27 jan. 2016

Från vem lär man sig sina värderingar?

Som sista inlägg i frågan om svenska värderingar, efter att ha pekat på forskning om att Sverige har extremast värderingar i världen och att det även gäller våra invandrare så återstår frågan varifrån man plockar upp dessa värderingar. Vi kan börja med hur man blir den man blir, ärver man sin personlighet genetiskt, lär man sig den från sina föräldrar eller plockar man upp den från samhället? I viss mån är svaret ja - allt detta gäller. Remarkabelt nog för oss som är föräldrar visar det sig dock vid statistisk granskning att vår uppfostran är det som har minst inflytande på hur våra barn blir de de blir. Och genetik är som vi ska se bara en delförklaring. Så ni anar nog redan vad svaret är. Men bara så ni vet, den forskning jag sammanfattar här nedanför är omstridd, även inomvetenskapligt.

Om ni vill läsa om vad som formar barns personligheter finns ingen bättre startpunkt än Judith Rich Harris bok The Nurture Assumption: Why Children Turn Out the Way They Do. Boken, som först publicerades 1998, nominerades för Purlitzerpriset och kom 2009 ut i en reviderad och uppdaterad upplaga. Lingvisten Steven Pinker menade i sitt förord till boken att den skulle komma att ses som en vändpunkt i psykologins historia. Andra blev dock inte lika imponerade. Det intressanta är att en del av de invändningar som restes mot boken bekräftar Harris tes.

Judith Rich Harris undersökte på djupet frågan om hur barns personlighet formas och upptäckte att i princip alla studier som visar på betydelsen av föräldrars uppfostran missar att kontrollera för genetiska effekter. Som exempel på detta citerar jag här från en recension av psykologen Jerome Kagan i Harvard Education Letter från 1998.
[T]here is ample evidence that, for better or worse, parents do shape their children.
Consider, for example, that the best predictor of a child's verbal talent is the frequency with which the parents talk and read to the child. A verbally talented child is more likely to get better grades in school, and therefore is a little more likely to attend a better college. That, in turn, makes it more likely that in adulthood he or she will land a better job.
Moreover, a parent's education (whether they are, for example, a high school dropout or a college graduate) can predict how their child will fare in the world. Parental educational attainment, which is related to their child-rearing practices, predicts, among other things, the probability of aggressive behavior and the likelihood of psychiatric problems when these children become adults.
Precis som Harris beskrev forskningen i fältet ägnar Kagan inte en tanke åt att verbal förmåga och förmågan att klara av studier kan ha en genetisk komponent. Exakt samma verbala talang som gör att föräldrar pratar med och läser för barnet kan vara den verbala talang som gör att barnet lyssnar. En talang som kan vara medfödd - man kan i alla fall inte bara utgå från att den inte är det; man måste undersöka frågan. Men Harris nöjde sig inte med att bara studera tillkortakommanden inom forskningen, hon letade också upp och sammanfattade sådan forskning som tog med genetik i analysen, inte minst studier på tvillingar, detta för att reda ut om talanger såsom verbal förmåga var inlärda eller medfödda. Vad hon fann borde lugna alla föräldrar.

Vi styrs inte bara av vår genetik, men än mindre av våra föräldrars uppfostran. Beroende på vilken personlighetsvariabel man talar om så hamnar förklarandegraden av genetik ofta på runt 50 % (de fem personlighetsfaktorer man brukar mäta är: openness, conscientiousness, extraversion, agreeableness och neuroticism). Här är tvillingstudier helt centrala för att reda ut vad som förklarar variationen i personligheter. Det visar sig att enäggstvillingar uppvisar ungefär lika stor likhet/skillnad i personlighetsdrag vare sig de växt upp tillsammans eller isär. Och adopterade barn är inte mer lika än obesläktade barn som växt upp i olika föräldrahem. Det betyder att påverkan av föräldrars uppfostran helt enkelt är väldigt liten. (Läs Harris bok för referenser till den relevanta forskningen.)

Men var kommer då den icke-genetiska halvan av våra personligheter ifrån - från vilken miljö? Harris summerar vetenskap som visar att kamratgruppen är det som har betydelse. Det här är en liknande faktor som den som förklarar varför barn till nya svenskar kommer att prata perfekt svenska även om deras föräldrar bryter mycket. De lär sig helt enkelt inte svenska av sina föräldrar utan försöker passa in i kamratgruppen på skolan. Här finns därför möjligheten för föräldrar att påverka barnen ändå - se till att sätta dem i en bra skola (om ni har möjlighet). Men framförallt en lärdom för samhället: se till att den allmänna skolan håller så hög kvalitet som bara möjligt - det är där vår framtid formas.*

Detta om personlighet - vad med värderingar då? Det visar sig att samma mönster återspeglas i tvillingstudier av värderingar som i studierna av personlighet. Det finns en ganska stor genetisk komponent, en liten (men inte försumbar!) föräldrakomponent, men framförallt en stor faktor som handlar om skola-kamrater-samhälle. Se som exempel den här studien av Olson et al. 2006, där man studerat trettio "attitude items", bland annat attityder till invandring, jämställdhet, preventivmedel och abort. För exempelvis inställningen till jämställdhet spelade genetiken ingen mätbar roll alls, föräldrainverkan ("delad miljö") förklarade ungefär 26% av variansen i svaren och andra faktorer ("icke-delad miljö") 74%. För inställningen till invandring och abort fanns å andra sidan en stor genetisk förklaringsgrad (~50%), men återigen var miljöfaktorerna utanför hemmet de viktigaste - i de här fallen var inflytandet av hemmiljön i det närmaste noll. (Vill ni se siffrorna så bläddra fram till Tabell 1.)

Vad innebär då det här för integrationspolitiken? Egentligen är det väl ganska självklart. Migranter har med sig (mätbart annorlunda) värderingar från sitt ursprungsland, men dessa förändras över tid (mätbart) i mötet med en ny social kontext. Vill vi värna våra extrema svenska position vad gäller värderingar - och varför skulle vi inte vilja det, de baseras på individuellt fritt val och är något vi har kämpat för länge - så måste vi för det första stå för dessa värderingar; göra dem synliga. Hur ska nyinflyttade annars veta vad som gäller? Sedan måste nyanlända, framförallt unga, hamna i sociala kontexter där de till vardags möter många människor som har bott i landet länge. Vi måste motverka segregation för unga, helt enkelt.

Det är till stor del i den allmänna skolan nyckeln till lyckad integration ligger.
_______________________________

*Ge staten tillbaka ansvaret för skolan från kommunerna, se till att den pedagogiska undervisningen av lärare evidensbaseras, gör läroplanerna helt igenom vetenskapliga och höj lärarnas löner och status. Några i mitt tycke självklara förslag. Men det blogginlägget kommer jag inte att skriva. Läs hellre Per Kornhalls bok Barnexperimentet: svensk skola i fritt fall. Per Kornhall kan sina saker.

Vill ni ändock läsa mina uppfattningar i skolfrågan så skrev jag två blogginlägg när jag var gästbloggere i Vetenskapsrådets tidning Curie: Beror skolans kris på undervisningen i pedagogik? och Evidensbasering i skoldebatten.

4 kommentarer:

Ulf Gustafsson sa...

Alla förstår nog vad "svenska värderingar" betyder, men det är ändå ett lömskt begrepp eftersom Sverige inte kan lägga beslag på någon uppsättning värderingar. Värderingar är allmänmänskliga, tillgängliga för alla som så önskar anamma dem. Det som avses är de värderingar som dominerar i Sverige idag.

Det är också oklart eftersom statens värderingar inte alltid är de samma som de dominerande i landet. T.ex. staten har inga värderingar om normer runt musiksmak i Sverige. I samhället finns det dock dominerande värderingar om vilken musiksmak som är "normal" och vilken som är udda.

Därför borde man kanske säga de värderingar som dominerar bland svenska folket idag. Men då invänder någon att alla som bor i Sverige tillhör inte "svenska folket". Så vi får säga de värdringar som dominerar hos de människor som bor i Sverige idag. Om vi nu inte menar statens värderingar.

Göran sa...

Intressant med tanke på att främlingsfientliga brukar utgå ifrån att inflyttade från andra kulturer ändrar över huvud taget inte sina värderingar.

Krister V sa...

"Sedan måste nyanlända, framförallt unga, hamna i sociala kontexter där de till vardags möter många människor som har bott i landet länge. Vi måste motverka segregation för unga, helt enkelt."

Till någon liten del kan man (staten) säkert påverka med morot (stöd och subventioner) eller piska (kvotering, regleringar), men vill man verkligen få till en vettig integration så måste man kraftigt begränsa invandringen.

Ulf Gustafsson sa...

Krister V,

Din tro om "vettig integration" får inte stöd i Patriks blogginlägg. Gårdagens inlägg visar istället att trots Sveriges, i jämförelse med andra länder, stora invandring, så anpassar sig de som invandrat till de värderingar som råder i Sverige i stor utsträckning.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se