28 juni 2016

"Som fan läser bibeln"

I kölvattnet efter de många terrorhandlingar som världen har drabbats av under de senaste åren har en tankefigur slagit rot i det offentliga samtalet, som rör synen på religion och våld. Den kan exemplifieras med Karen Armstrongs nya bok ”Med Gud på vår sida” där hon driver tesen att religion inte har med våld att göra. Men tankefiguren leder fel.
I en trivial mening har Armstrong rätt: Religion har inte någon agens eller intentionalitet. ”Religion” är bara summan av de trosuppfattningar, värderingar och handlingar som omfattas av de människor som betecknar sig som religiösa. Det blir alltså en banal truism att våld inte har med ”religionen i sig” att göra, eftersom det inte finns någon ”religion i sig”.
Men därmed följer inte att religion inte skulle kunna förklara våld och terrorism. Religiösa försanthållanden, och ur dessa härledda värderingar kan förklara handlingar som är både förtryckande, våldsamma och i vissa fall klassificeras som terrorism. På samma sätt kan förstås religiösa försanthållanden och värderingar förklara vad vi uppfattar som positiva handlingar eller moraliska ställningstaganden. Om vi tror att religion kan förklara positiva effekter, måste religion också kunna förklara negativa effekter.
Ett exempel är uppfattningen att homosexualitet är synd och mot Guds vilja. Den föreställningen är stark inom islam och inom en stor del av kristendomen. Homosexuella trakasseras och bestraffas, många gånger till och med dödas, på grund av denna trosuppfattning. Det är alltså uppenbart att våld och tvång i många fall har en mycket tydlig koppling till religion.
Extra allvarligt blir det när Segerstedtinstitutet presenterar en rapport, "Socialt arbete, pedagogik och arbetet mot så kallad våldsbejakande extremism", där det påstås att samhällsvetenskaplig forskning har ”vederlagt en kausalitet mellan religion och beteende”. Eftersom detta inte är sant inställer sig frågan: varifrån har rapportens författare Marcus Hertz fått denna uppgift?
Han hänvisar till en artikel av filosofiprofessorn Scott R Sehons, ”An argument against the causal theory of action explanation”, i tidskriften Philosophy and phenomenological research. Hertz har i grunden missuppfattat artikeln. Den handlar inte alls om religion utan om huruvida ”beliefs” i medvetandefilosofisk mening (”jag tror att bollen ligger under soffan”) kan vara en ”brainstate” (ett neurologiskt tillstånd) och hur det i så fall kausalt kan orsaka en handling (”jag tittar under soffan”). Professor Sehons artikel har ingenting att göra med religion som förklaring till olika handlingar.
Det är allvarligt när en rapport från ett av regeringen initierat institut drar så slarviga och okunniga slutsatser från forskning inom helt andra områden. Så länge vi krampaktigt upprätthåller tankefiguren att religion inte kan förklara våld, har vi inte ens lyckats komma förbi den första primitiva förnekelsefasen och står sällsynt dåligt rustade att möta samtidens utmaningar från religiös fanatism.
Läs artikeln här.

9 kommentarer:

Kristian sa...

'”Religion” är bara summan av de trosuppfattningar, värderingar och handlingar som omfattas av de människor som betecknar sig som religiösa.'

Det tycker jag är en alltför förenklad beskrivning, som mycket liknar den felaktiga bild som tyvärr har blivit populär bland många akademiker, där man betraktar religionen som om det vore en lättflyktig gas av fria atomer. De bortser från alla de strukturer som religioner är belamrade med. I vart fall organiserade religioner. Människorna ifråga är inte oberoende av varandra, av de människor som verkat i religionen tidigare, och religionens organisationer, maktstrukturer, heliga skrifter, dogmer och traditioner. Alla delar och strukturer påverkar varandra - då är det fel att bara se det som en summa.

Religion har inte någon agens som kan göra saker på egen hand, nejvisst, men detta betyder absolut inte att den inte påverkar människor, och den skillnaden måste man vara tydlig med. En belysande analogi är ett virus. Ett virus kan inte reproducera sig eller göra något aktivt på egen hand. Det är först när viruset binder till och kommer in i en värdcell som det i någon mening kan kallas levande. Då kan det ta över cellens maskineri för att göra nya kopior av sig själv, och påverka hela organismen på olika sätt. (Inte nödvändigtvis på ett negativt sätt, mycket av vårt DNA har sitt ursprung i gamla virus, och en del gynnar oss faktiskt). På ett liknande sätt är läror beroende av människors hjärnor för att reproducera sig och ”göra” saker. Det är förstås människorna som agerar, men lärorna påverkar.

En virusstam kan existera även om ingen för tillfället är infekterad av den, bara det någonstans finns kvar partiklar som kan infektera nya värdar. På samma sätt kan en religion sägas existera i någon mening även om ingen för tillfället tror på den. Så länge skrifter och artefakter finns kvar finns den till, om än i inaktiv form. Några hundra år senare kan intresset vakna upp igen - plötsligt dyker det upp personer som på allvar kallar sig druider eller asatroende.

Ulf Gustafsson sa...

Religioner är också strukturer och organisationer. Dessa har en form av agens, som uppstyrda kollektiv av människor. Dessa är mycket bra på att bibehålla och förmedla värderingar, bra som dåliga. Och som alla strukturer och organisationer är de ansamlingar av makt.

"The Virus of Faith" av Avijit Roy:
http://www.centerforinquiry.net/uploads/attachments/Avijit-Roy-Final-Free-Inquiry.pdf

Göran sa...

Jag får obehagliga associationer när man talar om tro som virus. Här ett citat från historien;
"“. . . the discovery of the Jewish virus is one of the greatest revolutions that has taken place in the world. The battle in which we are engaged today is of the same sort as the battle waged, during the last century, by Pasteur and Koch. How many diseases have their origin in the Jewish virus! ... We shall regain our health only be eliminating the Jew.”

Krister V sa...

Håller med Göran. Farligt med denna tro på det rena förnuftet och evolutionen av den vetenskapliga övermänniskan.

"Så länge skrifter och artefakter finns kvar finns den till, om än i inaktiv form."

Naturligtvis, både religiösa och ateistiska erövrare har dragit konsekvenserna av den tanken när de bränt böcker och demolerat urgammalt kulturarv.

Erik M sa...

Göran, Krister V,

Jag håller delvis med er om att det finns en klar fara i att använda virus och andra biologiska smittkällor som analogier för grupper man inte gillar. Den mänskliga hjärnan verkar ha en extremt djup inbyggd motvilja mot sjukdomar och skadedjur, och det har ofta använts som ett av de första stegen i avhumanisering av olika förföljda folkgrupper att likna dem vid "virus", "tumörer" eller "kackerlackor". Så ja, även om man inte har några tankar på att påbörja några förföljelser bör man vara extremt försiktigt med sådana liknelser när man talar om andra människor.

Folk som studerar memer gillar dock att tala om idéer och ideologier, både de positiva och de negativa, som virus eller parasiter, just eftersom de är en så bra liknelse för hur en idé sprids från person till person och muterar över tiden för att anpassa sig till olika värdar eller kulturer. Man tittar till exempel på hur marxism delades upp i olika "stammar" och muterade till en så extremt otrevlig, auktoritär form i Stalins Sovjetunionen, men till en mycket mer demokratisk sosse-form i Sverige och andra västeuropeiska länder. En historie-poddcast jag lyssnade på om första världskriget använde vid upprepade tillfällen analogin till virus och bakteriologisk krigföring för att förklara hur tyskarna hjälpte revolutionärer som Lenin att ta sig tillbaka till Ryssland i hopp om att de skulle sprida sina anti-tsaristiska idéer till allmänheten och försvaga det ryska imperiet på det sättet. Därefter försökte tyskarna undvika att deras egna regementen skulle ha kontakt med ryska socialister för att, som man sade, inte tyskarnas egna soldater skulle bli "infekterade".

En annan video som använder liknelsen mellan virus och saker som gör folk förbannade på internet: https://www.youtube.com/watch?v=rE3j_RHkqJc

Kritiker av memteorier menar att idéer inte alls fungerar som virus, och att det är en dålig liknelse, men det är en annan diskussion. Men jag skulle säga att så länge man kallar en "idé" för ett virus och gör det tydligt att man gör detta för att förklara hur de sprids så är det ok. Faran blir när man går från att likna *idéer* vid virus till att kalla *människorna* som har idén för virus eller parasiter. Då börjar man komma ut på farlig mark. Och det, Göran, känner jag är den relevanta skillnaden mellan att kalla religiösa idéer för virus och texten du citerade, där man kallar en folkgrupp för virus och uttryckligen säger att man därför måste eliminera dess medlemmar. Att vilja utrota en idé är ok, men att försöka döda eller förfölja individen som råkar ha idén är inte ok.


"Håller med Göran. Farligt med denna tro på det rena förnuftet och evolutionen av den vetenskapliga övermänniskan".

Vem här har talat om "vetenskapliga övermänniskor"? Och menar du att det är farligt att tro på förnuft och evolution?


"'Så länge skrifter och artefakter finns kvar finns den till, om än i inaktiv form.' Naturligtvis, både religiösa och ateistiska erövrare har dragit konsekvenserna av den tanken när de bränt böcker och demolerat urgammalt kulturarv."

För det första, har någon här faktiskt förespråkat bokbränning och förstörande av kulturarv? För det andra, menar du att det inte stämmer att "Så länge skrifter och artefakter finns kvar finns den till, om än i inaktiv form."? Då menar jag inte att svenskar som ser vikingahjälmar på ett museum plötsligt kan få för sig att segla iväg i långskepp och plundra Paris, men om man har en helig bok som många människor får lära sig sedan barnspen är helig och ofelbar i moraliska frågor och denna säger "döda alla otrogna", finns det då inte en risk att folk får för sig att detta eventuellt kan tolkas som att det är moraliskt försvarbart att döda alla otrogna och låta detta påverka sina handlingar? Jag tror ingen här förespråka bokbål eller förstörelse av kulturminnen, men tror du verkligen att gamla böcker inte kan påverka nutida människor?

Krister V sa...

Erik M,
Man bör komma ihåg att inte bara religioner eller ideologier utan också vetenskapliga teorier kan "mutera" till ganska otrevliga former.

"Jag tror ingen här förespråka bokbål eller förstörelse av kulturminnen, men tror du verkligen att gamla böcker inte kan påverka nutida människor?"

Så det behövdes ett "men" iallafall? Så om ni fick makten skulle ni kanske överväga att förebygga att folk får för sig att det är moraliskt försvarbart att döda alla otrogna...

Erik M sa...

Krister V,

"Man bör komma ihåg att inte bara religioner eller ideologier utan också vetenskapliga teorier kan "mutera" till ganska otrevliga former."

Tveklöst. Den viktigaste skillnaden är dock att en vetenskaplig teori inte i sig innehåller några normativa positioner ("hur bör vi bete oss") utan är helt och hållet deskriptiv ("hur är saker och ting beskaffade"). En dålig teori som inte stämmer överens med verkligheten kan definitivt leda till att folk gör extremt dåliga och destruktiva saker, men vetenskap har i alla fall fördelen att den har en inbyggd mekanism för att på sikt upptäcka och avfärda uppenbart felbara teorier.


"Jag tror ingen här förespråka bokbål eller förstörelse av kulturminnen, men tror du verkligen att gamla böcker inte kan påverka nutida människor?" Så det behövdes ett "men" iallafall?

Ja. Det lät nästan på dig som om du inte tror att människors handlande kan påverkas av gamla böcker. Om du tror att gamla böcker *inte* kan påverka mänskligt handlande, varför tror du det? Om du tror på att gamla böcker *kan* påverka människors handlande så håller vi ju med varandra, så vad är det då vi diskuterar?


"Så om ni fick makten skulle ni kanske överväga att förebygga att folk får för sig att det är moraliskt försvarbart att döda alla otrogna."

Om jag fick makten så skulle jag definitivt överväga att förebygga att folk får för sig att det är moraliskt försvarbart att döda alla otrogna. Man kan till exempel starta utbildningskampanjer riktade mot skolungdomar för att visa på riskerna med sådana ideologier eller helt enkelt göra en stor sak av att argumentera mot den sortens idéer. Om det finns lagar om hets mot folkgrupp kan man åtala personer som öppet förespråkar att man ska döda otrogna (men som många kritiker av den sortens lagar påpekar så är det i sådana fall alltid en svår balansgång att gå mellan att skydda utsatta grupper och att inte göra orimligt stora inskränkningar i yttrandefriheten). Däremot har vi dyrt fått lära oss de senaste århundradena att sådant som bokbål och förstöring av kulturplatser en helt uppenbart orimlig inskränkning av diverse fri- och rättigheter och att sådant alltid brukar att få dåliga konsekvenser.

Men jag skulle vara intresserad av att fråga dig: Om du fick makten, skulle du i så fall kanske överväga att inte göra något alls för att förebygga att folk får för sig att det är moraliskt försvarbart att döda alla otrogna? Inte ens säga emot dem? Om så är fallet, varför då?

Kristian sa...

Krister V, om vetenskapliga teorier muterar finns det i vart fall en kontrollmekanism i form av verkligheten. Det kan naturligtvis ta ett tag, men förr eller tar selektionstrycket ut sin rätt. De teorier som är bäst anpassade till att beskriva verkligheten är de som överlever på lång sikt.

När det gäller andra idéer ser selektionstrycket annorlunda ut. Ibland slår verkligheten till där också, genom att idén får så stort genomslag att det blir en stor katastrof (som med nazism och kommunism). Men oftast är det inte verkligheten utanför människorna som står för selektionstrycket, utan det handlar mer om vad som tilltalar den mänskliga psykologin.

Om en vetenskaplig teori stämmer bra med verkligheten så gör den det oavsett om den mänskliga psykologin gillar tanken eller inte. Du och Göran gillar inte liknelsen mellan idéer och virus, men era invändningar är rent känslomässiga (och därmed vetenskapligt irrelevanta). Dvs, ni bedömer liknelsen som om det var en ideologisk ståndpunkt, där måttstocken är om den tilltalar er personliga psykologi eller inte.

Från ett vetenskapligt perspektiv är virus varken goda eller onda, de bara är. Men som jag påpekade, mycket av ert DNA har sitt ursprung i gamla virus, och vi skulle inte vara de vi är utan dem. Allt mer talar för att många gamla virusrester har positiva egenskaper - den kartläggningen har bara börjat. Om någon jämförde något ni gillade med bakterier skulle ni antagligen också bli purkna, men utan de kilovis med bakterier ni bär runt i era tarmar skulle ni antagligen inte må så bra.

Kan någon av er föreslå en bättre liknelse än virus så är det välkommet. Men det ska alltså vara något som påverkar utan att själv vara en levande agent, som förs vidare mellan generationer men samtidigt förändras och bildar olika varianter över tid.

Varsågod - sätt igång och föreslå!

Krister V sa...

"Den viktigaste skillnaden är dock att en vetenskaplig teori inte i sig innehåller några normativa positioner"
"Om en vetenskaplig teori stämmer bra med verkligheten så gör den det oavsett om den mänskliga psykologin gillar tanken eller inte."

Visst, men liksom religiösa texter så måste vetenskapliga teorier och observationer tolkas och kan då motivera/urskulda handlande.
Precis som religiösa företrädare så ska vetenskapsmän vara fria och opartiska, men de hamnar lätt i symbios med maktens företrädare.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se