23 okt. 2015

"Nya humanism för en ny värld"

I måndags hade DN Kultur två artiklar om humanism, klimatförändringar och migration. Det var början på en ny artikelserie, inför klimatmötet i Paris som inleds den 30 november, i vilken flera forskare ska presentera den "nya humanism för en ny värld – ett kunskapsområde som i dag utan överdrift kan kallas livsnödvändigt". I den inledande texten skriver Björn Wiman med flera:
Utgångspunkten är att det pågår en total omvandling av vår värld och vår världsbild – och att denna kräver helt nya sätt att se på verkligheten. Det är inga små justeringar det handlar om. De utmaningar och risker som klimatförändringarna ställer mänskligheten ­inför kräver att människan lyckas skapa nya relationer mellan vetenskap, kultur, konst, politik, ekonomi och biologi.
Det handlar om tvärvetenskap med humanistiska förtecken.
På samma sätt måste den humanistiska forskningen lämna sina begränsningar och engagera sig i de grundläggande omvälvningar som pågår, bokstavligen från cellen till atmosfären. Det är snarare motsatsen till reträtt: ett sätt att söka en ny betydelse.
Men även om det är ska vara forskning och inte direkt är frågan om humanism i form av livssynshumanism, så finns humanismens tilltro till människan närvarande i artikeln.
Tanken på ”människans tidsålder” bär ju inte bara på ett hot utan också på ett löfte – en inbjudan till ännu ett stort språng i mänsklighetens tankeutveckling och självförståelse.
Denna sammankoppling av humanistiska värderingar och vetenskap blir än tydligare i den andra artikeln. Den artikeln är en utmärkt krönika om migration i människans historia. De tre forskarna skriver de bland annat följande:
Medan de flesta människor tror att klimatförändringarna kommer att leda till massmigration och, i sin tur, krig, våld och humanitära katastrofer, betraktar ett ökande antal experter migration som ett legitimt sätt för människor att anpassa sig till klimatförändringarna. Detta är ett mycket sakligare sätt att tänka kring migration och klimatförändringar. Människor är trots allt både rörliga och mycket anpassningsbara. [...]
För vår del betraktar vi inte migration i samband med klimatförändringar som ett fenomen som kräver expertstyrning, utan som en möjlighet till förändring som kan verka livgivande på den transnationella solidariteten för migranter och asylsökare över hela världen. [...]
Vi tror inte att migration är ett problem som väntar på en lösning. I stället tror vi att migration är något som defi­nierar vad det innebär att vara människa. [...]
[V]i [bör] diskutera migration som en universell mänsklig egenskap.
Även om jag uppskattar det mest som de skriver och jag verkligen önskar att fler forskare skulle delta i idédebatt och opinionsbildning, har jag svårt för den sammanblandning av värderingar och vetenskap som görs i denna artikel. Humanistiska vetenskaper ska studera människan och våra kulturyttringar, utforska vad det innebär att vara människa, men måste vara försiktig med att utifrån detta uttala värderingar eller att tillföra essens till människan - definiera vad det innebär att vara människa. I det mesta är människan mångfasetterad: Människor är rörliga och anpassningsbara, men också hemkära och rädda för det okända.

Jag kanske läste denna artikel med väl kritiska ögon. Författarnas avsikt var kanske bara att vidga perspektivet i debatten om klimatförändringar, för att därigenom visa på att forskning behövs i en rad olika ämnesområden. Framtida inlägg i artikelserien kommer bli intressanta att följa. Humanism - förnuft med medkänsla - behövs för att möta de utmaningar vår värld står inför.

1 kommentar:

Krister V sa...

Både klimatförändringar och migration är naturliga företeelser. Alltför snabba förlopp kan däremot leda till stora problem. Jag tror nog att det finns mer behov av neutral och seriös vetenskaplighet än positivt tänkande och amatörfilosoferande.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se