13 feb. 2015

Evolutions- och Kreationist-quiz

I efterdyningarna av festiviteterna kring Darwindagen igår erbjuds läsarna av Humanistbloggen idag ett ’Evolutions- och Kreationist’-quiz.          

1. Vem sa ” -“Nothing in biology makes sense except in the light of evolution”?
   1. Theodosius Dobzhansky
   x. Richard Dawkins
   2. Julian Huxley
2. När erkände katolska kyrkan officiellt evolutionsteorin?
   1. 1910
   x. 1950
   2. 1980
3. Vilket evolutionärt forskningsfusk är Ernst Haeckel (1834-1909) känd för? 
   1. Piltdown-mannen
   x. Ontogenin (embryoutvecklingen) rekapitulerar fylogenin (evolutionära släktskapet).
   2. Aminosyror uppstod i en flaska med blixtar och konstgjord ur-atmosfär
4. Vilken slutsats kan man dra av att det existerar fossilerade träd som går igenom flera sedimentlager, s.k. polystrate fossils?   
   1. Att inga fossila lager har olika ålder utan de bildades alla vid samma tidpunkt, under 
   syndafloden.
   x. Att vissa fossila lager kan bildas snabbt.
   2. Att träd kan växa genom fossila lager.
5.  Vem sa? ” Progressively thinking biologists, both in our country and abroad, saw in  Darwinism the only right road to the further development of scientific biology.”
   1. Adolf Hitler
   x. Trofim Lysenko
   2. Sarah Palin
6. Var står Jehovas vittnen med avseende på evolutionsteorin? 
   1. Ungjordskreationister
   x. Gammeljordskreationister
   2. Teistisk evolution
7. På vilket sätt är människans och marsvinets trasiga gen för C-vitaminproduktion ett bevis för evolution?
   1. Genen är trasig i alla däggdjur men är hel i alla reptiler.
   x. Genen är trasig på samma sätt i människa och marsvin men är hel i fruktätande
   däggdjur.
   2. Genen är trasig på samma sätt i människa och primater men på ett annat sätt i marsvin.
8. Citat från vilken bok?
Det finns storhet i denna syn på livet, med dess olika makter, som ursprungligen andats in i några få former eller i en, och att, medan denna planet har fortsatt att rotera enligt den fasta lagen om tyngdkraft, från en så enkel början ett ändlöst antal av de mest vackra och underbara former har utvecklats och håller på att utvecklas.”
   1. Christer Sturmark- Tro och vetande 2.0
   x. Richard Dawkins- Den själviska genen
   2. Charles Darwin- Om arternas ursprung
9. På vilket sätt är djuret ”Tiktaalik”, som levde för 375 milj. år sedan, en så kallad ”felande länk"?
   1. Övergång mellan yttre (äggläggning) och inre embryoutveckling.
   x. Övergång från gälar till lungor.
   2. Övergång från fenor till ben
10. Vad betyder ordet ’teori’ inom vetenskapen?
   1. En avancerad gissning.
   x. En tro.
   2. En teoretisk modell som anses förklara eller beskriva något förhållande på ett mycket
    bra sätt; en beskrivning som tros ligga mycket nära sanningen samt ger förutsägelser som 
   kan bekräftas experimentellt.
11. På vilket sätt är valar ett bra exempel på s.k. ”ointelligent design”?
   1. Valar med barder utvecklar först tänder som sedan tillbakabildas.
   x. Valembryon utvecklar först gälar som sedan tillbakabildas.
   2. Deras fenor har rudimentära ”tummar” som inte används.
- Utslagsfråga: Hur många arter uppskattar man att det finns på jorden? (Bakterier ej medräknade)

9 kommentarer:

Lars N sa...

Rätta svar:
1. 1
2. x
3. x
4. x
5. x
6. x
7. 2
8. 2
9. 2
10. 2
11. x
12. 8,7 miljoner

Lennart W sa...

Vill nog sätta ett litet frågetecken inför formuleringen "en beskrivning som tros ligga mycket nära sanningen" om teori. T ex Newtons gravitationsteori är fortfarande en väldigt användbar teori, men inga fysiker tror idag att dess beskrivning ligger mycket nära sanningen. Men beräknade resultat ligger mycket nära sanningen (mätningar från experiment och observationer) så länge man inte behöver ta hänsyn till kvantfysik eller relativitetsteori (någon av dessa två beskrivningar ligger möjligen mycket nära sanningen).

Lars N sa...

Jag förstår hur du menar. Men inkluderar man inte kvantfysik och relativitetsteori i den moderna gravitationsteorin?
För mig låter det du skriver lite som att säga att "Darwins evolutionsteori" är långt i från sanningen sett utifrån vårt nuvarande kunskapsläge kring olika evolutionära drivkrafter. För det stämmer ju på en del plan. Han hade ju t.ex. mycket märkliga spekulationer kring hur ärftlighet fungerade (DNA och gener var ju som bekant helt okända då). Men evolutionsteorin är ju mycket mer förfinad nu (och fortsätter att bli) mot hur den en gång först beskrevs. Men har i stort sett hela tiden, enligt det rådande kunskapsläget, legat "mycket nära sanningen". Samma synsätt trodde jag man hade till gravitationsteorin.

Lennart W sa...

Lars: OK, jag förstår vad du menar om evolutionsteorins utveckling som nog kan beskrivas just som en allt bättre förfining, utan helt radikala omsvängningar på vägen. Och att du och biologer kanske därför kan ha uppfattningen att nya teorier kommer allt närmare Sanningen.

Men när det gäller Newtons och Einsteins gravitationsteorier är faktiskt själva grundbegreppen radikalt olika. T ex har man i Newtons teori (1) en momentant avståndsverkande tyngdkraft (2) som accelererar fritt fallande objekt som t ex planeter i krökta banor. I Einsteins teori har man istället (1) en krökt rumtid där förändringar kan fortplantas med maximalt ljusets hastighet och (2) *ingen* acceleration - fritt fallande objekt som t ex planeter rör sig *så rakt* och oaccelererat som det bara är möjligt i den krökta rumtiden. Dessutom har Newtons teori en absolut tid, lika för alla, medan tiden för Einstein bara är en av de fyra rumtidsdimensionerna (vilket bl a får till följd att tiden är relativ, dvs att olika observatörer som rör sig på olika sätt kommer uppmäta olika antal sekunder mellan två väldefinierade händelser).

För dem som detta är nytt för så är det nog lite hårdsmält. Men då kan man möjligen iaf ta till sig hur radikalt olika själva verklighetsbeskrivningarna är. Och att det är långt mer än bara semantik som skiljer. Likafullt ger de ofta väldigt liknande beräkningsresultat. Vilken bild är nära sanningen? Einsteins ger iaf resultat som stämmer bättre med empiri.

När det gäller kvantgravitation har vi ännu inte en teori som fungerar tillräckligt bra för att faktiskt räkna ut saker som kan jämföras med experiment. Men t ex kan det bli som i kvantfältteorin för andra krafter, t ex elektromagnetism (kvantelektrodynamik) där kraften förklaras av ett utbyte av virtuella fotoner. För kvantgravitation handlar det då istället om ett utbyte av virtuella gravitoner. Dvs ytterligare en helt annan sorts verklighetsbeskrivning.

Strängteori är ett försök till att kvantisera gravitation (och allt annat) där alla elementarpartiklar inkl gravitoner är små svängande snören. En teori som snällt formulerat ännu är i utvecklingsstadiet... Iaf, från den och analysen av svarta hål har vi fått ännu en spännande möjlighet: att precis allt vi kan se egentligen är 2-dimensionellt och det 3-dimensionella intrycket bara är en holografisk effekt! (Detta kallas då för "den holografiska principen".) Är det möjligen detta som är nära Sanningen?

Kontentan är iaf att jag inte riktigt köper det där om att nya teorier kommer allt närmare Sanningen. Eller iaf att det finns skäl att vara skeptisk. Skäl som faktiskt går tillbaka ända till Kant och hans das ding an sich. Vi kan observera den omgivande verkligheten med våra sinnen (och hjälpmedel till dem), och ställa upp teorier om de yttre orsakerna till dessa intryck men kan aldrig få svaret på vad som faktiskt är sant om tingens faktiska natur.

Och ursäkta om detta blev långt. Det är sånt som jag har tänkt mycket på och som spelar roll för min världsbild, inkl om religion.

Anders Bergdahl sa...

MAn kan säga att nya teorier löser fler problem.. Einstiens teori löste en hel del problem som man hade men Newtons toeri. Eftrersom Einsteins teori löser fler problem så är den sannare än Newtons, skulle man kunna säga.
SOm Lennart påpekar är BEGREPP som gravitaion HELT olika definierade hos Newton och Einstein men det finns och bytydande strukturella och empiriska likheter, en observation som bekräftar Newton bekräftar och Einstein, men inte alltid tvärtom, dock ofta.
Därför kan man tala om strukturell realism men begreppsliga revolutioner inom vetenskapen. Strukturerna består, begreppen byter helt defenition.

Att säga att en teori ligger nära sanningen är kanske inte så anvndbart. DEt hörutsätter att vi kan VETA exakt hur den medevetande oneroende verkligheten är beskaffat, men då den alltid tolkas via våre sinnen och beskrivs genom någor språk kan vi vara ha mer eller mindre problemfria modeller av verkligheten.

Patrik Lindenfors sa...

Tack för att du delade dina tankar, Lennart. Mycket intressant.

Daniel W sa...

Det finns många olika betydelser av sanningsbegreppet vilket gör det tveksamt om det alls går att förstå vad som sägs när någon i grova ordalag slänger ur sig påståenden om vad som är sant eller nästan sant. Synen på sanning skiljer sig i olika vetenskaper, i biologins fall så är det tydligt hur vissa formuleringar är anpassade för att man vill bemöta kreationismen, vilket gör det hela en aning ointressant för de av oss som inte är intresserade av den nivån.

Lars N sa...

Jo, det finns såklart mycket att säga om sanningsbegreppet som sådant, eller om vi någonsin kommer att kunna hävda att något verkligen är ”sant”, eller huruvida mycket vi egentligen har närmat oss ”sanningen” i enskilda vetenskapliga frågor.

Själva frågan i quizet handlade om betydelsen av ordet ”teori” och inte så mycket om sanningbegreppet som sådant. Det kan nog mycket väl vara så att min syn på sanningsbegreppet, men framför allt ordet ”teori”, är färgat av ett behov av kunna bemöta kreationismen som du påpekar Daniel W.

Definitionen av ordet ”teori” som jag hade som rätt svar i quizet hittade jag inte på själv utan det är så detta ord beskrivs i svenska wiktionary. Men efter era kommentarer inser jag att denna definition kanske inte är helt korrekt ändå. Ditt exempel med strängteorin, Lennart W, var ju en ögonöppnare, och med strängteorin som exempel är svarsalternativet 1. ”En avancerad gissning” kanske närmare sanningen ändå :)

På wikipedia ser jag att dom är försiktigare med att blanda in sanningsbegreppet i ordet teori.

Daniel W sa...

Sean Carroll och många andra anser att tolkningar av kvantfysiken ska ses som olika teorier. I så fall har vi att göra med tydliga teoretiska motsättningar vilket är normalt inom de flesta vetenskaper (ex psykologi, humaniora, samhällsvetenskaper). Kanske borde man vara skeptisk till vetenskaper som samlar sig i konsensus kring en viss teori.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se