26 feb. 2016

Religionsfrihet gäller även barn

Helvetet. Här hamnar till exempel homosexuella.
I min självbiografiska roman ”Inuti mitt andetag” berättar mina nu vuxna barn om det helvete vi utsatte dem för med stöd av religionen. Vi manipulerade barnen till att följa med oss på möten (flera timmar långa vuxenmöten, där barnen skulle sitta stilla på en stol) och ut att knacka dörr genom att säga att om de inte ville följa med skulle det göra ”Jehova Gud ledsen”. Och vem vill ha ansvaret för att göra självaste Gud ledsen?
I min bok berättar min dotter om sin vånda då klasskamrater fyllde år och hon varje gång var tvungen att sitta ned när alla andra stod upp och sjöng för födelsedagsbarnet. Det var hon och den som fyllde år som satt ned. I en klass är det ju ofta någon fyller år och min dotter har berättat om den ångest hon kände inför detta. Våra barn behandlades av alla i skolan som om de också var Jehovas vittnen – fast det ju egentligen var vi vuxna som trodde fanatiskt på Sällskapet Vakttornets läror och tvingade dem att göra som vi sa.
Barnen fick inte heller vara med på julförberedelser eller några andra traditioner. Att behöva sitta i ett annat rum när de andra i klassen gjorde sådana saker var bara något som vi och alla andra vuxna bestämde över huvudet på barnen.
De fick inte heller delta i aktiviteter efter skolan, som till exempel lagsport eller umgås med klasskamrater som inte var vittnen. Mycket tid ägnades åt mötesförberedelser och möten två kvällar i veckan plus söndagarna förutom all tid ute i predikoverksamheten, där barnen släpades med.
Det är väldigt svårt för barnen att göra motstånd dels på grund av att de är lojala mot sina föräldrar men även på grund av hotet om straff, att dödas i Harmageddon – Guds sista krig mot alla som inte är Jehovas vittnen.
Jag och mina barn har lämnat Jehovas vittnen. Men många barn är fortfarande kvar i olika församlingar runt om i landet. Jehovas vittnen tillåts fortfarande förbjuda sina barn att ta del av aktiviteter i skolan, som skapar utanförskap hos barnen och som gett livslånga trauman för många.
Ur denna erfarenhet föreslår Carlmark en revision av gällande lagstiftning:
Nuvarande lag om religionsfrihet måste revideras så att det tydligt kommer fram att vuxna inte har rätt att manipulera/tvinga in barn i samma religion som de själva tillhör. Detta saknas i den nuvarande lagen och om riksdagen skulle ta beslut i den frågan skulle det ge tyngd åt allvaret i det hela.
Att väga föräldrars och barns rättigheter mot varandra är förstås en oerhört svår gränsdragning att göra i en lagtext. Men det finns redan skrivningar som man kan använda sig av. Så här står det i FN:s Barnkonvention, Artikel 14 (som regeringen lovat göra lag av):
  • Konventionsstaterna skall respektera barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.
  • Konventionsstaterna skall respektera föräldrarnas och i förekommande fall, vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter att på ett sätt som är förenligt med barnets fortlöpande utveckling ge barnet ledning då det utövar sin rätt.
  • Friheten att utöva sin religion eller tro får underkastas endast sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga för att skydda den allmänna sedligheten eller andra personers grundläggande fri- och rättigheter.
Det här är aningen luddigt uttryckt och går att läsa som ett skydd för både barns rätt att tänka själva och föräldrars rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sina egna värderingar. Så måste det förstås vara - speciellt som barn får större och större egen identitet och integritet under uppväxten. Det som behöver göras tydligt är att föräldrar inte har rätt att göra precis vad man vill mot sina barn. Man bör till exempel inte ha rätt att begränsa sina barns deltagande i skolaktiviteter som Carlmark beskriver här ovanför - det är föräldrarna som är Jehovas vittnen, inte barnen.

Paradisiskt liv efter detta. Här är det bögfritt, men man slipper i alla fall bli uppäten av tigrar.

Inga kommentarer:

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se