31 okt. 2015

Goda argument för religiösa friskolor saknas

I torsdagens Människor och tro kunde lyssnarna ringa in och debattera religiösa friskolor med Christer Sturmark och Elisabeth Sandlund, opinionsredaktör på tidningen Dagen.

Argumenten för religiösa (konfessionella) friskolor är skrala.

Ett vanligt försvar av dessa skolor är att de inte är något stort problem. När de bryter mot skollagen och läroplanen, så ska detta beivras av skolinspektionen. Detta är inget bra argument. För att motivera ett separat system måste det finnas positiva argument. Det är ofrånkomligt att parallella system ställer till tolknings- och uppföljningsproblem. Sedan finns det anledning att beakta att även om endast en elev drabbas, är detta ett tillräckligt argument mot religiösa friskolor, när positiva argument saknas.

Standardargumentet är att föräldrar har rätt att välja en utbildning för sina barn, vilket det bland annat står om i konventionen om mänsklig rättigheter. För att denna rättighet ska finnas krävs det dock inte att religiösa skolor  finansieras med skattemedel. Föräldrar kan leda sina barn till söndagsskolor och annan religiösa undervisning som de anser deras barn måste få, vid sidan om den allmänna skolan. De små religiösa inslaget som tillåts i konfessionella skolor, t.ex. frivilliga bönestunder utanför undervisningen, är lätta att arrangera utanför skolan för dem som önskar.

När detta påtalas händer det att argumentationen glider över till att den allmänna skolan är inte neutral, utan också förmedlar trosuppfattningar. Undantagsvis kommer det huvudlösa påståendet att den allmänna skolan är ateistisk, men mera vanligt är mera luddiga formuleringar om att vissa värden förmedlas via skolan. Problemet med detta argument är att den allmänna skolan ska förmedla vissa värden, t.ex. jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheterna. Har man problem med detta är det mycket allvarligt och om religiösa friskolor finns för att förmedla motstridiga värden, bryter de mot skollagen.

Det bästa argumentet för religiösa friskolor är att skolor ibland misslyckas med att motverka diskriminering av minoriteter. Det kan handla om att barn från religiösa minoriteter mobbas, att de hindras från att få ledigt vid religiösa högtider eller att det inte finns skolmat som är acceptabel enligt religiösa traditioner. Detta är verkliga problem och något som borde vara fullt möjligt att lösa i en allmän gemensam skola. Så länge dessa problem kvarstår, kan religiösa friskolor tillföra något som andra skolor misslyckas med.

Lyssna på radiodiskussionen: Ska vi ha religiösa friskolor?

24 kommentarer:

Lars Torstensson sa...

Skolan ska inte sprida villfarelser

Det bästa argumentet mot religiösa friskolor är, tycker jag, att skolan inte ska ljuga för eleverna, och sprida villfarelser. Det gör den när den arrangerar gudstjänster och andakter, även om de är frivilliga. Ty då låter skolan också förstå att den kan garantera att det som sägs under gudstjänsterna är sant, eftersom skolans uppgift är att förmedla tillförlitlig kunskap. Och det kan skolan inte göra.

Ulf Gustafsson sa...

Lars T,

"Ty då låter skolan också förstå att den kan garantera att det som sägs under gudstjänsterna är sant"

Men så är inte alltid fallet under gudstjänster. Har du aldrig hört en präst säga att det som står i texten eller det som predikas inte ska tas bokstavligt, utan metaforiskt - som en berättelse? Och sedan är det väl inte alla präster som "garanterar" att det som sägs är sant, även om de tror det är sant?

Lars Torstensson sa...

Ulf G.

En gudstjänst går ut på att tjäna Gud. Även när den har metaforiska berättelser som ett inslag. Tjänandet förutsätter uppfattningen att Gud finns, och förtjänar att tillbedjas. Det brukar också utsägas klart.

Emellertid kan ju detta i hög grad ifrågasättas. Därför ska skolan, inte ställa sig bakom gudstro eller gudstjänster, eftersom den då vilseleder.

Det är inte kyrkans men väl skolans uppgift att förmedla tillförlitlig kunskap.

Ulf Gustafsson sa...

Lars T, du är verkligen bokstavstroende.

Lars Torstensson sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Ulf Gustafsson sa...

Av misstag raderades den senaste kommentaren av Lars Torstensson, vilken lydde:

Ulf G.

Jag kallar en katt för en katt. Det har inget med bokstavstro att göra.

Tycker du själv att skolan uppträder hederligt mot eleverna om den säger till dem att Gud finns, och förtjänar att tillbes?

Ulf Gustafsson sa...

Lars T,

Du skrev: "kan garantera att det som sägs under gudstjänsterna är sant"

Den är nog inte mycket som garanteras under någon gudstjänst. Vad som avses när en präst säger "Gud finns" får du fråga prästen om. Det ska inte vara några gudstjänster i skolan, men du är förvillad om du tror det garanteras saker under alla gudstjänster.

Lars Torstensson sa...

Jag skriver att skolan ger sken av att kunna "garantera att det som sägs under gudstjänsterna är sant", när den håller gudstjänst. Inte att prästen gör det. Prästen nöjer sig ofta med att påstå saker - som ofta är förnuftsstridiga - och det är illa nog. Du blandar ihop begreppen.

Ulf Gustafsson sa...

Lars T,

Det blir ännu knasigare, prästen mumlar på om Gud och fan vet allt, och skolan garantera tydligen att detta är sant?!?

Jag var på ett skolbesök och talade om humanism för en vecka sedan. Kan inte tänka mig att skolan garanerade att det jag sa var sant.

Lars Torstensson sa...

Ulf G.

Du var i skolan för att lära eleverna vad humanism är. Du representerade inte skolan utan Humanisterna. Men när skolgudstjänster hålls så talar prästen både för kyrkan och skolan (om det är en kristen skola). Det handlar inte primärt om att lära ut vad kristendom är, utan om att bekänna den föregivet sanna och rätta, kristna tron.

Förstår du verkligen inte skillnaden?

Patrik N sa...

Ulf,

Lars T är bara ett av många oresonliga och antiteistiska uttryck som du och andra Humanister i antiteistisk skrud skapar. Varför bli så förvånad när er egen skapelse kommer till uttryck? Antiteism leder till ... ännu mer antiteism. Det är dags att lyfta den tappade hakan.

Lars Torstensson sa...

Patrik N.

Vad jag här gör är att jag försvarar elevernas religionsfrihet mot religiösa företrädare, som vill utsätta eleverna för religiös propaganda, och utnyttja skolan som ett forum för kristen mission. Det är en mycket rimlig hållning. Den vänder sig inte mot teismen utan mot teistiskt förmynderi i skolan. Men du har rätt i att den rimmar väl med den sekulära humanismen.

Ulf Gustafsson sa...

Lars T,

Nej, jag förstår inte skillnaden. För att vi ska fortsätta diskussionen får du först visa att du vet vad du pratar om. Ge exempel på när en skola står som arrangör för en gudstjänst (på ett mer konkret sätt än när en skola bjuder in mig till en lektion i religionskunskap) och att det då garanterar att de som sägs i gudstjänsten är sant.

Ulf Gustafsson sa...

Patrik N,

Jag står för det jag själv gör. Så om du har klagomål på min antiteism, vilken ska ha påverkat Lars T, så ge exempel på denna. (I detta specifika fall förmodar jag att hans onyanserade religionshat föregår mina skriverier.)

Jag är dock inte förvånad, utan van att möta detta. Eftersom jag anser det är skadligt för humaniströrelsen, så lägger jag tid på att bemöta det.

Patrik Lindenfors sa...

Vad är egentligen konflikten? Vi är ju överens om vissa grundförutsättningar:
1. Skolan ska vara konfessionsfri.
2. Skolan ska lära ut om religioner.

Det sistnämnda innebär rimligen både att Humanister och kristna får delge sina budskap i skolan. Som information OM olika livåskådningar är denna information korrekt, även om informationen I respektive livsåskådning kan vara felaktig.

Lars Torstensson sa...

Ulf G.

Religiösa friskolor brukar arrangera gudstjänster och andakter då och då. Det händer också att den vanliga skolan gör det, t ex i samband med skolavslutningar. Och eftersom skolan är en institution för kunskapsförmedling, och de kunskaper som den förmedlar ska vara trovärdiga och sakligt korrekta - ingen skola medger att den sprider villfarelser, när den missionerar - så blir budskapet från skolan att de konfessionella utsagor den torgför under skolgudstjänsterna sakligt sett har fog för sig. Vilket är ett bedrägeri mot eleverna.

Du påstår nu att det sekulära synsätt som jag här företräder är uttryck för religionshat. Det är en horribel anklagelse; var och en kan se att det inte finns något hat i mina skriverier! Den typen av beskyllningar, riktade mot sekularister och humanister, är dock inte ovanliga i den extremkristna vulgärpropagandan. När du argumenterar så är det du som skadar humanismen och sekularismen.

Lars Torstensson sa...





Patrik L.

Du undrar vad konflikten mellan Ulf G och mig gäller, och du skriver att vi är överens om att skolan ska vara konfessionsfri. Det senare kan man dock diskutera.

Ulf säger först att det inte ska vara några gudstjänster i skolan. Men sedan klargör han att han inte förstår skillnaden mellan att informera om en religion eller livsåskådning i skolan - utan att göra det i skolans namn - och att hålla skolgudstjänster, där skolan ställer sig bakom ett konfessionellt budskap. Men om ingen skillnad finns är ju skolgudstjänster OK!

Det resonemanget är ägnat att främja religiöst förmynderi i skolan.

Anders Hesselbom sa...

Patrik N, det är inte dåligt att vara mot något dåligt. ;-)

I övrigt så håller jag med Lars T. Att "kristendomsundervisning" ska ta sig formen av att fira gudstjänst ställer för höga krav på läraren när det kommer till att skilja på just firande och undervisning. Och speciellt religionsliberaler är totalt opålitliga när det kommer till kombinationen kyrka och barn.

Ulf Gustafsson sa...

Lars T,

Konflikten här mellan oss ligger i ditt slarviga eller okunniga sätt att uttrycka dig. Det är fortfarande det du skrev i din första kommentar jag vänder dig mot.

"när den arrangerar gudstjänster och andakter, även om de är frivilliga. Ty då låter skolan också förstå att den kan garantera att det som sägs under gudstjänsterna är sant"

Felaktigheterna består i:
1. Vid gudstjänster garanteras i allmänhet inte att allt som sägs är sant
2. Skolan garanterar inte att allt som sägs som en del av skolans verksamhet är sant.

När en skola besöker en gudstjänst som en del av religionsundervisningen, så garanteras det inte att allt prästen säger är sant. Om något garanteras, så är det att gudstjänsten är relevant för att få förståelse och kunskap om hur kristendomen praktiseras.

Om en konfessionell skola arrangerar en gudstjänst ihop med en kyrka (det skulle vara intressant om du kunde ge ett konkret exempel på detta, istället för att utan belägg bara hävda att det sker), så är detta inte en del av undervisningen utan en del av utbildningen. Vad som sker i skolan utanför undervisningen handlar (nästan) aldrig om vad som är sant.

Om man ska förstå debatten om konfessionella friskolor i Sverige, behöver man kunna hålla isär begreppen utbildning och undervisning.

Jag hävdar att ditt sätt att uttrycka dig är skadlig för oss som vill ha en saklig debatt i syfte att få bort de konfessionella skolorna. Att uttrycka sig överdrivet eller okunnigt, skapar möjligheter för förrädarna att de konfessionella skolorna att diskutera dessa överdrifter/felaktigheter istället för sakfrågan.

Patrik Lindenfors sa...

Ulf,
Om du vill ha exempel på hur konfessionella inslag vävs in i skoldagen i religiösa friskolor så kan jag tipsa dig om min egen gamla friskola, St. Eriks Katolska skola. Där hålls regelbundet mässor förestådda av någon präst från katolska församlingen. Här är ett exempel:
http://www.sterikskatolskaskola.se/2015/10/birgittadagen-den-7-oktober/
Vi hade mässa varje tisdag. Skolavslutningarna ska vi inte tala om:
http://www.sterikskatolskaskola.se/2015/06/skolavslutning-2015/


Men det är väl inte det diskussionen gäller.

Lars Torstensson sa...


Skolan ska inte framställa religiösa fantasier som verklighet

Ulf G.

När en skola ansluter sig till kristendomen gör den det förstås för att man betraktar denna religion som sann. Det är det man visar genom sin bekännelse. Tror du kanske att man gör det för att man anser den vara osann? :->

När en skola uppger att den lär ut tillförlitlig kunskap, vilket skolorna brukar göra, så innebär det förstås att den anser sig ha belägg för att kunskapen är tillförlitlig. Eller, om man så vill, kan garantera detta.

Skolan garanterar givetvis inte att allt som sägs som en del av dess verksamhet är sant. Den ska ju t ex lära eleverna att genomskåda humbug, och till det behöver den åskådningsexempel. Men den hävdar självfallet att det den själv säger är sant.

Studiebesök på gudstjänster kan ibland vara motiverade. Skolgudstjänster, där skolan själv tar konfessionell ställning, är något annat. De är förkastliga oavsett om man kallar dem undervisning eller utbildning. Och sanningsfrågan kommer skolan aldrig ifrån.

Humanisterna är sekularister, och därför bör vi rimligtvis verka för konsekvent åtskillnad mellan skolan och konfessionell religion.

Du skriver: "Att uttrycka sig överdrivet eller okunnigt, skapar möjligheter för [företrädarna för?] de konfessionella skolorna att diskutera dessa överdrifter/felaktigheter istället för sakfrågan."

Din vildsinta och djupt osakliga hatanklagelse mot mig är ett bra exempel på den saken.

Vidare talar du om "oss som vill ... få bort de konfessionella skolorna". Du vill alltså få bort dessa skolor, men du tycker samtidigt attde sammankomster där de uttrycker sin konfessionalism, skolgudstjänsterna, är OK? Hur går det ihop?

Lars Torstensson sa...

Skolgudstjänster

Ulf G.

Jag har inte på länge haft någon direktkontakt med skolan, och kan inte ge något konkret exempel på en friskolegudstjänst. Men jag har noterat att de religiösa friskolorna har rätt att hålla gudstjänst, och de vill förstås utnyttja denna rätt, och göra skäl för sitt namn. Som också pressuppgifter då och då bekräftar. Och du har ju konkreta exempel i Patrik L:s inlägg.

Skolgudstjänster i den vanliga skolan har jag dock kommit i närmare kontakt med. För några år sedan var jag med i en grupp i Humanisterna Väst som motarbetade religiöst förmynderi i skolan. Vi kontaktades ibland av föräldrar, som ogillade att deras barn skulle utsättas för religiös skolpropaganda, men inte själva ville kritisera detta, eftersom de var rädda för att religiösa lärare då skulle ge deras barn en sämre behandling. I stället fick vi sköta motståndet åt dem. Vi hade ofta framgång i detta.

Ulf Gustafsson sa...

Lars T,

Jag sammanfattade min kritik i kommentaren 2015-11-04 11:09. Inget du skriver senast svarar på denna kritik.

Lars Torstensson sa...

Ulf G.

Alla svaren finns i mina två föregående inlägg.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se