3 nov. 2015

En stoisk paradox

Tisdagsmeditation #Stoicweek

Vad är under min kontroll? Vad ligger bortom min kontroll? Att ha en realistisk uppfattning om detta hjälper mig undvika negativa känslor, obehag, lidande.

Jag kan förbereda mig och välja kläder för den aktuella väderprognos. Jag kan inte styra vädret. Börjar det regna, trots att prognosen lovade klart väder, får jag anpassa mig. Jag kanske kan gå inomhus. Om jag blir dyblöt blir jag inte mindre blöt av att bli irriterad, klaga, eller kanske bli förbannad. Hur jag förbereder mig och hur jag reagerar ligger under min kontroll. Inte de yttre omständigheterna, vädret.

Hela min historia och min nuvarande situation ligger bortom min kontroll. Jag har den kropp jag har. Jag har den familj och de vänner jag har. Jag har de ägodelar jag har. Negativa känslor kring detta förändrar ingenting. Det jag förhoppningsvis kan kontrollera är min önskemål om och motivation till förändring, mina åsikter, mina aversioner och motviljor. Hur jag agerar och beter mig.

När jag sätter upp mål och gör planer är det viktigt att jag medvetet reserverar mig för att oförutsedda händelser kan inträffa. Saker utanför min kontroll. Är jag inte detta, ökar risken att jag blir överraskad och tappar självkontrollen. Reagerar oövertänkt, oklokt. Inte nyttjar den mänskliga förmågan förnuftet.

Detta låter närmast självklart. Men när jag reagerar med irritation eller ilska på en motgång eller dumheter andra gör eller säger är dessa beteenden något jag kan kontrollera? Eller är dessa känslouttryck bara någon jag är just nu? En del av mig och min kropp?

Zenon
Att kunna skilja på det jag kan påverka och det jag inte kan påverka, är en central lärosats inom stoicismen. Detta är också en av dess paradoxer.

En stoiker tror världen är deterministisk, men också att vi har fri vilja. Den fria viljan är en del av jaget, människan själ. Själen är något annat än kroppen, men men samtidigt är den inte något som kan finnas fritt från kroppen. Själen och den fria viljan är uppbyggd av samma saker som kroppen. Zenon var tydlig med att själen bestod av materia, senare stoiker var mer oklara om detta. Materian lyder under de deterministiska lagarna, men samtidigt finns den fria viljan.

Jag vet inte om eller hur antikens stoiker fick ihop detta. Men det låter inte olikt dagens filosofiska diskussioner om fri vilja. De var kanske
kompatibilister och såg ingen motsättning mellan determinism och fri vilja. Men kompatibilister definierar ofta "fri vilja" som att vi har frihet att handla i enlighet med våra motivation. Ingår i detta handlande att ändra vår motivation, om det är vår motivation?

Oavsett hur denna paradox löses, så håller de allra flesta av oss med om att vi som människor har vissa saker under vår kontroll. För en etisk person blir det väsentligt hur denna möjlighet nyttjas. För stoikerna var detta givet. Att leva ett dygdigt liv. Att sträva mot de väsentligaste dygderna; visdom, rättvisa, måttlighet och mod. Detta ska inte göras i ensamhet utan i ett socialt liv, där vi strävar efter djupare och fler relationer med andra människor.

Zenon från Kition (333-264 f.v.t.) grundade i Aten skolan Stoa Poikile, starten på Stoicismen.

Inga kommentarer:

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se