13 feb. 2016

Gravitationsvågor!

Igår rapporterade amerikanska forskare att man uppmätt fluktuationer i rumstiden orsakade av två svarta hål som krockade för en komma tre miljard år sedan - vågfluktuationer som är ungefär en tusendels proton stora.



Läs mer hos Hedeniuspristagaren Ulf Danielsson, som utlovar fler blogginlägg om upptäckten inom en snar framtid.

9 kommentarer:

Patrik Lindenfors sa...

Den här skulle kommit tidigare, men jag glömde trycka på Publicera...

Ravn sa...

Är det inte felaktigt spenderade resurser att hålla på med den här typen av navelskåderi? Visst det är superspännande för oss privilegierade med för resten då? Likadant med cern. Lägg ner.

Patrik Lindenfors sa...

Ravn,
Jag tror du har missförstått ordet "navel" ganska grovt.

Ravn sa...

Patrik,

Haha, en stor navel helt enkelt :)

Visst, mitt inlägg var lite tillspetsat. Men, jag har fortfarande inte träffat någon som kan ge en bra motivering till varför vi ska hålla på med den här typen av verksamhet. Jag personligen tycker det är väldigt spännande, men jag är privilegierad. Forskning som inte kommer mänskligheten till gagn förrän om kanske 100 år eller så kanske kan vänta när folk dör i Syrien. När jag sagt detta i andra sammanhäng brukar det komma motiveringar som:
* Men om vi inte haft CERN skulle ju inte Webben kommit till. Ett väldigt dåligt argument för en partikelaccelerator kan jag tycka.
eller
* Men är det inte fantastiskt att länder/människor som inte kan samarbeta på något annat område kan gå samman och genomföra ett sånt här otrolig komplicerat projekt. Det tycker inte jag. Snarare beklämmande - att vi inte kan stoppa människor från att döda varandra, könsstympa och förtrycka, men vi kan krascha protoner för miljarder.

Jag tycker seriöst att detta är problematiskt, och är väldigt intresserad av att höra sakliga argument för verksamheten. Det bästa argumentet är nog att det är et fredsprojekt, men frågan är om det inte går att göra billigare fredshöjande insatser?

Patrik Lindenfors sa...

Ravn,
Nyfikenhetsdriven forskning är det som historiskt gett bäst resultat. Det är därifrån de stora världsförändrande upptäckterna kommer. Forskning med specifikt ändamål är bara kortsiktigt framgångsrikt. Allt som rör elektricitet är ett bra exempel. Du kanske tycker att vetenskapliga framsteg inte är något att ha överhuvudtaget, vad vet jag, men om du gillar vetenskapliga framsteg är det nyfikenhetsdriven forskning du ska kasta pengar på.

Just nu är fysiken vid en brytpunkt. Man har bekräftat kvantmekaniken (nu senast med Higgs boson) och relativitetsteorin (nu senast med gravitationsvågor). Det här ger en stabil bas att stå på för att bygga ihop teorierna till en stor heltäckande teori och - eventuellt - för att komma vidare med vad största delen av universum är för något (mörk energi och mörk materia).

Vart det här leder vet vi inte. Men det har vi inte vetat med någnting inom forskningen. Det är liksom poängen med den. Och viss forskning kostar pengar - ibland enorma mängder pengar - så är det bara. Vill vi att världen ska utvecklas måste vi därför spendera stora summor på viss forskning. Är det stora kostnader måste man göra det internationellt.

Hjälper det här Syrien? Inte i nuet, men kanske ett framtida Syrien. Svårt att veta. Det är forskningens natur.

Jag vet inte om det här är tillräcklig motivering för dig, men för mig är det det.

Patrik N sa...

Om man vet på förväg vart forskning ska ta en så ska man satsa på den som kommer att ta en längst. Problemet är bara bristen på fungerande spåkulor. Tänk så meningslös (egentligen) som Flemings forskning på stafylokocker var när han av misstag upptäckte penicillinet. Och penicillin har vi ju haft en del nytta av. Även i Syrien. Men jag gissar att Ravn kanske sagt "lägg ner" om Ravn träffat Fleming i stafylokocklabbet strax innan upptäckten.

När man inte vet var man är eller vart man ska så är alla vägar lika bra. Och än så länge vet vi inte mycket om var vi är eller om vart vi ska.

Ravn sa...

Patrik,

Förstår ditt resonemang. Och är inte helt insatt i historiskt vilka förväntningar man hade på t.ex. elektriciteten. Naturligtvis har du rätt i att nyfikenhet är oerhört viktigt. Men jag tycker ändå det finns en poäng i att vara restriktiv med hur mycket vi ska skattefinansiera nyfikenheten. Och det ska inte räcka med att säga "jag är nyfiken" för att man ska få medel och tillåtelse för vilken forskning som helst, så där håller jag inte med dig. För mej som lekman verkar det också som att applikationer på gravitationsvågor eller Higgs-bosoner ligger väldigt långt fram i tiden. Så, detta är inte tillräckligt för mej.

Kanhända står fysiken inför en brytpunkt, kanhända inte. Problemet med att förena relativitetsteori och kvantmekanik är inte nytt, det har funnits ungefär sedan relativitetsteorins upptäckt. Sedan är det säkert så att en förståelse av detta kan leda fram till fantastiska nya applikationer, men när?

Vidare måste all forskning kunna berättiga sig själv. Detta är nog också den typiska vetenskapsfilosofiska hållningen. Att den inomvetenskapliga diskursen är väldigt viktig. Och det är väldigt svårt att bara titta på historien också. Samhället och vetenskapen har ju aldrig haft en sådan struktur som nu och förändringar har aldrig skett så snabbt, så vi har inget att jämföra med egentligen. För det är ju så att gapet mellan "den teoretiska forskningsfronten" och den tillämpade forskningen konstant ökat. Verklig tidig forskning (ta geometri t.ex.) var ju helt applikationsdriven. (Det är faktiskt en intressant fråga som man kan titta på - hur stort har det genomsnittliga gapet mellan dessa två ändar av forskningen varit genom historien.)

Slutligen tror jag inte vi vinner på ett debattklimat där man blir anklagad för att vara framstegsfientlig bara för att man vill diskutera och kräva motivering till viss forskning.

Patrik Lindenfors sa...

Ravn,
Vi är överens om argumenten men drar olika slutsatser.

Lennart W sa...

Det finns ganska mycket som vi slösar pengar på som inte tillhör våra mest grundläggande behov enligt Maslows behovstrappa. T ex har jag för mig att Levitts bok Freakonomics nämner att amerikanarna lägger ned MER pengar på tuggummi än på alla sina valkampanjer. Pengar som i båda fallen kanske skulle kunna användas klokare om mänskligt liv och välbefinnande i hela världen hade lite högre prioritet. Tänkte lite på Mello, men de drar iofs också in en del pengar till radiohjälpen (PG 901950-6). Btw sa de igår att de hade fått in fler röster i årets första deltävling än antalet röster i förra riksdagsvalet! På tal om prioriteringar och så.

Otroligt mycket pengar läggs ned på krig och på vapen, inte minst i Syrien, och på utveckling av nya vapensystem och på att uppgradera kärnvapenarsenaler.

Valentinrosor, ny mobil varje år, skidresor, solresor, spel på online-casinon, etc, bidrar ju inte heller direkt till att minska världens lidande.

Men ok, jag antar att det är möjligt att se just forskning om Higgspartiklar och gravitationsvågor som det ultimata slöseriet som vi borde ta itu med först. Jag håller inte med.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se