11 nov. 2015

Hur stoiker ser på flyktingkrisen

Hur skulle någon som praktiserar stoicism förhålla sig till flyktingkrisen? Svaret på denna fråga är intressant för de som uppskattar att se saker ur flera perspektiv och på detta sätt skapa större förståelse för en situation. I själva frågan finns det också två olika perspektiv: Flyktingens och det perspektiv som den som möter flyktingen har.

Stoikern förhåller sig fatalistiskt, eller om vi ska använda ett mer neutralt begrepp deterministiskt, till det som hänt och den nuvarande situationen. Det som har hänt, det har hänt. Det som är, det är. Detta går inte att påverka. Det ligger utanför vår kontroll. Det är krig nu. Människor flyr nu. Flyktingar söker asyl i Sverige nu. Då vi inte kan påverka historien finns det ingen anledning att fälla omdömen om eller vara förtvivlad över det rådande läget. Allt fokus lägger stoikern på hur vi agerar och beter oss nu. Negativa känslor, oro och rädsla, hjälper oss inte i rådande situation. För att kunna se förnuftigt på situationen och fatta rationella beslut om framtiden, håller stoikern dessa känslor under kontroll.

En fullfjädrad stoiker är väl rustade inför att tvingas på flykt. Hon lägger inte speciellt stort värde på materiella ting och har mentalt förberett sig på att förlora dem. Seneca skrev om att tvingas i landsflykt, i exil:
"It is the mind that makes us rich; this goes with us into exile, and in the wildest wilderness, having found there all that the body needs for its sustenance, it itself overflows in the enjoyment of its own goods."
Det viktigaste vi har är vårt eget sinne och detta tar vi med oss på flykten. Finner vi bara det nödvändigaste, är detta tillräckligt för ett gott och glädjefyllt liv. En extrem stoiker skulle till och med kunna se något positivt i att behöva fly. Det är ett tillfälle då hennes karaktär testas till det yttersta.

För de stoiker som möter flyktingarna är situationen liknande. Att dela sitt land och dess rikedom med flyktingen är inget problem, så länge det grundläggande förutsättningarna för ett gott liv finns kvar. Stoikerna ställer högre krav på livets förutsättningar än cynikerna, att leva som eremit eller i en tunna är inte gott nog. Inte heller att vara fattig. Lite mer materiellt välstånd eftersträvar en stoiker och utöver detta behöver hon leva ett socialt liv. Stoikern som möter flyktingen skulle inte heller grämas över den situation hon hamnat i. Hon kan ha planerat för att leva med ett högre välstånd framöver, att situationen ändrats ligger utanför hennes kontroll och de bekvämligheter och den lyx som framöver inte kommer, har som sagts, inget betydande värde.

Mötet med flyktingen är inte heller problematiskt på ett idémässigt plan. Stoikern ser i flyktingen en människa som delar förnuftet, det som gör oss till människor och förenar oss. Som kosmopolit ser hon en medmänniska som ska behandlas med samma värde och värdighet. Eventuella skillnader i sedvänjor skapar inte några irritationer eller någon rädsla. Hur andra människor lever sina liv ligger utanför vår kontroll. Våra bedömningar av detta ligger inom vår kontroll. Om dömande av andra leder till att vi blir irriterade eller oroade, är det vårt eget problem, resonerar stoikern. Rättrådighet och rättvisa ska dock fortsätta råda. Alla ska vara lika inför lagen och följa statens lagar.

En stoiker skulle nog inte betrakta nuvarande situation som en kris. Om det fanns fler stoiker i världen, skulle nog migration och flyktingströmmar leda till färre kriser, eftersom "kris" oftast är något som skapas av människors negativa känslor.

9 kommentarer:

Staffan Gunnarson sa...

Stoiker gillar läget, när man inte kan påverka ("acts of god"). Man ägnar sig däremot fullt ut åt att rationellt försöka förändra situationen så långt möjligt. T ex är politikers uppgift att förebygga, åtgärda fullfölja olika planer och ta sig an utmaningar på ett proaktivt, konstruktivt sätt. Att se en flyktingkris eller andra besvärliga lägen som opåverkbara är varken stoiskt eller humanistiskt.

Krister V sa...

Visst kan det finans en del tänkvärda saker i stoicismen, som mindfulness, men att tillämpa det så här är ju bara löjligt! Det är varken Gud eller Ödet som orsakat den akuta flyktingkrisen, utan politiska beslut av Turkiet och Tyskland. Eftersom Sverige inte hade någon som helst beredskap eller handlingsförmåga drabbades man följaktligen värst.
Verkligen märkligt att Ulf får fortsätta utveckla sina märkliga fördummande religionssurrogat, utan minsta diskussion.

Patrik Lindenfors sa...

""Kris" oftast är något som skapas av människors negativa känslor." Jag tror ingen flykting skulle hålla med dig. Jag antar att du bara syftar på oss mottagare, men flyktingarnas situation tjänar väl som ett gott exempel på att sentensen inte går att generalisera. I övrigt tycker jag det var lite för fatalistiskt för min smak. Politik är det möjligas konst.

Göran sa...

Krister V,
det här är väl en diskussion? Tyvärr är det du som fördummar diskussionen.

Ulf Gustafsson sa...

Patrik L,

Ja, alla flyktingen allmänhet skulle inte hålla med. Men jag hävdar att flyktingar som är stoiker skulle göra detta, så länge de har grundläggande förutsättningar för ett socialt liv. När man är på flykt, i en gummibåt på medelhavet eller traskande laglös genom Europa, är de förutsättningarna nog inte uppfyllda enligt stoikern.

Patrik/Staffan,

Jag skrev: "För att kunna se förnuftigt på situationen och fatta rationella beslut om framtiden, håller stoikern dessa känslor under kontroll." Kanske la jag för mycket vikt på annat i texten, så detta kom i bakgrunden.

Patrik N sa...

Stoikern måste vara det absolut mest tacksamma rånoffret. Förmodligen hjälper han/hon efter rånet till med att bära rånbytet till min hydda för att där sedan ödmjukt tacka för förmånen att bli rånad av mig då det gav ännu en chans till personlig utveckling (och färre tunga grejer att bära på). Jag vet inte om det är en bra parallell till de allra mest idealistiska idealisterna när de uttalar sig om att de inte ser några större problem med det nuvarande invandringstrycket mot Sverige (Ulf har ju tex argumenterat för att 500 000 invandrare till Sverige per år vore en lämplig nivå). Hur som helst får vi nog ändå vara glada för att Regeringen inte utgörs av stoiker. Lite prylar, och ett fungerande samhälle, är ändå rätt bra att ha när man snurrar runt på en planet i en kall och ogästvänlig rymd. Det är bra att Sverige fungerar både för oss och för medborgare i andra sämre fungerande länder som kan dra nytta av och få utvecklingsstöd från den del av världen som har utvecklats längre och kommit att bli mer fungerande. Ingen vinner på att vi, även om vi gör det med ett stoiskt lugn, klär av oss våra paltor och låter vårt system kollapsa. Allra minst skulle de allra svagaste i världen vinna på det.

Men visst, det är skönt med idealistiska funderingar ibland. De skänker en känsla av inneboende godhet och idealism. Men det hjälper inte någon i realiteten.

Ulf Gustafsson sa...

Patrik N,

Om din beskrivning av stoicismen ovan bygger på vad jag skrivit om filosofin här på bloggen, har jag verkligen misslyckats med att förmedla till dig av jag avsåg.

Patrik N sa...

Jag skulle inte säga att du misslyckats, men du har nog en mer idealiserad bild av det mesta än de flesta har. Det gör att du missar perspektiv som andra lägger mer vikt vid (och det gör förstås alla av olika anledningar).

Ulf Gustafsson sa...

Patrik N,

Hur din senaste kommentar är relevant för mitt blogginlägg förstår jag inte. Någon egen bild (annat än min uppfattning om stoicismen) har jag inte beskrivit här. Därför förvånar det mig att du har underlag för att bedöma min bild som idealiserad.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se