19 dec. 2014

Ny lag gör inte tolkningarna vid skolavslutningar enklare

Mikael Oscarsson, riksdagsledamot (KD), skriver i UNT om att skolavslutningar skall kunna förmedla ett kristet och "självklart" kulturarv:
För oss kristdemokrater är det en självklarhet att försvara möjligheten att hålla skolavslutningar i kyrkor. Samlingarna är påminnelser om vårt lands kristna kulturarv och om varför vi firar jul.
Det kan hända att kristdemokrater behöver en årlig påminnelse om varför de firar jul, men Oscarsson kan inte utgå från att övriga har samma behov. Sedan firar vi helt enkelt jul av olika anledningar och det finns ingen "rätt" anledning. Om man skall lära sig varför svenskar i allmänhet firade jul för 100 år eller 1000 år sedan, får man gå på en historielektion, inte till kyrkan. Till kyrkan går man för att fira kristmäss.

Artikeln är skriven med anledning av den av förra regeringens föreslagna förändringen av skollagen, där det föreslås att "enstaka konfessionella inslag" skall tillåtas:
Trots första stycket får det i annan utbildning än undervisning förekomma enstaka konfessionella inslag som syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets kulturarv. Deltagandet i sådana delar av utbildningen som innehåller konfessionella inslag ska vara frivilligt.
Oscarsson debattinlägg innehåller fler konstiga och kristocentriska resonemang, men jag skall bara ta upp ett till. Han skriver avslutningsvis att "Tolkningsproblematiken blir bra mycket mindre i det nya lagförslaget." Detta är förmodligen en allvarlig felbedömning.

I författningskommentarerna till lagförslaget står det:
Det är inte möjligt att uttömmande reglera exakt vilka inslag som kan täckas av den föreslagna regleringen, men det kan t.ex. handla om att sjunga psalmer eller andra sånger och musikstycken som är kopplade till den aktuella högtiden även om dessa har ett konfessionellt innehåll. Det kan också innebära att en präst eller andra med motsvarande roll medverkar i högtiden. Det ligger självfallet i sakens natur att en präst både är och uppfattas vara en representant för konfessionen. I de fall en prästeller motsvarande medverkar vid högtiden bör denne tillåtas att utföra handlingar som måste betraktas som konfessionella. Däremot bör det inte få förekomma att barn eller elever känner sig tvingade att delta aktivt i inslag med konfessionell prägel. De bör t.ex. inte uppmanas eller förutsättas aktivt delta i bön. Trosbekännelse bör inte heller förekomma.
Ett exempel för att understryka tolkningssvårigheten. Får prästen säga "Vi ber - Vår Fader"? Är det en uppmaning? Förutsätts eleverna delta?

Att det fortfarande kommer blir bedömningssvårigheter, men med fler konfessionella inslag, inser de som tänkt efter. Justitieombudsmannen skriver i sitt yttrande:
Syftet är att förtydliga regelverket och skapa ett större utrymme för förskolor och skolor att anordna samlingar i kyrkor och motsvarande lokaler. [...] 
Rent allmänt kan anföras att det även vid den praktiska tillämpningen av den föreslagna undantagsbestämmelsen, som tillåter enstaka konfessionella inslag bara under vissa omständigheter, sannolikt kommer att uppstå svårbedömda gränsdragningsfrågor. Det kan alltså befaras att den nya bestämmelsen i skollagen inte kommer att göra det lättare för skolledare att veta hur aktiviteter ska utformas för att vara förenliga med skollagen. Det uppgivna syftet att förtydliga regelverket uppnås med andra ord inte
Och myndigheten som har till uppgift att granska skolans verksamhet håller med:
Skolinspektionen instämmer i att det finns ett behov att tydliggöra vad som ska gälla
beträffande skolavslutningar och andra sammankomster i kyrkan för skolor med offentlig
huvudman.
[...] Skolinspektionen är emellertid tveksam till att det nu aktuella förslaget bidrar till att tydliggöra detta. Förslaget som det nu är utformat väcker enligt Skolinspektionen fler frågor än klargöranden.
Förhoppningsvis lyssnar regering och riksdag i allmänhet mer på dessa myndigheter, än på de som missionerar för att det kristna kulturarvet skall återuppstå. Det behövs inte mer konfessionella inslag i skolan, utan istället behövs insikten att skolavslutningarna först och främst är till för eleverna. Därför skall de utformas så de passar alla elever.

45 kommentarer:

Lars Torstensson sa...

Har Humanisterna skrivit något remissvar till utredningen. Vad säger i så fall det?

Patrik Lindenfors sa...

Jodå, jag har skrivit ett tillsammans med resten av styrelsen. Jag ska se om jag kan lägga det här imorgon.

Nils sa...

Ulf,

"Det kan hända att kristdemokrater behöver en årlig påminnelse om varför de firar jul, men Oscarsson kan inte utgå från att övriga har samma behov. Sedan firar vi helt enkelt jul av olika anledningar och det finns ingen "rätt" anledning. Om man skall lära sig varför svenskar i allmänhet firade jul för 100 år eller 1000 år sedan, får man gå på en historielektion, inte till kyrkan. Till kyrkan går man för att fira kristmäss."

Du är rolig du. Det har sagts om Patrik N att han numera trampar i postmodernismens nötta spår, med du klafsar ännu djupare i detta träsk. Misstänker starkt att när man gått ner sig tillräckligt djupt förvandlas man till ett troll.

Ulf Gustafsson sa...

Nils,

Vad i det jag skriver är postmodernism?
Var ligger felet i detta?
Hur resonerar man på ett rimligare sätt?

Göran sa...

Varför firar du jul Nils?

Anders Hesselbom sa...

"Varför firar du jul Nils?"

Ja, Nils... Rätt vidskepelse eller The Kristet Avfärdande. Välj med omsorg...

Göran sa...

Det var bara en nyfiken fråga med anledning av Nils kommentar till Ulf. Han behöver inte alls välja sina ord. För mig betyder julen julklappar på ont och gott.

Prövar att upprepa min fråga till dig Anders som jag ställde i din senaste tråd;

"Ska vi betrakta det som ett personligt genombrott att du nu säger att Guds existens inte kan fastställas vetenskapligt?"

Anders Hesselbom sa...

Göran,

"Ska vi betrakta det som ett personligt genombrott att du nu säger att Guds existens inte kan fastställas vetenskapligt?"

Vetenskap handlar om att säkerställa kvalité. Endast existerande väsen och fenomen kan därför få sin existens verifierad av vetenskapen. Gudar, demoner, djävlar och älvor är därför inte föremål för vetenskapen. Det är snarare tvärt om: Tack vare vetenskapen så vet vi vilka existensanspråk som inte längre behöver tas på allvar. Svaret på frågan är nej - jag har aldrig hävdat något annat.

Nils sa...

Göran,

för att det är en kristen tradition som jag har ljusa minnen av från min barndom och fortfarande uppskattar.

Idag är jag inte troende och har lämnat kyrkan, men ser ingen anledning att för den skull avfärda allt som kyrkan gör eller står för.

Ulf gör samma fel som feministerna som i sin jämställdhetsfundamentalism inte i första hand vill höja kvinnans status utan sänka mannens och helt avskaffa könen.

Eftersom inte alla tycker det är "rätt" att fira jul som en kristen högtid vill Ulf genom sin relativistiska argumentation slänga ut barnet med badvattnet genom att hävda att de kristna firar den på felaktiga grunder.

Samma logik som som antirasisterna tar till när de ska bevisa att det inte finns något svenskt överhuvudtaget: julgranen är ingen svensk tradition, det var tyskarna som kom på den idén.


Ulf,

därför att jag tycker att du i stycket jag citerade för en gymnasial trotsargumentation. När jag läste det kom jag direkt att tänka på Peter Santessons förord till Stephen R C Hicks bok Postmodernismens förklaring där han berättar om sina två pojkar och deras "postmodernistiska" bråk vid frukostbordet.

I det förordet skriver om erfarenheter från universitetstiden som beskriver en del trådar här:

"Tänk så mycket mer arbete som krävs för att själv försöka belägga något i stället för att virka ihop några finurliga ironier över andras försök att hitta "sanningen". Tekniken var rätt enkel när man väl fick kläm på den. I stället för att försöka besvara en fråga (svårt!) kunde man ge sig på själva frågan som sådan och plocka sönder den – liksom upprepa den inom "citationstecken" som om den var felställd, suspekt och full av dolda avsikter. Att analysera vilken effekt en hög skattekvot har på tillväxten är ytterst komplicerat. Att göra språkliga piruetter kring vad frågeställaren egentligen menar med "skattekvot" och "tillväxt" klarar däremot vem som helst."

Ulf Gustafsson sa...

Nils,

Kul att bidrar med ett citat som jag anser stämmer på hur du beter dig här. "Tänk så mycket mer arbete som krävs för att själv försöka belägga något i stället för att virka ihop några finurliga ironier över andras försök att hitta "sanningen"...".

"Ulf gör samma fel som feministerna som i sin jämställdhetsfundamentalism inte i första hand vill höja kvinnans status utan sänka mannens och helt avskaffa könen."

Om statusen på ditt julfirande hänger på att jag och andra skall fira på det sätt du vill fira, javisst, då sänks statusen på ditt firande. Om inte och du tolererar att vi kan ha olika uppfattning om hur och varför man firar, då har du inget att frukta av det jag skriver.

"Eftersom inte alla tycker det är "rätt" att fira jul som en kristen högtid vill Ulf genom sin relativistiska argumentation slänga ut barnet med badvattnet genom att hävda att de kristna firar den på felaktiga grunder."

Att det inte finns ett rätt sätt att fira jul, innebär inte att de sätt kristna firar är på sker på felaktiga grunder. Kristna har samma typ av grund (i bästa fall traditioner och känsla av meningsfullhet) som alla andra som firar jul.

Patrik Lindenfors sa...

"Vi anser att förslaget att göra ändringar i skollagen, skolförordningen och gymnasieförordningen i syfte att tillåta konfessionella inslag i den svenska allmänna skolan är ogenomtänkt och något som bör avfärdas. Vi grundar vårt ställningstagande på följande.
1. Den allmänna skolan ska välkomna alla elever, något som givetvis även bör gälla på den allmänna skolans avslutningar. En av orsakerna att den allmänna skolan är konfessionsfri är för att alla elever ska känna sig precis lika välkomnade i skolan. Att frångå detta för skolavslutningar är direkt kontraproduktivt då det sänder en tydlig signal – från statsmakterna! – att alla elever inte är lika välkomna för att fira avslutningsdagen; en signal att arbetet kanske är gemensamt, men inte den avslutande festen. Det här är helt fel budskap i dagens multikulturella samhälle. Här måste man också väga in det faktum att diskussioner kring skolavslutningar är väldigt uppmärksammade, så en sådan här signal skulle bli väldigt tydlig.
2. Skolavslutningen är inte en del av undervisningen, men den skulle i det aktuella förslaget i alla fall användas på det sättet – undervisning om ”samhällets kulturarv”. Undervisning ska bedrivas på undervisningstimmarna och då på ett kompetent och opartiskt vis. Skolavslutningen är dock inte ett undervisningstillfälle, något som framhålls på flera ställen i remissen. Med det aktuella förslaget skulle dock en del elever i alla fall få extra undervisning i ”samhällets kulturarv”, något de andra eleverna skulle gå miste om. Dessutom skulle denna undervisning vara partisk och konfessionell. Problemen med detta är flera. Dels är det oklart varför bara de elever som kan tänka sig att delta i skolavslutningar i kyrkan behöver denna undervisning. Dels är det oklart varför bara de elever som går på skolor som råkar ha skolavslutningar i kyrkan behöver denna undervisning. Dels är det oklart varför just undervisning om ”samhällets kulturarv” ska få vara partisk och konfessionell. Att man i promemorian använder argument om att ”överföra och utveckla traditioner” samtidigt som man försöker påskina att man inte ser avslutningen som ett undervisningstillfälle illustrerar väldigt bra hur illa genomtänkt förslaget är.
3. Att elever ska kunna avstå från skolavslutningar i kyrkan är ingen lösning för dem som inte vill delta i konfessionella skolavslutningar. Det är djupt problematiskt och stötande att utbildningsdepartementet lägger ett förslag som innebär att vissa elever ska behöva skylta med sin ideologiska eller religiösa övertygelse för sina kamrater och lärare. Ideologisk och religiös övertygelse är något som bör få vara var och ens privatsak.
4. Skolavslutningens fokus bör ligga på skolans elever. Vissa elever skulle med det aktuella förslaget inte kunna vara med på sin egen avslutning. Detta för att tillfredsställa en liten grupp vuxna som mest verkar vilja att det ska vara som när de själva var barn. Det aktuella förslaget lägger därför fokus på helt fel målgrupp. Skolavslutningar är de nuvarande elevernas tillfälle att fira terminsavslutningen, inte ett tillfälle för vissa vuxna att få vara nostalgiska.

Patrik Lindenfors sa...

5. Skolavslutningar i kyrkan är inte något traditionellt kristet och förekommer inte på de flesta skolor i Sverige. Det är således en marginell del av både kristendom och det typiskt svenska. Att tala om ”samhällets kulturarv” är därför direkt felaktigt.
6. En förändring av i skollagen, skolförordningen och gymnasieförordningen i syfte att blidka en traditionalistisk kristen grupp skulle skicka en väldigt synlig signal till det omgivande samhället om att den svenska staten ger fördelar till kristendomen framför alternativa livsåskådningar. Detta trots att de flesta barn och ungdomar i de aktuella åldrarna inte tror på någon Gud och att vi får ett allt större antal människor med annan kulturell bakgrund i skolsystemet, nya svenskar som vi bör göra allt för att välkomna.
7. Majoriteten av svenska ungdomar har en icke-religiös livsåskådning av något slag. I undersökningar uppger 45 % av Sveriges befolkning att de har en religiös livsåskådning. Störst andel religiösa finns bland dem som är mellan 65 och 85 år gamla, där 65 % svarar ja på frågan. Bland yngre däremot, i gruppen mellan 16 och 29 år, uppger bara 28 % att de tror på en gud. Det aktuella förslaget skulle därför drabba större delen av Sveriges ungdomar, inte bara en marginell andel Humanister eller elever med annan tro än den kristna.
Humanisterna har i många år förespråkat en kompromiss i den här frågan, nämligen att tillåta skolavslutningar i kyrkorummet men ge prästen ledigt. På en del orter finns inga andra lämpliga och stämningsskapande lokaler tillgängliga för skolavslutningar än kyrkolokaler, så det kan vara praktiskt svårt att hitta bra alternativ. Det är också inte nödvändigtvis konfessionellt att bara vistas i en kyrkolokal. En präst som predikar och läser välsignelser är däremot ett direkt konfessionellt inslag och således olämpligt i den allmänna skolan. Kyrkolokalerna är betalade av allmänna medel över århundraden, så det är ett högst rimligt krav att allmänna skolor ska kunna låna dessa lokaler."

Göran sa...

Här är en rapport från verkligheten som Nils mycket lätt skulle kunna avfärda som postmodernism och som därmed ger termen ytterligare ett exempel på dess betydelselöshet.

http://www.nytimes.com/2014/12/21/magazine/praying-for-common-ground-at-the-christmas-dinner-table.html

Staffan Gunnarson sa...

Patrik L,

"På en del orter finns inga andra lämpliga och stämningsskapande lokaler tillgängliga för skolavslutningar än kyrkolokaler, så det kan vara praktiskt svårt att hitta bra alternativ."

Det här synsättet har förvånat mig storligen även tidigare. Dels är "stämningsskapande" något väldigt subjektivt. Själv avskydde jag alltid skolavslutningar i kyrkan, eftersom jag upplevde rummet som extremt kallt, olämpligt och dåligt anpassat för barns behov. Litet skrämmande faktiskt. Det finns heller inga krav på att hela skolan ska samlas vid dessa avslutningar, utan man kan dela upp i olika klasser till hanterbara kvantiteter, säkerligen i befintliga lokaler - eller andra möjliga att utnyttja, som t ex idrottsanläggningar - och där eleverna själva får chansen att använda sin fantasi till att utsmycka och forma arrangemanget (jfr humanistisk konfirmation). På mina barns skola fungerar detta alldeles utmärkt att ordna i entréhallen och bristen på fantasi och konstruktiv vilja, samt pro-kristna attityder i kommun- och skolledningar är inte direkt något sekularister bör tillmötesgå med kapitulation.

Dels är normalisering av kyrkan som del i samhälle och skola (med eller utan präst) i sig negativt från sekulariseringsperspektiv - lika olämpligt som det vore att alltid fira med ett visst politiskt parti eller på t ex McDonalds, även om de kanske gladligen skulle bjuda alla barn Happy meal en gång om året.

Kyrkogång bäddar för konfession, vördnad och respekt för denna institution -inte bara byggnaden, såvida den inte är helt strippad på religiösa symboler och omdesignad (men så lär inte bli fallet i aktiva församlingar). Det finns säkert svenskar som har mer aversioner mot kyrkan än vad de har emot t ex SD och att alla skulle tvingas skicka sina barn till det partiets lokaler vore otänkbart, så varför till kyrkan? (Det skapar då i stället olust hos vissa familjer inför ledigheten, vilket vi entydigt bör beklaga, inte "kompromissa" bort.)

Slutligen är det tveksamt att förvänta att en fri kyrka ska erbjuda lokaler utan rätt att bestämma över vad som ska ske i dessa eller att få möjlighet att själv få presentera sitt budskap. Det är en stor fördel att hålla en rent sekulär linje, utan att ö h t blanda in kyrkan i skolan eller skolan i kyrkan Ev. kompromisser med kyrkor är något kommunala skolansvariga får ta ansvar för, men inget humanister bör underlätta och legitimera.

Patrik Lindenfors sa...

Staffan,
Jag tycker tvärtom. Kyrkolokalerna har samhället tvingats finansiera under tusentalet år. Självklart har vi rätt till dessa lokaler utan att prästerskapet ska lägga sig i. Ju fler världsliga verksamheter vi kan förlägga dit desto bättre. Det är i längden en form av avsakralisering det handlar om.

I mina barns skola håller vi hus först i klassrummet, sen ute. Fungerar bra det också.

Patrik Lindenfors sa...

Göran,
"That’s all religion is, really: a language made up of symbols and metaphors that allow people to communicate, to themselves and to others, the ineffable experience of faith." Det var en udda definition han hade.

Staffan Gunnarson sa...

Risken uppenbar att i stället påsakralisering av barnen välsignas av intet ont onande ateister. Det känns som ett väldigt bakvänt, principlöst och inkonsekvent resonemang.

Ingen föreslår ju att alla barn regelbundet ska gå i kyrkan för att avsakralisera den, vilket vore den naturliga följden om man menade allvar med detta - bara vissa elever, i skolor med företrädesvis ledare (och föräldrar, kommuninvånare) som vurmar för denna "kyrkotradition".

Beklagar, men det känns som självmål. Glad ändå att dina barn kommer ut och slipper eländet!

Patrik Lindenfors sa...

Staffan,
Varför inte föreslå detta? Jag har i alla fall skrivit om det i någon artikel - att kyrkan borde hyras ut i helt andra ändamål för att finansiera driften. Till Halloweenkalas, till bönelokaler för muslimer, till helt sekulära bröllopsfester och så vidare. Det finns många sätt att använda alla landets kyrkolokaler som är bättre än det de används till idag.

Krister V sa...

Lysande idéer, har några fler kreativa förslag:

Runstenar - reklamskyltar
Kyrkklockor - högtalare med reklamjinglar
Glasfönster med religiösa motiv - dekorativa ljuslyktor
Dopfuntar - fågelbad

Nils sa...

Göran,

ja det var ett nytt knippe dumheter från Aslan. Dels religionsdefinitionen Patrik nämnde men också det här med "America in the 21st century: multiethnic, multicultural, multireligious".

Men hänvisning till diskussionen om Söders uttalanden nyligen kan man säga att USA – liksom Sverige – består av olika nationer. Liksom Söders belackare försöker Aslan ge sken av att det multikulturella smält samman till nån sorts enhet, medan verkligheten är att segregationen är närmast total.

Staffan,

du verkar ta religion på större allvar än de religiösa gör, du verkar tro att barnen verkligen blir välsignade när de välsignas.

Min byskola låg för långt från kyrkan, så jag har aldrig upplevt en skolavslutning i kyrkan. Jag bryr mig egentligen inte nämnvärt, men stör mig på humanisterna fundamentalism i frågan och deras strävan att slänga ut barnet med badvattnet.

Det känns som om det mest är ni och Camilla Grepe som bryr er. Dessutom är er strävan förenad med risker enligt Ante Jackelén. Igår råkade jag zappa förbi rundabordssamtal om religion där ärkebiskopen förklarade att göra religion till enbart en privatsak, är lika farligt som teokrati...

Ulf Gustafsson sa...

Nils, du har fått metaforen om bakfoten. Humanisterna kastar ut barnet (jesusbarnet) och behåller badvattnet (kyrkan).

Krister V sa...

För en gångs skull håller jag med Ulf, en mycket talande metafor...!

Staffan Gunnarson sa...

Patrik L,

Jag gillar inte kyrkor och skulle aldrig föreslå något för deras användning, det överlåter jag med varm hand till deras ägare avgöra - oavsett vem det är som byggt eller köpt denna byggnad. Ibland besöker jag dessa byggnader pga kulturhistoriskt resp religionskritiskt intresse, men då mer att se som museum.

Om humanister skulle vilja ha en strategi för att avsakralisera kyrkor och tempel, så blir första frågan om det är de överflödiga byggnader, som resp. samfund inte längre har bruk för vi menar eller om man smygvägen ska exploatera dessa för andra ändamål för att försvaga deras koppling till en ännu levande religion. I det sistnämnda fallet skulle kanske inte kyrkoansvariga vara så pigga på att låna ut sina lokaler till sekulära skolavslutningar, av förståeliga skäl. Det känns närmast oetiskt att driva en sådan linje - och kontraproduktivt, gissar jag (så länge Kristus hänger där på sitt kors längs väggen och skrämmer barnen).

I alla händelser bör en sådan uttalad strategi öppet diskuteras, problematiseras och förankras innan den kan gå som officiell policy för humanistorganisationer. Jag har aldrig vare sig i Sverige eller internationellt hört talas om att humanister skulle göra anspråk på verksamma religiösa samfunds lokaler, det verkar märkligt långsökt och moraliskt oriktigt - däremot kan vi kräva kompensation (så som sker i Norge, extrapengar till kyrkorenoveringar ger t ex motsvarande summa till Humanisterna där).

Slutligen har jag heller aldrig varit tilltalad av idén att skapa egna tempel i positivismens, vetenskapens eller ateismens namn, som Comte, de Botton eller senare sekulära samfund förespråkat på sina håll. Att Karl-Johans-rotundan på Skeppsholmen brukas för olika ändåmål numera är däremot klart i sin ordning - men oxå på initiativ av SvK själv. Den är dessutom mer lämpad och mer neutral i sin utformning.

Patrik Lindenfors sa...

Krister,
Man måste värna kulturarvet, självklart. Men det finns tusentals kyrkor runt Sverige, bland annat en hel hop med "Tegnérlador". Allt detta behöver sannerligen inte bevaras i ursprungsversion. Däremot bättre än hur de kristna behandlat andras kulturarv, men det behöver jag väl inte nämna.

Staffan Gunnarson sa...

Nils,

Om skolbarn varje avslutning går till McDonalds eller en fest anordnad i Humanisternas lokaler, så kommer de automatiskt att förknippa denna högtid med hamburgerkedjan resp oss. Likadant om det gäller kyrkan.

Däremot kan det vara bra att höra en präst tala vid varje avslutning. Själv blev jag i alla fall ateist av att tvingas genomlida detta under min uppväxt. Jag vågar dock inte rekommendera detta generellt, eftersom min upplevelse möjligen kan vara rent personlig.

Göran sa...

Nils, som jag skrev så var det en rapport från verkligheten och en fördomsfull människa som du upplever naturligtvis det som främmande. USA är en smältdegel av religioner och även om ordet "multi" sätter ordentligt fart på dina känslor som svalt hela den nyfascistiska vågen med hull och hår, så är det ett faktum ända inne i Aslans hem att USA är ett multireligiöst land.
Aslan har expertisen i området och är erkänd för detfa i breda kretsar. Därför fungerar också hans definition av religion alldeles utmärkt.

Camilla Grepe sa...

Nils, (2014-12-22 13:25)

Ibland tror jag att det bara är jag som bryr mig om den här frågan. Humanisterna var i alla fall på min linje fram tills dess att Björn Ulvaeus gick ut i pressen och argumenterade för skolavslutning i kyrkan.

( http://www.dn.se/insidan/ateisten-som-finner-ro-i-kyrkan/ )

Sedan den artikeln har det varit ganska tyst om kyrkans ihärdiga arbete att ta sig in i skolan med alla, dess till buds stående, medel.

Jag är den första att beklaga att så många remissvar inte beaktar vad FRIVILLIGHETEN har förutsättningar att göra för att sedvänjan ska tillåtas att förtvina och självdö. Nota bene, det handlar inte om att begära befrielse, utan att låta jippot vara frivilligt. En otroligt viktig skillnad!

Det lagförslaget gör - utöver det smått sensationella i att faktiskt föreskriva frivillighet - är att det legitimerar det som redan pågår.

Notera dessutom Skolinspektionens senaste besked: Att bön och välsignelse är helt okej så fort man kallar det "en del av undervisningen".

Nu har vi alltså ett myndighetsprejudikat att traditionsenligt adventsfirande med bön och välsignelse är helt i sin ordning eftersom det anses vara en del av undervisningen.

Att i det läget haka upp sig på kvantitet är löjligt. Frivilligheten är KVALITET, men den säger man nej till. Märkligt.

Patrik Lindenfors sa...

Staffan,
En öppen och vild diskussion kring detta skulle jag välkomna. En idé för ett framtida Humanistmöte, tycker jag.

Patrik Lindenfors sa...

Men tills dess tycker jag det är en bra strategi att vara den kompromissvilliga parten i den här konflikten. Använd mest lämpliga lokal men ge prästen ledigt, helt enkelt. Skolavslutning i ett museum? Finfint.

Lennart W sa...

"Kristmäss"?
Google ledde till en lite rolig träff på ett språkligt plan:
LÄÄÄÄST KRISTMÄSS...
Vilket språk imiteras?
Vilket språk är imitatörens eget?

Sen kan jag nog iofs tänka mig ganska många skäl till att gå till kyrkan. Varav en del religiösa. Är ju t ex inte sällan även rätt så intressanta byggnadsverk, speciellt då kanske medeltida katedraler. (Lite färgad här av Ken Folletts förord till min upplaga av "the pillars and the earth". Där han jämför de projekten med det lite mer nutida Apolloprojektet och ser en rad likheter. Till saken hör att Follet inte ser sig själv som religiös. Och ändå fick för sig att skriva en tjock roman, en bestseller, om ett katedralbygge.)

Detta om bloggposten. Och kanske även ett litet test på hur öppen och vild diskussionen får vara. Är jag för lite religionsraljerande nu för att anses hålla mig till ämnet?

Lennart W sa...

Follets förord till "pillars...". Om någon ev är intresserad.

Patrik Lindenfors sa...

Lennart,
Du får förstås svamla om vad du vill inom modereringsreglerna. Du är en av våra främsta reklampelare och för detta tackar vi så mycket. God jul!

Patrik Lindenfors sa...

För övrigt är kunskap om arkitektur inte något religiöst utan en högst vetenskaplig konstart.

Staffan Gunnarson sa...

Patrik L,

Diskussion, javisst.

Problemet är att det redan i remissvaret står att "På en del orter finns inga andra lämpliga och stämningsskapande lokaler tillgängliga för skolavslutningar än kyrkolokaler", medan det för mig är självklart att kyrkan aldrig kan vara en lämplig lokal för en sekularist och för mig personligen inte heller kan skapa önskvärd stämning anpassad för skolbarn, vilket däremot på ett inkluderande sätt med fördel går att åstadkomma i klassrummet, gymnastiksalen eller annorstädes, med hjälp av eleverna själva.

Kyrkan har en högst medveten strategi att bevara traditioner och boosta sin cred genom bl a att samarbeta med skolor och där bör humanister inte gå dem till mötes, svika dem som med rätta protesterar mot kyrkogången och underminera sina egna principer om skilsmässa kyrka-stat. Traditioner och ceremonier är snart det enda grepp som återstår för kyrkan, när det gäller att locka folk till sig och det är strategiskt olyckligt att vi frångår självklara ideal och krav om icke-religiösa lokaler i skolsammanhang. Det är en helt onödig reträtt från vår sida och inte vårt ansvar att lösa.

Vi sitter inte i maktställning, det är det politiker och skolledare som gör. Varför gå kristnas ärenden? För mig är kyrkan i sig minst lika stort problem som en präst. Vi behöver inte kompromissa, bara som idéorganisation försvara de principer vi står för. Det tjänar debatten på.

Övriga frågor kan väl diskuteras, men jag är personligen inte så intresserade av dem - mer av att samhället bör kompensera med rik arkitektur och värdiga lokaler för sekulära ändamål, som humanistiska ceremonier(då ej för skolan). På detta området finns en enorm, slumrande potential, ett helt nytt kulturområde, som bl a Åse Kleveland tagit tag i i Norge. Var offensiva och nytänkande i stället för defensiva och konserverande! (Låt kyrkan tyna bort i frid, kyrkorummet kan upplevas som kvävande.)

Camilla Grepe sa...

Synsättet att något odefinierat "vi" ska ha kompromisslös tillgång till kyrkolokaler bara för att våra förfäder tvingades betala för dem leder helt galet.

Hur många fler lokaler - som vi just i detta nu - finansierar över skatten, ska vi ha motsvarande rätt till?

Risken är uppenbar att Humanisterna görs till åtlöje, för att man inte klarar av att i teorin respektera så fundamentalt grundläggande principer för en demokratisk rättsstat som äganderätten.

Kyrkobyggnaderna tillföll Svenska kyrkan vid kyrka-stat-separationen. Man kan tycka vad man vill om det, men ens åsikter upphäver inte det faktiska förhållandet. Ägandet och därmed bestämmanderätten för hur lokalerna ska användas är uteslutande en fråga för kyrkan.

Ingenting hindrar att Humanisterna engagerar sig i den dagsaktuella frågan om hur kyrkolokaler ska användas, när kyrkan nu av ekonomiska skäl och i allt snabbare takt, tvingas avyttra dem.

Ulf Gustafsson sa...

Personligen ser jag inte behovet av att ha skolavslutningar i kyrkan. Jag ser gärna att kyrkorna används till annat än traditionellt kyrkliga aktiviteter, men helst inte skolavslutningar. Då skolavslutningarna skall passa alla är en livsynsmässigt "neutralare" lokal att föredra. Men jag inser att även andra lokaler kan ge liknande negativa associationer, t.ex. kan en idrottshall ogillas av de som hatar idrott.

Camilla, nu överdriver du rejält när du skriver "kompromisslös tillgång till kyrkolokaler". Det har väl ingen hävdat?

Camilla Grepe sa...

Dagens skolavslutningar i kyrkor är kompromisser, just för att de bryter mot skollagens skrivning om icke-konfessionell skola. Kompromissen ligger i att prästen får tillfälle att prata för kyrkan vid detta tillfälle.

För övrigt skulle jag bra gärna vilja se en beskrivning av hur Humanisterna tänker sig denna prästbefriade skolavslutning i kyrkan? Vilka maktmedel räknar man med att kunna använda för att prästfriheten ska kunna garanteras?

Ulf Gustafsson sa...

Camilla,

Det är hur enkelt som helst. Skolan hyr/lånar lokalen under en viss tid och prästen gör något annat än befinner sig i kyrkan under den tiden.

Om Humanisterna hyr en lokal på ABF behöver vi inte uttryckligen tala om att ABF:s ledning inte skall närvara och tala om ABF:s verksamhet eller historia.

Göran sa...

Bra att ni kan ha olika åsikter inom Humanisterna. Kanske lätt blir så med olika grader av ogillande av religiösa attribut.
Mer och mer kommer bekännelser om bejakande av andlighet bland humanister. Man kan känna andlighet tydligen även om man har uppenbara problem med att definiera den.

Lars Torstensson sa...

Jag tycker också att det är en olyckligt att remissvaret skriver: "Humanisterna har i många år förespråkat en kompromiss i den här frågan, nämligen att tillåta skolavslutningar i kyrkorummet men ge prästen ledigt." Det är ett svek mot sekularismen. Ty hela kyrkorummet är präglat av konfessionalism, oavsett om en präst talar eller ej. Kors och krucifix är upphängda här och där, altartavlan framställer bibliska scener, Bibeln ligger framme på altaret, fromma deviser brukar pryda väggarna, o s v. Det kan ha en lika stark propagandistisk effekt som en predikan.

Lars Torstensson sa...

Skolan ska inte ljuga för eleverna

För övrigt har remissvaret flera bra poänger. Men jag saknar ett par centrala synpunkter.

När skolan arrangerar en andakt ger den sken av att kunna garantera att det som sägs på andakten är sant, eftersom skolans uppgift är att förmedla tillförlitlig kunskap. Givetvis kan den inte det. Skolandakter innebär därför att skolan vilseleder eleverna. Och detta är förkastligt även om samtliga elever skulle vara bekännande kristna.

Lars Torstensson sa...

Även frivilliga konfessionella skolavslutningar strider mot grundlagen

Humanisterna skriver: "Det är djupt problematiskt och stötande att utbildningsdepartementet lägger ett förslag som innebär att vissa elever ska behöva skylta med sin ideologiska eller religiösa övertygelse för sina kamrater och lärare."

Det är inte bara problematiskt utan också grundlagsstridigt. Regeringsformen 2:2 fastslår att alla - alltså även skolelever - gentemot det allmänna är skyddade mot tvång att delta i religiösa sammankomster. Men de är också skyddade mot tvång att ge sin åsikt i religiösa frågor till känna. Även om man gör en konfessionell skolavslutning frivillig så strider den alltså mot grundlagen, eftersom elever som ogillar kristendomen tvingas ge sin åsikt till känna genom att utebli.

Det borde Humanisterna påtala.

Patrik Lindenfors sa...

Lars,
Jag håller inte med dig om kyrkoproblemet. Om just den delen verkar det finnas starka och motstridiga åsikter, så den borde diskuteras på ett årsmöte. Vi får väl se om någon skriver en motion om detta. För mig är det en självklar del av vår verksamhet att göra kyrkorna till lokaler vilka som helst, att gnugga bort det heliga. Men om detta kan man ha olika åsikter.

Vad gäller sanningshalten i predikningar så ser jag inte hur det skulle kunna vara avgörande. Om prästen bara säger sanna saker, vad gör man då? Och det finns egentligen ingen garanti att lärare hela tiden säger sanna saker.

Till sist så håller jag med dig om din sista kommentar.

Lars Torstensson sa...

En gudstjänst går ut på att "tjäna Gud"

Patrik.

Om prästen avstår från att säga något om Gud och Jesus, och välsigna eleverna, så är det inte en andakt eller gudstjänst, och då kan avslutningen givetvis inte heller kritiseras som en sådan.

Men hur ofta händer det? Själva vitsen med att ha med en präst brukar vara att hen ska säga "något religiöst", och prästerna tar vanligen också alla tillfällen i akt att göra detta.

En gudstjänst, och gudstjänstinslag på en avslutning, går ut på att "tjäna Gud", och det förutsätter uppfattningen att Gud finns, och förtjänar att tillbedjas.

Kristna lärare kanske någon gång låter sin tro skina igenom i undervisningen, men det ligger inte i lärarrollen att göra detta, så som det ligger i prästrollen.

Lars Torstensson sa...

Kristna inslag i det allmänna skolväsendet ökar också risken för att muslimer sätter sina barn i muslimska friskolor, där de skolas in i fundamentalism, och där kvinnliga och homosexuella elever kan bli diskriminerade. Skolans företrädare får möjlighet att säga ungefär så här till föräldrarna: "Som goda muslimer kan ni inte sätta era barn i den allmänna skolan, för den är kristen." Sålunda motverkas integrationen.

Bl a Nalin Pekgul har yppat sådana betänkligheter.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se