31 aug. 2013

Lite kristen familjerådgivning



Om ni inte orkar titta så går det i princip ut på att kvinnor ska vara tysta när män pratar och att även män ska bry sig om sin partner (kvinnor gör det automatiskt).

Tävla med Unga Humanister och vinn en resa till Norge för att delta i ett seminarium om transhumanism!

Transhumanism är idén om att människan inte skall låta sig begränsas av den biologi vi fått genom evolutionen utan vi bör använda den teknologiska utvecklingen för att förändra och förbättra oss själva. Vår syskonorganisation Humanistisk Ungdom i Norge anordnar ett seminarium om transhumanism den 25-27 oktober och Unga Humanister vill ge dig chansen att hänga med oss dit, helt gratis!

Vi vill att du skriver till oss och svarar på frågan -”Vilken potentiell teknologisk utveckling under de närmsta tiotal åren tror du kommer att utgöra den största etiska utmaningen för mänskligheten och hur anser du att vi bör hantera den?”

Tävlingsbidragen skickar du till fredrik.branstrom@unghum.se

Två vinnare kommer att utses (OBS! Tävlande måste vara 18-25 år och medlem i Unga Humanister). Sista datum för att skicka in bidragen är söndagen den 8:e september. De vinnande bidragen presenteras strax därefter.

Skriv och lycka till!

Eventet på Facebook

30 aug. 2013

Senaste nytt från jesusfestivalen

Pga dålig inmatningsmöjlighet så får ni hålla till godo med en länk till pastorn som kan få ben att växa ut, eller? Borde vara lätt att få verifierat. http://www.smp.se/nyheter/almhult/pastor-i-almhult-pastar-sig-kunna-vacka-de-doda-till-liv(3916795).gm

Personligen gissar jag på bluff.

Talar tills en kopp odört är vid hans läppar

Asif Mohiuddin, en av de mest klarspråkiga ateistiska och humanistiska bloggarna i Bangladesh, överfölls sent på kvällen den 14:e januari utanför sin arbetsplats i huvudstaden Dhaka. Han överfölls av tre män, fundamentalistiska islamister enligt Mohiuddin. Vid attacken fick han fick han ett flertal djupa knivhugg och klarade livet med nöd och näppe. Mohiuddin har själv skrivit utförligt om händelsen i sitt senast publicerade blogginlägg.
My entire body and the spot where the attack took place were completely drenched in blood. I was bleeding badly; still, I was trying my best not to collapse. I realized I must live. This sheer will to live out-shadowed my sensation of pain and injury. After a minute or two a couple of men came by from a nearby shop. I requested one of them to find my spectacles which I lost midst the attack. After getting my glasses back I asked one of them where is the nearest hospital. Luckily there was a small clinic just next to the main road, very nearby. Enforced with the aforesaid ‘sheer will to live’ I ran to that clinic.
Mohiuddin väntade sig att det skulle komma flera attacker mot honom från islamisterna. Om det värsta inträffade önskade han att han skulle bli ihågkommen för den han var: en ateist som kämpat emot fundamentalistisk trångsynthet.
I have a humble request to make to you all. I do not know how long am I going to survive this struggle against religious fundamentalist bigotry. However, if I fall, please make sure nobody successfully claims that I ever was a theist, or I ever in anyway was respectful towards any superstitious middle age beliefs commonly known as religion. I do not want to be defeated by the superstitions against which I spent my entire life fighting, not even after my death.
Tidigt i april fängslades åtta medlemmar i Ansarullah Bengali Team, en islamist grupp med kopplingar till Al-Qaeda och islamistpartiet Jamaat-e-islami. De fängslades misstänkta för överfallet mot Mohiuddin, men också för mordet på Rajib Haider den 15:e februari. Polisen uppger att de funnit en "dödslista" som tillhör gruppen. På listan, med 12 namn, står Mohiuddin och Haider, men också tre ministrar i Bangladesh nuvarande regering och Taslima Nasrin.

Men det är inte bara islamister som jagar honom. Den 3:e april fängslades Asif Mohiuddin misstänkt för att ha publicerat "nedsättande innehåll om islam och profeten Muhammed". Ytterligare tre bloggare arresterades samtidigt och de kan dömas enligt en lag enligt vilket det är brottsligt att publicera och vidarebefordra innehåll på internet som religiös tro mm.
If any person deliberately publishes or transmits or causes to be published or transmitted in the website or in electronic form any material which  [...] causes to deteriorate or creates possibility to deteriorate law and order, prejudice the image of the State or person or causes to hurt or may hurt religious belief or instigate against any person or organisation, then this activity of his will be regarded as an offence.
Lagen kan medföra ett straff upptill 10 års fängelse och ca. 800.000 kr i böter. Att bloggarna arresterades ses som en politisk eftergift till islamisterna och islamtroende väljare. Ett sätt att stilla den politiska oron och de våldsamhet som uppstått i samband med att islamister åtalats och dömts för krigsbrott, vilka skedde under frigörelsekriget 1971.

Mohiuddin släpptes mot borgen under en månad i sommar, men fängslades igen 29:e juli. Rättegången mot honom skulle inledas i slutet av augusti, men framflyttades den 25:e augusti. Austin Dacey har nyligen intervjuat Asif Mohiuddin och skriver om hur han i fängelset fann sig sitta i cellen bredvid de tre män som överföll honom.
“The 19-year-old boy’s name was Kamal,” Asif explained to me in English over a Skype chat. “I talked to him very politely, trying to understand what they want from me. We had a little chat about religion and humanity.”
Förövarna verkade gilla honom som människa, det var inte personligt. Men Mohiuddin var ateist, han måste dödas. De hade beordrats mörda honom i islams namn. Någon egen uppfattning hade de inte.
Kamal is an innocent, he said, innocent of the world. 
“He thinks that Allah will love him if he can kill an atheist, that this is the shortest way to heaven. He told me he will try again if he gets out of there because that is their religious duty. They liked me, but they have to kill me some day.” 
I know they don't have any idea about me or my thoughts. They have no personal problem with me. They just have been told to do so, in the name of religion or Allah. I just have to criticize the root, not them—they will understand later. They are just following their duties. And I have to go to their roots.”
Trots sin till synes hopplösa situation har Mohiuddin hopp om framtiden, om att igen kunna börja blogga och förmedla sina tankar och åsikter. Något som endast kan vara möjligt i ett sekulärt Bangladesh.
“I hope some day I'll start my blogging again and can speak proudly about my thoughts, my belief or nonbelief, my thoughts about everything like religion, politics and philosophy. And that will only be possible in a truly secular Bangladesh—freedom of speech, equal rights for everyone. I know we have to suffer a lot for this dream. But we have to fight for it.”

True facts about the owl

29 aug. 2013

Grattis Humanistisk Samfund






I kväll har danska Humanistisk Samfund firat fem år. Vid jubileumstillställningen i Köpenhamn talade bland andra Neil Anderson från Humanist Society Scotland (bilden).

Webbsida
Facebook

Tors dag

Sparsmakad humor

28 aug. 2013

Stockholm Atheist and Skeptics Society

Det har startats en ny grupp för engelsktalande humanister, fritänkare, ateister och skeptiker i Stockholm. De planerar att mötas tredje onsdagen i månaden på någon pub för att samtala.

Page at meetup: Stockholm Atheist and Skeptics Society

Welcome to Stockholm Atheists and Skeptics Society! This social group is for atheists, agnostics, skeptics, humanists, freethinkers, rationalists, and/or secularists who want to connect with like-minded people in Stockholm area. Our pub nights are to share (in addition to drinks) ideas about religion, secularism, science, pseudoscience, godless morality, skepticism, etc. in a casual and friendly atmosphere. Let's try to meet every third Wednesday of the month. Hope to see you there!

Noorjahan

av Taslima Nasrin
They have made Noorjahan stand in a hole in the courtyard. There she stands submerged to her waist, her head hanging.
They're throwing stones at Noorjahan,
stones that are striking my body.
I feel them on my head, forehead, chest, back, and I hear laughing, shouts of abuse. 
Noorjahan's fractured forehead pours out blood, mine also.
Noorjahan's eyes have burst, mine also.
Noorjahan's nose has been smashed, mine also.
Noorjahan's torn breast and heart have been pierced, mine also. 
Are these stones not striking you? 
They're laughing aloud, laughing and stroking their beards. Even their caps, stuck to their heads, are shaking with laughter. They're laughing and swinging their walking sticks. From the quiver of their cruel eyes, Arrows speed to pierce her body, My body also. 
Are these arrows not piercing your body?
 Från taslimanasrin.com

27 aug. 2013

Nytt avsnitt av podcasten Radio Houdi: #49 - Radio Houdi röker på




Det är tisdag och dags för ännu ett rykande avsnitt av skep-humanistiska podcasten Radio Houdi med John Houdi och Anders Hesselbom.

Ingen rök utan eld. Kan man se skeptisk på rökning och anti-rökkampanjer? I dag förundras vi över att högstadiekidsen och vuxna röker trots den information som finns och vi presenterar en av de bästa antirökfilmer som gjorts.

John har varit på både filmen Monsters University och galapremiär av Snabba Cash 3 – Livet Deluxe och berättar om det ”tuffa livet” i den narcissistiska världen där det handlar om att synas, synas, synas.
Vi tar en vända till gällande de allvarliga våldtäktsanklagelserna inom skeptikerrörelsen.
Och går bokstavligen Radio Houdis lyssnare upp i rök om det pratas om musikaler?
Välkomna till ett rykande och rökande avsnitt av Radio Houdi.

Heteronormen i Örebro

NA i Örebro skriver om att dansklubben Rockrullarna inte tillåter samkönade par i deras nybörjarkurser.
– Dans är från början tänkt att vara man till kvinna, säger Karl-Erik Wallin, styrelseordförande. [...]
– Vår metodik när det gäller nybörjar- och fortsättningskurser är att man hela tiden byter danspartner, säger Karl-Erik Wallin som menar att det är här det blir problematiskt.
– Vi är osäkra på huruvida andra kursdeltagare tycker att det är kul att dansa med någon av samma kön, säger Karl-Erik Wallin.
– Det kanske är så att andra killar på kursen inte vill dansa med killar, eller tjejer med tjejer, och då får vi en problematik som är svår att hantera, fortsätter han.
Har andra dansdeltagare uppgett att det är så?
– Nej, det är inget som vi har hört men vi känner inte att vi kan stå och fråga alla kursdeltagarna.
Så här uppenbarar sig heteronormen i Sverige. De som har problem med att dansa någon av samma kön skall inte behöva tala om det, de skall skyddas från obehag. Lyckligtvis håller detta långsamt på att förändras. Dansklubbens agerande har mött internkritik och klubben skall nu se över sina rutiner.

Kärlek och frihet

Apropå det foto som Elisabeth Olsson-Wallin släppte häromdagen kommer här en bild från Facebookgruppen Muslim & Exmuslim Women for Femen. De har också lagt ut ett ställningstagande värt att anamma: "Femen is not fighting against veiled women, Femen is fighting against those who force them to wear it."

 

26 aug. 2013

Brittisk ateistkyrka växer

I fritanke.no publiceras en längre artikel om Sunday Assembly - Brittisk ateistkyrka växer. I artikeln finns denna film.

RÄTTELSE! Påven förbjuder läckor, sexuellt våld, prostitution och barnpornografi (inte läckor OM sexuellt våld...)

Den tidigare publicerade nyhetsrapporteringen om Vatikanen var felaktig. Lurad av en rubrik i Boston Globe fick jag för mig att påven förbjudit läckor OM sexuella övergrepp när han egentligen förbjudit läckor OCH sexuella övergrepp. Jag ber om ursäkt för desinformationen!

(Läs här en bättre formulerad nyhetsrapportering. Boston Globe ändrade sin rubrik från "Pope updates Vatican law criminalizing sex abuse leaks" till "Pope updates Vatican law, criminalizing sex abuse, leaks".)

Påven förbjuder läckor om sexuellt våld, prostitution och barnpornografi

Den här nyheten är felaktigt tolkad. Se rättelsen! Beklagar desinformationen.

Påven bekänner färg. Under en större reform av Vatikanens rättssystem har han även passat på att förbjuda läckor om sexuellt våld, prostitution och barnpornografi. Jobbar du i Vatikanen får du inte längre berätta om sexuella övergrepp som skett inom kyrkan. Från Boston Globe:
Pope Francis overhauled the laws that govern the Vatican city-state on Thursday, criminalizing leaks of Vatican information and specifically listing sexual violence, prostitution, and possession of child pornography as crimes against children that can be punished by up to 12 years in prison. The legislation covers clergy and laypeople who live and work in Vatican City and is different from the canon law which covers the universal Catholic Church.
Där ser man.

Normalisera slöjan?

Foto: Elisabeth Ohlson-Wallin

Elisabeth Ohlson-Wallin har sitt eget sätt att normalisera slöjan. Från QX:
- Jag tog bilden för två år sedan under Pride i Kungsträdgården. Mina modiga modeller och vänner Emma Broomé och Izabel Cruz Liljegren tog på sig Nikab som jag hade köpt i Rinkeby och började posera för min kamera. Vi satte oss på en bänk och jag bad dem att kyssas.
- Det blev en otroligt otäck stämning! Pride var öppet för allmänheten detta år. Stämningen bland vissa var hätsk och vi var tvungna att sluta fotografera efter ca 20 minuter. Jag har inte visat denna bild tidigare men nu tyckte jag det var läge under slöjuppropet.
- Konstverket är en hyllning till demokratin i Sverige och den lesbiska kampen i alla kulturer och religioner. Jag har också saknat denna bild i historien.

25 aug. 2013

Lite historia om ateism, feminism och hjärnforskning

Imponerad

24 aug. 2013

"Religionens frikort i idrotten"

Patrick Ekwall skriver i en krönika i Expressen om Religionens frikort i idrotten med anledning av debatten om att manifestationer till stöd för homosexuella stoppades vid friidrotts-VM i Moskva.
IOK, SOK, fotbollspampar, andra pampar, Tomas-ristar och andra har i stället valt att ha ett generellt förbud gentemot alla budskap. Utom det religiösa. 
Du får alltså inte stötta en mänsklig rättighet eller visa en tröja som visar texten "Min dotter är snäll" men du får bära ett stort kors runt halsen, kyssa det inför kamerorna och lägga dig på marken för att tydligt tacka någon där uppe. 
Du kommer till och med undan med att säga att homosex tillåts inte i min religion, för det är accepterat att skylla på en gud men inte på dumhet eller kultur. Du får springa OS-lopp i slöja, vilket förstås borde vara självklart men för väldigt många kvinnor i världen står slöjan för förtryck. 
Jag skulle kunna drista mig till att hävda - förenklat och generaliserat men jag tror att ni vill förstå - att religion står för all världens elände i sin allra sämsta utformning. 
Och ändå vill idrottens makthavare göra skillnad.
Inte den mest nyanserade texten, men nyanser har aldrig varit sportjournalisters paradgren. (Om vi bortser från Bengt Grive som givit oss nyanserna "mörkvitt", "spaljégrönt" och "blåbärsrisgrönt".)

23 aug. 2013

Är Svenska Kyrkan är en totalitär organisation?

Tre ting har bubblat upp de senaste dagarna, den första kände jag till sedan tidigare.

1. Svenska Kyrkan förväntar sig att deras anställda ska dela deras värderingar och deras tro. Alltså, inte bara organisationens värderingar utan även organisationens vidskepliga föreställningar.

2. Som uttryck för detta, har en anställd på Svenska Kyrkans förskola fått uppmaningen att gå mer i kyrkan när hon bad om utökad anställning på förskolan.

3. En person som i veckan ville gå ur kyrkan, möttes med ett resonemang om att det är bäst att vara med ifall nu Gud verkligen finns. Alltså, Pascals vad - ett klassiskt uttryck för emotionell utpressning.

Går jag för långt om jag påstår att Svenska Kyrkan är en totalitär organisation?

Posthumanism är Humanism

Kultur- och idédebattprogrammet OBS i P1 sände i veckan ett avsnitt om posthumanism. Här följer ett stycke av programmet:
Posthumanism? Vad är det? 
Jo, posthumanismen en av de mest intressanta och radikala teoribildningarna just nu, en filosofisk inriktning som vill bryta med den traditionella föreställningen om människan som alltings mått. 
Om de postmoderna tänkarna löste upp de stora historiska, sociala och politiska berättelserna och ifrågasatte möjligheten att hitta sanningen med stort S, så vill de posthumanistiska teoretikerna lösa upp föreställningen om människan med stor M. De vill krossa tanken på människan som ett slutet subjekt. Enligt posthumanisterna finns det varken något enhetlig kropp, eller något enhetligt medvetande. Livet och jaget är istället öppet och poröst. 
Där postmodernisterna lyfte fram språk, symboler och medier, lyfter posthumanisterna fram teknik, biologi och ekologi. 
Eller, annorlunda uttryckt: Föreställningen att människan är en unik rationell individ, klart avskild från din omvärld är en bluff, en grov lögn som följt oss genom idéhistorien, en lögn som har haft särskilt stor betydelse för de humanistiska vetenskaperna. [...] 
För Rosi Braidotti [en av posthumanismens mest centrala tänkare] finns inga skarpa linjer mellan teknik, biologi och kultur. Hon menar att de forskare som verkar inom humanvetenskapen inte längre kan blunda för de enorma språng som naturvetarna tagit inom nanoteknologi, neurovetenskap eller bioteknik. Och det går inte heller att bortse ifrån den moderna dator- och medietekniken.
Det är intressant när gränsen mellan humanvetenskapen (humaniorian) och naturvetenskaperna suddas ut (förutsatt att naturvetenskaperna behåller sin stringens). Att närmandet inom posthumanismen sker från humanvetenskapens sida, är än intressantare. Det vanliga är att det naturvetenskapen som utvidgar sin domän, motarbetas och beskylls för scientism.

Detta är också välkommet ur ett humanistiskt livsåskådningperspektiv.

Humanismen som livsåskådning präglades länge av humanvetenskaperna (t.ex. filosofi och psykologi). Humanistisk bildning var något centralt. Naturalismen har funnits med hela tiden, men genom naturvetenskapliga framgångar har den de senaste decennierna fått en starkare position. Naturvetenskapen har tagit över. Humanvetenskaperna ses på med viss misstänksamhet.

Denna förändring tror jag drevs på av att Darwins evolutionsteori blev allmänt accepterad och det fick filosofiska konsekvenser. Sedan bidrog modern vetenskapsteori till att empiri och skepticism fick en starkare ställning inom livsåskådningshumanismen.

Människans särställning har redan ifrågasatts inom Humanismen. Vi är i stort ett djur bland andra. Det är inte hållbart att se människan som en fullständigt rationell varelse. "Vi tror på människan" är inte längre en helt gångbar devis. Ur dessa aspekten är vår livssyn redan posthumanistisk.

När humanvetenskaperna smittas av struktur och lärdomar från naturvetenskaperna kommer förhoppningsvis misstänksamheten mot dem minska. Detta sker redan inom delar av filosofin och psykologin. När fler humanvetenskaper omvandlas kommer de återinförlivas i Humanismen, vilken åter blir en bred bildningstradition.
Humanism may be coming to an end as humanism transforms itself into something one must helplessly call posthumanism.   - Ihab Hassan (1977)
Hassan hade lite fel. Humanism omformas till något man måste kalla Humanism.

Dagens Seglora: "Hur har vi det med postmodernismen?"

Jag kan inte undanhålla er detta citat, från ett inlägg på Dagens Seglora av Tomas Lindbom.
Persikan har en kärna i mitten. Det finns ingen kärna i människors liv. Fysiken har lärt oss att atomen inte längre är den minsta beståndsdelen. Det finns ingen minsta enhet. Varför skulle människorna tro på en kärna i deras tillvaro? 
Från den runda, stora löken plockar man däremot skal efter skal och till slut finns bara tomheten. Går det att sätta ihop en skalad lök till en ny helhet? Det är det vi försöker att göra. Bygga en ny värld med nya skal som läggs till varandra, det ena utanpå det andra. Tyvärr verkar det vara en rätt fåfäng sysselsättning. Löken kommer aldrig att återuppstå om den en gång är skalad.
Postmodernismen dog i slutet av 90-talet i och med Sokalaffären. Men berätta inget. Postmoderna texter är så oerhört underhållande. ("Dog" som i "tas inte längre på så stort allvar", inte som i "försvann")

Egyptens motsvarighet till Hijab-uppropet imorgon: "We Will Wear Dresses"

Enligt Daily News Egypt manas nu till en kampanj mot sexuella trakasserier. Imorgon, den 24:e augusti, uppmanas kvinnor att bära kjol eller klänning för att ta tillbaka rätten att välja sin egen klädsel.
“The aim behind the campaign is urging girls to feel free to wear what they want; it’s their basic right,” said Michael Nazeehs, one of the campaign founders. The slogan of the campaign stems from the fact that many women feel restricted in their attire due to prevalent sexual harassment on the street. “We want them to say, ‘we are not afraid; we will wear what we want,’” Nazeehs said.
Notera att *alla* som uttalar sig i tidningsartikeln är män. Vi får hoppas att kampanjen är mer genomtänkt än så. Jag hoppas för övrigt att några av de som gav Hijab-uppropet sitt stöd även stöttar denna kampanj.

Eller det kanske är för farligt? Situationen i Egypten är inte särskilt stabil.

Hos nyhetssidan Albawaba, om Mellanöstern, kan ni läsa en Jemenitisk kvinnas funderingar kring det där med att bli intältad - om hur hon som lite plötsligen inte fick leka med sina pojkkamrater längre och hur männens blickar trots den skylande klädseln följde efter henne.
And so the days went by…
I am in a Western country... women are walking around me…one is wearing pants... the other is wearing a short skirt…another wears shorts…men and women are walking side by side… it is strange... no one is staring… why don’t I see the looks of men I saw in my country? Those looks that made a woman feel naked… those looks that I hated… the ones that made me hate being on this earth, and hate being born a woman… those looks that deny me my humanity…why don’t I see those looks here? All the women are dressed up… why don’t I see those looks even though all the women are attractive here? I saw one women run and laugh… I remembered that I wasn’t allowed to run once I hit puberty… I remembered my aunt’s window… I remembered I was an object of temptation that must be covered… I remembered that a man in my country wears white, while I am covered in black… I asked myself, why don’t men wear black? Why don’t men cover their faces? And I couldn’t find the answer…
Någon som fått känna på tvång om korrekt klädsel på allvar är Nahla Mahmoud, brittisk ex-muslim av sudanesisk härkomst, som efter att ha protesterat mot brittiska sharia-domstolar på Channel 4 fått ta emot en del väldigt obehagliga dödshot, både för egen räkning och mot sin familj i Sudan. Hennes mamma har fått ta emot flera hot och hennes bror har blivit attackerad. Så här kan det låta:

“I will not forgive anyone who wants to start a battle against Islam and the beliefs of the people…”, “Be aware of this ‘fitna’ and I know who is behind it and I will never have any mercy on her here…”, “I will have no tolerance for anyone here who talks about freedom of belief or freedom of thought or any of the other clichés…”
Egypten, Jemen, Sudan, men även här i Sverige förekommer tvång om klädsel. Borde inte svenska feminister stötta även dessa medmänniskor med ett anti-hijab-upprop? Eller är det månne inte politiskt opportunt? Det svåra är att hålla fokus på huvudfrågan: alla människor har rätt att klä sig som de vill, alla människor bör få stöd i detta.

En Jesusuppenbarelse - hos gynekologen?



Denna något vanvördiga sketch, som fick 2 miljoner tittningar på YouTube på två dagar, är från Brasilien, av gruppen portadosfundos, så se till att ha texningen på.

22 aug. 2013

Hur stödjer man den som utsätts för hedersvåld?

Så snart man hör på nyheter om någon som fallit från en balkong så hamnar min första tanke på hedersvåld. Det är en fruktansvärd tradition som jag har uppfattat som ett fall av att någon annan blir ansvarig för dina handlingar och för vem du är som person. Om du gör något som uppfattas av andra som dåligt så blir dina släktingar ansvariga för detta och tar på sig att "lösa problemet" för att dina "dåliga" handlingar inte skall få dina släktingar att framstå i dålig dager (förlorad "heder").

Var och en bör stå för sina egna handlingar. Du skall t.ex. inte sättas i fängelse för att din släkting begår ett brott, du skall inte tvingas mörda ditt syskon för att hen har blivit ihop med fel person.

Sydsvenskan berättar om två misstänkta nya fall. Men vad gör man om målsägande inte vill berätta, inte ens om man överlever ett mordförsök? Här spekulerar jag utifrån artikeln i att det rör sig om ett mordförsök med denna hedersvåldsbakgrund. Bevisläget är svårt. Den enkla lösningen vore ju att bura in hela släkten vid bara misstanke om hedersvåld, men då har vi lämnat allt vad rättsstat heter ljusår bakom oss, och vi sänker oss till den nivå som vi vill bekämpa, nämligen låta en hel grupp ta ansvar för något som någon eller några har gjort. Visst kan många ha del i brottet men då skall de straffas för sin faktiska medverkan.

Jag lider med de som måste fly och lämna alla de känner och jag hoppas att stödföreningarna får massivt stöd från samhället. Samt att denna uppfattning av  överförande av ansvar för handlingar upphör. Samtal om rätt och riktigt, moral och etik är något som borde föras mer inom skolan också för att påverka värderingar.

Avslutningsvis vill jag peka på en annan överföring av ansvar för handlingar. Det förekommer ju sedan inom många religioner tanken på att du kan göra vad du vill i det liv vi lever här och nu för att få belöning eller slippa straff bara du fjäskar lite extra för din gudsbild. Ansvaret för dina handlingar skall du ta här och nu gentemot din omgivning[1].

Jag tar på mig alla stavfel i detta inlägg och skyller intet på rättstavningsprogrammet. Här får ni även ett litet lästips (har ej läst det själv, men det verkar intressant)

[1] Jag skriver "omgivning" för att syfta både på människor och klimatet som vi har påverkat i en inte så lyckad riktning.

Why I think Jesus didn't exist...

... A historian explains the evidence that changed his mind



Text från YouTube:
Dr. Richard Carrier flew in from California to lecture the UNCG Atheists, Agnostics, and Skeptics on the historicity of Christ. The historicity of Christ has appeared in the public consciousness over the last few years because of such individuals such as Robert Price and Dr. Carrier. This topic deals with the analysis of historical data to determine if Jesus existed as an actual person. Sorry for the audio

"Hur kan du älska någon, om du inte älskar Gud"

Cecilia Payne-Gaposchkin

I sin doktorsavhandling 1925 visade hon att solen och andra stjärnor till största delen består av väte.

21 aug. 2013

Sekulär högtidsstund i samband med riksdagens öppnande

Pressmeddelande från Humanisterna:

Humanisterna etablerar en ny tradition: sekulär högtidsstund i samband med riksdagens öppnande

Med anledning av riksdagens öppnande bjuder förbundet Humanisterna även i år in till en sekulärhumanistisk samling tisdagen den 17/9 klockan 12:30, samma tidpunkt som gudstjänsten i Storkyrkan äger rum. Samlingen äger rum på anrika restaurangen Den Gyldene Freden i Gamla Stan.

De riksdagsledamöter och andra politiker som föredrar en sekulär högtidsstund är varmt välkomna till en samling i humanismens och vetenskapens tecken där Staffan Ulfstrand, professor emeritus i zoologisk ekologi vid Uppsala universitet, berättar under rubriken ”Människan: en social solist” om människans ursprung och utveckling – i både biologiskt, moraliskt och socialt hänseende.
- Detta är andra året vi arrangerar en sekulär högtidsstund som alternativ till gudstjänsten i Storkyrkan, och vi hoppas att detta skall bli en tradition som skapar alternativ och mångfald i samband med riksdagens öppnande, säger Christer Sturmark, ordförande i Humanisterna.

Nyanser i slöjdebatten

Det kanske är för mycket att säga att de följt en nyanserad debatt efter Hijabuppropet, men det har i alla fall varit en debatt där flera vitt skilda åsikter kommit fram. Det är uppenbart att många håller med om att det inte självklart positivt att fler bär slöja, som en solidaritetshandling.

Föreningen Glöm Aldrig Pela & Fadime är tydliga med detta i sitt pressmeddelande:
Solidaritet behöver vi visa med dessa attackerade kvinnor, men det kan göras på andra sätt än genom en hyllning till religiösa symboler för kvinnoförtryck.
Vi kan inte ställa oss bakom något som vi ser som ett hån mot kvinnoaktivisterna världen över, som riskerat sina liv för kvinnors rätt att välja bort denna symbol för det patriarkala samhället, religiösa symbolen för männens överordning och kvinnornas underordning.
Föreningen för Demokrati i Iran tar upp det i en debattartikel i Aftonbladet:
Faktum är att i dagens Mellanöstern lever mer än 100 miljoner människor under lagar där det är obligatoriskt för kvinnor att bära slöja. I Iran är straffet för att inte bära hijab eller att bära det på fel sätt, 70 piskrapp eller 60 dagar i fängelse.
I stora delar av den islamiska världen finns det ett strukturellt förtryck som tvingar kvinnor att bära hijab. [...] 
I den värld vi lever i med all strukturell och statlig förtryck som tvingar kvinnor att bära hijab så kan inte hijab vara en symbol mot förtryck. Man ska kunna bära de kläder man vill bära men många kvinnor i världen kan inte göra detta på grund av att dem är tvungna att bära hijab.
För vissa är möjligheten att bära hijab ett uttryck för religionsfrihet. För andra är hijab en symbol för förtryck och avsaknad av religionfrihet. Initiativtagarna till Hijabuppropet gör den till en politisk symbol mot hatbrott, men hijaben är redan en symbol för politisk islam, islamism. Det är julafton för kulturrelativisterna. Eller så behöver man hålla två tankar i huvudet samtidigt.

Ytterligare aspekter tar Nuri Kino upp på svt Debatt. Kino skriver om sin gravida kollega som misshandlades "eftersom förövaren inte tyckte att ännu en blatteunge skulle födas i Sverige". Kvinnan var kristen och bar inte slöja.
Det rasistiska, sexistiska och sekteristiska våldet har många ansikten – men hijabuppropet slår fast att precis så här ser hatbrottens offer ut. Därför blir kampanjen närmast motsatsen till diversifiering. [...] 
Slöjan är en extremt omstridd och kontroversiell symbol som många muslimska kvinnor kämpar för att SLIPPA. Så nu ska etniska svenskar liksom få känna hur det känns (mest kvinnor dock?) och sen på köpet markerar vi att så här ser muslimer ut förstår ni. Muslim utan sjal? Nej, det är inga muslimer.
Hijabuppropet blir ur det perspektivet närmast motsatsen till diversifiering. Dessutom, kan inte alla män ta på sig kjol istället? För det är ju rasism/sexism och kvinnohat det handlar om här i slutänden.
Förhoppningsvis har Hijabuppropet det positiva med sig att hatbrott ännu en gång diskuteras på allvar och attityderna i samhället förändras till det bättre. Sedan är metoden att framställa muslimska kvinnor som en stereotyp som har hijab inte bra. Frågan är om inte de som kritiserat uppropets metod varit mer nyanserade är initiativtagarna - Fatima Doubakil avfärdade i TV4 kritiken som "barnslig".

En gudabenådad föreläsare



Walter Lewins fysikkurser finns tillgänglig på nätet här, för er som vill gå världens bästa utbildning i ämnet.

20 aug. 2013

Ashton Kutcher tacktal på Teen Choice Awards 2013



Skådespelaren Ashton Kutcher visar en helt annan sida av sig själv när han tar emot ett pris på Teen Choice Award 2013.
Här är ett av de mest inspirerande tacktal jag sett - presenterat för en tonårspublik.
Ett tacktal som fungerar för alla åldrar.
Försök ignorera alla tonårsskrik och lyssna på vad Kutcher säger.
Oerhört inspirerande och många kloka ord.

Lyssna gärna på podcasten Radio Houd avsnitt #48 där denna video diskuteras

Indisk rationalist och humanist mördad

Från International Humanist and Ethical Union:
It is with deep shock and saddness that we report the assassination this morning (Tuesday, 20 August) of one of India's most renowned rationalist and Humanist leaders, Dr. Narendra Dabholkar. 
He was reportedly shot four times by two men on a motorbike this morning on Omkarweshwar bridge in Pune, Maharashtra state. He was reportedly taking his daily morning walk when he was assassinated, a route that may have been known to his attackers. 
The murder comes days after the state government pledged to re-introduce an anti-superstition bill closely associated with Dabholkar's work and opposed by many rightwing and Hindu nationalist groups as "anti-Hindu."
Läs med om Narendra Dabholkar och hans gärning hos IHEU.

Hederskultur och homosexualitet

Igår publicerades i DN en stark berättelse av Robert Hannah. Han redogör för hur det är att leva i en hederskultur som homosexuell.
Förtrycket är en del av min vardag, lika naturligt som att äta frukost eller ta en dusch på morgonen. Och jag hatar det. Jag hatar att konstant behöva ljuga och undanhålla information för min familj, släkt och omgivning. Jag har gjort det i över 15 års tid för att skydda min familj. I den kristna assyriska kulturen, där jag har mina rötter, är en homosexuell son eller dotter det värsta som en familj kan drabbas av. Att vara homosexuell är äckligt, onaturligt och fullständigt förkastligt. Jag har därför böjt mig för hedersförtrycket för att skona min familj från den stigmatisering som min homosexualitet medför.
Hannahs berättelse följs idag upp av en debattartikel i Expressen av Torbjörn Elensky.
Jag är själv något av en kulturrelativist. Samma är inte bäst för alla alltid. Däremot finns det ingen anledning att i den akademiska kulturrelativismens namn förmena vissa personer eller grupper den frihet vi andra tar för given. En grundläggande rättighet är rätten att få vara sig själv. Och det är en konkret, mänsklig sak, inte någon akademisk fråga.
Hedersproblematiken äter sig in i själen på de drabbade och påverkar vardagslivet för dessa svenskar som inte tillåts samma personliga frihet som vi andra tar för given. Frågan är mångbottnad, för tillhörigheten till ett visst kulturellt eller religiöst sammanhang skapar också trygghet i en tillvaro som för många ännu präglas av en känsla av främlingskap, trots käcka tillrop om hur lika vi är och att alla sätt att leva är lika bra.
Men nej, tyvärr, alla sätt att leva är inte lika bra för alla. För dem som drabbas av hedersförtyck kan livet vara ett helvete, och kärleken är inte en källa till glädje utan ett problem som i förlängningen kan växa till ett hot mot både det egna och den älskades liv.
Och i en ledare i UNT.
Det går alltså framåt på området, om än inte i den takt som många debattörer i ämnet skulle ha önskat. Det är nyttigt att hedersvåldet diskuteras, men att relativisera frågan är inte välkommet. Samhället får inte blunda för de människor som får sina livsval begränsade. Det skulle vara ett hån mot de som fallit offer för hedersförtrycket.

Nytt avsnitt av podcasten Radio Houdi: #48 - Fleksnes går in i The Wall


Det är tisdag och nytt avsnitt av Radio Houdi med John Houdi och Anders Hesselbom!

Deeeeyo!

Vi startar avsnittet med en shout-out i dubbel bemärkelse till norska komikern Rolv “Fleksnes” Wesenlund som nyss gick bort.

Anders är lyrisk efter att ha sett The Wall med Roger Waters på Ullevi och sett slakten av flygande grisen tatuerad med bland annat med Davidsstjärnan.

John spelar golf med ett påstått medium och “får en son” på köpet. Kan det ha med Johns fingernaglar är målade i regnbågens färger?

Vi välkomnar Samuel Varg Thunberg (@samuelvarg) och Peter Lundin (3ntangled) som medhjälpare på Radio Houdis Twitter @RadioHoudi

Säkerheten först?

Safety first

Jag önskar att de hade vidtagit andra säkerhetsåtgärder.

Orange is the new black

Orange is the New Black är en ny amerikansk tv-serie som har fått mycket positiv kritik, se AHA som skriver:"one of the shows humanists should absolutely be watching right now"Serien, som finns att se på svenska Netflix, handlar om några kvinnor i ett kvinnofängelse och huvudpersonen, Piper Chapman, identifierar sig som sekulärhumanist. I scenen nedan skall det förlorade fåret döpas.

I believe in science. I believe in evolution. I believe in Nate Silver, Neil Degrasse Tyson, and Christopher Hitchens. Although I do admit he can be kind of an asshole. I can’t get behind a supreme being that weighs in on the Tony awards while a million people get whacked by machetes. I don’t believe a billion Indians are going to hell. I don’t think that we get cancer to learn life lessons, and I don’t believe people die young because God needs another angel. I think it’s just bullshit.
via Skepchick

19 aug. 2013

Humor: Vad hände på Golgata efter ...

Positiv uppmärksamhet

Min text i inlägget om Hijabuppropet nedan har återgivits på ett mycket positivt sätt av TT:
Rasistiska organisationer menar att hijabuppropet handlar om att "visa sitt stöd för kvinnoförtrycket inom islam". Men den icke-religiösa människorättsorganisationen Humanisterna skriver i ett blogginlägg att "alla kvinnor och män skall kunna välja den klädsel de önskar". Humanisterna anser att alla människor har samma rätt att känna sig trygga på gator och torg och att våld och trakasserier mot minoriteter är ett hot mot demokratin. 
"Det är inte alltid lätt att hålla isär ett fritt val och en tvingande norm. Dock måste vi som är kritiska till att religioner, hederskultur eller andra patriarkala strukturer som begränsar kvinnors valmöjligheter vara tydliga med två saker: Det är inte kvinnorna som skall motta kritiken och våld/trakasserier är aldrig en form av kritik", skriver Humanisterna.
Formuleringen finns nu publicerad på ett rad ställen på nätet [vt, svt, Aftonbladet].

Hijabuppropet

I helgen misshandlades en gravid kvinna svårt i Farsta, utanför Stockholm. En främmande man kom fram till henne, skrek fula ord, drog i hennes kläder och dunkade hennes huvud i en bil så hon svimmade. Anledningen till det inträffade verkar vara att kvinnan bar slöja. Många vittnar om att trakasserier och våld mot kvinnor som bär slöja ökar. Det är en hemsk utveckling som måste stoppas.

Alla kvinnor och män skall kunna välja den klädsel de önskar. Kvinnor i slöja har samma rätt att känna sig trygga på gator och torg som alla andra. Våld och trakasserier mot minoriteter är ett hot mot demokratin och religionsfriheten.

Idag är det Hijabuppropet - ett initiativ för att få fler kvinnor att bära hijab/slöja, som en solidaritetshandling. Intiativtagarna skriver om det i en debattartikel i Aftonbladet och i P4 Extra intervjuas en kvinna som är väninna till den misshandlade kvinnan om slöjbärande kvinnors utsatta situation.

Lyssna: "Om det syns att du är muslim är du mindre värd"

Det är inte självklart positivt att fler kvinnor bär slöja. Det är inte alltid lätt att hålla isär ett fritt val och en tvingande norm. Dock måste vi som är kritiska till att religioner, hederskultur eller andra patriarkala strukturer begränsar kvinnors valmöjligheter vara tydliga med två saker: Det inte kvinnorna som skall mot ta kritiken och våld/trakasserier är aldrig en form av kritik.

Uppdatering: Inlägget finns nu även på Humanisternas hemsida som en officiell presskommentar.

Ett tredje kön

1 november blir Tyskland det första land i Europa som erkänner ett tredje kön (blankt). Föräldrar kan då välja bort att könsbestämma sina nyfödda barn på födelsebeviset. Barnen kan sedan senare i livet välja ett av de traditionella könen, eller fortsätta vara odefinierad enligt den tidigare binära systemet. Sedan tidigare har Australien infört en liknande lagstiftning. Där är det även så att det finns tre alternativ i passen: F, M och X. Även i Finland har har ett tredje juridiskt kön diskuterats. [DN, Spiegel, QX]

Det vore bra om Sverige införde detta system. Ännu bättre vore det om juridiskt kön fullständigt togs bort. Staten har inget att göra med vilket kön en person har eller inte har.

En homeopatisk första hjälpen-låda - för bara $54.99!

I avdelningen produkter ni inte visste att ni saknade i hemmet kanske denna homeopatiska första hjälpen-låda platsar? "An essential first-aid remedy kit for the home, car and workplace specifically formulated to be used in even the most severe emergency and accident situations." Den innehåller totalt 18 provrör med sockerpiller, alla med potens 200C, vilket garanterar, enligt Avogadros tal, att de inte innehåller en enda molekyl av den "aktiva" substansen. Som påpekas på bloggen Science Based Medicine så är en lösning med potens 13C när man späder ut ursprungslösningen 100 upphöjt till 13 gånger - vilket motsvarar att späda ut en tredjedels droppe av originallösningen i allt vatten som existerar på jordklotet. För att komma upp i 200C måste man späda ut den lösning man då har fått i proportionerna 1 till 100 totalt 187 gånger till. Så det är kraftfulla grejer vi talar om.

De problem som kan avhjälpas med sockerpillren i lådan är sådant som förkylning, insektsbett, chock, blödningar, matförgiftning, diarré, huvudvärk, öronont, mässlingen, muskelvärk och herpes. Men det finns också medel mot benbrott, dislokation (när en led halkar ur), värmeslag, och näsblod. Bara som exempel.

Det finns speciella homeopatiska första hjälpen-lådor för många situationer: första hjälpen-lådor för bilen, för vandringar och camping, för hästar, för husdjur, för graviditet, för förlossningar, och ett speciellt rese-kit. Enligt den här hemsidan bör man dock beroende på hur allvarlig situationen är söka medicinsk hjälp för följande: allergisk chock, djurbett, skelettskador, brännskador av tredje graden, kolmonoxidförgiftning, skärsår, överdos, elchock, ögonskador, matförgiftning, färgförgiftning, insektsmedelsförgiftning, och chock. Först egendiagnos, sen självmedicinering med sockerpiller, och först efter detta bör man ta kontakt med vården?

Att sälja sockerpiller som en gång varit i kontakt med vatten som en gång varit i kontakt med gift, allt paketerat i en första hjälpen-låda, är oetiskt på ett så fundamentalt plan att det är obegripligt att det är tillåtet.

Fast man kan ju alltid använda det till att rädda världen.

18 aug. 2013

Han lyfte på locket

Kyrkans tidning skriver i en ledare om en nyutkommen bok som bland annat ställer svåra frågor till Svenska kyrkan. Har kyrkan fortfarande ett universellt sanningsanspråk? "Ger Jesus en sannare bild av Gud än Muhammed – eller ger de parallella och i sak jämbördiga om än olika bilder?" Frågor som inte gärna diskuteras öppet inom kyrkan.

Boken är Giv mig, min son, ditt hjärta (Fri tanke) av Eskil Franck. Franck är idag överintendent vid Forum för levande historia, men han var tidigare en framträdande präst inom Svenska kyrkan och kommer från en familj där prästämbetet gått i arv i 200 år. I boken beskriver han sin resa bort från tron och beskriver en kyrka i omvälvning.
Till Domkapitlet: Härmed avsäger jag mig prästämbetet i Svenska kyrkan. Det är allt. Men undertexten talar om en djupgående, intensiv och på senare tid dramatisk utveckling. Ena året på förslagsplats som ärkebiskop, ett decennium senare brevet till domkapitlet. Det som kan se ut som en inre kollaps är för mig själv ett tecken på att jag vågat lyfta av locket och släppa upp till ytan det som lagrats genom åren till följd av traditionens makt, det sociala grupptrycket och en nästan plågsamt naiv omedvetenhet.
Lyssna på en verkligen sympatisk intervju med Eskil Franck i veckans Människor och Tro. I slutet av intervjun tar han upp risken med att en lära/ideologi som säger sig ha ett exkluderande helhetsanspråk på tillvaron blir totalitär. Detta är även en potentiell risk för sekulära livsåskådningar.

Lyssna: Eskil Franck om boken Giv mig, min son, ditt hjärta

Global rapport om diskriminering av ickereligiösa

International Humanist and Ethical Union har lanserat en särskild webbplats för rapporten Freedom of Thought. Rapporten är en global redogörelse för diskriminering och förföljelse av ickereligiösa människor och täcker in ca 40 länder. Den publicerades första gången i december 2012 och planeras att uppdateras årligen. Läs mer på Humanisterna.

Mormonismens grundläggande tro - eller ett skämt?



Det var inte helt självklart att publicera den här filmen på Humanistbloggen. Efter Mr Deity-inslaget om mormonism - som är det som som det här blogginlägget egentligen vill handla om - levererar Brian Keith Dalton nämligen en kommentar till anklagelserna om sexuella trakasserier och övergrepp inom Skeptikerrörelsen. Det bästa man kan säga om den är att han försvarar en kompis i vått och torrt. Dalton skulle dock behöva lära sig hålla isär denialism och skepticism. Läs nedanstående inlägg av Greta Christina för en guidning i vad skillnaden mellan dessa är.

17 aug. 2013

"Har det blivit dålig stil att gilla god ton?"

I debatter och samtal på nätet blir språket ofta tillspetsat och hård, för att inte säga elakt. Så måste det väl inte vara? Då och då efterfrågas, även på denna blogg, ett bättre samtalsklimat - en god ton.

Nedan återges i helhet ett inlägg av Staffan Dopping från hans blogg "Öppenhet är enda vägen".

En aspekt av "god ton" är att det ibland uppfattas som ett sätt att tysta kritik, en härskarteknik. När de är de privilegierade som använder "god ton" för att positionera sig själva och sina kritiker blir det problem. Om det senare skriver Niklas Hellgren läsvärt: "God ton" som verktyg.

————————————————————————————————————————

Har det blivit dålig stil att gilla god ton?

Stegade rakt in i tigerburen (Twitter) för att, lugnt och sansat, framföra min djupt kända övertygelse att det här med god ton i den allmänna debatten är någonting bra. Och med bra menar jag bra för samhället som helhet, för det offentliga samtalet, för allt det som vi har gemensamt.

Egentligen kan det ju låta som en truism. Ingen är väl egentligen emot att samtal bör föras i god ton? Men där hade jag nog tagit miste. I alla fall finns det inte så få (på Twitter, framför allt) som tar illa upp om någon säger offentligt att god ton bör eftersträvas. För min egen del försöker jag själv leva som jag lär (andra får bedöma om jag är framgångsrik). Men det händer att jag går i svaromål när jag ser inlägg som antingen går ut på att god ton är fel eller onödigt eller som i sig är konkreta exempel på motsatsen till god ton.

Och även då försöker jag förstås undvika att själv utöva det som jag tycker är antitesen till god ton. Jag försöker exempelvis att undvika:
  • att kalla någon för idiot 
  • att ha en aggressiv attityd 
  • att visa förakt för en person 
  • att visa förståelse för hot eller våld mot meningsmotståndare 
  • att förlöjliga personer med andra åsikter 
  • att direkt eller indirekt stödja nedlåtande eller kränkande uttryck 
När jag yttrade mig på Twitter skrev jag bland annat: Hjälp mig att tolka dig! Är god ton inte önskvärt? Är god ton associerat med fascism? (Det senare skrev jag som reaktion på en tweet med följande innehåll: ”God ton-fascister. Tonprivilegierade. God-ton-krävare. Tonväktare. Tonelitister * spånar från @XX_tweet)

Svaret som jag fick var att det är privilegierade som kräver god ton. (Övriga befolkningen önskar inte god ton, får man förmoda. Att jag inte ”krävt” god ton lämnar jag därhän just nu.)

Jag skrev då att jag inte höll med. Att jag trodde att personer som inte är privilegierade har allra mest att vinna på att debatter hålls i god ton. Det utspelet renderade reaktioner som:

"Jaha? Kul för dig att du kan uttala dig på vår bekostnad."
"Du får gärna läsa på innan du börjar diskutera med mig. Kräver högre nivå än detta om jag ska svara."

Senare kom en anklagelse om härskarteknik, och som ett brev på posten formuleringar om rasistiska och elitistiska strukturer som används för att utesluta icke-vita ur debatten.

Efter ett antal turer drog jag mig ur vidare diskussion (utan att idiotförklara en enda människa). Men också min sorti från tråden föranledde tweetar som skuldbelade mig. Det insinuerades att jag tillhör dem som utesluter icke-vita och det gjordes genuskopplingar också.

Tja. Det händer att jag känner mig som en passerad urtidsödla, en av manschauvinism marinerad geront som inte fattar någonting. Men, jag har också stunder av självrespekt och harmoni, jag har trots allt blivit klar över en hel del om mig själv under de drygt fem decennier som jag har trampat denna jord. Jag tror inte att jag är den minst progressiva 57-åringen i detta land.

Men vad handlar detta med ”god ton” om? Hur blev det ett trigger-ord som markerar att man ställer sig på förtryckarnas sida mot marginaliserade och diskriminerade människor?

Jag läste också en krönika i Aftonbladet efter höjdhopparen Emma Green Tregaros regnbågsprotest i friidrotts-VM. Jag tillhör dem som gillar hennes hbtq-vänliga nagellacksaktion. Men slutpoängen i krönikan var att Emma under höjdhoppsfinalen bör vända sig mot läktaren med Rysslands högsta idrottspotentater. Och hon får av krönikören uppmaningen att hon ska räta på ”det längsta långfinger hon har”.

Idiotförklaringar. "Fingret" Nedlåtande tillmälen i den allmänna debatten. Jag tror instinktivt att det här är ett viktigt skäl till att många människor aldrig skulle vilja gå in i en offentlig diskussion, i alla fall inte under sitt riktiga namn. Och eftersom jag själv är övertygad om att en livaktig och bred diskussion är en nödvändig grund för en vital demokrati blir jag djupt orolig över trenderna för dagen.

Givetvis är det inte enbart tonen som är problematisk. Också självrättfärdigheten, uppfattningen att mina åsikter är de enda rätta och den som inte är med mig därmed är på fiendesidan, förgiftar samhällsatmosfären.

Och den här bilden att alla som förespråkar god ton egentligen bara vill upprätthålla pågående förtryck och är nyttiga idioter som företräder en rasistisk agenda... ja jag delar den inte – så mycket kan jag säga.

Men jag fortsätter att avstå från att idiotförklara mina medmänniskor. Och långfingret sitter bra där det sitter. Jag känner ingen impuls att räta på det. Och jag tror att god ton inte är ett verktyg för förtryck, snarare är god ton ett nödvändigt smörjmedel för att alla - precis alla - ska kunna ta plats i samhällsgemenskapen.

Staffan Dopping

Lite obekväm, inte förföljd

- Förföljelse innebär inte att känna sig lite obekväm. När du har kontakt med minoriteter som verkligen förföljs lär du dig att använda begreppet förföljd väldigt restriktivt. 
- Vi är skapade att känna oss obekväma ibland. Vi är skapade att känna oss som idioter – hemska tanke! Men när det handlar om att inte tas på allvar eller att drivas med, kom igen, väx upp. Du måste förtjäna respekt om du vill bli tagen på allvar i samhället.
Det är före detta ärkebiskopen av Canterbury Rowan Williams budskap till religiöst troende i Västvärlden. Detta kan även vi ateister ta till oss. Några oempatiska formuleringar i debattartiklar väger lätt i jämförelse med de ateister som verkligen förtrycks i länder som kontrolleras av religiösa lagar.

Det land i vilket Arthur C. Clark tillbringade andra halvan av sitt liv, Sri Lanka, ser ut att bli nästa land som skärper förtrycket av de som kritiserar och tar öppet avstånd från religiösa läror. Lagar skall stiftas som möjliggör "action against publications, either in print or online, that defames the original teachings and traditions of the major religions". (För övrigt attackerade en buddhistisk mob en moské i huvudskaden Colombo förra lördagen.)
"One of the great tragedies of mankind is that morality has been hijacked by religion. So now people assume that religion and morality have a necessary connection." - Arthur C. Clarke

Scientologikyrkans grundläggande tro - eller en förolämpning?

16 aug. 2013

Humanism enligt Roger Waters

Lyssna: En rockikon på besök

"Blunda inte för den könsapartheid som sprids i förorter"

Också Bahareh Mohammadi Andersson har replikerat Stefan Jonsson på DN Kulturdebatt - Blunda inte för den könsapartheid som sprids i förorter. Artikeln avslutas:
Jag rekommenderar Stefan Jonsson att återigen ta del av det tal som Fadime Sahindal höll i riksdagen den 20 november 2001. Där får han sin efterlysta "definition" på hederskulturen, den kultur i vars namn en dotter som inte är oskuld på bröllopsnatten kan dödas utan straff. "Än i dag överlämnas det blodfläckade lakanet till brudens svärmor så att hon kan visa sin omgivning att de har fått en ärbar och ren kvinna", sade Fadime. Hennes ord gäller självfallet inte bara kurder och inte heller alla kurder. Det är också kurder som har varit modigast i bekämpandet av hederskulturen. 
Tolv år efter mordet på Fadime sitter vi kvar i hedersvåldsdebatters djupa träsk. Medan hederskulturer fortsätter breda ut sig i förorterna letar de intellektuella efter "definitioner". Det är tjugo år för sent och det är dags att demokratianpassa den hedersetik som är källan till så mycket elände: hot, våld och mord på ungdomar, oändliga, giftiga debatter och ja, delvis också framgångar för de invandrarfientliga.

Hej då, bloggen!

Hej då, bloggen!

Det har varit en fantastiskt kul tid att vara skribent för bloggen (tror jag började 2009) men nu är det tid för mig att lägga tiden på annat. Jag vill bara på enklaste sätt tacka för reaktioner på de blogginlägg och kommentarer som jag skrivit. Tack för medhåll, "mothåll", idéer, tankar och influenser. Allt har bidragit till att jag kunnat utveckla mitt tänkande och min egen livsfilosofi.

Patrik N

Sisyfos reinkarnerad



Men skulle Sisyfos ha viftat på svansen? Det menade i alla fall Albert Camus som avslutade sin bok Myten om Sisyfos med de berömda orden "Man måste tänka sig Sisyfos lycklig."

Är ateister mentalsjuka?

Den subtila religiösa reaktionen på intelligensstudien? Frågan ställs - på allvar - av journalisten Sean Thomas i The Telegraph. Den går i princip ut på att de det är mentalsjukt att tacka nej till de placeboeffekter man får av religion.
Which is the smart party, here? Is it the atheists, who live short, selfish, stunted little lives – often childless – before they approach hopeless death in despair, and their worthless corpses are chucked in a trench (or, if they are wrong, they go to Hell)? Or is it the believers, who live longer, happier, healthier, more generous lives, and who have more kids, and who go to their quietus with ritual dignity, expecting to be greeted by a smiling and benevolent God? 
Obviously, it’s the believers who are smarter. Anyone who thinks otherwise is mentally ill. 
Hälsotecken
And I mean that literally: the evidence today implies that atheism is a form of mental illness. And this is because science is showing that the human mind is hard-wired for faith: we have, as a species, evolved to believe, which is one crucial reason why believers are happier – religious people have all their faculties intact, they are fully functioning humans. 
Therefore, being an atheist – lacking the vital faculty of faith – should be seen as an affliction, and a tragic deficiency: something akin to blindness. Which makes Richard Dawkins the intellectual equivalent of an amputee, furiously waving his stumps in the air, boasting that he has no hands.
Ni bör heller inte missa journalisten Brendan O'Neill som i samma tidning publicerat artikeln How atheists became the most colossally smug and annoying people on the planet.
Where earlier generations of the Godless viewed their atheism as a pretty minor part of their personality, or at most as the starting point of their broader identity as socialists or humanists or whatever, today’s ostentatiously Godless folk constantly declare “I am an atheist!” as if that tells you everything you need to know about a person, when it doesn’t. The utter hollowness of this transformation of a nothing into an identity is summed up by the fact that some American atheists now refer to themselves as “Nones” – that is, their response to the question “What is your religious affiliation?” is “None”. Okay, big deal, you don’t believe in God, well done. But what do you believe in?
Ja, vad tror ni på? Utan tro är en person uppenbarligen inte komplett. Kanske mentalsjuk, rent av. Ni måste ju tro något! (Kanske människors lika rätt och värde? Kanske Humanism, rent av?)

Vad det här handlar om? Min teori är att de läst Dawkins, Dennett, Harris och Hitchens, beundrat deras vassa formuleringskonst och glasklara argument och sen försöker åstadkomma något liknande, fast med religiös (Thomas) eller sitt-still-i-båten-ateistisk (O'Neill) vinkling. De lyckas väl sådär. Vi får nog förvänta oss mer av den här typen nu när Hitchens är död och Dawkins lite verkar ha tappat omdömet. Förhoppningsvis är dock anden ute ur flaskan och religion aldrig mer okritiserbart.

Friidrottsstjärnor

Emma Green Tregaro och Moa Hjelmer målade sina naglar i regnbågens färger inför höjdhoppskvalet vid VM i Moskva. Oavsett vilka idrottsresultat de presterar är de riktiga stjärnor.


Även 800-meterslöparen Nick Symmonds är en stjärna. Han dedikerade sin silvermedalj till sina homosexuella vänner hemma i USA.
Whether you're gay, straight, black, white, we all deserve the same rights. If there's anything I can do to champion the cause and further it, I will, shy of getting arrested.

15 aug. 2013

Förhandsmoderering, vad tycker ni?

För drygt tre månader sedan införde Humanistbloggen förhandsmoderering av kommentarerna. Då och då kommer synpunkter på detta upp i kommentarsfälten, under inlägg om andra ämnen. Lämna gärna era åsikter om förhandsmoderering under detta inlägg.

Stockholms moské nytapetserad i morse


Så här såg Stockolms moské ut i morse. Det var den syriskfödde aktivisten och humanisten Sara Azmeh Rasmussen som på detta sätt ville "provocera fram en livlig, populär och kritisk debatt bland muslimer i Skandinavien, men ännu viktigare, i min region. Det finns ortodoxa tolkningar av islam leder till social oro och politisk katastrof. Muslimer måste sluta helt enkelt att lyda auktoriteter", sade hon. En av de viktigaste sakerna hon nämner är att "muslimska kvinnor måste inse att det inte finns något religiöst krav på att de måste använda slöja, eller att de ska ha färre rättigheter än män."

Förutom sin version av målningen Skriet har Azmeh Rasmussen spelat in en 18-minuters video på arabiska, textad på engelska, som hon har lagt ut på Youtube. Här vänder hon sig till islamiska lärde. Hon citerar Koranen och säger att män och kvinnor är jämställda enligt den muslimska heliga boken, och kraven på att "täcka sig" för kvinnor helt enkelt inte är så entydig som många vill få oss att tro.

Sara Azmeh Rasmussen
"När det är så att män och kvinnor enligt Koranen har samma ursprung från en enda själ och lika värde, varför är det fortfarande så att kvinnor och män inte har samma rättigheter och skyldigheter i arbetslivet, i samhällslivet och i politiken? Och vad händer med ett samhälle när hälften av befolkningen inte är tillåten att delta. Hur många av de muslimska länderna kommer då att komma ur fattigdom, både i ordets materiella och kulturella betydelse?" frågar hon i videon.

Ni kan läsa mer hos fritanke.no varifrån den ovanstående texten är översatt.

HumanistInfo

Olle Svensk Strand, redaktör på HumanistInfo kommer med en uppmaning:
----------------------------------------------------------------------------

Hej Humanist!

Du vet väl att alla medlemmar i Humanisterna är välkomna att skriva i HumanistInfo?

  • Ska Humanisterna vara en livsåskådningsgemenskap och syssla med ceremonier, eller ska Humanisterna vara en opinionsorganisation och en sekulär röst i samhällsdebatten?
  • Hur kan, bör och ska vi, både som individer och organisation, hantera övergrepp, ofredande och olämpligt beteende?
  • Nördhumanism, finns det? Hur kan men se på populärkultur, film, teveserier, spel, sciencefiction- och fantasylitteratur, med en sekulärhumanistisk blick?
  • Humanisternas nya Happy Human, är den bra, eller skulle man behållit den gamla?
  • Nya HumanistInfo, vad tycker du? Nått du vill ha mer eller mindre av?

Du hinner fortfarande skicka in artiklar, insändare, texter, till HumanmistInfo. För att de ska hinna komma med i nummer 3 2013 vill vi ha dem senast 29 augusti. Maila dina texter till hi@humanisterna.se

”Bluffprodukter skadar förtroendet för apoteken”

Idag är VoF på DN Debatt!
Ända in i modern tid var det farligare att gå till en läkare än att stanna hemma med sina sjukdomar. Den medicinska läran handlade mest om urgamla traditioner utan nämnvärd hänsyn till praktiska rön. Systematisk hypotesprövning av behandlingar började man inte med förrän långt in på 1800-talet.
Sedan dess har medicinen gjort en fantastisk framgångsresa och gjort vårt liv längre och lyckligare. Parallellt med detta har apoteken förvandlats från bodar fyllda med grodplåster mot syfilis till dagens högkvalificerade etablissemang. Linné påbörjade ett stort systematiskt arbete för att röja ut kvacksalveriet, och i dag är det nog få apotek som säljer benbitar från avrättade fångar eller torkat hundbajs mot feber.
[...]
Samtliga apotekskedjor säljer armband som påstås hjälpa mot åksjuka – genom akupressur. Detta trots att det måste vara uppenbart för kvalitetsansvariga på apoteken att belägg saknas. Ord som bondfångeri ligger nära till hands.
Akupressuren är idémässigt besläktad med den mer kända akupunkturen, fast man hoppar över nålarna. Eventuella positiva effekter kan tillskrivas placebo, alltså en förväntanseffekt. Vill man hävda att en behandling har en effekt duger det inte att hänvisa till placebo. Då skulle man lika gärna kunna sälja sega råttor mot huvudvärk.

Jag erkänner - jag använt sådana här armband på mina egna barn. Ljuger man bara tillräckligt trovärdigt är det utmärkt placebo.
En vanlig uppfattning är att då behöver det inte vara fel att i brist på bättre ge barnet en placebobehandling. Det svaret skulle alltså kunna ha en poäng om man medgav att det är placebo det handlar om.
Det finns dock ett par allvarliga invändningar. En är att apoteken faktiskt inte säger att det är placebo, eller för barn, utan hävdar effekt och även lurar föräldrarna. Nästa invändning är att om man nu ska ge placebo till barnet, varför är det något som apoteken ska göra? Armbandet är väsentligen ett svettband med en halv plastkula, för vilket man tar oblyga 150 kronor.
Samma placebojobb skulle kunna göras av en gummisnodd eller en sockertablett för några ören, och utan att apoteken skulle behöva blanda upp sitt sortiment med trams.
Faktum är att de svar kedjorna ger skulle kunna användas för att sälja i stort sett vad som helst mot vilken åkomma som helst, vilket knappast kan vara poängen med att ha apotek. Icke desto mindre har man också kunnat se zonterapi, en annan verkningslös behandlingsform, saluföras på apotek.
[...]
Är det då så farligt om apoteken säljer lite placebo?
Det är sant att ingen kommer att dö av placebo mot åksjuka. Men kärnfrågan är inte akupressur mot åksjuka, utan vilken relation apoteken har till kunderna. Ambitionen bör inte vara att sälja allt som går att sälja. Apoteket är ett ställe man vänder sig till för att få vederhäftiga råd och fungerande produkter. Det är ett under lång tid uppbyggt förtroende som man med denna typ av försäljning utnyttjar och på sikt raserar.
[...]
Det torkade hundbajsets tid är förbi. Det vore pinsamt om Konsumentverket skulle behöva rycka in för att apoteken brister i medicinskt omdöme.
Exakt. Är man personligen beredd att ljuga för barnen för att skapa frid i bilen så är det en sak. Det kan man förklara när de blir större och på köpet få igång en intressant diskussion om vita lögner och hjärnans betydelse för välmående. Apotek kan inte ljuga för sina kunder på ett liknande sätt, då tappar de helt allmänhetens förtroende.

Tnevnoc-kulten

Det här verkar vara en av de otäckare av världens sekter.
I believe I can fly....
Liksom den moderna motsvarigheten i den nutida ”kulturexplosionen” som till exempel Unification Church och Divine Light Mission, försökte tnevnocerna rekrytera unga kvinnor. Denna åldersgrupp, medgav Tnevnoc-ledarna, var den minst tyngd av förpliktelser knutna till hemmet och förvärvslivet, och dess medlemmar var inte överraskande mycket mottagliga och idealistiska och oegennyttiga appeller. Värvande av nya medlemmar ägde rum öppet på skolor och universitet. 
Utan att tidigare haft kontakt med andra kultmedlemmar blev dessa unga kvinnor övertalade att helt och hållet överlämna sig till kulten. Om man lyckades vinna kontroll över dem, utsattes de för en så omfattande indoktrinering, att de blev fullständigt beroende av kulten, och i många fall förlorade de helt viljan att befria sig från den. 
När en flicka hade övertalats att ansluta sig till kulten, ställdes hon omgående under fullständig övervakning. Liksom inom ISKCON (Hare Krishna) och Familjen‎ tvingades medlemmarna att fullständigt ge avkall på sin tidigare livsföring. I praktiken fråntogs de alla personliga ägodelar, och de förbjöds att befatta sig med världen utanför.
Medlemmarna ålades till och med att i bokstavlig bemärkelse viga all sin tid och uppmärksamhet åt kultens aktiviteter. Kultlivets enformighet var obarmhärtigt och förtärande. Medlemmarna väcktes enligt rutinen klockan 04.30 på morgonen. En hård dag väntade dem. Den bestod i uttröttande arbete, med avbrott för flera timmars bön, meditation, mässande och obligatoriskt religiösa ceremonier. 
Liksom hos ISKCON, där medlemmarna alltid bär radband i en liten tygpåse fästad vid handleden, bar även tnevnocerna sådana band, som de använde sig av under den återkommande monotona mässan. Medlemmarna samlades i stearinupplysta, rökelsefyllda rum, som var avspärrade för utomstående. Här deltog de i en mängd olika ritualer som omfattade mässande och meditation. En särskilt bisarr ceremoni var en slags kärleks/enhetsfestmåltid, som inbegrep rituell kannibalism. Medlemmarna åt mat, som vilken de berättades att den symboliskt representerade delar av den döde grundares kropp. 
Den tid som inte gick åt till dessa ritualer ägnades nästan uteslutande åt slitsamt arbete som klädtvätt, matlagning och att skura golv. Bara en enda ”fritimme” tilläts per dag, men även under denna korta stund var det förbjudet för medlemmarna att vara ensamma eller i grupper utan uppsikt. 
Man anmodades att vistas i olika sällskap, och man övervakades av kultledare. All lyx, ja även vanlig standardutrustning, avlägsnades. Medlemmarna sov exempelvis varje natt på träplankor med tunna halmmattor som madrasser. Deras måltider var enkla och spartanska; bristen på den kulinariska området var till och med än mer genomgripande än den magra kosten låter antyda; medlemmarna fick bara äta läckerheter en gång om året, och blev ofta, under stor press, uppfordrade att fasta. 
Kombinationen av begränsad sömn, utmattande fysiskt arbete och timslånga obligatoriska ritualer och gudsdyrkan, kombinerat med en kost på existensminimum, gjorde att kvinnorna förlorade förmågan att bibehålla alla individuell identitet. 
Likaså blev alla medlemmars tidigare känslomässiga band avskurna vid anslutningen till kulten. Under det första året var det förbjudet för medlemmarna att lämna sällskapet (som ofta låg avlägset, på landsbygden). Här ägde upplärningen rum. Medlemmarna fick inte heller ta emot besök utifrån, bara ett familjebesök om året. Det blev därför nästan omöjligt för familj och vänner att upprätthålla en tät och regelbunden kontakt med medlemmarna. De hade exempelvis bara tillåtelse att skriva fyra brev om året. Vidare bröt Tnevnoc-ledarna familjebanden helt avsiktligt, precis som ledarna för Unification Church gör. 
Man skapade ett fiktivt släktskapssystem, där ledarna intog föräldraroller och därmed ersatte medlemmarnas riktiga föräldrar och släktingar. Varje slags förhållande till andra människor som kunde skada kulten var också strängt förbjudet. Exempelvis betraktades sexuella förbindelser av alla dess slag som tabu. En Tnevnoc-medlem fick inte uppehålla sig ensam med en person av motsatt kön, liksom det var förbjudet för medlemmar att inleda personlig vänskap med andra medlemmar. 
Även varje form av fysisk beröring var förbjuden. All lojalitet skulle kanaliseras på kulten, och dess ledare upprätthöll dessa regler på ett strängt auktoritärt sätt. Ledarna gick till och med så långt att de försäkrade att de själva var Guds direkta representanter på jorden och därför kunde kräva absolut lydnad av alla medlemmar. Denna underdånighet var formaliserad och ingick i de enskilda medlemmarnas skriftliga löfte om absolut lydnad under en treårsperiod. 
Efter denna period fattade medlemmen på nytt ett beslut om anslutning, och detta gällde för resten av livet. Det mest slående var kanske den personlighetsförändring som kulten åstadkom. Man började med att förändra den enskildes yttre framtoning. Liksom hos ISKCON fick även Tnevnoc-kultmedlemmarna direkt efter inträdandet håret avklippt. Även de fick sig tilldelade långa flaxande dräkter, utformade på ett sätt som gjorde det svårt att skilja medlemmarna från varandra. 
Den samordnade strävan att utplåna varje känsla av individualitet bedrevs med en sådan extrem perfektionism, att medlemmarna till och med förbjöds att äga någonting, ja ens att se sig i en spegel. Kulten försökte bokstavligt talat utplåna den gamla individen. Hennes identitet och förbindelser med den tidigare tillvaron förändrades, då hon tilldelades ett nytt kultnamn, och tidpunkten för hennes inträde i gruppens liv uppfattades som individens ”verkliga” födelsedag. 
Naturligtvis var en sådan identitetsförändring svårare att övervaka än yttre iakttagbar konformitet i beteende. Ett sätt på vilket kultledarna kunde upprätthålla sträng övervakning av de mer privata sidorna av medlemmens liv, var genom att uppmana medlemmarna att framträda offentligt och bekänna, samt föra dagbok och i den nedteckna de minsta överträdelser, opassande tankar och önskningar. Dessa totalitära omgivningar med sina rigida, allomfattande beteendekodex, som ingen människa någonsin skulle kunna följa, åstadkom att medlemmarna levde med en konstant känsla av otillräcklighet, tvivel, rädsla och skuld. 
Kultledarna förvärrade denna plågande känsla helt avsiktligt, genom att införa ett antal förödmjukande, självdestruktiva straffåtgärder för även den mest obetydliga och triviala överträdelse av kultreglerna. Exempelvis medförde dagdrömmeri eller ”opassande” tankar genast en nedgradering. Medlemmarna tvingades att kräla i stoftet och kyssa kultledarens fötter eller alternativt bli nekad mat och därmed förmås krypa på knä från medlem till medlem för att tigga rester från deras måltider. Med tiden blev detta straffsystem till och med utvidgat, och man förväntade sig att medlemmarna skulle straffa sig själva regelbundet för dylika övertramp. 
Inte överraskande skapade de utmattande kraven för kultmedlemskapet och den eviga känslan av skuld och rädsla möjligheten för att ”ge upp” eller fela. Mot bakgrund av den foglighet som skapades av det dagliga kultlivets hårda förhållanden, pressades kultledarna ständigt medlemmarna till att göra ännu större personliga offer och ge bevis på fullständig underkastelse. Medlemmarna konkurrerade till och med om att ge uttryck för osjälviskhet och hängivenhet. 
Dessa eviga uppmaningar och de omfattande straffåtgärder, som skapats för att förstöra varje spår av individualism, förstärktes genom ceremonier som hade till avsikt att oupplösligt knyta individen till gruppen. Ett särskilt demoniskt drag bestod i en makaber bröllopsceremoni, där medlemmarna påbjöds stå brud inför den döde kultledaren. Överallt hade dessa extrema och ofta bisarra metoder en formidabel framgång. Trots att enstaka personer stundom lyckades lämna kulten, så berövades de flesta sin individualitet och sitt självbestämmande, och de tillbringade resten av sitt liv i underdånig lydnad.
Läs mer om sekten genom att klicka här nedanför.
 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se