16 aug. 2015

Humanistisk religionsfientlighet



Nedanstående text publicerade jag häromdagen på Facebook. Eftersom den fick mycket positiv uppmärksamhet publicerar jag den här också.
________________________________________________



Ibland påstås det att Humanisterna är religionsfientliga. Eftersom jag är styrelseledamot i förbundet vill jag passa på och nyansera det påståendet.

Den sekulära humanismen utgår från människan – det är därifrån namnet ”humanism” kommer. Den kommer ur insikten att vi människor – på gott och ont – är utlämnade till oss själva och varandra. Vi måste själva och tillsammans ta reda på hur verkligheten fungerar. Vi måste själva och tillsammans ta ansvar för hur vi uppför oss och tar hand om varandra. Ingen utom vi själva har ansvar för våra egna liv och vårt gemensamma öde.

Sekulära humanister tror att den här världen och det här livet är allt vi har. Vi bör därför försöka leva våra liv så bra som möjligt och underlätta för andra att få chansen att göra detsamma. Alla människor har rätt att med utgångspunkt i förnuft och medmänsklighet bli bedömda utifrån sina egna förtjänster.

Vi menar att politik formad utifrån medmänskliga hänsyn är att föredra framför religiösa påbud vars sanningshalt ingen kan kontrollera. På det sättet kan man med fog påstå att vi är religionsfientliga, eftersom vi påstår att sekulär humanism är en bättre lösning på mänsklighetens problem än religiösa lösningar. Och vi kommer fortsätta att slåss mot religiösa påbud när de går ut över andra genom att till exempel vara homofoba, kvinnofientliga eller gå ut över barn. Men det innebär inte att vi vill förbjuda religioner eller stänga dem ute från diskussioner i samhället.

Istället menar vi att alla människor har rätt att leva sina liv som de önskar så länge det inte går ut över andra. Vissa människor vill leva religiösa liv och så länge detta är något självvalt stöder vi detta fullt ut (här är en länk till ett pressmeddelande som visar på det). Om man ser på lagstiftning runt om i världen så är det just sekulära stater - stater som inte är religiöst partiska - som garanterar religionsfriheten bäst.

Du kan bli medlem via den här länken:
http://www.humanisterna.se/bli-medlem-i-humanisterna

Om du är religiös men i alla fall vill vara med och arbeta för en sekulär stat och verklig religionsfrihet så kan du istället bli Humanistvän:http://www.humanisterna.se/bli-humanistvan

5 kommentarer:

Lennart W sa...

"Därför får mitt engagemang för universella mänskliga rättigheter mig att vara religionsfientlig, på samma sätt som jag är firntlig mot andra läror med samma effekter. Den dagen Humanisterna backar från detta byter jag organisation. Men just nu står vi fast och det är jag glad för."

http://humanistbloggen.blogspot.se/2011/12/kronika-bilden-av-humanism.html?showComment=1323181455390&m=1#c8275719022093228446

Kallar man sig själv för religionsfientlig och sedan blir styrelseledamot i Humanisterna kanske det inte är jättekonstigt om man blir tagen på orden.

Patrik Lindenfors sa...

Nej verkligen inte. Jag påstår heller inget annat i texten här ovanför. Jag bara förklarar vad det innebär.

Krister V sa...

Dumt uttryck. Jag tror knappast att debatten blir bättre av ännu mer polarisering och fientlighet.

StaffanG sa...

Försvar av religions- och livsåskådningsfrihet kombinerat mer programmatisk religionskritik är inte konstigare än försvar av politisk demokrati och yttrandefrihet i kombination systematisk kritik av vissa ideologier som man ogillar och anser skadliga eller sämre för samhället. Kritik är värdefullt och nödvändigt för ett öppet samhälle.

Sedan har sekulära samhällen aldrig i sig varit garanti för någon religionsfrihet, utan det är den demokratiska rättsstaten med respekt för MR som säkrar detta. Sovjet och Kina är typiska exempel på detta, de är i grunden sekulära/icke-religiösa, men ateistiska, intoleranta diktaturer. Sekulära demokratier krävs för att utgöra effektivt skydd för alla livssynsriktningar. Att en sekulär stat med nödvändighet skulle försvara religionsfrihet är alltså felaktigt, men upprepas ofta i debatten. Den kan lika gärna vara uttalat anti-religiös och förtrycka troende, så som många kommunistländer uppvisat.

christerbroden sa...

”Vi måste själva …”. Vilka är vi då? Vem är jag? Har jag/du/vi något värde? Mysteriereligionens krav löd: ”Människa, lär känna dig själv!”
”Ta ansvar … uppför oss …”? Existerar värde och moral? Vad är det för något? Är det lika obegripligt som människan, vi/du/jag?

”... den här världen … är allt vi har.” Är det världen du kallar verkligheten? Vad är den för något? Den och frågan ger mig huvudvärk. Professor Max Tegmarks multiversum gör värken värre: Vi har otaliga världar! Dina ord om den här världen (att den ”... är allt vi har”) är mer lättsmälta, men tydligen helt ovetenskapliga. http://fof.se/tidning/2011/5/max-tegmark-och-hans-manga-universum

Så är även detta: Mysteriereligionen säger att människan är en yttring av Gud. Finns jag (eller du), så finns Gud. De flesta av oss är dock misslyckade yttringar (= personligheter), pinsamheter som Gud (= vi själva, våra samveten) kommer att bränna.

Personlighet bör väl definieras som sättet att tänka och reagera. Att det kan vara pinsamt håller du ju med om. En sådan (pinsamt religiös) Gud kan vi ju inte tro på!

Om moral är bra för oss, har det värde. Då existerar det, därför att vi existerar. Tegmarks universa är dock bara matematiska abstraktioner, så utan någon (du, jag, vi, Gud) som abstraherar (tänker), så finns inget.

Men jag misstänker, att du tror på en materia, som är en abstraktion alldeles på egen hand. - Ja, kanske är den så övernaturlig!

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se