juli 2013

    Ty den som har, han skall få, och det i överflöd

    De bibelorden fann mina tankar när jag lyssnade på när Samfundsminister Attefall kommenterade seminariet Religion i det offentliga rummet - för mycket eller för lite? vilket arrangerades i Almedalen av Socialdepartementet och Nämnden för statligt stöd till trossamfund.

    Attefall: "Civila samhället, alla ideella organisationer är viktiga för ett vitalt och bra samhälle. Religionen och religiösa samfund är en viktig del av detta."

    Men tydligen är de religiösa organisationerna extra viktiga eftersom Attefall gärna ger dem extra privilegier, jämfört med andra ideella organisationer. Samfundsministern säger att staten skall vara neutral, men det avser han inte uppfylla. I praktiken verkar nuvarande regering för att religion skall ta en större plats i det offentliga rummet genom att öka de ekonomiska bidragen till religiösa samfund.

    Attefall: "Skapa en atmosfär i ett samhälle där man känner som företrädare och aktiv i trossamfund har man lika stor rätt och lika stora möjligheter att vara med i samtalet som om man kommer från nykterhetsrörelsen, idrottsrörelsen eller arbetarrörelsen eller någonting annat."

    Söker man i programmet för Almedalsveckan 2013 ger idrott träffar på 24 seminarier, religion ger träff på 50 seminarier. Lite talar för att religiösa samfund har problem att nå ut i det offentliga rummet. Men de som har, de skall få mer.

     

    Fallandeproblemet


    2 juli 2013

    Obskurantism, fransk filosofi och tolkande teologi

    Open Culture skriver om hur bland andra den amerikanska filosofen John Searle kritiserar franska filosofer för obskurantism. Det vill säga att vara medvetet diffusa, otydliga, undflyende, vilket resulterar att kritik av deras idéer blir smått omöjlig. De som kritiseras är bland andra Foucault, Bourdieu, Lacan och Derrida. Searle refererar (ljudinspelning nedan) till ett samtal med Foucault, i vilken den senare hävdar att man i Frankrike minst måste ha 10% otydligheter, oförståeligheter för att betraktas som betydande och "djup", och inte betraktas som barnslig.

    Martha Nussbaum har en teori om att otydligheten är ett sätt att skapa beundran för personen och göra filosofen till en auktoritet:
    Some precincts of the continental philosophical tradition, though surely not all of them, have an unfortunate tendency to regard the philosopher as a star who fascinates, and frequently by obscurity, rather than as an arguer among equals. When ideas are stated clearly, after all, they may be detached from their author: one can take them away and pursue them on one’s own. When they remain mysterious (indeed, when they are not quite asserted), one remains dependent on the originating authority. The thinker is heeded only for his or her turgid charisma.
    Att franska postmoderna filosofer är så uppskattade bland tolkande teologer är lätt att förstå. Det är talande att de grundläggande idéer som Svenska kyrkan står för, själva kristenheten, är närmast omöjligt att få klarhet i. Istället blir det personerna som står i fokus. Idékritik görs svårt, allt blir personligt. (Något Stefan Gustavsson fick kännas vid i gårdagens samtal med Peter Weiderud.)

    Obskurantism har en lite annorlunda definition i SAOB:
    Fientlighet mot upplysning och tanke- och yttrandefrihet; strävan att försvara fördomar, vidskepelse och föråldrade åsikter genom att förhindra, ignorera vetenskaplig kritik; även rädsla, obenägenhet för (och strävan, vilja att förhindra) politiska, religiösa och kulturella reformer och framsteg.

    Varför blir inga Humanister martyrer för sin tro?

    1 juli 2013

    Samtal om religion och politik i Almedalen

    Är religiösa ståndpunkter tillåtna i politiken? Det var titeln på ett seminarium i Almedalen, vilket anordnades av Clapham institutet. Frågan i titeln diskuterades av två riksdagsledamöter från Kristdemokraterna, två personer (en som är och en som varit) aktiva i Socialdemokrater för tro och solidaritet (och har varit ledamöter i S partistyrelse), samt en teolog.

    Någon icke-religiös röst deltog inte, men redan i första kommentaren nämndes Humanisterna när Emma Henriksson (KD) kom med det felaktiga påståendet "Humanisterna tror att deras livsåskådning är neutral".

    Till en början var deltagarna länge överens om det mesta, förutom politiskt förstås. Det senare kanske inte är så betydelsefullt, om man resonerar som Peter Weiderud "Religion kommer överleva dagens politiska partier med flera hundra, kanske tusen år". 

    Riktigt intressant och hett blev det när Stefan Gustavsson (49:30) tog upp att religionskritik är viktigt och exemplifierade med den utbredda förföljelsen av muslimer som konverterat till kristendom. Gustavsson pressade här Omar Mustafa på att erkänna att förföljelse av konvertiter är ett större problem inom islam än inom kristendomen. När Mustafa gav ett luddigt svar om att det är enskilda individer som uttryckte dessa åsikter och man inte kunde generalisera om islam, ryckte Weiderud in och försökte få stopp på Gustavsson genom halmdockor och personangrepp: "Du begår ett väldigt allvarligt övergrepp, Stefan, och du måste fungera på din arrogans som kristen. [...] Stå inte med ett leende och tro att du har hittat en överlägsen livsåskådning. [...] Det är inte religionskritik, det är kolonialism.". Weideruds taktik gick väl så där. Religionssamtal mellan kristna kan ibland vara kul.

    Samtalet startar 5 minuter in i sändningen.

     

    Humanisterna välkomnar Högsta Förvaltningsdomstolens dom

    Presskommentar från Humanisterna:

    Högsta förvaltningsdomstolen har idag meddelat dom i frågan om hemundervisning av skolbarn: Religiösa skäl räcker inte för att medge sådan hemundervisning. Humanisterna välkomnar domen.

    - Barn ska inte kunna förvägras att gå i en öppen skola bara för att deras föräldrar har speciella religiösa övertygelser, säger Christer Sturmark, ordförande i Humanisterna. Barn har rätt till religionsfrihet, de ska ha möjlighet att välja livsåskådning själva och inte förvägras de rättigheter som andra barn och ungdomar har. Alla barn har rätt till en öppen skolgång med en saklig och allsidig undervisningssituation.

    Här kan domen läsas i sin helhet.

    Gatuskojare: Tre askar och en kula



    Så var det sommar och med sommaren kommer gatuskojarna. Dags att varna för dessa bedragare igen, alltså.
    Det man ser mest av gällande detta i större städer i Norden är de så kallade ”tre-skal-spelarna”. Du har säkert sett honom. En ensam (tror alla) person som lägger en liten matta på marken på gågatan och på den placerar tre tändsticksaskar och en liten kula gjord av cigarettaskfolie.
    Det ser så enkelt ut; bara följa med ögonen under vilken ask kulan ligger. Ibland råkar han, klumpigt nog, ”slå till” asken så att man ser att kulan ligger där under. Och andra runt om har rätt och tjänar bra med pengar. kan inte vara så svårt och lite extrapengar skulle sitta fint till semesterkassan….
    Problemet är att du förmodligen ett par minuter senare kommer att lämna spelet med, om inte hela så starkt decimerad, semesterkassa.
    Det här är skojeri på högsta nivå och ingen vinner om inte personen som håller i spelet vill det. Och personen… Vi tror alla att han är ensam när det faktiskt ingår oftast minst fem personer runt detta spel.
    Jag var 2008 med i Insider på TV3 där vi jagade dessa personer. Spännande och vi fick väldigt bra videomaterial hur de jobbar.
    Här kan du se detta inslaget:


    Här en av de filmer jag i smyg filmat:


    Treskalspelet är en konstart. Hittade detta klippet som visar en expert. han använder en teknik jag aldrig sett förut; att hålla allt i händerna. Smidigt om man snabbt måste ”försvinna” då Polisen närmar sig …


    Skal/askar är mest vanligt i Norden och Europa. Det finns nämligen andra varianter och det är det så kallade Three Card Monte som spelas med tre spelkort. Här gäller det att följa damen och gissa var hon ligger.


    Det finns varianter av detta och det är med runda skivor där en har en prick. Tekniken är densamma och det är medhjälparna (shills) som ser till att pengarna kommer in.

    Mitt tips: De som vinner på filmerna ovan är medhjälpare. Alla andra förlorar. Spela aldrig detta spel om du inte vill ge bort dina pengar och är medveten om att du gör så och tycker det är okej.

    Först publicerad på John Houdi - En skeptisk vy 27 juni,. 2013

     
    Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se