5 juni 2014

Det finns inga icke-essentialister i rävgryt

Essentialism handlar om att tillskriva ett föremål dolda aspekter och att det är dessa aspekter som ger föremålet dess sanna identitet. Tron på det övernaturlig är en typ av essentialism. Det kan vara karma som avgör en människas öde eller en gud som tillskriver människan ett unikt värde. Religion är organiserat övernaturligt tänkande, organiserad essentialism.

Men essentialism återfinns i andra former som vanligtvis inte kopplas till det övernaturliga. Det kan vara värdet i en vigselring, som saknas i en exakt kopia av ringen, eller oviljan att hålla i en kokbok som tillhört Adolf Hitler. Av någon anledning tillskriver vi föremål värden, positiva eller negativa, värden som kan översättas i pengar. En målning är mer värd, innan det upptäcks att det är en förfalskning.

Alla människor hemfaller, är mer eller mindre, till essentiellt tänkande. Vi blir mer essientialister när vi är stressade och förmodligen hör detta ihop med det Daniel Kahneman kallar snabbt och långsamt tänkande. Under tidspress hinns det långsamma rationella tänkande inte med, överväldigande känslor blockerar kommunikationen med det rationella tänkandet.

Även om Humanismen är icke-essentiell, så tror jag det är svårt att vara helt icke-essentialist som människa. Vi har alla någon oreflekterad ritual för oss, en maskot, ett favoritplagg eller annat föremål med oförklarbart värde. Jag finner essentialism i Humanisternas ceremonier, dolda aspekter i en vigsel som ökar dess värde, andra protesterar mot detta.

Det finns anledning att granska sitt eget tänkande med avseende på essentialism. Det är lite inkonsekvent att kritisera religiösa för något som man själv praktiserar. Talesättet "There are no atheist in foxholes", kanske blir mer rätt i en bredare mening - Det finns inga icke-essentialister i rävgryt.

Bruce Hood är forskare inom experimentell psykologi. Han har studerat essentialism, framför allt hos barn. I podsändningen nedan berättar han om essentialism och övernaturligt tänkande.

30 kommentarer:

Patrik Lindenfors sa...

Nja, nu har du väl fått definitionerna om bakfoten. Detta är essentialism: http://sv.wikipedia.org/wiki/Essentialism

Men (den ofrivilliga?) tron att essenser kan smitta är oerhört intressant. Ett helt forskningsfält numera. Och en orsak till varför man inte bör helt lyssna på sina känslor när det kommer till etik.

Patrik Lindenfors sa...

Här finns en ännu klarare definition. Från ne.se
"essentialism, inom metafysiken uppfattningen att somliga av objektens egenskaper är essentiella (väsentliga) för objekten, medan andra egenskaper är tillfälliga. Detta kan förklaras antingen definitionsmässigt, som att egenskaperna nämns i definitionen av begreppet om objektet i fråga, eller som att de essentiella egenskaperna är de egenskaper objektet måste ha för att över huvud taget existera.

Mer vardagligt används ordet essentialism inom olika områden för att beteckna uppfattningen att någon speciell egenskap inte bara tillfälligt är förknippad med en viss typ av objekt, utan att egenskapen i fråga tillhör objektets natur. Att vara essentialist när det gäller exempelvis skillnader mellan manligt och kvinnligt tänkande innebär att man menar att sådana skillnader är oupplösligt förknippade med könet och att de ingår i mannens resp. kvinnans natur – de beror inte på t.ex. kulturellt betingade omständigheter."

(Jag blev lite noggrann om definitionen eftersom jag ibland själv är essentialist, eftersom jag tror på definitioner, vilket i ett visst avseende är essentialism baklänges, om ni förstår vad jag menar.)

JonasQ sa...

En liten randanmärkning;
Översättningen av "foxhole" till rävgryt träffar lite fel. Det borde bli: Det finns inga icke-essentialister i ett skyttevärn (skyddsgrop)
Men det finns kanske någon extra dubbelmening som jag inte förstod.

Ulf Gustafsson sa...

Jag köpte den beskrivning Bruce Hood gav, men ser inte den avgörande skillnaden mellan de två olika definitionerna.

Finns det en essentialism (metafysik) och en annan essentialism (psykologi)?

Patrik Lindenfors sa...

Jag gissar att man bara använder samma term olika.

Anders Bergdahl sa...

Hmm jag trodde essentialism ver helt utdött, speciellt när det gäller definitioner eftersom det i allt väsentligt är omöjligt att försvara essentialism i ljuset av framstegen inom språkfilosofi och vetenskapsfilosofi.
Man kan förvisso tro på definitioner, eller hålla dem för korrekta, utan att tro att något måste ha "nödvändiga egenskaper" för att kunna räknas som något.. fenomen som räknas in under samma begrepp har snarast familjelikhet...
Essentialism är också ett arv från religionen som vetenskapen först under senaste hundra åren börjat skaka av sig.

Nu kan ju kanske essentialism liknas vid "att tillskriva ett föremål dolda aspekter", nämligen essenser som självklart inte existerar som empiriskt observerbara objekt.
Essenser av all typer är metafysiskt nonsens.. typ...

Krister V sa...

Fast var kommer egentligen rävgrytet in i bilden?
Finns det något bevisat samband mellan essentialism och klaustrofobi?

Lost in translation?

Patrik Lindenfors sa...

Anders,
Ok, jag har inte läst språkfilosofi så jag har inte koll på det här. Jag tänkte så här: om man definierar X som havande egenskaperna Y och Z så blir Y och Z essensen av X (eller det är i alla fall inte fel att säga att Y och Z är essensen av X). Var går mitt resonemang fel?

Anders Bergdahl sa...

Jo något (X) definieras av en grupp språkanvändare som att det har egenskaperna Y och Z vid en tidpunkt T.
Dock kommer du kunna finna att begreppet (X) ibland används på ett annat sätt i språket, antingen av samma grupp vid annan tid eller av en annan grupp. Så vi finner en grupp som säger att något är X om det har egenskapen Z eller Y samt egenskapen Y2. Över tid och fler grupper märker vi också att några inte alls tycker att Z är en egenskap hos X samt att Y inte är nödvändig men att Y2 är nödvändigt..

Ska vi nu säga att en viss grupp har FEL.. nej i vardagsspråket kan vi inte det.
Det är därför en forskare som är noga i sina artiklar måst ge SIN definition eller saga att man använder en given definition i en viss teori eller version av teori.
Att bara säga evolution säger inte så mycket i en vetenskaplig artikel, eller hus :-)
Ordet betyder olika saker inom biologi och humaniora, det har olika betydelse inom olika special discipliner inom biologin, och så vidare. Evolution så som Darwin definierade det är väl inte relevant annat än som en högnivå definition eller ur en vetenskapshistoriskt perspektiv.
De flesta biologer skulle nog säga att denna definition "Evolution i biologisk mening är den process varigenom levande organismers egenskaper förändras från en form till en annan mellan successiva generationer." (Wikipedia) år så generell att den inte känns relevant... eller... många skulle nog mena att det måste finnas begränsade resurser att konkurrera om för att evolution ska äga rum.. men uppenbarligen inte alla.

Definitioner är helt enkelt KONVENTIONER, eller vanor.. vilket knyter an till ursprungsinlägget. Vi trillar ibland tillbaka på vanor i ställer för reflekterat tänkande eller reflekterade definitioner i ett visst kontext.

Patrik Lindenfors sa...

Anders,
Jag förstår att definitioner blir luddiga ibland. Men detta gäller väl inte alltid? Nog finns några definitioner som är statiska och absoluta. Matematiska definitioner, till exempel, är ju inte bara exakta och oföränderliga, utan har dessutom egenskapen att de inte existerar som något annat än definitioner. Så en "triangel" är en polygon som begränsas av tre icke-parallella linjer. Ritar någon en figur med fyra linjer så har de fel om de påstår att det är (en avbildning av) en triangel.

Ulf Gustafsson sa...

Tänkte att "rävgryt" skulle fungera, men jag hade nog fel, då det är ett talesätt.

Patrik Lindenfors sa...

Det här med essentialism stör mig lite. Jag sitter just och skriver om Humanism. Menar du alltså att det inte finns något sådant eftersom människor använder begreppet olika? Det gör det helt omöjligt att skriva om någonting - det gör det helt omöjligt att använda ord. (Vad är ett "ord"? Smakar det ost?)

Anders Bergdahl sa...

Att essentialism inte är möjligt innebär inte relativism men det innebär vad VI menar i när vi använder termer i skrift eller tal..
Humanism som livsåskådning betyder något annat än att man är humanist för att man läst humaniora eller när man kallar sig kristen humanist.. men det finns någon typ av familjelikhet (En term från Wittgensteins filosofiska undersökningar).
Så när vi använder termen "humanism" i en text så måste vi ofta ange vad vi i den texten avser..
Humanism finns men den har ingen metafysisk, magisk, essens.. Essenser existerar helt enkelt inte (annat än som begrepp på något som inte finns medvetandeoberoende, vilket också gäller enhörningar, trianglar och gudar).
Till och med matematiska definitioner förändras övertid, utom får väldigt förenklade system som Euklides geometri.. men intressant nog MÅSTE vi säga Euklides geometri då det finns andra geometrier dör de fem axiomen INTE stämmer.
Esuklides system är tillräcklig enkelt för att inte drabbas av Gödels ofullständighetsteorem. Annars leder ju Gödel på sätt och vis fram till Quines teser om oöversättbarhet samt omöjligheten att dra en skarp gräns mellan analytiska och syntetiska satser.
JAg anser att man måste läsa och begrunda Quines "two dogmas" (finns på nätet) om man ska förstå modern vetenskapsfilosofi.

Henrik Larsson sa...

Lost in translation indeed.
Med "There are no atheist in foxholes menar man ju att när faran är nära och allvarlig (farligare i skyttegrav än i rävgryt) ber de flesta till högre makter. Sedan är väl essentialismen i högsta grad levande som motsatsen till konstruktivismen i t.ex.nature/nurture debatterna i USA.
Pinker vs. Spelke etc. Kanske inte går att uppbåda en lika brännhet debatt vad gäller vad som gör någon till humanist, men det går nog att gräla om det med om man vill då filosofiska idéer har fler liv än katter.
Patrik går just nu t.ex. all out och testar eliminativ materialism.

Patrik Lindenfors sa...

Henrik,
Jag är inte eliminativ materialist.

Patrik Lindenfors sa...

Anders,
Det är väl bara parallellpostulatet som man förändrar?

Men det är vid sidan av problemet eftersom Eulidisk geometri är definierat av de fem postulaten. Att det finns andra geometrier förändrar inte definitionen.

Men jag får helt enkelt ta och läsa Quine så jag förstår vad du pratar om.

Henrik Larsson sa...

Patrik,

Ditt inlägg 16:35 andas eliminativ materialism litegrann men jag borde adderat en smiley.

Anders Bergdahl sa...

Henrik,

JAg vet inte vem som skulle kunna kallas essentialist, eller kalla sig, och samtidigt kunna något i ämnet. Dock finns det säkert konstruktivister som kallar alla som står för någon sorts empirism för essentialister...
JAg tror alla är ense om att språket och alla begrepp som används för att beskriva verkligheten är konstruktioner. Sedan finns det förvirrade filosofer som fått för sig att det gör verkligheten till en konstruktion, vilket lika självklart är ett felslut.

Vi borde nog alla kunna enas om att verkligheten existerar oberoende av oss med medvetanden men att vi endast kan konstruera beskrivningar av verkligheten utifrån våra sinnens begränsningar.
Dock kan den hypotetiskt deduktiva metoden fungera som hjälpmedel i att eliminera icke fungerande, felaktiga beskrivningar.

Anders Bergdahl sa...

PAtrik,

Nej som begränsad system så fungerar Euklides. Men poängen är att det är just som teoretiskt system med fem postulat.
Men definitioner av ting som faktiskt existerar, planeter, atomer, demokratier, är mycket mer problematiska... och det är ju sådana definitioner som är de vi är mest intresserade av.

Henrik Larsson sa...

Anders B,

Håller med. Inga essentialister de facto kanske i Akademia, men många ute på fältet som argumenterar på ett sätt som mycket väl skulle kunna kallas en sorts vardagsessentialism.

Patrik Lindenfors sa...

Anders B,
Hävdade inte du att det inte var någon skillnad mellan matematik och verkligheten i en annan tråd? Förvirring. Jag ska läsa Quine...

Nils sa...

Anders B,

Quine verkar var din husgud. Vilken filosofisk riktning anser du dig tillhöra. Ibland verkar du rätt postmodern. (Ja, jag vet jag är okunnig)

Anders Bergdahl sa...

Jag anser mig nog vara analytisk filosof.. det är den jag inspireras av.
att notera är att Quine var med och skrev under en protest lista ner postmodernisten Derrida blev heders doktor i Boston.. Så portmodernism är jag rätt långt ifrån, jag anser att det till största delen är svammel.

Ulf Gustafsson sa...

Patrik, ser du något problem i att kalla Humanismen icke-essensiell? (utan att säga att icke-essentialism är en essens av Humanismen ;-) )

Henrik Larsson sa...

Anders B.
Satt du igenom de 18 minuterna i ljudfilen i Ulfs intressanta öppningsinlägg?
Hoods vardagsessentialism har avsevärd relevans tyckte jag även om man kanske inte finner många öppna essentialister i akademia 2014.
Vore kul att höra vad du ansåg om detta.
Religionen som organiserad essentialism och att vi alla pysslar med det Hood kallar essentialism när vi bryr oss om vem som ägt en kokbok trots att den molekylära besmittningen torde vara försumbar;)
Implikationerna vad gäller predispositionen hos människor för religiöst tänkande är väl ganska uppenbar.

Patrik Lindenfors sa...

Ulf,
Jag börjar inse att jag gett mig ut på alltför djupt vatten utan att vara riktigt simkunnig, så jag backar ur diskussionen och ska läsa på lite mer...

Nils sa...

Anders B,

nej jag trodde nog inte på riktigt av du är en postmodernist. Men i vissa diskussioner tycker jag du relativiserat bort det mesta.

Jag har med behållning läst Stephen R C Hicks Postmodernismens förklaring – Skeptisism och socialism från Rousseau till Foucault.

Hans tes är:

När upplysningen misslyckades med att försvara sin uppfattning om förnuftet blev postmodernismen möjlig.
När socialismen sedan bröt samman blev postmodernismen nödvändig.

Jimmy sa...

Anders B,

Jag tror inte det är så där lätt att bara frikänna Quine från allt vad postmodernism heter. Det beror givetvis vad vi avser med postmodernism som är en ganska vag term. Visst, Quine är ingen fakta-konstruktionist, och ingen global relativist. Så långt, så bra. Men under sin tidiga karriär skrev Quine tillsammans med Nelson Goodman (där den senare har typiskt postmoderna långtgående relativistiska och konstruktionistiska drag) en artikel där de försvarade en variant av nominalism - vilken kommit att förknippas med en del postmoderna tänkare. Andra drag åt det postmoderna som kritiserats hos Quine är väl hans starka holism, nätverksteorin (web of belief), teorier som underbestämda av empiri, dragningar åt pragmatism, hans motstånd mot korrespondensteorin för sanning, etc. Själv tycker jag hans positioner i dessa frågor är intressanta och ibland vettiga, men de har ju kritiserats.

En annan intressant bit av Quine som kritiserats (vilken dock inte har så mycket med postmodernism att göra) är hans behaviorism och radikala empirism. Har jag förstått det rätt är empiri och sinnesdata den enda verkliga kunskapskällan. 2 + 2 = 4 gäller i princip enbart så länge vi inte gör tillräckligt många pålitliga observationer som visar något annat (att 2 + 2 = 5?). Quine köper nämligen ingen "fristående" a priori kunskap.

En (möjligen lite orättvis?) bild av Quines koppling till postmodernism är ju också det faktum att han utgör en huvudinspiratör för den ganska radikala postmodernisten - och analytiska filosofen! - Richard Rorty.

Ulf Gustafsson sa...

Patrik och Anders B,

Jag hade en fundering på icke-essentialism när jag skrev inlägget som gjorde att jag funderade på om det var helt förenligt med Humanism.

Jämför med Naturalism. Den finns i minst två former, metafysisk och metodologisk. Den första är jag tveksamt. De senare har jag inget problem att säga att den är en del av Humanismen.

Frågan är om det finns flera typer av icke-essentialism också, där en är mer tveksam att införliva i Humanismen.

Jag uppfattar att en metafysisk icke-essentialism motsäger en platonisk syn på matematiken. Och vad som är rätt där, är jag närmast okunnig om. Men ser att det kan vara ett problem som återstår att lösa och där det är klokt att inte ta ställning definitivt.

Patrik Lindenfors sa...

Anders & Ulf,
Nu har jag läst Quine tillsammans med avsnittet om analytiska och syntetiska satser hos Stanford. Informativt. Stanford har fördelen att de inte stannar upp vid Quine utan går vidare till ett mer pragmatiskt lingvistiskt resonemang. Det är nog där någonstans jag landar. Det går inte att exakt definiera essenser mer än i deras allra mest triviala form, men användningen av språket ger någon sorts majoritetsvägledning till vad dessa essenser ändå är. http://plato.stanford.edu/entries/analytic-synthetic/

"Carl's still really a bachelor, even though he's been married for years." De flesta vet vad en sådan mening betyder, även om den blir extremt jobbig att definiera sig fram till.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se