31 juli 2015

Att tala fritt om religion

Bibelforskaren Francesca Stavrakopoulou och historikern Tom Holland samtalade och diskuterade, vid förra årets World Humanist Congress, de abrahamitiska religionernas ursprung, utveckling och inflytande i dagens samhälle, samt hur de bemöts som forskare, lärare och populärvetenskapliga presentatörer av religiösa när de granskar religiösa texter vetenskapligt.

Vad är meningen med alltihop?

30 juli 2015

29 juli 2015

Universallösningen

28 juli 2015

"Bekämpa macheter med pennor"

Årets Voltaire Lecture, som arrangeras av brittiska Humanisterna, hölls av Bonya Ahmed. Ahmed talade om sin man Avijit Roy, vilken mördades av islamister i februari, och om situationen för humanister, fritänkare, bloggare och andra som kritiserar religion och propagerar för rationalism och vetenskap i Bangladesh.

Hennes tal finns också att läsa på bloggen Mukto-Mona. Bloggen som Avijit Roy grundade.

Till grillen?


Om Gud inte vill att vi ska äta andra människor, varför gjorde han oss då av kött?

27 juli 2015

Debatt om islamofobi

Hur allvarligt problem är islamofobi? Finns detta ens? Flera kontrasterande åsikter framfördes i en amerikansk debatt om ämnet. Allt från att det är en term som används för att motarbetar kritik av islam och undvika självkritik bland muslimer, till att det är en högst verklig erfarenhet av anti-muslimsk intolerans som drabbar många amerikanska muslimer och underlättar för islamister att tala om att det pågår "ett krig mot Islam".

Tyvärr blir debatter som denna ofta i för stor utsträckning en kamp ett begrepps betydelse. Men om man kan komma bortom denna metadebatt, så framföra intressanta synpunkter från alla deltagarna. Det finns flera problem samtidigt och flera perspektiv är värda att beakta.

Linda Sarsour - Chef för the Arab American Association of New York
Douglas Murray - Redaktör för the Spectator magazine och författare till "Islamophilia"
Wajahat Ali - Programledare för the Stream på Al Jazeera America och författare till "Fear Inc.: Roots of the Islamophobia Network in America"
Faisal Saeed Al Mutar - Irakiskfödd skribent och aktivist för mänskliga rättigheter
Bassem Youssef - Programledare för Al-Bernameg, det första politiska satirprogrammet i Mellanöstern
Asra Nomani - Författare till "Standing Alone: An American Woman’s Struggle for the Soul of Islam"

God-man not good

26 juli 2015

Rövarna på möte i regeringskanslitet

Nalin Pekgul i GP:
Vi kan inte göra någonting åt att Sverigedemokrater och islamister hjälper varandra att bli starka. Men jag blir orolig när jag ser hur det svenska samhället backar upp islamisterna ekonomiskt och politiskt. Min islam har kapats av islamister och den svenska kulturministern bjuder in rövarna till möte på regeringskansliet samtidigt som vi själva kämpar för att överföra bilden av det toleranta islam till våra barn.

Villkora bidragen till trossamfunden

13 feminister skriver i en debattartikel i dagens GP att bidrag till religiösa trossamfund måste villkoras med en årlig jämställdhetsrevision:
Statens ekonomiska stöd till religiösa samfund riskerar att underminera rättssystemet. Vi vill belysa faran med att pumpa in miljontals skattemedel i odemokratiska och ojämställda organisationer vilket inkluderar en hel del religiösa samfund av olika religiös tillhörighet. 
Vi vill uppmärksamma behovet av utbildning i vår myndighetssfär kring andra rättssystem och behovet av kunskap som vi behöver för att korrekt hantera ärenden som handlar om mänskliga rättigheter och då i synnerhet kvinnors och hbtq-personers rättigheter. 
Svenskt rättsväsende behöver ökad kunskap om hur religiösa familjelagar begränsar kvinnors rättigheter där de tillämpas. Samtidigt ska vi betona vikten av de jämställdhetsreformer som genomförts i Sverige och vi uppmanar regeringen att skärpa arbetet för alla kvinnors rättigheter – både inom landet och via utrikespolitiken. 
En sekulär stat innebär att religiösa regelsystem och religiösa institutioner skiljs från statsbildningen. Konstitutionen är sekulär i den bemärkelsen att religiösa familjelagar (oavsett dominerande religion) är skilda från den civila lagstiftningen som i sin tur ska vila på internationella överenskommelser och konventioner typ FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. 
Vi ser nu en allvarlig tendens i vårt eget demokratiska system när religiösa patriarkala krafter får stort inflytande i den politiska sfären både genom personer och grupper, men också genom skattefinansierad lobbyverksamhet.

Fist of Jesus


En fristående lite mer blodfylld version av "evangelierna".

VARNING: Gillar du inte splatter-effekter så se inte på den här filmen. Den är extremt blodig och slafsig.

25 juli 2015

En kort berättelse om mänskligheten

Yuval Noah Harari sammanfattar på 17 minuter sin bok ”Sapiens - En kort historik över mänskligheten”.

Vad skulle hända om mänskligheten plötslig försvann?

24 juli 2015

Snälla, tro måttligt!

Från Jesus and Mo

"Baby stingrays look like raviolis stuffed with tiny damned souls "


Tack till @SciencePorn på Twitter.

23 juli 2015

Påvens skenheliga avledningsmanöver

Tor Löwkrantz har skrivit en text om påvens skenheliga avledningsmanöver. Återges här i sin helhet.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Plötsligt betraktas Påve Franciskus som progressiv för att han tagit ställning i klimatfrågan. I en kampanj och i sin encyklika Laudato Si uppmanar påven med svepande uttalanden till en kulturell revolution. Han vill att vi ska omfamna alternativa energikällor, förstå föroreningens effekter på fattiga, släcka lampor, återvinna och sluta slösa med mat.

Det är dock långt ifrån imponerande att påven nu förstått och tagit ställning för något de flesta av oss insett för många år sedan, speciellt med tanke på att han påstår sig stå i direktkontakt med universums skapare. Problemen med påvens utspel är dock större än så.

En välbeprövad kommunikationsstrategi handlar om att flytta fokus från ett sammanhang där ett varumärke, företag, person eller organisation uppfattas negativt till ett annat sammanhang där man uppfattas positivt. Ett exempel på en sådan strategi illustreras på ett underhållande sätt i filmklassikern Wag the Dog. Efter en sexskandal ett par veckor före valet verkar USAs president ha väldigt liten möjlighet att bli omvald. En av hans rådgivare anlitar då en hollywoodproducent för att genom massmedia fabricera ett krig som presidenten kan avsluta på ett heroiskt vis, för att genom denna avledningsmanöver skapa en positiv bild av presidenten igen.

Det katolska kyrkan gör nu kan beskrivas som en på sätt och vis liknande mycket skicklig avledningsmanöver. Genom att figurera positivt i massmedia i en för dem ny fråga gör man det svårare att kritisera katolska kyrkan i andra frågor där man fortfarande representerar en bakåtsträvande, homofob, kvinnofientlig och inhuman ideologi. Plötsligt betraktas påve Franciskus som progressiv trots att han inte ändrat sig i någon av de frågor där Katolska kyrkan är reaktionär.

Man bör då komma ihåg att katolska kyrkan har en mycket lång historia av grova missgärningar och förtyck på sitt samvete. Den förrförra påven Johannes Paulus II har bett om ursäkt för en rad av dem. Bland annat för processen mot Galileo Galilei, delaktighet i slavhandeln, oförrätter mot samt kränkning och nedvärdering av kvinnor, tystnaden under förintelsen, övergreppen under inkvisitionen och en lång rad andra saker. Katolska kyrkan predikade antisemitism som officiell doktrin ända fram till 1964, något som påverkar opinionsläget än idag.

Påven menar förmodligen allvar med att han ser klimatfrågan som viktig och akut och han är troligen uppriktig i sin ambition att vara en positiv kraft i den frågan. Och påvens ord har givetvis stort opinionsbildande inflytande. För en person som verkligen tror att påven står i direktkontakt med Gud är hans ord av yttersta vikt för vad som anses acceptabelt. Vatikanens hållning påverkar människor runt hela jorden, varje dag, i en lång rad frågor där en förändrad attityd skulle rädda liv och levnadsvillkor för miljontals. Men i ett flertal frågor agerar man här i rakt motsatt riktning.

AIDS betraktas av katolska kyrkan som något dåligt, men inte riktigt lika dåligt som att använda kondomer. Katolska predikanter världen över är direkt ansvariga för den död och det lidande som är konsekvensen av denna hållning. Vidare är synen på homosexuella skamlig och inhuman. Homosexuella handlingar betraktas som onaturliga och är förbjudna, vilket är ett regelrätt fördömande av människor vars enda synd är att de visar kärlek för varandra. På Twitter skrev påven att det är emot mänsklig värdighet att i onödan utsätta djur för död och lidande. Det är ett helt okontroversiellt uttalande. Något som också är emot mänsklig värdighet är att hindra kvinnor från att styra över sin egen reproduktion och sexualitet, något som påven fortfarande ägnar sig åt genom sitt preventivmedelsmotstånd och sin anti-abortagenda. Om guds representant på jorden ändrade sig i den här typen av frågor skulle det få omedelbara positiva konsekvenser, till och med rädda liv.

Det är sådana här saker som gör katolska kyrkan, Vatikanen och Påve Franciskus till en reaktionär, homofob, kvinnofientlig och destruktiv kraft i världen. Om Franciskus ska hyllas för något alls så är det för att ha lyckats göra en mycket skicklig avledningsmanöver från dessa frågor, med resultatet att det har blivit svårare att kritisera katolska kyrkan där det verkligen behövs.

Tor Löwkrantz

Olika typer av vetenskapliga evidens

22 juli 2015

Vad innebär det att vara framgångsrik?

Ett liv att vara tacksam för

21 juli 2015

M.A. Numminen sings Wittgenstein

20 juli 2015

Cameron om vår generations kamp mot islamistisk extremism

Den brittiske premiärministern David Cameron höll i dag ett betydande tal i Birmingham om hur Storbritannien ska bekämpa islamistisk extremism och stärka en multietisk, multireligiös demokrati. På det hela var det välbalanserat och tydligt, även om det finns delar som säkert inte alla gillar. (Jag ogillar t.ex. det nationalistiska tilltalet och mer nätövervakning.)

Talet var viktigt eftersom Cameron benämnde hotet ISIS och likande rörelser vid dess rätta namn: islamistisk extremism, förklarade att det är en ideologi som bygger på en förvrängd världsbild, samt inte förnekade dess koppling till islam.
It begins – it must begin – by understanding the threat we face and why we face it. What we are fighting, in Islamist extremism, is an ideology. It is an extreme doctrine. 
First, any strategy to defeat extremism must confront, head on, the extreme ideology that underpins it. We must take its component parts to pieces - the cultish worldview, the conspiracy theories, and yes, the so-called glamorous parts of it as well. 
[...] 
In the past, governments have been too quick to dismiss the religious aspect of Islamist extremism. That is totally understandable. It cannot be said clearly enough: this extremist ideology is not true Islam. I have said it myself many, many times, and it’s absolutely right to do so. And I’ll say it again today. 
But simply denying any connection between the religion of Islam and the extremists doesn’t work, because these extremists are self-identifying as Muslims.
När Cameron gick in på de tillvägagångssätt som den brittiska ska använda för att de ska vinna "vår generations kamp", så inledde han med att på ett bra sätt lyfta fram den grundsyn som ska användas: Liberala värden, respekt för demokrati och rättsstaten, yttrandefrihet, religionsfrihet, samt jämlikhet.
In doing so, let’s not forget our strongest weapon: our own liberal values. We should expose their extremism for what it is – a belief system that glorifies violence and subjugates its people – not least Muslim people. 
We should contrast their bigotry, aggression and theocracy with our values. We have, in our country, a very clear creed and we need to promote it much more confidently. Wherever we are from, whatever our background, whatever our religion, there are things we share together. 
We are all British. We respect democracy and the rule of law. We believe in freedom of speech, freedom of the press, freedom of worship, equal rights regardless of race, sex, sexuality or faith. 
We believe in respecting different faiths but also expecting those faiths to support the British way of life. These are British values. And are underpinned by distinct British institutions. Our freedom comes from our Parliamentary democracy. The rule of law exists because of our independent judiciary. This is the home that we are building together. 
Whether you are Muslim, Hindu, Jewish, Christian or Sikh, whether you were born here or born abroad, we can all feel part of this country – and we must now all come together and stand up for our values with confidence and pride.
Detta är dock inte exklusivt brittiska värden. De är också svenska värden. De är värden som är möjliga att anamma av alla människor, över hela klotet. Men de är inte förenliga med islamistisk extremism.

En annan viktigt fråga Cameron fokuserade på i talet vara att Storbritannien kraftfullt måste arbeta mot kvinnlig könsstympning. Detta var mycket bra. De värderingar man säger sig ha måste visa sig ha konsekvenser. Könsstympning är absolut inget ett liberalt samhälle kan tolerera.

De brittiska humanisterna kom under dagen med en kort kommentar till Camerons tal: Segregation, något som Cameron ville bekämpa, kommer alltid finnas så länge det finns religiösa skolor. Själklart är det så, men detta är inget Cameron vågar ta tag i.

Läs Camerons tal här, lyssna här eller se korta snuttar ur det nedan.


Pewdiepie, en humanist

I den amerikanska humanisttidningen the Humanist har det publicerats en artikel om den svenska youtube-stjärnan Pewdiepie, eller Felix Kjellberg - Pewdiewho? How YouTube’s Biggest Star is a Humanist. I artikeln framförs i huvudsak en förklaring till att han kan kallas humanist: han gör gott utan Gud.
Kjellberg—like many of his Swedish countryfolk—is an atheist [...] But if humanism means “being good without God,” then Kjellberg fits that bill as well. To date, he’s raised and donated over one million dollars to charity.
Utöver detta nämner de att han är tolerant mot de som driver med det han själv håller på med - The star has never had an issue with making a mockery of his own profession - och att han visar humanistiska uppfattningar om tolerans och att man ska försvara sin egen värdighet och rätt att forma sin egen mening.

För er som inte känner till Pewdiepie så arbetar han med att spela mer eller mindre dåliga dataspel och spela in när han kommenterar, skrattar, gråter och skriker under tiden han spelar. Det är som att en extrem sportkommentator som är underhållningen, inte matchen som kommenteras. Detta gör han så bra att han har 38 miljoner prenumeranter och snart 10 miljarder visningar på sin youtubekanal. Ibland svarar han på frågor från sina tittare eller berättar mer om sig själv, som i detta klipp där han ger några seriösa råd om livet.

Humanisterna på Stockholm Pride

Om en vecka startar Stockholm Pride. Humanisterna deltar i år vid tre arrangemang:

Häng med en HBTQ-Humanist

När: Måndag den 27 juli kl. 13.00-13.45
Var: Pride House på Kulturhuset, Sergels torg, plan 3 i Konferens 1

Det här är en punkt där alla som är nyfikna på Humanisterna är välkomna att ställa frågor eller bara prata en stund över en fika. Det vore kul om så många Humanister som möjligt kan närvara eftersom diskussionerna alltid blir bättre med fler röster.
Entreavgift: Eftersom vi kan “sköta dörren” själva på det här eventet går det bra att dyka upp även utan Pridearmband/dagspass.

Closets of Fear

När: Onsdag den 29 juli kl.14.00-14.45
Var: Pride House på kulturhuset, Sergels torg, plan 3, Marionetten (det är det som hette Studio 3 förut)

Coming Out as Gay or Atheist in Kenya. 2015, two applications to constitute Kenyan organizations got turned down by registrar on moral grounds: Atheists in Kenya and National Gay and Lesbian Human Rights Comission. This is their story
Entreavgift: Pridarmband/dagspass = för 100:- alla evenemang, under hela dagen i huset.

Pride Parad

När: Lördagen den 1 augusti. Samling 12.30. Avgång ca 13.00.
Var: Hornsgatan/Mariatorget, se nedan*

Paraden utgår från Mariatorget klockan 13 på lördagen. Det är bra om de som ska delta är på plats senast 12.30 (reglerna säger 12, men). Paraden går genom staden till Östermalms IP och det går bra att ansluta längs vägen för de som står och tittar.

* Tyvärr vet vi inte förrän på förmiddagen samma dag var vi blir placerade (av Parad-ledningen) i för fålla eller mötesplats. Vi annonserar i eventet på facebook när vi vet, eller så kan man ringa eller sms:a Maria-Elida Lundberg på 070-982 00 40.

Efter-Pride-Paraden-mat!

När: Lördag den 1 augusti ca kl 16.30
Var: Restaurang Kouzina, Vallhallavägen 131

Avnjuter vi tillsammans efter Pride Parad. Alla är välkomna oavsett om en gått i paraden eller inte.
Välkommen!

Jesus älskar dig - drogversionen



Någon har haft kul med ett videoredigeringsverktyg...

18 juli 2015

The Adult Table

Buck Bowen "The Adult Table" ft. Peter Boghossian

Staten bidrar till ojämlik religionsfrihet

Hanna Gadbans bok "Min jihad" har fått mycket uppmärksamhet i media, vilket är bra. Nu sedanst i Sydsvenska, genom ett opinionsinlägg av Annika Borg, och i Expressen, genom Sakine Madons kolumn.

En bidragande orsak till den stora uppmärksamheten är de mer eller mindre kontroversiella åsikter och "gillanden" som Gadban tidigare gjort och nu hennes kritiker lyft fram. Madon sammanfattar det som skrivits om detta på ett välavvägt sätt:
Gadban själv har i den svenska debatten argumenterat för att personer som begår hedersrelaterade brott ska kunna få medborgarskapet indraget, och hon har kritiserat hijabuppropet till stöd för beslöjade kvinnor. Jag håller inte med henne, men dessa åsikter gör inte Gadban – vilket somliga av hennes kritiker hävdar – till rasist och muslimhatare. Dock finns relevant kritik: Vad menade Gadban när hon tidigare på Facebook skrev att det inte borde finnas moskéer i Sverige? Hur kunde hon ”gilla” så många antisemitiska inlägg och inlägg av islamofober, var det av misstag eller hyste hon dessa åsikter? 
I stället för att bokförlagets Christer Sturmark rycker in till hennes försvar (Aftonbladet 14/7) borde Gadban själv bemöta kritiken. Alla kan ändra uppfattning och det är mänskligt att fela, men också viktigt att förklara tidigare misstag. Inte minst när man har skrivit en så angelägen bok om ett av våra allvarligaste samhällsproblem.
Madons kolumn sätter annars fingret på varför boken "Min jihad" är ett värdefullt debattinlägg:
Naiviteten bland svenska makthavare är slående. Gadban nämner personer som har Islamiska statens flagga som profilbild på Facebook, som poserar med automatvapen och skriver hårresande inlägg om kvinnor, homosexuella och judar. Varför har personer med sådana åsikter fått förenings- och projektbidrag? Vad gör Skolinspektionen när det visar sig att en lärare uttrycker uppskattning för IS-krigare som låter ”fiendens huvuden rulla”? Varför marknadsför Sveriges Television filmen ”Pantrarna” – namngiven efter en förortsorganisation i Biskopsgården i Göteborg - med en affischbild på en avliden IS-krigare från nämnda stadsdel? 
Varför har Sveriges Unga Muslimer, Studieförbundet Ibn Rushd och Islamiska Förbundet i Sverige bjudit in islamistiska talare på det populära evenemanget Muslimska familjedagarna? Det är på tiden att dessa frågor ställs, och att svenska politiker har bilden klar för sig.
Dessa frågor har ställts under lång tid, men det är först nu det verkar få ett allmänt genomslag i media. För ett år sedan när Cheko och Nalin Pekguls bok "Jag är ju svensk", med ett liknande tema, gavs ut, blev det först viss uppmärksamhet, men den dog snabbt ut.

Förhoppningsvis kommer nu politiker börja mer aktivt fundera på frågor som bidrag till trossamfund. Den förra regeringen höjde bidragen till trossamfunden, utan någon reflektion om baksidan med detta. Sittande regering har för avsikt att minska bidragens omfattning och har skärpt SST:s uppdrag något. Det är ett litet steg i rätt riktning.

Annika Borg tar även i sitt inlägg upp denna fråga:
I boken Min Jihad (jihad betyder kamp) tar Gadban med läsaren genom det personliga sökande efter en andlighet som bejakar hennes individuella frihet och hon visar också hur missionerande islamister fått fäste i Sverige. Och inte bara fått fäste: genom föreningsliv, studieförbund, statliga institutioner och Statens Stöd till Trossamfund finansieras deras mission med skattemedel. En sådan kostsam naivitet från det svenska samhället är förbluffande.
Borg vidgar i övrigt frågan till religionernas negativa inflytande på jämställdhet och frihet:
I den svenska debatten om religionens roll är de återkommande frågorna ofta de om trossystem kan förenas med mänskliga rättigheter. Den som blickar ut över världen och historien ser att det endast är teologiskt liberala tolkningar som fullt ut visat sig vara förenliga med mänskliga rättigheter och demokrati. Om vi med mänskliga rättigheter avser de som utvecklats sedan upplysningstiden och kulminerat i de individuella friheter FN:s deklaration slår fast 1948, vill säga. 
Ett lackmustest för att pröva vilka religiösa tolkningar som är förenliga med dessa rättigheter, på vilka vårt samhällssystem vilar, är att undersöka just kvinnosynen. Generellt sett finns inom religionerna en hierarkisk syn på över- och underordning mellan män och kvinnor samt en förståelse av könen som väsensskilda. Denna olikhet tar sig uttryck i att män och kvinnor ska ha skilda ansvar, uppgifter och platser i familj och samhälle. Om man kan omtolka detta eller inte är en vattendelare. 
I kristendomen har tanken på att kvinnan blir frälst genom sitt moderskap spelat en stor och bakåtsträvande roll för synen på halva mänsklighetens livsuppgift. Det är när kvinnor gör anspråk på att få lämna de platser - fysiskt, andligt och intellektuellt - som anvisats dem, som stora teologiska stridigheter brukar bryta ut och utvecklingen gå framåt.
I Sverige försvarar sig ofta religiösa företrädare med att religion kan vara en progressiv kraft till förändring. I undantagsfall har den varit detta, men det dominerande stödet religionen har gett och ger är ändå till de konservativa. Fritänkare har alltid setts som ett problem, oavsett om det handlat om att ifrågasatta kvinnors position i en kristet eller muslimskt sammanhang. Oavsett om det handlat om att vara kristen, men inte tro på helvetet, eller liberal frispråkig muslim, som Hanna Gadban, med en personlig tro.

Att staten väljer att ekonomiskt och genom ett erkännande stödja befintliga religiösa samfund och organisationer, oberoende av om dessa förespråkar förtryckande trosuppfattningar mot t.ex. kvinnor eller hbtq-personer, är ett stort problem för oss sekulära humanister, men också för dem som vill utforma en egen religiös övertygelse och försvara denna offentligt. Staten står på detta inte för en jämlik religionsfrihet.

Filosofer förklarade genom tecknade filmer - Wittgenstein



Det finns fler filosofer sammanfattade på samma sätt här om ni inte fick nog av detta exempel.

17 juli 2015

Hur religioner spred sig över världen

Business Insider visar upp en animerad karta hur religioner spred sig över världen genom tiderna.

Debatt om samvetsfrihet

I Almedalen deltog Christer Sturmark i ett kort seminarium om samvetsfrihet. Seminariet arrangerades av tidningen Liv&Rätt, som är en del av stiftelsen ProVita.

Självbestämmande?

16 juli 2015

Ny version av Koranen utgiven

Flera gånger har jag läst religionskritiker som vill att religiösa texter ska redigeras. Det som religiösa inte tror på ska raderas och texterna ska redigeras så att den "sanna" meningen tydligare framkommer. Detta har har dock skett många gånger i historien, men kanske inte till den omfattning som efterfrågas.

Det senaste exemplet på detta kommer från Syrien där Assad-regimen, efter fem års "hårt arbete", presenterar en ny standardversion av Koranen.

Det framgår inte klart hur denna version skiljer sig från tidigare. De skriver bara:
In the new version, Quranic letters are simplified and sketched with dexterity according to a set of accredited standards that scholars of Quranic Assad Quraanscience use.
President Assad är dock tydlig med att syftet är att klara ut förvrängningar och förvillanden som förekommer idag:
We truly need such acts at this critical stage of distortion and misleading when it comes to the Holy Quran and the teachings of Prophet Mohammad (Peace be Upon Him).
Man kan misstänka att Assad-regimen med detta menar de tolkningar av Koranen som förmedlas av deras motståndare i kriget om Syrien, ISIS.

Detta är ännu ett tillfälle då heliga texter skapas och förändras i politiska syften och hur detta görs är klart beroende av den historiska situationen. De religiösa inriktningar som förnekar detta och istället förmedlar att det finns en "sann" version som är tidlös, är de mest skrämmande och skadliga.

Oh my God

Två engelska tonåringar har gjort en halvtimmes dokumentär om växande ateism bland ungdomar och intervjuat hur några religiösa företrädare ser på detta och hur de försöker motverka det.

Besvärliga fakta

15 juli 2015

Aktivism och sökandet efter sanning

Gästinlägg av Catarina Thestrup:
----------------------------------------

Aktivism och sökandet efter sanning
I am devoted to none but Truth and I owe no discipline to anybody but Truth. - Gandhi
Fler och fler vill påverka och engagera sig. Almedalsveckan lockar mängder, det twittras, bloggas, organiseras, paraderas och signeras. Det har nog aldrig funnits så många aktivister. Jag, som själv är en människorättsaktivist, borde vara jättenöjd och hoppfull. Men jag ser problem i det att mycket av människorättsaktivismen är baserad på känslor och inte på fakta. Aktivism utan vetskap om och utan sökande efter fakta och förståelse för mänskligt beteende, mentala processer och samhälleliga och naturliga fenomen är, oavsett goda intentioner och fina mål, slöseri med tid och resurser. Att göra gott är inte alltid lätt. Verklig medmänsklighet är inte bara en känslomässig respons utan ett åtagande som bör baseras på fakta och kunskap om och förståelse för problemets komplexitet.

Många aktivister tycks tro att det räcker med att vilja väl; de tror att det finns bara två sidor – en ond och så den goda de själva valt. Allt problematiserande, resonerande och faktasökande kring hur saker och ting verkligen förhåller sig ses sedan som hinder på denna ”de godas” valda väg. De förstår inte hur mycket fakta och kunskap betyder för att kunna göra väl. Istället för att söka fakta letar de bara strategier för hur budskapet att de vill gott ska nå ut till så många som möjligt och efter att så många som möjligt ska alliera sig med dem, ”de goda”. Men, och det är här problemet, som jag ser det, ligger, för att aktivism ska leda till verklig förändring och inte bara bli bullrigt stojande, måste fritt kritiskt tänkande, resonemang och sökandet efter fakta och fördjupning alltid respekteras och prioriteras före den känslomässiga och ytliga reaktionen som aktivismen alltför ofta utgör.

En förutsättning för demokrati är allas lika rätt dvs. rättvisa och jämlikhet. Rättvisa och jämlikhet bygger på öppenhet, transparens och ärlighet vilka i sin tur bygger på att det finns en sanning vilken bygger på fakta vilken bygger på vetenskap vilken bygger på objektivitet, rationalitet, belägg och resonemang, vilka bygger på fritt tänkande och yttrandefrihet. Det fria sökandet efter och respekten för faktakunskaper är därmed en förutsättning för social rättvisa och demokrati. Utan resonerande kring och vetskap om hur människan, samhället och naturen är beskaffade kan vi inte veta hur ett rättvist och jämlikt samhälle ska utformas.

Om aktivisten är ute efter verklig och hållbar rättvisa och jämlikhet och inte bara efter tillfälligt självrättfärdigande kan hen inte bara engagera sig för eller mot något baserat på känsla och på en vilja att göra väl utan måste också bejaka, stötta och uppmuntra sökandet efter fakta och sanning och sedan vara villig att hela tiden omvärdera utifrån de fakta som framkommer. Visst kan man som aktivist utgå från principer och ideal men för att det ska vara meningsfullt att följa sina principer och ideal måste man veta att man är på en väg som leder till målet. Och det bästa sättet att veta vart en väg leder är via fakta, belägg och resonemang. På så vis blir att resonera och att ha fakta och belägg som grund för sina ståndpunkter och sin agitation en fråga om moral – en moral som är helt avgörande för demokrati och frihet. Om vi vill ha ett jämlikt och rättvist samhälle måste vi arbeta för att sanningen kommer fram, att den alltid får sägas, och att den respekteras oavsett från vem den kommer eller om den är obekväm. Och för att få fram sanningen krävs mer än bara en önskan om rättvisa och jämlikhet.

Catarina Thestrup

Yttrandefrihet

14 juli 2015

Dåliga människor och den gode Guden

En idé som fortfarande lever kvar är att vara religiös, i Sverige kristen, hänger ihop med att vara god och göra gott. Men hur förklarar de som håller den idén att inte alla kristna gör gott?
Om de "kristna" varit oföredragsamma, maktlystna, rymma, om de tänt kättarbål, om de tagit kristendomen till intäkt för att konservera missförhållanden och orätt, så är det inte därför att de varit kristna utan därför att de varit dåliga kristna.
- Alf Ahlberg, författare och folkskolerektor
Nästa utmaning för de som håller fast vid denna idé är många hedningar och icke-religiösa ändå gör gott. Hur förklaras detta?
En som kallar sig ateist eller agnostiker eller icke-kristen men som är fylld av respekt och vördnad för medmänniskorna och låter sitt handlande präglas av medkänsla med dem, står Gud närmare och har mera rätt till det kristna namnet än många som kallar sig kristna men vilkas kristendom mest yttrar sig i bigotteri och kärlekslöst dömande av andras läromeningar och förhållanden till i deras egna kretsar gängse konvenansregler. De förra leva icke utan Gud. De tro sig bara göra det. Gud finns i all godhet och all osjälvisk kärlek i världen, oberoende av vad vi kallar honom eller inte kalla honom. 
- Nils Bååthe, kyrkoherde i Västerhaninge
Nej, detta är en dålig idé. Krystade tilläggshypoteser hjälper den inte. Alla människor gör i större eller mindre uträckning gott. Det som skiljer ut de flesta religiösa är att de fått lära sig tillägna sin religion eller sin gud detta och att de är dit de ska visa sin tacksamhet när andra människor gör dem gott. Men när något dåligt sker, då är det människornas fel. Det är de som varit syndfulla.

Citaten är hämtade ur Boken Kristen - icke kristen från 1951.

Se så sött - de leker människooffer! (Eller leker de IS?)

13 juli 2015

Säsongsfinal! #135 – Radio Houdi äter surströmming och pratar politik



Radio Houdi sprättar upp surströmmingsburken och passar på att prata lite politik

Sista programmet för säsongen. Vi pratar om att man visst kan Swisha pengar till Gud. Att månkonspiratoriker är omöjliga att debattera med.
Hur är det med välgörenhet och vi noterar att det är 30 år sedan Live Aid sändes.

Vi fick en utmaning att i stället för att gnälla på politiker lyfta fram de politiker vi tycker är bra.
Det blev en svår uppgift men vi öppnade en ny surströmmingsburk och hittade några aspiranter.

Radio Houdi tar med detta avsnitt ett kort sommaruppehåll och är tillbaka 23 augusti!

Stoppa mördarrobotarna!

För 60 år sedan, den 9 juli, presenterades Russell–Einstein-Manifestet. 11 välrenommerade vetenskapsmän och filosofer hade skrivit under dokumentet som belyste riskerna med kärnvapen och uppmanade världens regeringar att söka fredliga lösningar på internationella konflikter. Detta var starten på Pugwash-konferensen, vilken erhöll Nobelsfredspris 1995.

I sommar har forskare ännu en gång tagit initiativet och uppmanar till fredlig användning av vetenskapliga framsteg. Det är forskare inom artificiell intelligens och andra som i sitt upprop skriver att AI har stor potential att komma mänskligheten till nytta, men att starta en militär kapprustning är en dålig idé. Därför bör offensiva autonoma vapen förbjudas.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Stoppa mördarrobotarna! Det var rubriken till en bloggpost jag skrev för ett par år sedan. Bland annat skrev jag att det "mycket väl kan komma en dag då vi inte längre har något förnuftigt (eller annat) alternativ till att lägga över stora och livsviktiga beslut på maskiner. Tills vidare bör vi dock gå väldigt försiktigt fram, och mördarrobotar är enligt min mening snudd på sämsta möjliga val av område för spjutspetsteknologisk tillämpning av autonoma system". Överraskande nog fick jag en del mothugg i kommentarsfältet, men till de läsare som håller med mig riktar jag härmed uppmaningen att underteckna det upprop som Max Tegmark tagit initiativ till inför den internationella artificiell intelligens-konferensen IJCAI 2015 i Buenos Aires som öppnas den 28 juli. Så här lyder brevet i dess helhet:
Autonomous weapons select and engage targets without human intervention. They might include, for example, armed quadcopters that can search for and eliminate people meeting certain pre-defined criteria, but do not include cruise missiles or remotely piloted drones for which humans make all targeting decisions. Artificial Intelligence (AI) technology has reached a point where the deployment of such systems is - practically if not legally - feasible within years, not decades, and the stakes are high: autonomous weapons have been described as the third revolution in warfare, after gunpowder and nuclear arms. 
Many arguments have been made for and against autonomous weapons, for example that replacing human soldiers by machines is good by reducing casualties for the owner but bad by thereby lowering the threshold for going to battle. The key question for humanity today is whether to start a global AI arms race or to prevent it from starting. If any major military power pushes ahead with AI weapon development, a global arms race is virtually inevitable, and the endpoint of this technological trajectory is obvious: autonomous weapons will become the Kalashnikovs of tomorrow. Unlike nuclear weapons, they require no costly or hard-to-obtain raw materials, so they will become ubiquitous and cheap for all significant military powers to mass-produce. It will only be a matter of time until they appear on the black market and in the hands of terrorists, dictators wishing to better control their populace, warlords wishing to perpetrate ethnic cleansing, etc. Autonomous weapons are ideal for tasks such as assassinations, destabilizing nations, subduing populations and selectively killing a particular ethnic group. We therefore believe that a military AI arms race would not be beneficial for humanity. There are many ways in which AI can make battlefields safer for humans, especially civilians, without creating new tools for killing people. 
Just as most chemists and biologists have no interest in building chemical or biological weapons, most AI researchers have no interest in building AI weapons - and do not want others to tarnish their field by doing so, potentially creating a major public backlash against AI that curtails its future societal benefits. Indeed, chemists and biologists have broadly supported international agreements that have successfully prohibited chemical and biological weapons, just as most physicists supported the treaties banning space-based nuclear weapons and blinding laser weapons. 
In summary, we believe that AI has great potential to benefit humanity in many ways, and that the goal of the field should be to do so. Starting a military AI arms race is a bad idea, and should be prevented by a ban on offensive autonomous weapons beyond meaningful human control.
Slut upp jämte Max Tegmark, Daniel Dennett, George Dyson, Steve Omohundro, Stuart Russell, Jaan Tallinn, Roman Yampolskiy, mig och hundratals andra, och skriv på brevet här!

All respekt (de förtjänar)

12 juli 2015

"Varför är ni så osäkra?"

Rafida Bonya Ahmed skadades allvarligt, samtidigt som hennes man, Avijit Roy dödades, vid ett överfall av islamister i Dhaka, Bangladesh i februari. En intervju med henne sändes i BBC idag.

Efter intervjun är det en diskussion i studion med bl.a. Andrew Copson, från British Humanist Association. Copson väcker en högst relevant fråga till media och olika debattörer: Hur kan man gå så snabbt från att prata om att någon dödats för vad de skriver och säger, till att diskutera att kritik av religiösa idé upprör religiösa?

Intevjuaren frågar Bonya Ahmed: "tror du kanske att det som provocerar denna religiösa extremism att reagera som de gör är att de känner att de blivit förlöjligade?". Hon svarar bra, men kunde svarat: Du förorättar min man och min sorg genom att ställa en i sammanhanget så olämplig fråga. Jag dödar inte dig för det.

Observera att programledaren under diskussionen reagerar och tycker det är olämpligt att i BBC säga "Piss Christ". Varför är de så osäkra, som Bonya Ahmed frågar.

Ett extra sommarprat

Saknar ni en sommarpratare P1 som berättar om varför berättelser är viktiga och hur vissa berättelse lever vidare? Då ska ni lyssna på detta föredrag av författaren Neil Gaiman. Inspelat 9 juni 2015, av the Long Now Foundation.

För övrigt kanske ni missade Nina Hemmingssons Sommar i P1. Det skulle ni inte gjort. Hennes berättelse och hennes berättande genom serieteckningar är väl värt att lyssna på.

Om Jurassic Park hade handlat om olika geologiska perioder...

11 juli 2015

Snoop Dogg “hädar” mot Zoroastrismen

Hiphop-, funk-, reggae- och rapartisten Snoop Dogg (vars riktiga namn är Calvin Cordozar Broadus Jr.) har anklagats för blasfemi av en av världens äldsta nu existerande religioner, Zoroastrismen. En parsi-zorostrisk organisation har tydligen lämnat in en stämning för att få en video med Snoop Dogg förbjuden i Indien.

I musikvideon till låten "King" visas Snoop Dogg rökanden något som likar en marijuanacigarrett, när han samtidigt sitter på en gyllenetron krönt med en zoroastrisksymbol. Yahoo News skriver:
And while Snoop smoking is nothing new, this time he’s lighting up near a sacred Zoroastrian symbol – something the faith finds disrespectful and blasphemous. It also doesn’t help that the video features shots of scantily clad pole dancers. 
The Calcutta Zoroastrian chapter which issued the public interest lawsuit is hoping to ban the video, and a representative said: “The wrong use of religious and sacred symbols and iconography hurts, insults and outrages the religious sentiments and beliefs of Parsi Zoroastrians.” 
From a completely secular perspective though, “King” is offensive because, honestly, it’s just not very good.
Döm själva.


Via End Blasphemy Laws

Vad är liv?



En officiell hemlighet bland biologer är att vårt ämnesområde inte går att avgränsa på något definitivt sätt eftersom "liv" är extremt svårdefinierat. Och den som kommit närmast en bra definition var fysiker. Så vad är liv? En kort film illustrerar problemet.

10 juli 2015

”Förorten behöver en feministisk politik”

Tara Twana, Humanisternas förbundsstyrelse, har ihop med företrädare för en rad andra organisationer som kämpar för kvinnors rättigheter skrivit en uppmaning till den sittande regeringen:
Undertecknade organisationer är oroade över den vändning diskussionen om våld mot kvinnor i våra segregerade förorter har tagit. Vi menar att hedersrelaterat våld och religiös extremism finns inom alla religioner och alltid ska motarbetas. Men vi är oroade över hur politiska partier, organisationer och enskilda gjort allt de kan för att motbevisa existensen av den problematik som pekats ut som specifik för segregerade förorter av bland andra vi som undertecknar och många andra starka kvinnor. 
Att motverka religiös fundamentalism handlar inte, vilket somliga tycks tro, om att kritisera utsatta grupper. För oss i kvinnorörelsen är det självklart att bekämpa fundamentalism och patriarkala fundamentalistiska traditioner, oavsett religion. Genom att bekämpa fundamentalism stöttar vi alla troende som vill leva sekulärt i samexistens med svensk lagstiftning. 
Vi menar att det är nödvändigt att se över stödet till trossamfunden. Stödet till trossamfund är skattepengar, cirka 70 miljoner per år. Vi menar att trossamfund som inte aktivt tar ställning för kvinnors mänskliga rättigheter och demokrati inte ska finansieras via skattsedeln. Kravet handlar inte om att motarbeta trossamfund eller att deras verksamhet, men vi vill säkerställa att våra skattepengar inte går till att både finansiera och motverka den groende fundamentalismen i våra segregerade förorter.
Läs vidare i SvD.

När kommer den feministiska vågen, Vänsterpartiet?

Hedeniuspristagaren Sara Mohammad skrev ett mycket bra och viktigt debattinlägg i Aftonbladet om det hedersrelaterade och/eller religiöst motiverade förtryck som förekommer i vissa förorter. Hon vänder sig i texten till V:s partiledare Jonas Sjöstedt, då flera vänsterpartister debatterat frågan innan med motsatta ståndpunkter:
Känner du till Amineh Kakabaveh och Zeliha Dagli? Det borde du. Den ena sitter i riksdagen för er, den andra har även hon varit engagerad i ditt parti. De har båda höjt rösten mot ett växande fundamentalistiskt förtryck i förorten och för invandrarkvinnors och flickors rättigheter. När islamister försöker kringskära kvinnors frihet visar de solidaritet med de mest utsatta. 
Känner du till Aron Etzler, Rossana Dinamarca och Christina Höj Larsen? Självklart gör du det. De tillhör toppen i ditt parti. De förklarar kvinnoförtrycket med socioekonomiska problem och anklagar de kvinnor som drabbas hårdast för att ”öka splittringen” när de berättar om sin utsatthet. De förvränger det djupgående problem som hederskulturen är och försöker inbilla oss att om köerna på vårdcentralen var kortare hade förtryckarna i förorten inte haft synpunkter på utsläppta hår, kortärmade tröjor eller val av livspartner. Om fattigdom vore hela svaret skulle Saudiarabien vara kvinnoparadis, men så är det inte. Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer bland både rika och fattiga i samhället. 
Sedan när gör vänstern så här grunda analyser av strukturer? Att behandla de kvinnor som höjer rösten mot förtryck som en simpel hävstång i en höger-vänsterkamp om välfärdspolitiken är respektlöst och cyniskt. Detta handlar om våra rättigheter – som för övrigt är alla kvinnors rättigheter. 
Håller du inte med om det, Jonas Sjöstedt?
Mohammad avslutar:
Denna kamp handlar inte om muslimer och icke-muslimer, inte heller om en strid mellan svensk kultur och invandrarkultur. Det är en kamp mellan progressiva röster och bakåtsträvande krafter både här och där! Min fråga till dig och ditt parti är: Vilken sida står du på? Och vilka åtgärder kommer Vänsterpartiet att ta mot islamister och reaktionärer som vill begränsar vår frihet med såväl kvinnokränkande normer som sharialagar?
Jonas Sjöstedt och Christina Höj Larsen svarade kort i Aftonbladet. Här essensen i svaret:
Det [är] självklart att hederskulturen finns och förtrycker kvinnor och hbtq-personer. Det är ett förtryck som måste synliggöras och bekämpas. Lika lite som att patriarkatet är typiskt för en viss religion, lika lite kan patriarkatet ursäktas för att det utförs i en religions eller kulturs namn. Det ska bekämpas överallt. Det är också det Vänsterpartiet gör i konkret arbete av våra medlemmar i vardagen, i riksdagsmotioner och som kommunpolitiker. [...] 
Ett mer jämlikt och mindre segregerat samhälle är nödvändigt och ett mål för vår politik. Men det krävs också en aktiv politik mot de särskilda strukturer som förtrycker och kontrollerar kvinnor och hbtq-personer, det oavsett var det förekommer.
Med tanke på hur allvarliga motsättningarna i partiet verkar vara (Patrik Kronkvist skriver i Expressen mer om turerna), så är det kanske inte förvånande att Sjöstedt tassar försiktigt.

Detta svar ger dock ingen vägledning av hur Vänsterpartiet kommer agera framöver. När de väljer att ta upp det universella problemet (det patriarkala förtrycket) i ett sammanhang där ett specifikt problem (kvinnoförtryck i svenska förorter motiverat av hederskultur eller islamism) diskuteras, tyder det på att partiet inte är moget att agera mot de senare. För att verkningsfullt kunna agera mot de senare behöver man erkänna dess speciella natur - det förtycktes särskilda strukturer.

En riksdagsledamot inom V som känner dessa strukturer är Amineh Kakabaveh. Hon fortsätter debatten i dag i ETC:
Jag och många andra – inklusive ledamöter från sju andra partier som är med i riksdagens tvärpolitiska nätverk mot diskriminering och förtryck i hederns namn, som jag startade för sju år sedan i riksdagen – vill att myndigheten SST:s bidrag till religiösa samfund skall ses över. Jag anser att de manliga kollektiv som – oavsett religionstillhörighet – praktiserar könssegregation och utestänger kvinnor från möjligheten att bli religiösa ledare, som föreskriver kyskhetstvång (”renhet”) före äktenskap och som sjukförklarar homosexuella, inte ska finansieras av staten. Det spelar absolut ingen roll vilken religion de tillhör, jag talar om antidemokratiska och kvinnofientliga normer och regler som öppet praktiseras av flera olika samfund. [...] 
[Aftab] Soltani vill ha flera moskéer och menar att moskéer fungerar som äkta ”kvinnojourer”. Jag vet inte vem som tror på dessa godnattsagor men jag som både bor i förorten (inte ens det har Soltani uppfattat korrekt) och dagligen umgås med invandrarkvinnor vilka berättar om en del moskéers och ortodoxa församlingars kvinnoförtryck, kan bara häpna åt en sådan bluff. Till och med SVT har avslöjat att en rad moskéer har gett kvinnor rådet att inte polisanmäla kvinnomisshandel, att under alla omständigheter ställa upp på sex med sin make, och acceptera månggifte! SVT har också avslöjat att myndigheter skickat pengar till ”kulturföreningar” där man inbjuder hatpredikanter som berömmer ISIS–”kämparna”. Kvinnoförakt hela vägen. 
Men jag ställde frågan till våra makthavare: Varför betalas skattepengar till att gödsla marker för hederskulturer och också jihadism? Ingen makthavare har svarat. Jag ansåg redan som 13-åring att alla kvinnor skall ha samma rättigheter oavsett var de bor. Har ”svenska” tjejer rättigheten att välja sin kärlek oberoende av om de är gifta eller ej, så skall invandrartjejer också ha det, det sa Fadime Sahindal för 15 år sen. Det är inte ”svenska” tjejer som gifts bort mot sin vilja, ”faller” från balkonger eller söker oskuldsintyg. Jag väntar också på att alla flickor och kvinnor ska ges lika rättigheter, oberoende om de bor i Rinkeby eller på Östermalm. Jag har väntat sedan 2002 – året då Fadime mördades.
Exakt som Kakabaveh skriver är SST (Nämnden för Statligt stöd till trossamfund) en del av problemet. De är inte, som de själva vill framhålla, en del av lösningen. I regeringsbrevet för 2015 står det om SST:s uppdrag:
... att utvidga och fördjupa dialogen med trossamfunden i syfte att stimulera arbetet med demokrati och demokratisk medvetenhet. Nämnden ska fortsatt utveckla dialogen till att inkludera ett brett spektrum av samfund och grupperingar inom samfunden, särskilt med fokus på kvinnor och ungdomar.
Det är bra formulerat, men när kommer detta leda till konkret handling för demokrati och mot kvinnoförtryck hos SST? Istället fortsätter de ge bidrag till organisationer som separera kvinnor och män. Organisationer som har företrädare som förespråkare könsseparation och sätter kvinnor i andra hand.

Ett exempel på detta är moskén i Flemingsberg, som drivs av Islamska kulturföreningen Huddinge, vilka får bidrag av SST via Islamska Förbundet. Ur ett reportage om moskén:
Föreningen har ett 70-tal aktiva medlemmar men betydligt fler besökare.
– Ofta är det 200-300 människor som ber här, alla får inte plats i vår lokal så på fredagar ser man ofta människor utanför som ber på sina mattor utomhus.
Enligt muslimsk tradition ber kvinnor och män åtskilda. Men i den lilla moskén i Flemingsberg får kvinnor inte plats.
– Det är alldeles för trångt här. Vi vill gärna att kvinnorna ska få plats men som det är nu ber de hemma istället, berättar Mustafa.
Det är dags att SST börjar kräva arbete mot könsseparation inom trossamfunden för att de ska få statligt stöd. Att separera kvinnor och män undergräver demokrati och jämlikhet, samt är en grogrund för förtryck av hbtq-personer. En bra start vore att kräva att kvinnorna vid varannan bön eller gudstjänst för de bättre platserna i gudstjänstlokalen och männen får sitta på balkongen eller stanna hemma med barnen.

Förhoppningsvis vaknar ett parti som säger sig vara feministiskt någon gång och hänger på den feminstiska vågen.

En evig "diskussion"

9 juli 2015

"Barnperspektivet frånvarande hos vissa debattörer"

Emilia Ericson, Humanisterna, har svarat på ett osakligt debattinlägg av Eli Göndör i tidningen Dagen:
Så var det dags igen. Ännu ett tydligt exempel på hur frånvarande barnperspektivet är hos en del debattörer. I tidningen Dagen den 23 juni kritiserar Eli Göndör Humanisternas kampanj och tillhörande debatter kring denna. 
Han gör dock som de flesta and­ra som diskuterar barn och religion. Det vill säga etiketterar barn med en viss religion. För den som bemödar sig att sätta på sig ett par barnrättsglasögon blir det tydligt att Göndör med många ser religionen framför barnet. Oförmågan att separera barnets religionsfrihet från föräldrarnas är tydlig. Han skriver om de tre laestadianska flickorna från en församling i Pajala som ”begärde att få befrias från dansen på idrottslektionerna. Kammarrätten gav flickorna rätt och befriade dem från dansen.” Var det verkligen så att det var flickorna som begärde att få befrias från dansen? Var det verkligen flickorna som fick rätt av kammarrätten? Det jag läst om just det här fallet pekar snarare på att det var föräldrarna som fick rätt i kammarrätten och föräldrarna som begärde att flickorna inte skulle behöva vara med på dansen.
Läs vidare i Dagen.

I en av domarna i Kammarrätten går det att läsa: "Veronica [en av de laestadianska flickorna] tillhör, liksom sina föräldrar, den laestadianska rörelsen och kan till följd därav inte delta i undervisningen i traditionella och moderna danser" och "Kammarrätten finner, mot bakgrund av vad som framkommit i målet, att Veronicas och hennes föräldrars religiösa övertygelse måste ges prioritet".

Ingenstans i domen framgår det dock om Kammarrätten undersökt om det är flickans egen uppfattning att hon tillhör den laestadianska rörelsen eller att hon anser att delta i dans står i konflikt med denna identitet. För en stat som står upp för individens rättigheter borde detta vara ett minimumkrav.

Sedan kan det vara rimligt att undervisningen i viss utsträckning anpassas till elevens, individens, behov och önskemål, men motivet ska inte vara kollektiva standardiserade religiösa identiteter. Det ska vara okej att vara laestadian och vilja dansa, samt ateist och inte vilja dansa. Skolans agerande ska inte bero på vilken identitet eleven har.

Jesus botar en homosexuell man


8 juli 2015

Utan blasfemi ingen demokrati, utan teokrati

Caroline Fourest intervjuas av Sveriges Radio:
Jag hoppas att vi kan komma överens om att vi måste ha rätt att skämta om allt på samma sätt, inget får vara tabu. Annars betyder det att vi kan kritisera kommunism utan att bli kallade fobiker, bli åtalade eller avrättade. Men vi får inte kritisera religioner. Och då råder inte längre demokrati, utan teokrati, gudsvälde.

Jahwes att-göra-lista

7 juli 2015

"Kvinnors rätt väger lätt mot brinnande bilar"

En läsvärd artikel i KIT
Sommar är högsäsong för brott mot allmän egendom och mot mänskliga rättigheter. Samhället rustar upp för att möta det ena hotet – och sommarstänger för det andra. 
Hela sitt sjuttonåriga liv har Asma låtsats vara någon hon inte är. 
Nu börjar sommarledighetens lunk sätta sig och bli vardag. Skolan, hennes andningshål, håller stängt. Rädda Barnens Tjejforum är också stängt. Det finns ingenstans att gå så Asma sitter hemma och dagdrömmer om Niklas. Om värme och trygghet. 
Vi befinner oss i en lägenhet i Husby, tjugo minuter från Stockholms Central med blå linjen. I köket lagar Asmas mamma mat och samtalar med en väninna. Asma blundar och ser Niklas framför sig. Hans ögon. Hans nyckelben som hon tycker om att känna med fingertopparna. Och händerna, de som hon måste släppa så fort det finns minsta risk för att fel person ska se. Ryktet skulle spridas som en löpeld hela vägen till Asmas pappa. 
Han skulle skada henne, tänker hon. Släkten skulle vända henne ryggen.
 Läs vidare i KIT.

Jesus and Mo om uppenbarelser

6 juli 2015

Grattis CEMB!

Council of Ex-Muslims of Britain, som leds av Maryam Namazie, har firat åtta år som förening. Här ett av talen under arrangemanget. Lyssna på flera via Bread and Roses TV.

If you want to mock and ridicule atheism - please go ahead

5 juli 2015

Nytt poddavsnitt av Radio Houdi att lyssna till i hängmattan



Avsnitt #134 – Radio Houdi hädar Freddie Mercury

Svetten lackar men John och Anders klagar inte. De levererar i stället ett nytt avsnitt av Radio Houdi du kan avnjuta i hängmattan.

Precis som sommar ger omväxlande väder kommer här ett avsnitt som växlar mellan hur ungarna klär sig på vinter och sommar, hur man uttalar “shorts”, begravningar, kollekt via Swish, att Danmark fått en kreationist som vetenskapsminister, varför reklamradion spelar samma fem låtar på repeat.

Vi hyllar Yes bortgångna grundare och basust Chris Squire och vi låter Kanye West göra lustmord och kränka Freddie Mercury innan vi går igenom Queens sista skivor innan gravplundringarna och det är Greatest Hits II (1991), Live at Wembley ’86 (1992) samt Made in Heaven (1995).

Vi avslutar med att Gilbert Gottfried läser ur 50 Shades of Grey.

Glöm inte använda fritanke.se/houdi för att erhålla rabatterat pris på tidningen SANS och bra böcker för hängmattan.

"Är Kristendomen farlig?"

För nio år sedan debatterade Christer Sturmark och Lasse Johansson, från Bibelsällskapet och Forum för tro, kultur och samhälle, på temat "Är Kristendomen farlig?".

Del1:

Del 2:


Tipstack till BlackLabel

Smaklös katolsk reklamvideo #triggerwarning



Här är några som tror att religiös frihet är samma sak som att få bestämma över andras liv.

Andra hotade religiösa friheter (över andra) - förutom den nyligen avskaffade friheten att förbjuda andras äktenskap

4 juli 2015

Ärkebiskop Jackelén: ”Jag vill att regeringen har rådslag med religiösa ledare” @BiskopAntje @svenskakyrkan



Jag misstänker att det inte är många av er, kära läsare, som saknar mer religiös inblandning i politiken? En som gör det däremot är ärkebiskop Antje Jackelén, som i ovanstående debattinlägg efterlyser att regeringen ska hålla regelbundna rådslag med religiösa ledare. Jag förstår att hon själv vill komma närmare maktens grytor och få mer att säga till om, men vad i hela friden skulle vi andra tjäna på det? Är det något vi behöver så är det mindre religiös inblandning i politiken. Eller, för att citera Jesus:
Jesus sade: ”Ge kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud.” Då häpnade de över honom.
Mark 12: 17
Själv skulle jag häpna den dagen Svenska kyrkan brydde sig om Jesus ord.

"Håll käften ditt pucko"

Ett riktigt bra seminarium under Almedalen var "Håll käften ditt pucko". Ett seminarium om hur samhället påverkas av ett hätskt debattklimat och om vad alternativet är.

I panelen deltog: Ing-Marie Wieselgren, nationell psykiatrisamordnare, Birger Lycken, pr-konsult, Linnea Bruno (F!), Lena Andersson, författare, och Bengt Eliasson, riksdagsman (FP).

Sagan om Richard och Paula - eller Varför Patrik Engellau har så fel om tiggeri

Av Tony Morris vars förnämliga berättelser ni kan läsa mer av här. Apropå Patrik Engellaus krönika och diskussionen om tiggeri den drog igång i DN, inte minst av Nina Björk.

3 juli 2015

Liberaler debatterar identitetspolitik

Andreas Johansson Heinö och Sakine Madon debatterade intentitetspolitik i Almedalen.

Kristendomens kluvna tunga

2 juli 2015

Åsikter om religion och politik

Nu kan du beställa en regnbågskoran från Indonesien


Här kan du beställa ditt exemplar. Tyvärr finns de inte med svensk översättning (förläggartips). Här är annars den (tydligen) bästa svenska översättningen. Sommarläsning? Tror du Koranen i sitt centrum innehåller ett fredsbudskap? Läs och låt dig förfäras över allt hatspråk. Tror du Koranen bara innehåller skräp? Läs och låt dig förföras utav de vackraste av strofer. På gott och ont är det en bok vi kommer att behöva dras med, så det är väl lika bra att informera sig? (Men visst, det finns en enorm mängd böcker som är mångt mycket mer läsvärda - om man nu vill ha lite avkopplande semesterläsning.)

1 juli 2015

"Oförnuft och känsla härskar i vår tid"

Sven-Eric Liedman skriver i DN Kultur ett välkommet upprop för en upplysningskultur:
I radions och SVT:s nyhetssändningar förhåller man sig artigt neutral i kampen mellan vettigt och ovettigt. Sverigedemokrater och Dansk folkeparti kallas ”invandringskritiska”. Det är ett groteskt uttryck. ”Kritisk” är i filosofi- och vetenskapshistorien ett ord med stor tyngd: det innebär att man sakligt klarlägger grunderna för något. Här används ordet i motsatt betydelse. Invandringskritikerna är de som bygger sin uppfattning på en hop vaga förmodanden. 
De nordiska länderna har en fin tradition av folkbildning. Det vari Danmark och Sverige som det började: folkhögskolor, studieförbund, studiecirklar. Noga besett är det en upplysningstradition. Fördomar som höll människor i sitt grepp skulle drivas på flykten.
I dag står folkbildning inte högt i kurs bland de makthavande. Kunskaper ska användas för Sveriges ekonomiska välgång. En god forskare får landets varumärke att lysa. Vägen dit går via internationell publicering i välrenommerade tidskrifter. 
Nej, inget ont om goda vetenskapliga artiklar! Men det behövs också något annat. Kunskaper ska också spridas för att driva trollen på flykt. Skolan, dignande under sparkrav och betygshets, klarar inte ensam den uppgiften. Vi måste alla bombarderas av goda, välunderbyggda insikter om sådant som inte hör till vår egen verksamhetssfär. I en demokrati får inte kunskap bli ett privilegium för några få. 
Det är alltför lätt att i nuets prekära läge dra historiska paralleller till andra tider och miljöer där vaga rykten, hätska känslor och växande tolerans för intoleransen lett till hemska resultat. Tyskland kring 1930 är förstås den givna parallellen. Frankrike vid tiden för Dreyfusaffären (1894-1906) är ett annat exempel. Väl integrerade människor utpekades i båda fallen som främlingar, farliga för en inbillad, djup kulturgemenskap. 
Det är i sådana perioder som egendomliga rykten börjar spridas och en växande oro bemäktigar sig människor. Även i Sverige av år 2015 stegras ängslan inför mängden av ”EU-migranter” (vilket ord!) och flyktingar. Till och med den gamla rysskräcken har fått nytt liv. Ständigt tycks skugglika ubåtar på väg in mot Stockholm. 
Den som är skrämd söker lätt räddning i enkla, drastiska lösningar. Ropen skallar: Förbjud tiggeriet! Skär ner invandringen med 90 procent! Sverige in i Nato! 
Men det är inte drastiska lösningar vi behöver. Det är en upplysningskultur, en i bästa mening kritisk kultur där det självklara sätts ifråga och sunda förnuftet får den roll som det ska ha: som en första trevande förmodan innan den verkliga undersökningen börjar.

Kärleken kommer att vinna överallt

Sociala förändringar sker allt snabbare


När USA:s högsta domstol nu slagit fast att det är olagligt för delstaterna att förbjuda samkönade äktenskap kan man förvånas över hur fort den här förändringen gått. Första delstaten att tillåta dessa äktenskap var Massachusetts 2004. Efter några år följde allt fler delstater för att nu, bara 11 år senare, tillåtas över hela landet. Bloomberg Business har gått igenom en rad intressanta omvälvningar som visar på ett liknande mönster: äktenskap över rasgränserna, spritförbudet, rösträtt för kvinnor och abort. De har även med den i en svensk kontext kontroversiella trenden att tillåta marijuana, som de tippar kommer att vara nästa snabba förändring. En sak de noterar är att förändringstakten är snabbare nu än den var förr, något även vi på Centrum för evolutionär kulturforskning funnit.

Öppen tråd (juli)

En öppen tråd för att diskutera det som inte passar in i andra aktuella inlägg, men ändå hör hemma på
Humanistbloggen.

Det kan vara tips från läsare om intressanta artiklar och händelser eller förslag på förbättringar eller klagomål på bloggen. Detta inlägg är publicerat som första inlägg i månaden, så det är lätt att hitta tillbaka till genom att söka i Bloggarkivet till högerspalten.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se