31 okt. 2013

Halloween!

Halloween är en riktigt kul högtid där gammal vidskepelse återanvänds. En tradition vars former kan utvecklas, snart skrämmer barnen genom att klä ut sig till Muhammed, Buddha och Jesus. Det kan bli riktigt läskigt. Läs om traditionen: Halloween: Witches, old rites and modern fun

Hur är det med Guds existens, egentligen?

Lena Andersson replikerar Ann Heberlein i dagens DN.
I motsats till Heberlein tror inte jag att Gud är större än våra föreställningar utan en del av dem, och ett påhitt. Huruvida de ledande teologerna i Svenska kyrkan också anser att Gud är ett påhitt eller existerar utanför människans föreställningar är påfallande svårt att få klarhet i, eftersom strävan efter klarhet av dem avfärdas som en intellektuell defekt.
Andersson presenterar en dikotomi att ta ställning till, men kanske är den falsk. Finns fler alternativ? Ett alternativ är att det är både och. I detta fall finns verkligen anledning att undersöka frågan vidare och att utreda i vilken mån troendes föreställningar om Gud överensstämmer med den gud som existerar oberoende av föreställningarna. Dock verkar de troende som kritiserar Andersson ha ett annat svar. Frågeställningen är ointressant, uttjatad eller den kan inte besvaras. Denna hållning kommenterar Andersson i sin avslutning:
Kyrkan dras med ett kunskapsfientligt arv, förklätt till ödmjukhet. Det befästs varje gång prästerna inpräntar hur liten människan är, ett barn inför Gud.

Förzenat

30 okt. 2013

75-årsjubileum av Orson Welles klassiska radioshow War of the worlds i dag



Halloweenepisoden den 30 oktober 1938 av the American radio drama anthology series Mercury Theatre on the Air blev för alltid en klassiker.

I regi av en ung Orson Wells spelades H. G Well novell "The War of the Worlds" upp i radion. Det uppstod panik när folk hörde avsnittet och trodde att det var en riktig utsändning av rymdvarelsers invasion av Jorden.

Eller blev det panik?
Var det kanske bara ett PR-trick att folk fick panik?

Här kan man läsa om "Did the 'War of the Worlds' Radio Broadcast Really Cause Mass Panic?" eller lyssna på en podcast om incidenten Big Picture Science – Skeptic Check: War of the Worlds

Samtidigt så finns detta klippet där Orson Welles ber om ursäkt för paniken han skapade.


Exakt vad som hände eller inte hände och hur stor - eller liten - paniken var kommer vi väl aldrig få veta exakt.
Tack till C-J Åkerberg och Torbjörn Lindquist för länkarna till de skeptiska sidorna

Star Wars och Noaks Ark

Konsensus?

29 okt. 2013

Spärrvakten får besked

Äntligen efter flera mer eller mindre dåliga svar på Lena Anderssons text kommer det ett sakligt svar där skribenten gör sitt bästa för att vädra dunbolsteret. Per Wahlström, kontraktsprost och kyrkoherde i Engelbrekts församling, Stockholm, skriver i Kyrkans tidning:
Här kommer då ett försök till svar. Ett svar som mognat efter fem års universitetsstudier, trettiosju års daglig verksamhet som teolog, förkunnare och själasörjare och som slipats av eget sökande, tvivel och längtan efter visshet. Svaret är: Har inte en susning! Jag kan helt enkelt inte leverera och den Gud jag så gärna vill leva med ska veta att jag skulle vilja kunna leverera. Jag vill så gärna kunna redovisa och argumentera för var jag befinner mig och vart jag ska. Jag kan inte konkretisera, såsom Lena Andersson vill, och mitt kritiska förnuft har ingenting att anföra i sak. Också jag förfäras stundom inför den kristna offertankens blodiga väg mellan Gud och människor och inte heller jag kan frigöra mig från jungfrufödselns orimlighet och misstanken om den dåtida teologin för försök att höja statusen hos den Jesus man satt sitt hopp till. Också jag kan se kvardröjande reminiscenser av kyrkans maktmissbruk och frustreras av hierarkiska filters broms av den fria tankens flöde och initiativ. Genom att vara kyrkoherde och därutöver kontraktsprost är jag också själv en del av det väldiga provisorium som är kyrkan, den svenska och den världsvida. Ett provisorium infekterat av repressivitet och ett maktanspråk som inte har sitt grund i ett – äntligen - sekulariserat samhälle.

Detta låter som ett både rimligt och ärligt förhållningssätt.

Lokaltidningstrollande om Bibeln i Radio Houdi

Den 24/10 skrev jag detta i landsortstidningen Nerikes Allehanda, vilket vi kommenterade i Radio Houdi avsnitt 58 idag, 29/10:
 
Den som är intresserad av att bo på porrfria hotell bör välja hotell där det inte ligger en bibel på rummet, eller åtminstone lämna bibeln till receptionen. Jag har med förskräckelse läst Domarboken 19 där en man övertalar andra män att våldta sin dotter och sin älskarinna, vilket sedan sker, hela natten. I Hesekiel 16 gör en kvinna sexleksaker av guld, som hon sedan använder. I Hesekiel 23 beskrivs hur en prostituerad upptänds av begär efter män med kön som åsnor och säd som hingstar. Så länge Gideoniterna placerar ut biblarna, kan vi inte få porrfria hotellrum.

Faktum är att Gideonitbibeln inte innehåller någon Domarbok, men frågan om vad som är eller inte är metaforer är relevant, samt vad det innebär för textens lämplighet i olika situationer.

Ska man ha mer överseende med biblisk pornografi, och varför?

 
Sedvanligt tack för bibelresearch till Jakob Ståhle, Ateistbibeln.se.

Något omänsklig

Radio Houdi #58 - Radio Houdi gråter ut


Det är tisdag och dags för ett nytt tårdrypande avsnitt av Radio Houdi med John Houdi och Anders Hesselbom!

John har varit och sett Jay Z och kopplar detta på något sätt till Metallica och basebollfilmen “Värsta Gänget” med Charlie Sheen.
Anders har börjat trolla. Inte som John men trolla med insändare i lokalblaskan.
Frikykopräst drar in miljoner och kör lyxbil och Svenska Kyrkan redovisar miljardvinst  (J-K Rowling har dragit in 3,5 miljarder på sin historia om Harry Potter så why not?).
John tittar på frierivideo och klipp med dödssjuka unga människor på YouTube och gråter som ett barn.
John inser att Anders varken vet vem Jay Z, Timbaland eller Beyonce är så John gråter en skvätt till.

Till sist hedras Lou Reed.
Och både John och Anders gråter en skvätt.

Det går säkert att hitta

28 okt. 2013

"En mångordig bortförklaring"

Eduardo Grutzky och Lars Åberg, vilka nyligen kom ut med boken Heder och samvete, debatterar hedersideologi i GP och vänder sig emot hur Länsstyrelsen i Västra Götalands län hanterat frågan. Deras artikel från i söndags avslutas:
Som ett positivt exempel på Länsstyrelsens arbete mot hedersförtryck nämner Talieh Ashjari i stället den uppdragsutbildning, ”Hedersrelaterat våld – perspektiv och kontext”, som genomförs nu under hösten tillsammans med Göteborgs universitet. Vad är då det för kurs? Enligt universitetet syftar den till ”att sätta fenomenet hedersrelaterat våld som social konstruktion under kritisk belysning”. Det är en bekant formulering som klart visar att man inte accepterar den definition, som ligger till grund för riksdagens och regeringens beslutade insatser. Tvärtom lyfter kursen uttryckligen fram det så kallade intersektionella perspektivet, som går ut på att så många olika förklaringar kastas fram att ingen enda av dem blir giltig. Det är ett perspektiv som leder till handlingsförlamning. 
På ren svenska kan denna intersektionalism beskrivas som en mångordig bortförklaring. I litteraturlistan hittar man från forskarvärlden kända företrädare för det här synsättet, som Paulina de los Reyes, Diana Mulinari och Åsa Eldén. Intersektionalisterna anser att det är utpekande eller rentav rasistiskt att prata om hedersideologins kulturella bakgrund. Deras perspektiv är abstrakt och saknar kontakt med den verklighet som tiotusentals ungdomar lever med i dagens Sverige. 
Vi kan med fog hävda att Länsstyrelsen i Västra Götaland har ett annat synsätt än riksdagen, regeringen och Länsstyrelsen i Östra Götaland, som har fått det nationella ansvaret för att förstärka insatserna mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Etisk insikt


Från Koranen:
[2:15] Gud skall straffa dem för deras skämt; men Han låter dem hållas en tid i sitt trotsiga övermod, snubblande än hit än dit i blindo.
[2:23] Och om ni tvivlar på något av det som Vi steg för steg har uppenbarat för Vår tjänare, kom då fram med en sura som kan jämföras med detta och kalla på era vittnen - andra än Gud - om ni talar sanning.
[2:24] Om ni inte gör detta - och ni kommer inte att göra det - frukta då Elden, vars bränsle är människor och stenar och som hålls i beredskap att ta emot dem som förnekar sanningen.
[4:56] Vi skall låta dem som påstår att Våra budskap är lögn brinna i denna eld - i den takt som deras hud förbränns, skall Vi ersätta den med ny hud, så att de får pröva straffet helt och fullt. Gud är allsmäktig, vis.

Gud är kärlek.

27 okt. 2013

No Woman, No Drive



Genial satir från Saudiarabisk aktivist angående att kvinnor är förbjudna att köra bil i landet. Ni har väl inte missat att en saudisk skriftlärd (dvs. han har läst koranen väldigt mycket) varnat för att äggstockarna skadas om kvinnor kör bil. Igår körde flera kvinnor bil i protest mot körförbudet. Skrattet är det vassaste vapnet mot ett pompöst prästerskap, så det här är precis rätta vägen att gå. Mer satir åt Saudi!

"I believe in mummy"

Atheist Shoes, som för en tid sedan lanserade skor för ateister, skall nu även starta tillverkning av skor för små barn. För detta söker de hjälp via Kickstarter och deras reklamfilm är lite kul.

Daniel Dennett: Intuition Pumps and Other Tools for Thinking

26 okt. 2013

Evangelierna enligt Andersson

Bibeln är en fantastisk samling myter, berättelser, poesi med mera. Många som läser den hävdar att den förmedlar ett sammanhållet gudomligt budskap, andra hävdar att den inte säger oss något om nutiden. Inget av detta stämmer denna samling skrifter kan berätta mycket om människans natur.

Få gånger har detta visats bättre än i Lena Anderssons sommarprogram från 2005. I Anderssons läsning av Nya testamentet får vi möta en narcissistisk och maktgirig ledare, gestaltad av Jesus. Personer med dessa egenskaper fanns för 2000 år sedan och de finns i dag.

Lyssna: Sommar med Lena Andersson 2005-07-09

Från islamism extremist till demokrat

Maajid Nawaz intervjuas om hans bok Radical: My Journey Out Of Islamist Extremism. Samtalet handlar om våldsam islamism, Nawaz tid i islamist gruppen Hizb ut-Tahrir och hans nuvarande engagemang för demokrati och mänskliga rättigheter.

Satan vilken bra on-line dating-tjänst

25 okt. 2013

Med Ann Heberlein in i tankelättjan

Ann Heberlein, författare och teolog, svarar idag i DN på Lena Anderssons artikel "Med Gud in i tankelättjan." Det är en rätt upprörd artikel där inte allt blir riktigt rätt. Eller vad tycks om denna passage:
Ateister föreställer sig att kristna är vetenskapsfientliga, kvinnoförtryckande homofober. Det tycker ateisterna är dumt och ägnar därför tid och energi åt att bekämpa dessa idéer. När då ateisten träffar en kristen som varken är homofob, kvinnoförtryckare eller vetenskapsfientlig blir de jättearga för att deras fördomar kommer på skam, varpå de dömer ut den liberala kristne som otillräckligt kristen.
Lena Anderssons kritik var just inte kritik av fundamentalistisk kristendom, utan precis tvärtom, kritik av flumteologin - det Andesson kallade dunbolsterteologi. Ett lite oärligt grepp av Heberlein, kan man tycka, att påstå att Andersson påstår motsatsen mot det hon skriver. Tolkande teologi applicerad på dagstidningstext? Det blir lite för avslöjande. Särskilt ironiskt blir stycket i ljuset av denna kommentar:
Lena Anderssons debatteknik är lika försåtlig som ohederlig: I en text som är fylld av anklagelser om ditt och datt anges inte ett enda namn på en företrädare för dessa slappa tankar. Det är helt enkelt en slapp text som saknar empiri.
Saknar empiri? Heberlein har en enda datapunkt att förhålla sig till - Anderssons text - och lyckas få läsningen av denna helt fel. Jo tjena, kasta sten i glashus kallas det visst för. Dessutom är Anderssons text uttryckligen en kommentar på makthavarna i Svenska kyrkan - det är därför krönikan avslutas med ärkebiskopens valspråk, något som Heberlein dessutom kommenterar i sin egen text, så hon har uppenbarligen läst det. Heberlein kanske texttolkade sin egen text medan hon författade den?

Men Heberlein skriver annat också. Så här försöker man stämpla ut någon annans argument utan att bemöta dem - så här påstår man att någon är korkad utan att skriva det. Heberlein är skicklig författare, gudbevars.
När jag var ung och dum och nyfrälst önskade jag mig kompromisslösa svar, svart och vitt, ordning och reda.
Jag har haft mina duster med Svenska kyrkan. Jag har anklagat Svenska kyrkan för att vara publikfriande och mesig, och har, liksom Lena Andersson krävt entydiga svar. Med stigande ålder och större ödmjukhet [sic!] både inför Gud och människan uppskattar jag alltmer Svenska kyrkans öppenhet och inkluderande hållning.
Vem är jag att hävda att jag har svar på Guds vilja? Meningen? Planen? Vi kan sträva efter att upptäcka mening och sanning, men vi måste vara ödmjuka i insikten att Sanningen, den når vi aldrig. Och tur är väl det. Människor som hävdar att de har tillgång till gudomliga sanningar är farliga. Gud är alltid större än våra föreställningar.
Det låter djupt det där, men är bara ytterligare exempel på det tomma fromma fluff som nutida svenska teologer verkar gilla att omge sig med - precis det som Lena Andersson kritiserade. Märk hur hon yttrar sig om sig själv fast det syftar på Lena Andersson. Märk hur hon försöker komma undan med att kalla sig själv ödmjuk (!). Märk hur hon skriver "vi måste vara ödmjuka", att "Sanningen når vi aldrig" och att "människor som hävdar att de har tillgång till gudomliga sanningar är farliga" samtidigt som hon tvärsäkert påstår att "Sanningen når vi aldrig" och att "Gud är alltid större än våra föreställningar", precis som om hon visste Sanningen och hade tillgång till gudomliga sanningar.

Nej, Heberleins är inte ett svar som imponerar. Med Gud in i tankelättjan, del två.

"Därför är jag inte kristen"

Bloggen de docta bjuder på en intressant text om att vidga sina vyer och att lämna sina felaktiga föreställningar bakom sig.
"Tiden på universitetet var välgörande för det kritiska tänkandet. Jag läste logik, vetenskapsteori, idéhistoria och kunskapsteori som antingen obligatoriska eller valfria kurser under utbildningen inom data- och systemvetenskap. Mina vyer vidgades. Evolutionsteorin började jag så smått betrakta som en fullt rimlig förklaring till vår biologiska mångfald. 
Det blev samtidigt också ett påtagligt problem för mig att Bibeln inte speglade min syn på vad en perfekt varelse kunde tänkas vilja förmedla till mänskligheten. För Bibeln är långtifrån en felfri bok. Det är en omoralisk, motsägelsefull och undermålig skriftsamling. Den fördömer inte, utan förordar slaveri. Den beskriver en hämndlysten, narcissistisk, svartsjuk och blodtörstig Gud som plågar och dödar (sina älskade) människor på löpande band. Och den omfattar mängder av motsägelser"
Läs hela texten här

"Min stulna revolution"

Nahid Persson är aktuell med en ny dokumentärfilm "Min stulna revolution". En film om konsekvenserna när islamisterna tog över den iranska revolutionen. Persson intervjuades om filmen i gårdagens Människor och tro. En intervju som till stor del handlade om hennes syn på slöjan.

Läs mer på Folkets bio, om filmen och var den kan ses. Den finns även att köpa som DVD.

Lyssna: "När vi gjorde revolution mot shahen ville vi ha frihet inte slöja."

Jomen det här verkar ju vara en bra film



Högt på listan över korkade saker sm man aldrig ska säga till en ateist är "Varför hatar du Gud?" Den här filmen verkar för övrigt köra argumentationsfelet "halmdocka" rakt igenom.

24 okt. 2013

Guds existens bevisad - av en dator

Men hjälp av en MacBook har två matematiker, Christoph Benzmüller och Bruno Woltzenlogel, lyckats med bedriften att formalisera, mekanisera och automatisera Kurt Gödels bevis för Guds existens,
Kurt Gödel med sin vän och kollega Albert Einstein.
Beviset bygger på en teori av den geniale matematikern Kurt Gödel som han lämnade efter sig ofullbordat när han dog 1978. Teorin bygger på Anselm av Canterburys ontologiska gudsbevis, som sammanfattas på Wikipedia så här:
  1. Gud är per definition det största tänkbara.
  2. Antag att Gud inte existerar.
  3. I så fall kan man tänka sig något som har alla Guds egenskaper, men som också existerar.
  4. Detta något är i så fall större än Gud, eftersom det är större att existera än att inte existera.
  5. Detta leder dock till en paradox, eftersom Gud ju per definition är det största tänkbara.
  6. Antagandet att Gud inte existerar är alltså felaktigt.
Det här beviset är tydligen notoriskt svårt att sticka hål på. Bland annat lär Bertrand Russell ha utropat "Great God in Boots!—the ontological argument is sound!" Men efter några års eftertanke så kom han istället till slutsatsen att "the argument does not, to a modern mind, seem very convincing, but it is easier to feel convinced that it must be fallacious than it is to find out precisely where the fallacy lies." Det är mest filosofiskt som problemet är svårhanterat. För en forskare är det något märkligt med att dra slutsatser om verkligheten helt utan empiriska data. Richard Dawkins formulerade det som att man har en "deep suspicion of any line of reasoning that reached such a significant conclusion without feeding in a single piece of data from the real world." Filosofer skulle dock hävda att Dawkins här uttalar sig materialistiskt om en metafysisk fråga och på så sätt gör flera antaganden om verkligheten som själva är dragna utan empiriska data. Egentligen har därmed ingen rätt att uttala sig säkert - om någonting.

Något som dock går att göra är att formulera om argumentet till att komma till motsatt slutsats genom att inkludera en empirisk punkt: allt som finns. Så här:

  1. The creation of the world is the most marvellous achievement imaginable.
  2. The merit of an achievement is the product of (a) its intrinsic quality, and (b) the ability of its creator.
  3. The greater the disability or handicap of the creator, the more impressive the achievement.
  4. The most formidable handicap for a creator would be non-existence.
  5. Therefore, if we suppose that the universe is the product of an existent creator, we can conceive a greater being—namely, one who created everything while not existing.
  6. An existing God, therefore, would not be a being than which a greater cannot be conceived, because an even more formidable and incredible creator would be a God which did not exist.
  7. (Hence) God does not exist.

En beviskedja som går att vrida och vända på på det här sättet är uppenbart felaktig. Sen får filosoferna bena ut varför. Den som är specialintresserad kan med fördel läsa avsnittet Objections to Ontological Arguments hos Stanford Encyklopaedia of Philosophy. De har även en sektion om Gödels version av argumentet och om parodier på det ontologiska gudsbeviset (varifrån det ovanstående beviset på Guds icke-existens är hämtat).

Men om nu det ontologiska gudsbeviset är oanvändbart för att bevisa Guds existens, även i Gödels version, vad är det då de två matematikerna har visat? Det de har gjort är att programmera en dator - en vanlig MacBook - för att formalisera Gödels version och bevisa att slutsatsen följer från premisserna. Gödel utgår ifrån sex axiom och tre definitioner - bland annat definierar han Gud så här: "x is God-like if and only if x has as essential properties those and only those properties which are positive."

Christoph Benzmüller och Bruno Woltzenlogel är på inget vis först med att använda datorer på det här sättet. Det finns till och med en amerikansk matematiker, Doron Zeilberger, som har haft "Shalosh B" som medförfattare på sina publikationer ända sedan 80-talet; namnet är en pseudonym för de datorer han har använt för sina bevis. Zeilberger säger att han gav datorn ett mänskligt namn "to make a statement that computers should get credit where credit is due." Det finns ingen anledning till "human-centric bigotry" för matematiker, menar Zeilberger.

Kanske kommer till och med datorernas intelligens att utvecklas förbi människors? Det pågår just nu en intressant diskussion på Olle Häggströms blogg Häggström Hävdar om denna fråga. Olle har bjudit in matematikprofessorn David J. T. Sumpter för att presentera den motsatta ståndpunkten, att vi inte kan veta om någon intelligensexplosion kommer att inträffa och att frågan är ovetenskaplig, i ett inlägg med titeln Why "intelligence explosion" and many other futurist arguments are nonsense. De av er som läst Olle Häggströms artiklar förut vet att han är en av dem som intresserat sig mycket för intelligensexplosionen. Han svarade igår på Sumpters text i inlägget No nonsense - my reply to David Sumpter.

Det finns många potentiella följdfrågor. Om datorer får kognitiv kapacitet, kommer de då att gå igenom en era av religiositet på samma sätt som människor behövt göra? Vad händer med Humanismen när människan inte blir den enda etiska och vetenskapliga utgångspunkten: Humanism+? Vilken sorts gudsbild skulle en dator kunna hitta på? En kiselgud istället för en ökengud skulle kanske vara ett fall framåt...

"A geek version of the Sistine Chapel, hand of God", av John Saddington.

FN-dagen

Förenta nationerna är det bästa verktyg vi har för att gemensamt på en överstatlig nivå bygga en bättre värld att leva i. Grattis FN!

23 okt. 2013

Om att göra det enkla komplicerat

I Sydsvenskan kan man läsa en intervju med en danska som är islamisk sexolog. När hon skall berätta om homosexualitet blir det komplicerat. Hon har ingen personlig åsikt, men det är inte tillåtet. Hon dömer inte, men man får inte vara homosexuell.
Fatima El-Hajj är noga med att hon är just islamisk sexolog, utbildad expert på vad islam säger om människans sexualitet. 
Det är kunskaper som hon själv tycker ger en djupare dimension på sex. 
Men det innebär också ramar. Fatima El-Hajj svarar nej, om någon frågar om det är ok med homosexualitet eller sex före äktenskapet. [...] 
– Jag är inte imam, och vill inte säga vad folk får och inte får, jag jobbar med upplysning. Om jag har klienter som säger att de haft sex före äktenskapet så bryr jag mig inte, det angår inte mig. 
Och om någon frågar om homosexualitet är ok? 
– Jag har ingen personlig åsikt om homosexualitet, och jag dömer inte. Om en kvinna kommer och har sexuella problem med sin flickvän, är det problemet vi talar om. 
– Men om någon kommer och frågar mig direkt: får jag vara homosexuell, får jag ha sex före äktenskapet, så svarar jag nekande. 
Frågan om islams syn på homosexualitet har fått en för framträdande roll tycker Fatima El-Hajj. 
– Man frånsäger sig ju inte sin religion för att man är homosexuell.
Intervjun är ett bra exempel på religionens förmåga att göra det enkla komplicerat.

Ateismfilosofi - Vad är det? Behövs det?

Humanisterna Kalmar har arrangerat denna föreläsning om ateismfilosofi. Föredragshållare är Ingvar Johansson, professor emeritus i teoretisk filosofi, och efter hans föreläsning samtalar han med Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet.

Ateismfilosofi är enligt Johansson en specialdisciplin inom filosofin som reflekterar över våra existentiella frågor och behov när man tagit avsked från alla föreställningar om bortommänskliga krafter och makter. Ateismfilosofi reflekterar över och kan kanske ta till vara de erfarenheter från de religiösa traditionerna som är oberoende av bortomvärldsliga förklaringar och föreställningar.

Jesus & Mo om teodicéproblemet - och dess motsats

Tvivlare?

Många religiösa säger att tro och tvivel går hand i hand, ett paket så att säga. Men hur det med ateister, finns det tvivlande ateister? Enligt min erfarenhet är de få, om några. Förmodligen identifierar sig dessa som agnostiker och inte som ateister.

Denna enkla observation väcker två frågor:

a) Varför identifierar sig inte tvivlande religiösa som agnostiker?

Mitt enkla svar på den första frågan är att många religiösa finner ett värde att identifiera sig som troende, ett värde i att ta språnget ut i det okända. (Men det finns säkerligen flera bättre förklaringar.)

b) Varför tvivlar så få ateister?

Detta beror på att många ateister är ateister på grund av de finner bevisen för gudars existens som otillräckliga. För att tvivla utifrån denna position behöver man finna korn av evidens för gudars existens någon gång. Detta sker mycket sällan (aldrig), eftersom dessa ateister i huvudsak förlitar på vetenskap och skepticism när de utvärderar gudars existens.

Någon som verkar resonera så här och inte tvivlar är professor Jim Al Khalili, president för British Humanist Association.

(Hela frågestunden med Jim Al Khalili)

22 okt. 2013

Radio Houdi #57 – Radio Houdi och Playboy-Jesus


Det är tisdag och John och Anders är tillbaka med ett högflygande avsnitt av Radio Houdi!
John imponeras över en fiol som varit på Playboys omslag och berättar om när han åkte fast för fortkörning och var lika avskydd som Bin Laden.
Är Jesus påhittad? Eller är Jesus kejsaren Titus Flavius eller Hugh Hefner?
Hur är det nu med fullmånen och vad säger den nya ärkebiskopen?
Och vad var det för något oväntat som hände på en scen i mörkaste smålandsskogen i ett säteri där det “spökar”?
Som ni ser är det podcasten med tvära kast: Radio Houdi i ett nötskal.

Hedeniuspriset 2013 tilldelas Sara Mohammad!


Förbundet Humanisternas styrelse har valt att tilldela Sara Mohammad 2013 års Hedeniuspris. Hon tilldelas priset för att hon outtröttligt har kämpat för ungdomar som fallit offer för hedersförtryck. Genom riksföreningen Glöm Aldrig Pela och Fadime har hon åstadkommit verkliga förändringar i hur hederskultur bemöts i Sverige, både politiskt, i media och i samhällsinstitutioner som kvinnojourer, polis och socialtjänst.

Sedan år 2000 har Humanisterna årligen delat ut Ingemar Hedenius-priset. Syftet med utmärkelsen är dels att hedra minnet av filosofen, författaren och kulturdebattören Ingemar Hedenius (1908-1982), som redan 1949 startade en intensiv debatt om kristendomen i Sverige med sitt mest kända verk ”Tro och vetande”, och dels att stödja och uppmärksamma personer som arbetar och verkar i Hedenius anda.

Prismottagaren ska under året ha främjat humanism, rationalism och vetenskaplig kunskap. Särskild vikt skall fästas vid insatser som befrämjat en kritisk granskning av religion i dess olika former, pseudovetenskap, irrationella och inhumana föreställningar och traditioner.

Ingemar Hedenius-priset utdelas varje år vid Humanismens dag. Tidigare mottagare av Hedeniuspriset har bland andra varit barnläkaren Gunnar Göthberg, professor i internationell hälsa Staffan Bergström, fotografen Elisabeth Ohlsson Wallin, dåvarande statsrådet Nyamko Sabuni och musikern och textförfattaren Björn Ulvaeus. Styrelsens motivering för 2013 års Hedeniuspris:

”Sara Mohammad har outtröttligt kämpat för ungdomar som fallit offer för heders­förtryck. Genom riksföreningen Glöm Aldrig Pela och Fadime har hon åstadkommit verk­liga förändringar i hur hederskultur bemöts i Sverige, både politiskt, i media och i sam­hällsinstitutioner som kvinnojourer, polis och socialtjänst. Utöver samhällsinsatsen har hon byggt upp ett nätverk av frivilliga som ofta med akuta, riskfyllda insatser hjälpt ett stort antal ungdomar som annars troligen skulle råkat mycket illa ut. Sara Mohammad är en unik röst som lyfter fram de svikna och säger det självklara: de mänskliga rättigheterna måste gälla alla, oavsett härkomst, kultur, religion eller tradition. För sina insatser till­delas Sara Mohammad 2013 års Hedeniuspris.”

Tidigare mottagare av Hedeniuspriset: 2012: Nyamko Sabuni, 2011: Gunnar Göthberg, 2010: Staffan Bergström, 2009: Elisabeth Ohlsson Wallin, 2008: Per Kornhall, 2007: P C Jersild, 2006: Björn Ulvaeus, 2005: Lena Andersson, 2004: Barbro Westerholm, 2003: Hans Alfredson, 2002: Georg Klein, 2001: Sholeh Irani, 2000: Dan Larhammar. Läs mer här om Hedeniuspriset.

Prisceremoni sker på Humanismens dag söndagen den 27 oktober kl 14 på ABF Stockholm, Sveavägen 41 kl. 14-16. Med föredrag av Per Dannefjord, Lektor i sociologi vid Linnéuniversitetet i Växjö och ledamot i Humanisternas förbundsstyrelse, och årets pristagare Sara Mohammad. Det är öppet för allmänheten.

För ytterligare information kontakta Emilia Ericson emilia.ericson@humanisterna.se eller mobil +46 722 09 99 74.

Vad är Sverige världsledande på?

Humorsidan Doghousediaries tänker sig att det är ATEISM.

Saliga äro ostmakarna

I en artikel i The Independent hävdas det att Storbritannien har blivit ett land av religiöst obildade. En konsekvens av detta är att britterna inte längre förstår skämten i Life of Brian (En herrans liv), från 1979. Detta säger Aaqil Ahmed, BBC:s chef för religion och etik. Han säger också att det inte går att skämta om islam på grund av okunskap hos publiken:
How can anybody tell a joke about Muhammad when they don’t even know how to spell his name, let alone anything about his life? The day we have people standing up and telling detailed jokes about Muhammad and have the audience understanding that humour, then we will have come a long way in society and we will have a lot more religious literacy about a major world figure.
Det finns i och för sig andra skäl till varför det är svårt att skämta om islam, men de tas inte upp i artikel.

På sikt är det dock bra om det inte går att skämta om religion på grund av okunskap. Självklart kan vi inte hålla fast vid eller lär oss om vissa daterade kulturella fenomen bara för att kunna skämta om dem. Kristendomen och islam har dock inte nått till den punkten ännu. Skämt om asatron och grekisk mytologi faller redan platt.

Den korta ordväxlingen i klippet nedan tas som exempel i artikeln. Tyvärr försvann en del av skämtet i den svenska textningen: "Saliga äro ostmakarna". Likheterna med bibeltexten: "Saliga äro de fridsamma" [Matt 5:9, 1917 års kyrkobibel] - haltar. Dock är omtolkningen kul: "Det skall inte tolkas bokstavligt, det gäller alla tillverkare av mejeriprodukter."

Det är Inte bara Svenska kyrkan som anklagas för dunbolsterteologi



Den nye påvens otydliga uttalanden - där han säger något som verkar kärleksfullt, etiskt och mot den katolska kyrkans officiella dogmer men egentligen menar samma sak som vanligt - retar gallfeber på många. Det är inte bara ateister som tycker att han luras, utan även konservativa katoliker har reagerat. Det här satirinslaget är dock från en Lutheransk satirsida där inslagsförfattaren tycker påven uppför sig som en hippie. Men det är väl att ta i. Visst tror påven på saker som är lättare att tro på när man tagit hallucinogener, men "peace, love and understanding"? Nej, då får han allt förändra katolska kyrkans dogmer på riktigt.

Vi ska i och för sig vara glada så länge Lutheraner och Katoliker bara ägnar sig åt satir istället för att skjuta ihjäl varandra, något som historiskt sett är betydligt vanligare.

21 okt. 2013

Sunday Assembly satsar stort

Söndagssamlingen har nu lanserat sin stora satsning för att sprida konceptet över hela världen. Konceptet är att glädjas över livet med religionens verktyg, men utan Gud. Nästa steg är att samla ihop ca. 5 miljoner kronor för att bygga en professionella webbplats.
(Börjar det inte likna en amerikansk megakyrka med karismatiska pastorer?)


Artikel i Vice

Oprah upprör ateister

Oprah Winfrey förnekade att Diana Nyad är en ateist, i en intervju med henne, eftersom Nyad berättade att hon upplever en andlighet i mänskligheten och verklighetens magi. Detta har upprört flera amerikanska ateistdebattörer, bl.a. Hemant Mehta. CNN intervjuar Chris Stedman om detta:

"Christianity will banish away"

I klippen från RT nedan beskrivs hur andelen kristna i Storbritannien sjunker samtidigt som andelen muslimer ökar kraftigt. Andrew Copson, från British Humanist Association, kommenterar detta:
The decline of churches in the UK is long term, now it just happens to be approaching rock bottom. So 95 percent of people don't attend church on an average Sunday. Christian worship is already the concern of a tiny minority of people. [...] I think over time even the weak cultural identity that still seems to be associated with Christianity will banish away, probably all over Europe, not just in the UK.
Det kristna blir allmänt andliga, obundna till ett trossamfund eller agnostiker/ateister, men detta sker inte i samma utsträckning bland muslimer. En förklaring till det senaste ger i en artikel i Vice - Leaving Islam Behind is a Scary Prospect for Britain's Ex-Muslims. En muslim som lämnar islam riskerar, i mycket större utsträckning, att förlora kontakten med sin familj.
While Maryam [Namazie] said she was "astonished" when she found out how many Muslims there are with atheistic, agnostic, and secular tendencies, she admitted that it's tough for groups like the CEMB [Council of Ex-Muslims in Britain] to attract them, as most are afraid of airing their beliefs in public. "Muslims are not homogeneous," she said, emphasising that they don't want their identities to be defined by restrictive labels. Unfortunately, due to to fears like the possibility of their families disowning them, they often end up falling into line publicly rather than admitting their true beliefs and doubts.


Uppdatering: Källa för Copsoncitatet

Extraordinära påståenden kräver extraordinära evidens

.

Provinsiellt

20 okt. 2013

Vad är Svenska kyrkan?

Ett sett att se den pågående debatten om Svenska kyrkans teologi är som ett utredande av om kyrkans företrädare verkligen företräder den evangelisk-lutherska läran. På sitt sätt är detta givet, enligt Kyrkoordningen är Svenska kyrkan ett samfund med evangelisk-luthersk bekännelse och kyrkan förutsätter att de som företräder kyrkan delar kristen tro och kristet liv. Hur kan man ifrågasätta det kyrkan skriver om sig självt?

Men för att undgå ett cirkelbevis kan det vara bra att gå till en extern källa för att verifiera Kyrkans lära. Vilken källa är bättre än Sveriges lagbok? I lagen om Svenska kyrkan (1998:1591) står det:
1 § Svenska kyrkan är ett evangelisk-lutherskt trossamfund som framträder som församlingar och stift.
Om en demokratiskt beslutad lag definierar att Svenska kyrkan ÄR evangelisk-lutherskt, vem kan tvivla? Jo, men eftersom det finns en lag borde det också finnas en möjlighet att pröva detta juridiskt. tänk er en anmälan mot Svenska kyrkan för att de bryter mot lagen. Vilket spektakel. Nej, det är nog bättre att avskaffa lagen om Svenska kyrkan och inte blanda in staten i kyrkans inre teologiska stridigheter.

(Jonas Svensson, religionsvetare vid Linnéuniversitetet, har på Religionsvetenskapliga kommentarer också spekulerat i en rättsprocess.)

I Kyrkoordningen kan man också läsa om Kyrkans uppgift. Ibland kan man tro att den är att arrangera vackra ceremonier, barnaktiviteter, körsång och annat allmänt trevligt. Icke sa Nicke. Ordningen är tydlig med att detta endast är stödverksamhet för det verkliga uppdraget:
Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift.
Tills vidare är det bara att acceptera att Svenska kyrkan är ett ett evangelisk-lutherskt trossamfund vars huvuduppgift är att fler människor skall följa Jesus. Men nästa gång Kyrkoordningen skrivs om, kanske vi kan finna bisatsen "men det går lika bra med Muhammed" i skriften eller så är det redan underförstått.

Gud är mystisk

I klippen nedan gestaltar Rowan Atkinson en av alla de underbara prästroller ha tagit sig an. I detta fall byprästen Goodfellow i den brittiska filmen Keeping Mum från 2005.

Goodfellow håller i klippet inledningsanförandet vid en prästkonferens om Guds outgrundliga vägar. Ett ämne värdigt en "Gud är större"-teolog, numera kallat dunbolstersteolog. För att förstå varför Goodfellow stannar i talet och tänker efter (vid 3:30), behöver man veta att Grace är en karaktär i filmen som kommer in i prästfamiljen och ställer saker till rätta, på ett högst okonventionellt sätt.
I'm mysterious folks, live with it!
Keeping Mum är en småmysig film, väl värd att se.

Söndagspredikan: "We need a heroic narrative for death"


.

19 okt. 2013

"Wagner and Me"



Hur handskas man med konst som inte bara använts i ondskans tjänst utan villigt inkorporerat rasism och antisemitism i själva konsten? Kort sagt, hur handskas man med Richard Wagner? En person som älskar Wagner men som Wagner inte skulle älskat tillbaka är Stephen Fry. Fry är både homosexuell och jude - delar av hans familj blev mördade av nazisterna. Kan man uppskatta Wagners genialitet trots denna mörka - becksvarta - sida av konsten, eller blir det bara för mycket ondska? Se Frys dokumentär Wagner and Me och fundera själv.

Missa inte heller att läsa Hans Ruins text i DN från i torsdags, angående Operans hyllade uppsättning av Parsifal: Öga mot öga med fascismens hjärta.
Kraften i musiken garanterar att detta förlegade drama hela tiden upplevs som angeläget att sätta upp på nytt. Men inför dess motbjudande kulturpolitiska agenda väcks frågan: Är det värt det? Man skulle åtminstone önska att de som tar på sig finkläderna och sitter igenom de fem timmarna av förföriska oändliga tonbilder åtminstone hade klart för sig vad det är de får uppleva. I ”Parsifal” står vi faktiskt öga mot öga och öra mot öra med den moderna europeiska fascismens och antisemitismens estetiskt förgyllda försångare.
Min åsikt? Man måste vara medveten om vad det är man upplever när man ger sig i kast med Wagner. Men aldrig att några nazister ska få beslagta sådan magnifik musik från mänskligheten.  Sen tycker jag det ligger någon slags missförstånd i tanken att konst alltid ska vara god och uppbyggelig. Just ondskan och det farliga i Wagner lägger till en nivå i upplevelsen. DNs kritiker Björn Wiman skriver i artikeln Kan man lyssna på Wagner utan att få lust att invadera Polen? så här.
Alla konstnärer är som bekant inte stora humanister och konsten är inget vitaminpiller. Den judiske dirigenten Daniel Barenboim – som var den förste att utmana Wagnerförbudet i Israel – har sagt att musik går ut på att bejaka spänningsförhållandet mellan att manipulera och att ge efter för manipulationen.
Det gäller all kultur, men kanske Hitlers favoritkompositör i synnerhet. Hans överväldigande musik fick förödande konsekvenser, men just därför ställer den de kanske mest betydelsefulla frågorna om människans inre spänningsfält också i dag. De frågorna ska varken förbjudas eller förnekas.
Tack till Lokatt för att du drog igång den här diskussionen i kommentarerna.

"Med Gud in i tankelättjan"

Lena Andersson analyserar i sin senaste DN-krönika med rakbladsvass skärpa problemet med dagens Svenska Kyrka: Med Gud in i tankelättjan.
Förr ingav prästerskapet fruktan i människorna. Det hotade med skärselden, inskärpte synden, skulden och skammen och fick folk att känna sig dåliga inför heligheten. När prästen lämnat rummet tog man sin sup och när kyrkans tjänare var utom hörhåll drog man sitt skämt; de osedliga böckerna lästes i lönndom och fruktan. 
Så kom en ny tid. Religion, sedlighet, synd och skam dekonstruerades som förtryckande och pretentionerna på andlig renhet imponerade inte mer. 
En ännu nyare tid kom, vår tid, i vilken Svenska kyrkans tongivande har hämtat sig från detroniseringen och funnit nya metoder för kväsning av lusten och tankefriheten. I dag har de utsett en annan form av andlig synd som orsak att fördela skam, skuld och låghet – den intellektuella synden att hävda att något i verkligheten förhåller sig på ett visst sätt snarare än på ett annat, att definiera sina begrepp och systematisera sina utsagor, att utesluta orimligheter, att ställa följdfrågor till fluffiga påståenden, att inte nöja sig med tomma hyllningar till ”ambivalensen” och ”det mångfacetterade”, utan i stället undra vad man ska ha de substanslösa påståendena till och hur de kan analyseras. 
Begår man dessa fel har man enligt det nya syndaregistret brister i sin mentala utrustning. Man lider av svartvitt tänkande, man är fyrkantig, tvärsäker och har en torftig livstolkning. Liksom med den forna synden ges inga argument, utan man går direkt på personens okänslighet inför att saker ”inte behöver vara antingen eller utan kan vara både och”. 
Finns det något som måste vara antingen eller? frågar syndaren då för att komma någon vart och specificera en smula, och förstår inte att det är precis det som är synden, för i den nya teologin är inte citatet ovan en utgångspunkt för undersökning utan en slutpunkt. Man är framme när man konstaterat att allt är svårt och kan vara både och och att inget är bättre än något annat.
Läs hela artikeln!
Som religionssociologen Madeleine Sultan Sjöqvist sammanfattat saken: ”Förut lämnade folk Svenska kyrkan för att de inte trodde. Nu lämnar de den för att de tror.”
Läs även Martin Lembkes artikel Jackelén bör förklara sig om jungfrufödsel på SvD. Lembke är doktor i religionsfilosofi och efterlyser även han tydlighet istället för tomt fluff.

"Belgien stoppar 15-årig buddist"

18 okt. 2013

Martin Luther om förnuftet

Die Vernunft ist das größte Hindernis in Bezug auf den Glauben, weil alles Göttliche ihr ungereimt zu sein scheint, dass ich nicht sage, dummes Zeug. 
Förnuftet är trons största hinder, eftersom det får allt gudomligt att verka absurt, för att inte säga korkat.
Martin Luther, Tischreden [Bordssamtal], vol 9, s 107

Tack till Hexmaster på Faktoider för källhänvisning och översättning.

"Hederskulturen stöds av vår svenska byråkrati"

Eduardo Grutzky och Lars Åberg skriver i en debattartikel i GP om att hederskulturen stöds av vår svenska byråkrati. Den avslutas:
Att samhället med ena handen anslår pengar till organisationer som motarbetar hederskulturen och samtidigt med den andra ger stöd åt friskolor och föreningar som stärker dessa värderingar vittnar om bristande probleminsikt. 
Det är inte antirasism att blunda för hedersideologins strukturella diskriminering och könsmaktsordning. Tvärtom blir ett rasistiskt tänkande tydligt hos dem, som anser att människor ska behandlas olika beroende på härkomst. De bidrar härigenom till att tiotusentals ungdomar i hedersmiljöer inte får leva som sina jämnåriga här i Sverige.

Gud har ett budskap till mänskligheten...



...och Han levererar det i det amerikanska representanthuset genom gudomlig inspiration via kongresstenografen Dianne Reidy. I slutet på filmsnutten har man filtrerat fram vad Reidy säger och det handlar som vanligt om kärlek. Ungefär.

Läs mer i the Daily Beast.

Romantik: Två förälskade transsexuella tonåringar bytte kön tillsammans

16 okt. 2013

Jackelén om hur värdera religiösa tolkningar

År 2008, när Kunskapskanalen sände BBC dokumentären "Roten till allt ont?" med Richard Dawkins, intervjuade de även den blivande ärkebiskopen Antje Jackelén om hennes syn på filmen. Kanske har ni sett denna intervju förut, men gör det gärna igen. Fundera då inte så mycket på hennes syn på Dawkins religionskritik, utan på två andra aspekter:

1) I vilken utsträckning besvarar egentligen Jackelén frågorna hon får?
2) Vad svarar hon på frågorna om hur värdera olika tolkningar av kristendomen? (ett längre resonemang med start 2:00)

Angående den sista frågan uppfattar jag att hon inte kan förklara vad som avgör vad som är den rimligaste tolkningen av kristendomen. Jackelén hänvisar endast till att det finns de som är auktoriteter, "teologiska forskare". När en av dessa auktoriteter, Eva Hamberg, lämnar Svenska kyrkan i protest mot den teologi som Jackelén representerar, vem har då gjort fel tolkning? Och utifrån vilka kriterier? Det här är inte lätt att förstå och Jackelén hjälper inte till vid denna intervju.

God-of-the-gaps i form av en graf

15 okt. 2013

Allahu Akbar! Antje Jackelén ny ärkebiskop

Svenska kyrkan har idag utsätt biskopen i Lund, Antje Jackelén, till nästa ärkebiskop. Jackelén har som biskop haft valspråket "Gud är större". Att uttrycka detta på arabiska är passande eftersom den blivande ärkebiskopen anser att Jesus eller Muhammad, Kristendomen eller Islam, är en smaksak när det gäller vägen till Gud.

Hoppas inte så många tar illa upp av att de kristnas Gud benämns Allah i detta inläggs rubrik. I Malaysia tar den muslimska regimen så illa vid sig av detta att de förbjudit att ordet 'Allah' används för att beskriva den kristna guden.

Yttrandefrihet är bra att ha. Speciellt när man skall förändra eller bryta mot normer och traditioner.

Apropå normbrytande blir Antje Jackelén Svenska kyrkans första kvinnliga ärkebiskop. Stort grattis!

Radio Houdi #56 - Radio Houdi hugger träd


Det är tisdag och John Houdi och Anders Hesselbom är tillbaka i Radio Houdi!

I dag handlar det om skog, träd och natur. Hur John räfsar höstlöv och staplar ved så att det ger starka reaktioner på Facebook. Alla på Facebook verkar vara en riktig karlakarl på Facebook som påminner om finska Jarmo i K-Rautareklamen eller Partajs Jarmo där de hugger träd på manligaste sätt.

Men John berättar också om pinsamheter i joggingspåret och ger tips hur man får en post på Facebook att få folk att gå bärsärk

DN normaliserar påstådda medium så John lär ut – med hjälp av Anders – tricket hur man kan fingera att man ringer upp ett telefonmedium som “avslöjar paranormalt” ett valt spelkort.

Och vad skiljer filmen Carrie från 1976 och 2013? Jo, virala exponeringen som inte ens Tim Minchin fick för sitt doktorstal.
Detta och mycket mer i kanske Radio Houdis bästa avsnitt!


Ada Lovelace-dagen

Den årliga Ada Lovelace Day firas med arrangemang i bland annat London. Dagen har till syfte att uppmärksamma kvinnor inom vetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik. Under dagen kommer även ett Wikipedia-event genomföras för att förbättra artiklar om kvinnor inom dessa områden.

Sofia Kovalevskaja blev 1884 Sveriges första kvinnliga professor när hon utsågs till professor i högre matematisk analys vid Stockholms högskola. Ur Wikipedia:
Hon flyttade till Sverige 1881 och på grund av sin stora begåvning kallades hon till Stockholms högskola för en lärartjänst av Gösta Mittag-Leffler där hon arbetade från 1883. År 1884 lyckades Mittag-Leffler ordna en professur åt henne vid Stockholms högskola och hon blev då Sveriges första kvinnliga professor och världens första kvinnliga matematikprofessor. Det är att märka att Stockholms Högskola vid denna tid var privat och att hennes utnämning inte innebar något genombrott för kvinnors möjligheter att nå ämbeten på lika villkor som männen vid statliga högskolor. Hon arbetade bland annat med partiella differentialekvationer. 
Kovalevskaja blev 1885 föreslagen till inval i vetenskapsakademien, vilket flera av ledamoterna motsatte sig på grund av att hon var kvinna. Den ständige sekreteraren Georg Lindhagen menade att detta skulle gå emot stadgarna där det klart och tydligt stod "man". Inte förrän 50 år senare blev den första kvinnan invald i vetenskapsakademin. 
Under 1888 vann hon det prestigefyllda Prix Bordin för sin matematikavhandling Om en fast kropps rotation kring en fast punkt, som ansågs hålla så hög klass att hon belönades med den dubbla prissumman.

Svenska kyrkans vikande relevans



(Inlägget är några år gammalt.)

Filosofiska rummet om higgspartikeln

I Filosofiska rummet diskuterar Ulf Danielsson (professor i teoretisk fysik) och Bengt Gustafsson (professor i teoretisk astrofysik) vad upptäckten av higgspartikeln betyder och vad vi har för glädje av upptäckten.

Lyssna: Filosofiska rummet : Hur fungerar Higgspartikeln? 20131013 17:00

14 okt. 2013

Nyttan av att tvivla


På UR Play kan "Nyttan av att tvivla" ses. Programmet handlar om skepticism och är till stor del inspelat vid Europeiska Skeptikerkongressen som Vetenskap och Folkbildning arrangerade i augusti.

Eid Mubarak! Idag firas dagen då Gud tog sitt förnuft till fånga

Idag och imorgon firar den muslimska världen Eid Al-Adha som ett minne av Abrahams (Ibrahims) villighet att offra sin son på Guds order.

I Bibeln är det Isak som ska bli offrad. Enligt traditionen är Isak alla judars stamfader, så vissa islamister hade förmodligen helst sett att gud ängel aldrig stillat Abrahams hand. Men enligt islamisk tradition så var det istället Ismael, Isaks halvbror, som skulle bli offrad. Ismael är enligt traditionen alla arabers stamfader.

"Vad gör du? Är du inte klok?"
"Men Gud sa ju..."
"Sluta nu. Du kan väl inte lyssna på röster i huvudet heller?"
"Vadå, ska jag inte lyssna på dig heller?"
"Pappa! Vem pratar du med? Släpp mig någon gång!"

Ett ärkebiskopsval, chips och dogmer

För några månader sedan diskuterade jag en närmast obetydlig händelse inom Svenska kyrkan. En av de mer konservativa och frispråkiga prästerna hade retat upp sig på en detalj. Kyrkans nya glutenfria oblater var tillverkade helt utan vetemjöl. Där gick denna prästs gräns. Om inte nattvardsbrödet innehöll "finaste vete" kunde han inte vara säker på att de var bundna till Kristus. Prästen tog saker i egna händer och beställde oblater med avgluteniserat vete.

Denna fundamentalism eller bokstavstro irriterade andra präster i Kyrkan. Jag frågade då om det för dem var okej att servera chips till nattvarden, ingredienserna är i stort de samma som i de glutenfria oblaterna. Där gick deras gräns, det var inte tänkbart. Det handlade om "värdighet och symbol". Ett vanligt chips skulle "påverka intrycket/dramat" vid ritualen. För dem var inte innehållet det avgörande, utan utsidan och uttrycket.

Nu pågår en annan mer betydelsefull gränsdragningskonflikt inom Svenska kyrka. Egentligen är denna motsättning redan avgjord. De som önskar en entydig innehållsförteckning, av Biskop Bonnier kallade "trospoliser", har förlorat. Debatten vi följer är deras högljudda ångest inför faktumet. Striden gäller den kristna trons sanningsanspråk och den tar i sig uttryck i hur man tolkar Marias jungfrufödsel och Jesus gudomlighet. Gränsdragningen handlar om när Svenska kyrkan upphör att vara en kristen kyrka, men också gränsdragningen mot de som inte tillhör gemenskapen.

Att nya gränser dras upp inom Svenska kyrkan skall dock inte förväxlas med att kyrkan är gränslös. De ärkebiskopskandidater som idag kritiseras försvarade för två år sedan inte prästen Ulla Karlsson när hon anmäldes till domkapitlet för att ha förespråkat en kyrka utan dogmen att Kristus dog på korset för att sona människornas synder. Ett andra exempel är att ärkebiskopskandidaterna med bestämdhet vet att Sverigedemokraternas människosyn inte hör hemma i Svenska kyrkan. Ett tredje är att gränsen för Svenska kyrkans gudsbegrepp i dag dras vid "kusinerna" i de Abrahamitiska religionerna.

Vi får vänta minst tills nästa ärkebiskopsval för att höra att Kali och Shiva ger en lika sann bild av gud som Jesus eller att sekulärhumanismen ger en lika god verklighetsbild som Kristendomen, från någon kandidat. Eller att det går lika bra med chips. Men det är (förhoppningsvis) bara en tidsfråga eftersom förändringen inom Svenska kyrkan (förhoppningsvis) inte kommer upphöra.

Kristendomen har inget unikt sanningsanspråk att luta sig emot. Den har bara en tradition och så fort traditionen stelnar, slutar röra sig, blir det en dogm och dogmer står i dag som tur inte högt i kurs inom Svenska kyrkans ledning. Men förändringen kommer ske långsamt, så att traditionen inte bryts. Därför är kyrkan inte gränslös. Dogmen måste skymta i det förgångnas dis. Traditionen är dogmens ättling.

Självklart kan min prognos och önskan om Svenska kyrkan slå fel, inte infrias. Om detta sker kommer det inte bero på att nya teologiska sanningar uppenbaras, utan på att de som försvarar de kontemporära traditionerna blir styrande i samfundet och får traditionerna att uppfattas som dogmer. Om samtidigt auktoritet istället för demokrati skulle forma Svenska kyrkan, skulle endast storleken skilja kyrkan från en bokstavstroende sekt.

Av denna anledning skulle en gudlös humanist, om han hade en röst att avlägga vid ärkebiskopsvalet, rösta på den kandidat som är gränsöverskridande, mest tolerant till andras religiösa tolkningar och inte drar några universella sanningsanspråk utifrån sin personliga tro.

13 okt. 2013

Det kristna offerkortet - i kvadrat

I avdelningen "Vem kan skriva mest patetisk artikel om hur religion hamnar i offerställning av kritik" har vi nog en ny etta. Det är Tobias Mossop, studieförbundet Bilda [sic!], som har skickat in en debattartikel till SvT Debatt som andra religiösa nog helst vill att vi glömmer så fort som möjligt: Tänk på konsekvenserna när ni kränker religiösa. Och visst, den artikeln glömmer vi gärna.


Först, dock, kanske vi bör gå igenom vad som är problemet. Här är några passager:
I en tid när vi behöver öka vår respekt och tolerans för varandra, väljer många i stället att vara religionskritiska – det verkar närmast ha blivit en norm att driva med troende i Sverige. De icke-troende vill sprida humanistiska värderingar, men idag är det snarare vi religiösa som står för acceptans och öppenhet.
Låt oss direkt överföra det här till politikens område för att visa hur argumenten slår fel.
I en tid när vi behöver öka vår respekt och tolerans för varandra, väljer många i stället att vara regeringskritiska – det verkar närmast ha blivit en norm att driva med moderater i Sverige. De i opposition vill sprida humanistiska värderingar, men idag är det snarare vi moderater som står för acceptans och öppenhet.
Nej, det funkar inte. Ingen kan få en frizon från att få sin åsikt kritiserad i en demokrati. Att argumentera på det här sättet är bara obildat. (Bilda är ett kristet studieförbund, ifall någon undrade.)
När jag var barn slank Gud in i mitt hjärta och har stannat där sedan dess. Jag har försökt att bota denna ofrivilliga vidskepelse men utan resultat. Min tro är som den hårdaste klippan i världen. Den går inte att spränga bort med logik och förnuft. För mig är det lika självklart att Gud bor i mitt hjärta som det verkar vara för en ateist att Gud inte gör det.
Nej, faktiskt inte. Att vara ateist är att vara ständig tvivlare, att vara tvungen att ta ställning till alla gudsbilder och alla religioner på en gång. Att vara övertygat vidskeplig bortom logik och förnuft är ett helt igenom religiöst privilegium.
Vi ser på varandra, i allra bästa fall, med nyfikenhet. Men ofta möts jag av oförståelse. Som troende i världens mest sekulära land är jag en kuriositet som får räkna med att bli idiotförklarad. Men det kan jag ta. Inte heller stör det mig att sekulära kritiker inte kan skilja på ortodoxa kyrkor och katolska kyrkan, eller att man tror att arabiska folk alltid är lika med muslimer. Det är det religiösa Sveriges eget fel att det är så dåligt på att putsa sina diversifierade och krångliga varumärken.
Ja, det är svårt att förstå hur någon kan tro på vissa religiösa trosföreställningar, obegripligt faktiskt. Men jag tror inte det är så klokt att spela okunnighetskortet. Tester i USA har visat att ateister kan mer om religion än religiösa. Mossop från Bilda bör nog stämma in i den mer normala kritiken istället, att vi är för akademiska. (Massop verkar för övrigt, att döma från den här artikeln, vara en person som aldrig diskuterat sin tro med någon av en annan åsikt någonsin. Det var länge sedan jag läste en så oinformerad artikel.)
Hur ska vi kunna prata om olikheter när vi slår igen dörren i ansiktet på dem som tänker och tycker olika? I ett land där det verkar vara norm att driva med troende människor vill jag dra min lans för alla oss som inte tycker som alla andra, vi som nu stämplas som oliktänkare i medier och i kommentarsfält och på forum.
Välkommen till diskussionen i så fall! Men en diskussion är ett utbyte av åsikter. Hur skulle en sådan diskussion gå till om den ena parten kräver att få slippa bli kritiserad? Jag är ledsen, men demokrati fungerar inte så. Demokrati förutsätter ett fritt utbyte av åsikter.

Sen följer den här pärlan till resonemang.
Jag känner inte alls igen mig i beskrivningen av troende människor som en samling dårar som ägnar hela dagarna åt att fördöma abort och homosexualitet, och verkar vilja skapa förtryckande familjekonstruktioner à la svenskt monokulturellt 1950-tal. 
När en minister eller partimedlem med förtroendeuppdrag ifrågasätts för sin tro tar det offentliga samtalet en otäck vändning. En människa måste bedömas utifrån sina meriter, inte för sin tro, annars faller hela meningen med religionsfrihet, annars finns ingen tolerans eller vilja att bryta monosamhällets normsträvan.
Troende människor ägnar inte "hela dagarna år att fördöma abort och homosexualitet", men när vi kritiserar en minister som tillhör organisationer som gör exakt det så gör vi fel när vi kritiserar henne? Hur tänkte du nu, Mossup? Och han fortsätter!
Har du tänkt på att när du säger att det är ett problem att en minister har en tro så adderar du till en redan rådande norm i samhället som degraderar invandrare till andra klassens medborgare? Inte nog med att ”de” är invandrare: de är kopter också, muslimer, syrisk-ortodoxa, maroniter, konstiga människor med konstiga värderingar.
Det här osmakliga påhoppet var det som fick mig att vilja kommentera den här artikeln. Man bör vara extremt försiktig med att klumpa ihop "invandrare" på det här sättet. Det är milsvid skillnad på Nyamko Sabuni och Abdirizak Waberi, mellan Sara Mohammad och Mohamed Omar Omar Mustafa.

Tobias Mossop bör nog fortbilda sig inför nästa artikel, för det här bottennappet var inte mycket att hänga i julgran. några tips: (1) Kritik är inte farligt. Alla får kritik, det är en del av demokratin. (2) Läs på om dina motståndare. Annars kan du kritisera något som du bara hittat på själv. (3) Kritik av åsikter som är grundade i någons religiösa åskådning är inte kritik av religionen i sig. Man får inte frikort för konstiga åsikter bara för att man är religiös. (4) Alla invandrare är inte likadana. Det finns en otrolig diversitet bland våra nysvenskar. Det är just den vi bör ta vara på. Klumpa inte ihop alla invandrare till en vidskeplig massa.
________________
Rättning: Mohamed Omar är inte invandrare utan född i Sverige. Beklagar misstaget.
Rättning 2: Den person jag egentligen ville syfta på var Omar Mustafa.

"Strunta i tron – se till lidandet"

Kristna i Sverige älskar att spela offerkortet när de blir kritiserade - som om kritik och förföljelse vore jämförbara storheter. Det här hindrar dock inte att det faktiskt finns kristna som förföljs runtom världen. DN tar upp detta på sin ledarsida i samband med att Amnesty släppt en rapport om förföljelsen av de kristna kopterna i Egypten.
Många östkyrkor, som i Irak och Syrien, utsätts för direkt etnisk/religiös rensning. Dilemmat är att om de lyckas fly till väst innebär det att kristendomens kärnområden dräneras helt på utövare. De behöver hjälp på plats, och de behöver det nu.
Förutom i Mellanöstern förföljs kristna också i stor skala i Centralafrika och Asien. Starka krafter vill göra lidandet till en kamp mellan kristendom och islam. Det gynnar inte någon och är inte sant. Det är en mycket liten del av världens muslimer som deltar i förföljelsen.
[...]
[A]tt inte vilja skylla på ”islam” eller ”muslimer” är inte samma sak som att av överdriven hänsyn förringa brotten och skydda de skyldiga. När DN 2011 skrev om kriget mot kristna kom ett märkligt bloggsvar från Peter Weiderud, ordförande i Socialdemokrater för tro och solidaritet.
”Det vore önskvärt att även svensk liberal media kunde utveckla förståelse av religion där olika religion inte innebär att den kvantitativt minsta gruppen måste beskrivas som minoritet att beskydda”, skrev Weiderud. ”Att lyfta fram spänningen mellan kristna och muslimer är att anta extremisternas verklighetsbild.”
Svaret är tyvärr fortfarande signifikant för stora delar av vänstern. Med korståg och kolonialkrig fast på näthinnan är de oförmögna att se kristna som offer. De talar om ”spänningar” mellan grupper – som om de kristna minoriteterna i Irak, Pakistan, Egypten och Syrien skulle vara lika skyldiga som de extremister – inte ”muslimer” – som pinar dem.
Låt inte oss göra samma misstag. Förföljda människor överallt, av alla livsåskådningar, förtjänar vårt stöd. Som DN formulerar det.
För att förstå vad kristna världen över utsätts för i dag måste vi bortse från rika kyrkobesökare i Rom, Washington och Stockholm. Vi måste till och med blunda för det faktum att de förföljda människorna i Mellanöstern, Centralafrika och stora delar av Asien ens är ”kristna”. Se dem i stället för vad de är: en förföljd, på flera ställen utrotningshotad minoritet som ropar efter vårt stöd.

Söndagsföreläsningen: Evidensbaserad politik

Karim Jebari (doktorand i filosofi vid KTH) förespråkar att evidensbaserad politik används i större omfattning. Evidensbaserad politik innebär att empiriska försök utförs för att i förväg utvärdera om en åtgärder/en reform leder till ett önskat politiskt mål. Efter Jebaris föreläsning på 25 min, samtalar han om ämnet med i Bengt Westerberg (styrelseledamot i Humanisterna) i 20 minuter. Därefter följer publikfrågor som de båda besvarar.

Karim Jebaris skriver på bloggen politiskfilosofi.com och många av hans filosofiföreläsningar på hans youtubekanal.

Inspelat på ABF-huset i Stockholm den 9 oktober.


En krigshjältes död - och TT:s hårdvinklade nyhetsrapportering

Detta stod häromdagen att läsa på text-TV.
Vietnamesisk krigshjälte död 
Vietnams militärhjälte Voj Nguyen Giap har avlidit 102 år gammal, uppger en vietnamesisk regeringskälla i dag.
General Giap blev folkhjälte genom den gerillataktik som användes med framgång först mot Frankrikes kolonialarmé på 1950-talet och senare mot USA:s styrkor i Vietnam.
Giap hade en nyckelroll vid slaget om Dien Bien Phu 1954, som blev ett förödande nederlag för Frankrike.
2004 varnade han USA, sedan Sadam Hussein störtats, för att amerikanerna riskerade att förlora kriget i Irak.
Det var alltså Giap som utvecklade gerillakriget till sådan fulländning att Vietnam lyckades slänga ut först Fransmännen och sedan världens största militärmakt, USA. Ett riktigt militärgeni, med andra ord. Till text-tv:s nyhet hörde följande "Fakta om Vietnamkriget". En lista på sex punkter.
Fakta om Vietnamkriget
  • Vietnam delades 1954. Kommunistiska Viet Minh fick makten i norr, och i söder en västvänlig regering som blev alltmer beroende av USA. Sydvietnam pressades hårt av FNL-gerillan.
  • 1966 gick USA in i kriget med egna trupper och började 1965 bomba Nordvietnam. 
  • En offensiv av FNL-gerillan och nordvietnamesiska armén under vietnamesiska nyåret – tet – 1968 visade att USA skulle få svårt att segra militärt. 
  • Avslöjandet 1969 av massakern i Son My bidrog till att vända opinionen i USA mot kriget. 
  • Intensiva amerikanska bombningar över Nordvietnam 1972 pressade fram en fredsuppgörelse, som lät USA lämna Vietnam 1973 efter att ha förlorat 55.000–58.000 man. 
  • I en offensiv 1975 erövrade nordvietnamesiska styrkor Sydvietnam. Kriget avslutades den 30 april 1975 och Vietnam återförenades 1976. 
Humanisternas Ellis Wohlner, som en gång lämnade USA för att slippa bidra med skattepengar till det här kriget, hittade sju problem med sexpunktslistan, något som han påpekade för TT. Faktatexten är rent remarkabelt vinklad. Bland påpekade Ellis följande: Två administrativa delar upprättades och skulle senast 1956 återförenas genom fria val; hela första stycket ger intryck av att det gjordes två länder. ”Regeringen” i söder var från början en amerikansk marionett. USA deltog med trupper i Vietnam långt innan JFK blev president 1961. Det som ”pressade fram” en fredsuppgörelse var en kombination av sammanbrottet i den amerikanska arméns moral, krigsmotståndet i USA och en insikt hos Nixon att kriget var förlorat. Endast marksoldater lämnade medan USA fortsatte och intensifierade sitt bombkrig. Förfärligt att endast amerikanska förluster berörs. FNL borde också ha nämnts.

Ellis skrev en korrektare version av faktarutan och erbjöd TT.
Fakta om Vietnamkriget
  • Starkt finansierat av USA krigade Frankrike från 1945 till 1954 för att försöka återfå kontrollen över sin tidigare koloni Indokina.
  • Genéve-avtalet 1954 temporärt delade Vietnam i två administrativa delar. Via val senast 1956 skulle landet återförenas. 
  • USA etablerade 1954 en marionettregering i söder och - erkänt senare av Eisenhower - förhindrade återföreningsvalet "ty Ho Chi Minh skulle vinna 80 % av rösterna". 
  • USA deltog aktivt i kriget redan innan JFK 1961 blev president i USA. 
  • Miljontals vietnameser och 58.000 amerikanska soldater dog i kriget. 
  • Tet-offensiven 1968 var en vändpunkt i kriget och massakern i Song My 1969 bidrog starkt till att vända opinionen i USA mot kriget. Kriget slutade 1975.
TT ändrade inget, men la till följande extra-punkt (problemet med att bara nämna döda amerikaner var väl allt för uppenbart):
  • Sydvietnams armé förlorade över 250.000 man. Uppskattningar talar om ca 925.000 döda för FNL och Nordvietnam. Hundratusentals civila dog. 
Ellis skrev då en gång till för att påpeka att "uppgiften om ”hundratusentals civila dog” [är] en grov underskattning (allt jag har läst under 40 år talar om miljontals civila offer). Med tanke på Syrien - och USAs intresse av att gå till krig över någon/någras användning där av kemiska vapnen - skulle en punkt om den amerikanska kemiska krigsföringen varit på plats (en källa skriver: "Some 72 million litres (ca. 19 million gallons) of toxic chemicals were sprayed from the air to destroy ca. 40 percent of the south’s forests, one-third of its valuable mangrove swamps, and large areas of prime cropland. It is also suspected that the chemicals may have resulted in widespread health problems, including cancer and birth defects.")

Som följd lades in denna parentes I slutet av punkten ovan: (Enligt andra skattningar miljontals).

Jag finner det helt otroligt att TT vinklar sina "nyheter" på det här sättet, och inte rättar uppenbara fel. Vad ger det för trovärdighet egentligen? Johan Ehrenberg, hos ETC, kommenterar hela historien så här:
Visst, det är sant, faktafel kan dyka upp. Alla gör fel då och då.
Men när berättelsen är konsekvent i sin felaktighet, när ensidiga påståenden som för den oinsatte kan verka harmlösa dyker upp, då är det inte misstag utan politisk styrning som pågår. Antingen från en aktiv anställd högerjournalist. Eller från en okunnig som rapporterar andras propaganda.
Man kan debattera vad som är värst.
Eller sucka, ta fram läggen och börja rätta det publicerade.
En av världens mest kända generaler dog till slut 102 år gammal.
Men kriget verkar fortsätta.
Vinnarna skriver historien, sägs det. Vem vann Vietnamkriget egentligen?

Tack till Ellis Wohlner för delandet av mail-texter.
 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se