2 okt. 2014

Demokrati försvaras med debatt och mänskliga rättigheter

Den 1:a maj demonstrerade Svenskarnas parti i Jönköping. Några aktivister försökte stoppa demonstrationen genom att sätta sig i vägen. När aktivisterna inte, på polisens uppmaning, flyttade sig, greps de och åttalades. De fem dömdes av Tingsrätten som skyldiga till ohörsamhet mot ordningsmakten, men de fick inget straff. Det senare eftersom ordningsstörningen ansågs som ringa, men delvis också eftersom brottet "har motiverats av ett ställningstagande mot åskådningar och värderingar som är oförenliga med ett demokratiskt samhälle".

Många anser säkert att detta är en bra dom som både följer nuvarande lag, men samtidigt inte straffar en rättfärdig aktivism. Men den grundläggande frågeställningen finns kvar. Var skall gränsen dras? Vissa anser att aktivisterna skall straffas, som ett skydd av yttrandefriheten, andra att Svenskarnas parti (SvP) inte skall få demonstrationstillstånd överhuvudtaget - eller ens få verka som parti.

Jag är för tillfället någorlunda nöjd med nuvarande situation, eller rättar sagt jag ser inte hur en bättre lagstiftning kan uppnås.

SvP, ett nazistisk parti, tillför inget av värde till det svenska samhället. Samtidigt utnyttjar de värdefulla idéer, demokrati, yttrandefrihet och mötesfrihet, för kunna sprida sitt budskap. För att kunna genomföra sin demonstration är de också beroende av en välfungerande rättsstat. Yttrande- och mötesfrihet är inga absoluta rättigheter. De finns gränser för dem och de måste jämkas mot andra rättigheter eller värden. Kanske kan samhället förvägra SvP rättigheter som andra organisationer tar för givet, utan att de värdefulla idéerna tar skada?

Tre möjliga vägar:

1. Sverige har en lag som förbjuder hets mot folkgrupp, vilket även kan förmedlas via symboler. Om SvP regelmässigt bryter mot dessa lagar när de demonstrerar, så är det tveksamt att ge dem demonstrationstillstånd. Det vore nästan som om polisen anstiftade till brott. Att skandera "Sverige åt svenskarna" under en demonstration kanske inte idag bedöms som hets mot folkgrupp, men det är så nära man kan komma. SvP:s partisymbol har burits av andra nazistiska rörelser. I konsekvensens namn borde då denna vara en symbol för nazism, kanske även för nazismens brott, vilka vida spränger gränserna för hets mot folkgrupp.

De som vill stoppa Svenskarnas parti kan anmäla dem för hets mot folkgrupp. Om partiet inte döms, då behöver de argumentera för att Sveriges riksdag fatta beslut om en skärpning av lagen.

2. Sverige har anslutit sig till FN:s konvention för avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Enligt konventionen skall det vara straffbart att sprida idéer som är grundade på teorier om rasöverlägsenhet eller hat och att organisation som verkar för rasism skall olagligförklaras. När man läser om SvP:s politik är det svårt att inte associera till rasdiskriminering och rasism.

Om FN-konventionen gjordes till svensk lag, så skulle det finnas ett nytt kraftfullt medel mot nazism. Partiet kunde kanske förbjudas.

3. Demokrati, yttrandefrihet och mötesfrihet är något staten skall garanterar medborgarna. Det är värden staten skall försvara. Det uppstår en motsättning om ett politiskt parti nyttjar demokratin för att propagera för att demokratin skall försämras eller avskaffas. Skall staten försvara partisympatisörernas yttrandefrihet eller försvara yttrandefrihetens framtid? Denna motsättning kräver en avvägning, men ytterst måste staten ta ställning: Skall det vara möjligt att avskaffa demokratin, med demokratiska medel eller inte?

Demokrati är mer än majoritetsstyre. I den demokrati skall det finnas friheter och rättigheter en majoritet inte kan frånta minoriteter, även den minsta minoriteten, individen. Vilka dessa är behöver debatteras, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna är en utgångspunkt. Det behövs en etiskt diskussion om detta som skapar en etisknorm som är kraftfullare än stiftade lagar. Denna diskussion måste ske nu. När ett odemokratiskt parti sitter i riksdagen kommer det inte vara lättare.

Väg (1) och (2) har begränsningar och vissa problem. De som vill hetsa med ord och symboler anpassar sig och finner hela tiden nya ord och symboler. Språket är flexibelt och öppet för tolkning. Att förbjuda vissa ord och vissa symboler är därför delvis verkningslöst. Listan med förbjudna uttryck kommer växa hela tiden. Även rasism och rasdiskriminering kan döljas med omskrivningar. Partiprogram och slagord kan anpassas till lagstiftningen, men bakomliggande avsikten förblir den samma.

Sedan, för oss, som inte primärt vill förbjuda nazism, utan primärt vill försvara demokrati och yttrandefrihet, finns det andra politiska extremister som måste kontrolleras: fascism, extremistisk islamism och odemokratisk vänsterextremism. För detta finns ingen FN-konvention och listan på förbjudna uttryck kommer bli ännu längre.

Domen i Tingsrätten är bra. Detta eftersom den understödjer en fortsatt debatt om dessa gränsdragningsproblem. Fredliga aktivister kan hindra demonstrationer temporärt, tills polisen avlägsnar dem. Men det bör fortsättningsvis inte gripas eftersom brottet är så ringa att det inte medför någon straffpåföljd. Tingsrätten erkänner att det finns etiska värden och idéer som hotas av nazister. Nu kan vi fortsätta ha en öppen debatt om människors friheter och rättigheter. Yttrandefrihet är en av dessa, men det finns andra som är minst lika viktiga.

6 kommentarer:

Nils sa...

Sven Persson är en multihandikappad person och tillför inget av värde till det svenska samhället. Samtidigt utnyttjar han värdefulla idéer om demokrati och allas lika värde. För att kunna överleva är han beroende av en välfungerande välfärd. Välfärd är ingen absolut rättighet och måste jämkas mot andra rättigheter eller ekonomiska värden. Kanske kan samhället förvägra Sven Pettersson vissa delar av välfärden utan att den värdefulla idén om välfärdsstat tar skada?

Ulf Gustafsson sa...

Nils,

Antar att Sven Persson är en person och inte en idé - som nazism. Personer har rättigheter, inte idéer. Idéer kan faktiskt vara utan värde.

Eftersom anser nazism tillför något till vårt svenska samhälle,önskar jag veta vad detta är?

Hur är det med islamism tycker du också det tillför värde till det svenska samhället?

Nils sa...

Det var väl att hårdra saker, men jag reagerade starkt på din mening:

"Yttrande- och mötesfrihet är inga absoluta rättigheter. De finns gränser för dem och de måste jämkas mot andra rättigheter eller värden."

Hårresande tycker jag och ännu ett belägg för att humanisterna är ointresserade av yttrandefrihet. I en demokrati är yttrandefrihet en absolut rättighet - utan yttrandefrihet ingen demokrati.

Ulf Gustafsson sa...

Nils,

Som vanligt överdriver du.
Lyssna på A. C. Grayling
http://humanistbloggen.blogspot.se/2014/09/yttrandefrihet-och-frihet-i-sig.html

Nils sa...

Ulf,

förutom det jag reagerat på tidigare tycker jag att du i grunden argumenterar väl. Har dock några invändningar varav en fundamental…

"Att skandera 'Sverige åt svenskarna' under en demonstration kanske inte idag bedöms som hets mot folkgrupp, men det är så nära man kan komma."

Vilken folkgrupp skulle det vara hets mot, alla andra folkgrupper i hela världen?

"Men det bör fortsättningsvis inte gripas eftersom brottet är så ringa att det inte medför någon straffpåföljd."

I radiointervjun gjorde åklagaren klart att den här slutsatsen ska man inte dra. Där konstaterade hon att domstolen slagit fast att det Irving & Co gjorde är ett brott, men att påföljden kan bli olika beroende på omständigheter som är unika för varje händelse. Eftersom det här utslaget är ett sorts avsteg från praxis är det är rimligare att tro att det nästa gång blir påföljd. Skulle det här upprepas kommer domen garanterat att överklagas för att åstadkomma ett prejudikat.

Men...

"De som vill hetsa med ord och symboler anpassar sig och finner hela tiden nya ord och symboler."

Här kommer du in på kärnfrågan, det som är grundproblemet med lagen om hets mot folkgrupp och varför jag anser att den inte hör hemma i en demokrati.

Problemet är att det sliras på betydelsen av ordet "hets". Går man till Wiktionary får man svaret:

"/på ett omoraliskt sätt/ intensivt uppmana eller egga någon att göra något /dumt/

Du får inte hetsa dem till att dricka!
De hetsade hundarna till att slåss."

Det här säger att hets snarast är en fysisk aktivitet och inte något man skriver ner. Hets finns i namnet på lagen men förekommer inte i själva lagtexten där det sägs: "Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp…"

En som har skrivit om detta är Jan Tullberg i Tidskrift för politisk filosofi, nr 1 2013:

"Ett centralt argument för att förbjuda hets finns hos John Stuart Mill i hans klassiska skrift Om friheten (1859). Mill skiljer strikt mellan åsikten i sig och att framföra åsikten i en situation som kan leda till våld och exemplifierar med en spannmålshandlare som höjer sina priser. Kunderna har full rätt att kritisera och protestera mot detta beslut.

Begränsningar i denna rätt inträder först vid en demonstration utanför spannmålshandlarens hem, om det då föreligger en risk att folkmassan attackerar huset och dess innevånare. I en sådan situation finns legitima krav på retorisk återhållsamhet. Det finns en tröskel att ta till våld och om de potentiella våldsutövarna eggas så blir det lättare för dem att ta detta steg. Även konsekventa förespråkare av yttrandefrihet kan se det som rimligt att förbjuda hets; att i en dramatisk situation hetsa en annan person att misshandla någon är i det närmaste likställt med att själv delta i misshandeln.

Hets är därför inte i första hand att uttrycka en åsikt, utan att uppmuntra till våldsbrott."

Och om man köper den beskrivningen, vem var det som stod för hetsen vid demonstrationerna i Jönköping och Malmö? Är det inte i stället motdemonstranterna, antirasisterna, som skulle åtalats för hets mot folkgrupp?

Ulf Gustafsson sa...

Nils,

"Vilken folkgrupp skulle det vara hets mot, alla andra folkgrupper i hela världen?"

Först skrev jag inte att det var hets mot folkgrupp, utan mycket nära.

Om man ställer följdfrågor till de som skanderar "Sverige år svenskarna":
Menar ni norrmän? Danskar? Engelsmän?, så tror jag att det skulle framgå att de inte menar alla andra folkgrupper i hela världen.

Detta blir ett exempel på där omskrivningar gör det svårt att döma för hets mot folkgrupp, vilket är ett skäl till att problemet måste hanteras på annat sätt än göra lagen mer omfattande.

Åklagaren sa detta och skall självklart säga detta. Men i praktiken måste polis och åklagare prioritera sina resurser. Brott som inte ger något eller mycket ringa straff prioriterar de inte.

Hets kan även ske med ord. "På dem", "På dem" är nog en vanlig uppmaning till hundarna när det hetsas. Eller som i Mills text.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se