25 apr. 2015

"Som hycklare som väljer Bibelns sanningar utifrån er egen bekvämlighet"

Att se det starkaste hos meningsmotståndare är en svår konst, så all hjälp på vägen är välkommen. En av de som gör det lättare att se styrkan i kristendomen är Emanuel Karlsten som har skrivit en väldigt tänkvärd text i Göteborgsposten om de 22 pingstpastorerna som fördömde homosexualitet häromsistens. Utan att tolka bort problem ur sin lära och utan att skygga från de problem läran medför lyckas han ändå fokusera på det väsentliga. Respekt.
Nyligen gick 22 pingstpastorer ut och fördömde homosexualitet i en debattartikel i kristna tidningen Dagen. Homosexuella kommer inte till himlen och den sanningen måste sägas "även om det gör ont", menade pastorerna. Jag antar att du kanske läst eller hört något om det där och debatten behöver verkligen inte tröskas ett varv till. Men dolt bakom det höga tonläget finns något allmänmänskligt att fundera kring: Hur och varför vi väljer vad som är en synd.

Jag har själv ett långt kyrkligt engagemang och jobbade för flera år sedan på tidningen Dagen. Vid ett tillfälle åkte jag ut på ett jobb för att bevaka två frukostsamtal som anordnades i Uppsala. Även då handlade det om en grupp pingstpastorer som bjudit in först ärkebiskop Anders Wejryd och sedan dåvarande Livets ord-pastorn Ulf Ekman för två separata samtal.

Det var intressant att jämföra samtalen. Under ärkebiskopens samtal var pingstpastorerna artiga och inlyssnande. Det fanns förvisso en skepsis mot mycket av det som sades (eller som en pastor efteråt kommenterade på Facebook: "hörde ärkebiskopen tala om homosexualitet – vilket mörker!!"), men tonen kändes tillåtande.
Under samtalet med Ulf Ekman var känslan uppsluppen. Han var en i gänget och då och då ropades det "Halleluja" från åhörarbänken. Särskilt uppskattades Ekmans tydlighet om homosexualitet som synd.

Sedan hände något. Det närmade sig slutet och en av pingstpastorerna bad om ordet och vände sig mot den församlade skaran. Han berättade hur mycket det smärtade att det nästan bara fanns män i kåren av pastorer. Ett misslyckande och en "kapitalförstöring" av hans samfund, menade han. Utifrån detta bad han Ulf Ekman berätta hur han ser på kvinnans ledarroll i kyrkan.
Ulf Ekman börjar treva. Rör sig mellan orden som minor, som att varje stavelse kan explodera. Förklarar att man måste tröska igenom Bibeln för att nå teologisk ärlighet i vad som är tidsbundet. Till sist kommer ett försiktigt svar:
"Jag ser inte i Nya testamentet... en kvinnlig församlingsföreståndare... eller uppmaningen till det... någonstans. Och det tror jag man teologiskt måste ta hänsyn till".

Det blir knäpptyst i lokalen. Så otroligt, besvärande tyst. Bland åhörarna finns kvinnliga församlingsföreståndare som nu får höra att Ulf Ekman inte hittar bibliskt stöd för deras tjänster. Samme Ekman vars teologiska insikter om homosexualitet nyss hyllats med halleluja-rop.
Samtalet avslutades genast och en märklig känsla infann sig i lokalen. Som att man blivit påkommen.

Själv kände jag mig nästan uppspelt av den ärliga retoriken. Wejryd och Ekman resonerade nästan exakt likadant, men nådde diametralt motsatta slutsatser. Bibeln ska tolkas sparsamt, annars tvingas man ta omfattande konsekvenser. Medan det för Wejryd innebar viss försiktighet, blev det för Ekman anledning att inta en ännu tuffare linje.

Allt det här sätter fingret på något viktigt. Vad som har varit en synd har med åren blivit godtyckligt. Hur skulle en kristen make eller pappa kunna förskjuta sin fru eller dotter? Förklara att hon kan bli direktör eller världsledare, men inte högsta hönset i en kyrka? Därför förbises det, ursäktas med att vara omodernt. Eller ta girighet, denna livsstilssynd alla tycks vara överens om. Men eftersom frikyrkans kärntrupp ofta tillhör en välbärgad medelklass, skulle varje sådan kastad sten landa i ett glashus. Så därför låter man bli att kasta.

Nej, stenkasten sparas istället till de grupper som går att hitta utanför de egna glashusen, som de homosexuella. De är ofta portade som medlemmar, så därför behöver frikyrkan sällan se dem i ögonen när de förklarar att de inte är välkomna om de inte slutar ha sex med samkönade. En homogen klubbkänsla skapas för dem som är kvar: Sanningssägarna.

Detta är inte ett problem för hela frikyrkan. Jag vet att många, som jag, är både trötta och uppgivna över att det här ännu en gång blir vad kyrkan definieras av. 22 pingstpastorer sammanfattar knappast varken pingströrelsen eller hela frikyrkan och jag är egentligen inte intresserad av att förlänga debatten om frikyrkan och homosexualitet. Jag räknar med en flod av reaktioner som vill tukta mig teologiskt. Jag kan argumenten, jag vet era försvar.

Min kritik är inte teologisk, utan ett sätt att försöka förklara hur omvärlden ser på er. Inte som radikala, inte som modiga. Utan som hycklare som väljer Bibelns sanningar utifrån er egen bekvämlighet.
Det sitter en bjälke i 22 pastorers ögon. Det är en sanning som måste sägas, och jag förstår att det gör ont.

25 kommentarer:

Patrik N sa...

Fantastiskt bra skrivet, det är så här som effektiv religionskritik bedrivs, heja Emanuel!

Patrik Lindenfors sa...

Patrik N,
Det där är ingen religionskritik - det är en tolkningsdiskussion. Lite som när Hirsi Ali tittar på islam. Det Emanuel gör är att han håller fram en vackrare del av sin religion. Men baksidan finns fortfarande kvar. (Annars hade han inte behövt skriva artikeln.)

Josef C sa...

Har man humanisterna teologiskt på sin sida som kristen, då är det något som är fishy.

Anders Hesselbom sa...

Den bästa religionskritiken är den som inte kritiserar religion?

Patrik N sa...

Den bästa religionskritiken är den som fungerar tack vare att människor lyssnar till den.

Patrik Lindenfors sa...

Men du kan omöjligen berömma Karlsten för att vara religionskritiker. Läs texten igen - den är ett försvar av kristendomen. Ett av de bästa jag läst på länge, för övrigt. Men religionskritik? Nej - tvärtom.

Enny Signatur sa...

Båda sidor får gärna förtydliga sin ståndpunkt här :) Jag läser i likhet med Patrik N in en ganska skarp kritik i texten. EK konstaterar ju mellan raderna att bibeln är ett odugligt dokument för att finna annat än subjektiva sanningar som kan användas strategiskt för att limma ihop en redan i förväg homogen samling människor.

Patrik N sa...

Den är på samma gång både ett försvar av kristendomen och en vass kritik av densamma.. Det är inte bara höggljudda och nyanslösa rop på att avveckla all religion som klassar in som religionskritik, vet du.

Patrik Lindenfors sa...

Nej. Kritik av en vetenskaplig rapport är inte samma sak som kritik av vetenskapen. Kritik av en obehaglig religiös tolkning är inte kritik av religion. Du blandar ihop begreppen.

Göran sa...

Verkar som ni är överens i sak, för övrigt även med mig, om att det är en skickligt skriven och insiktsfull text. Men för L betyder religionskritik att man kritiserar de som är religiösa, implicit för att de är religiösa, typ mock them. Medan N menar att religionskritik innebär att man kan kritisera företeelser inom religionen.

Patrik N sa...

Patrik L,

Jag vill kritisera dåligt utförd vetenskap, inte avskaffa vetenskapen i sig.

Göran har förstått oss nästan rätt förutom att han var tvungen att lägga till det där om att du vill kritisera de som är religiösa, det tror jag inte att du vill men jag tror att du vill avskaffa all religion.

Jag vill kritisera dåligt utförd religion, inte avskaffa religion i sig.

Göran sa...

Analogt, är detta vetenskapskritik eller kritik av den vetenskapsrapport som användes i Quick-rättegångarna?

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/lambertz-bortser-fran-fel-i-metoder_4514150.svd

Ulf Gustafsson sa...

Patrik N,

"Jag vill kritisera dåligt utförd religion, inte avskaffa religion i sig."

En frågan att fundera på, som inte kräver något svar. Hur ser religion ut, när alla element du kritiserar är eliminerade?

Patrik N sa...

Ulf,

"En frågan att fundera på, som inte kräver något svar. Hur ser religion ut, när alla element du kritiserar är eliminerade?"

Jag har inga särskilda krav eller önskemål på "religion" som jag inte har på andra företeelser som t.ex. filosofi eller vetenskap utan "religion" får formas fritt av de som vill ägna sig åt sådant (precis som människor fritt får forma filosofi eller vetenskap). Jag räcker upp handen och säger stopp när jag tycker att den formade religionen (eller filosofin, vetenskapen eller annat) står i strid med just mina (godtyckliga) önskemål om hur samhället och min omvärld ska utvecklas.

Patrik Lindenfors sa...

Göran,
Jag kritiserar religion, inte religiösa, utom när religiositeten leder till dåliga resultat, som till exempel IS hejdukar och deras svenska apologeter, eller frikyrkopastorer som blundar för verkligheten. Vill du dra in Kaplan här så är frågan fortfarande öppen så länge han inte svarar på tilltal. Den artikel du refererade till handlar om dåligt utförd vetenskap, inte vetenskapskritik i sig självt.

Patrik Lindenfors sa...

Patrik N,
Jag vet inte vad du lägger in i "avskaffa all religion". Precis som i fallet kommunism så är jag glad om religion är en åsikt som försvinner, men inte genom förbud eller förtryck utan genom ihärdigt debatterande. Så jag skulle vilja formulera det som att religionen bör avskaffa sig själv.

Patrik N sa...

"Precis som i fallet kommunism så är jag glad om religion är en åsikt som försvinner, men inte genom förbud eller förtryck utan genom ihärdigt debatterande. Så jag skulle vilja formulera det som att religionen bör avskaffa sig själv."

Jag har heller inget emot om alla religiösa skulle välja att lägga ner sin tro, det blir ju ett fritt val. Men jag har samtidigt inget emot om religiösa behåller sin tro så länge den tjänar dem väl och den inte skadar någon annan (här skiljer ju just vi oss åt eftersom du menar att all tro alltid är skadlig), så jag har slutat att debattera ihärdigt för att religiösa ska avskaffa sig själva. Jag kan, om någon undrar, berätta för andra hur jag tänker (jag är icke-teist, ateist, men inte antiteist) men andra får välja sina tankesätt (och vara religiösa om de vill). Samtidigt vill jag debattera ihärdigt för att kritisera religion (eller filosofi, vetenskap eller annat) som leder till skadeverkningar.

När det gäller kommunism, för att göra din parallell, så kan jag heller inte se att man skulle argumentera för idéns avskaffande, det är ju hur den utövats i praktiken som är problemet. De som vill leva i kommunistiska samhällen ska naturligtvis få göra det om de väljer så (jag vill dock inte göra det, jag är snarare för kapitalism). En annan parallell, jag får ta upp den innan du gör det, är nazism. Där är jag emot idén för den innebär per se skadeverkningar, det gör vare sig kommunism eller religion.

Patrik Lindenfors sa...

Patrik N,
Det är väl samma skiljelinje som vanligt. Jag ser själva idéerna som skadliga eftersom de får en massa människor (men inte alla) att göra dumma saker, medan du bara ser de dumma sakerna som människor gör som skadliga. Men man behöver inte alltid vara överens.

Göran sa...

Patrik L, tack för det. Ingen mock them, ridicul them alltså.

Men religion som en åsikt låter som en väldigt tunn syn på religion och av den följer den för mig något naiva förhoppningen om dess försvinnande.

Patrik N sa...

*tummen upp-symbol*

Patrik N sa...

...å den där tummen är förstås riktad till Patrik L.

Ulf Gustafsson sa...

Patrik N,

Jag är inte bara emot vissa idéer, utan även vissa praktiker som inkluderas i religion.

Om religiösa skulle anpassa sig till all min kritik, så många inte känna igen "religion" i den "religion" som blir kvar.

Därför accepterar jag att jag bemöts med: "Du vill avskaffa all religion".

(Detta gäller inte vetenskap och filosofi, eftersom dessa idéer/praktiker inte finns eller av de flesta anses som avarter inom dessa områden.)

Patrik N sa...

Ulf,

"Jag är inte bara emot vissa idéer, utan även vissa praktiker som inkluderas i religion."

Samma här.

"Om religiösa skulle anpassa sig till all min kritik, så många inte känna igen "religion" i den "religion" som blir kvar."

Samma här.

"Därför accepterar jag att jag bemöts med: "Du vill avskaffa all religion"."

Samma här.

Göran sa...

" Jag ser själva idéerna som skadliga eftersom de får en massa människor (men inte alla) att göra dumma saker"

Bra exempel på att kasta ut barnet med badvattnet. Desutom kan du fortfarande inte skilja på tankefrihet och (dåliga) handlingar.

Patrik Lindenfors sa...

Göran,
Det kan jag visst. Du har rätt att tro på vilka galna idéer du vill. Och jag har rätt att påpeka att de är galna.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se