23 juni 2016

Världsfrånvänd ideologiproduktion (falskflaggad som "forskning"?)


På teologen i Uppsala forskar Simon LeDrew om det han kallar "nyateism". Jag har funderat på att köpa hans bok för att läsa om forskningen, men en intervju i Fokus får mig att undra om det skulle vara värt besväret. (Det kan i och för sig ha med journalisten att göra.) Här nedanför följer en lista på sakfel i artikeln.
Vi träffas för att prata om hans nya bok, »The Evolution of Atheism: The Politics of a Modern Movement«, där han studerat de moderna ateistiska rörelser som vuxit sig starka i stora delar av västvärlden
Budskapet om att religion är roten till mycket ont får enkelt fäste i sekulära länder, som Sverige. Utan religion inga religionskrig, ingen fundamentalism. Inga jihadister som utför terrordåd, hindu-nationalister som startar upplopp eller fanatiska kristna som skjuter på abortkliniker.
Därför har det på senare år uppstått den här typen av rörelser som förespråkar ett alternativ. En värld där vetenskapen stipulerar reglerna och lagarna fungerar som värdegrund. Där får förnuftsbaserad etik ersätta religiös dogmatik och världen blir fri från meningslösa konflikter och förtryck.
1. Nej, vi nyateister tycker inte att vetenskapen ska stipulera regler. Vetenskap är en metod för att undersöka verkligheten och således inget man kan använda för att stipulera regler. 2. Nej, vi nyateister tycker inte att lagarna ska fungera som värdegrund - tänk på Rosa Parks så är det lätt att förstå problemet med en så befängd tanke.
Det är nyateisterna som ligger bakom dessa idéer, som bland annat omfamnats av de svenska Humanisterna. Begreppet nyateism myntades av författarna Richard Dawkins, Daniel Dennett, Sam Harris och den framlidne Christopher Hitchens år 2007. De fyra har skrivit flera bästsäljande böcker i ämnet och bjudits in till tv-soffor och för att föreläsa världen runt, med budskapet att världen måste göra sig av med religion. Då når vi en värld där ett universellt och tidlöst förnuft råder. En värld utan religiös förvillelse. Västvärlden har kommit en bra bit på väg, menar nyateisterna. Stora delar av övriga världen har en bra bit kvar innan de når vetenskaplig frälsning.
3. Nej, nyateister som Humanisterna, Dawkins, Dennett, Harris och Hitchens ligger inte bakom "dessa idéer" eftersom de är fel sammanfattade. 4. Nej, de uppräknade författarna myntade inte begreppet "nyateism" som istället togs fram som en sorts skällsord för att försöka peka på en påhittad skillnad mellan modern ateism och vanlig ateism. 5. Nej, vi nyateister vill inte göra oss av med religion, bara att den ska hållas privat. 6. Nej, en värld utan "religiös förvillelse" innebär inte en värld "där ett universellt och tidlöst förnuft råder" - det finns många sätt att ha fel på som inte har med religion att göra. 7. Nej, vetenskapen skulle inte innebära någon "frälsning" - det är en metod vi pratar om, ingen livsåskådning.
– Nyateisterna tror att världen vore bättre utan religion. Men det finns inga bevis på att ideologier med vetenskapen som grund kommer att producera bättre resultat, säger Stephen LeDrew.
Han menar att nyateisterna är lika intoleranta och fundamentalistiska som de religioner de kritiserar. Nyateisterna ersätter bara en religiös ideologi med en ideologi som står på sekulär grund.
8. "Lika intoleranta och fundamentalistiska som de religioner de kritiserar" - really? Det är inte vi som håller oss med dogmer och heliga texter - våra fundament är att allt måste vara tillåtet att undersökas och prövas, att allt är öppet för diskussion. Hur man ens skulle komma därifrån till "intolerant" på ett ärligt sätt vet jag inte. Men visst vill vi ersätta religiösa ideologier med en ideologi som står på sekulär grund. Rätt - bravo!
Därmed skiljer sig nyateismen från den ursprungliga ateism, som grundlades i början på 1800-talet och utvecklades av Marx, Nietzsche och Freud. Den var knuten till socialism och arbetarrörelsen och utgångspunkten var att religion stod för förtryck och lidande och därför befäste en orättvis värld. Marx var inte överdrivet religionskritisk, men han menade att religion spelade de konservativa politiska krafterna i händerna och förhindrade en social förändring av samhället.
9. Den "ursprungliga ateismen" kommer inte från början av 1800-talet, utan är något som funnits med människan alltid. Tanken att världen är tom på gudar finns belagd i gamla texter från antikens Grekland, men även till exempel i det gamla Indien. Har LeDrew läst något om ateismens historia alls?? 10. Att hävda att Nietzsches och Freuds ateism var knuten till socialism och arbetarrörelsen är helt befängt.
Denna så kallade humanistiska ateism skiljer sig från nyateisternas scientistiska. Nyateisterna ser inga större bekymmer med den värld som väst har skapat, säger Stephen LeDrew. Enligt dem är västvärldens egentliga enda bekymmer att religionen hänger sig kvar. Vi är nära perfektion.
11. Nyateism är inte scientism. 12. Världen är inte nära perfektion.
– De saknar helt kritik mot västvärldens strukturer. Skillnader mellan fattiga och rika, mellan män och kvinnor.
?13. Det här påståendet beror förstås på vilka nyateister vi talar om. De medlemmar i Humanisterna som hör till Vänsterpartiet tar sig nog för pannan över den här påhittade generaliseringen.
Nyateisternas ateism handlar mer om att söka kunskap än att förändra samhället. Via vetenskapen söker de de »sanna« svaren på hur världen är beskaffad. Vad är rätt och fel, sant och falskt? Och, enligt LeDrew är nyateisterna övertygade om att vetenskapen kan ge svar även på den typen av moraliska frågor.
14. Nej. Det är bara Sam Harris (och kanske några få till?) som förfäktar den åsikten.
– Deras utgångspunkt är att det finns ett (1) rätt svar, och det skapar per definition intolerans, säger han.
15. Hur många svar det finns beror förstås på frågan, men i etiska spörsmål handlar det nästan jämt om att väga alternativ, så då finns inte ett (1) rätt svar.
Allra mest otäckt tycker Stephen LeDrew att nyateisternas påhopp på islam är. Han menar att de därmed förstärker högernationalisternas budskap och spär på fördomar som finns. Att förklara förekomsten av IS med religion är rentav naivt, menar han. Det är att ge människor enkla svar på komplexa frågor. Genom att ge vetenskapliga förklaringar till varför muslimer är farliga ger nyateisterna budskapet legitimitet, säger LeDrew. Nyateisterna ger sken av att vara neutrala och objektiva, när de i själva verket sprider samma hat som nationalistiska rörelser.
16. Han kan ju själv försöka förklara IS (Islamiska staten, ni vet) utan att dra in religion. 17. Nyateister ger inte "vetenskapliga förklaringar till varför muslimer är farliga" - det är helt gripet ur luften. Vi kritiserar islam, inte muslimer - de flesta muslimer begår ju inte våldsbrott. 18. Nyateister sprider inte hat.
– Nyateisterna är väldigt kritiska till idén om mångkulturalism. Deras utopi är en kultur byggd på vetenskap, vi ska alltså alla dela samma syn. De anser att vetenskap kan definiera moral och därmed avgöra vad som är rätt och fel.
19. Vissa nyateister är kritiska till idén om mångkulturalism, andra inte. Det beror (förstås!) på vem man frågar. 20. Vi anser inte att kulturen ska bygga på vetenskap. Återigen - vetenskap är ett verktyg för att undersöka aspekter av verkligheten, inte en ideologi. 21. Det är ungefär en (1) nyateist (Harris) som anser att vetenskap kan definiera moral. LeDrew gör helt hårresande generaliseringar.
Stephen LeDrew ser nyateism som en konservativ rörelse, som starkt försvarar den moderna, västerländska världen. Men även i väst har samhällen fallit offer för system som är totalitära och fundamentalistiska, inte minst nazism. Alla ideologier kan enkelt glida in i fundamentalism, oavsett om det är religion eller något annat som ligger bakom.
22. Kan verkligen alla ideologier glida in i fundamentalism. Gäller detta exempelvis ideologier som i sin grund motsätter sig fundamentalism? Det är lite för motsägelsefullt för att vara sant, något som även LeDrew borde kunna fatta. Men då skulle han inte kunna kläcka ur sig nästa påstående.
– Det gör den nyateistiska rörelsen lika farlig som någon annan.
Ja, vad säger man. Om nyateismen vore det LeDrew påstod skulle han förstås ha en poäng - men det är den inte, så det har han inte.

Hur i hela friden har LeDrew kunnat komma till sina verklighetsfrånvända slutsatser? Om han till exempel bara har läst Dawkins, Hitchens, Harris och Dennett så borde han ha sett att det bara är en person som förfäktar vetenskapligt grundad moralfilosofi (Harris) medan en annan lika bestämt sågat samma sak (Dennett). Men det kan han väl inte ha nöjt sig med om han påstår sig beskriva en hel samtidsströmning? Och vad gäller frågan om scientism verkar han ha lika svårt som Massimo Pigliucci att förstå skillnaden mellan att applicera vetenskaplig metod på fel frågor och att göra dålig vetenskap.

Sammanfattar artikeln essensen av LeDrews slutsatser har det gått horribelt fel i kvalitetsgranskningen av hans bok. Men det är möjligt att hans felaktiga föreställningar om vad vetenskap är för något har inverkat menligt på verklighetsanknytningen i "forskningen". Något verkar ruttet på Teologen i Uppsala.

Eller så har journalisten tecknat en nidbild av LeDrew. Men varför skulle hon göra det?

6 kommentarer:

Ulf Gustafsson sa...

Patrik L, i ett fall blandar du i dina kommentarer ihop nyateister och sekulärhumanister. Om de förra beskylls för något, så kan inte de senare användas som exempel på att beskyllningen är felaktig (punkt 13). Jag hoppas LeDrew med "ateistiska humanister", menar just sekulära humanister.

Jag fick uppfattningen att Fokus-intervjun delvis har förvanskat LeDrews åsikter. Han låter mer vettig när han skriver själv, som när han skrev replik i Bornemark-affären:
http://humanistbloggen.blogspot.se/2016/03/otillfredsstallande-replik-fran-ledrew.html

Tom FLynnhar skrivit en mer upplysande recension av LeDrews bok:
https://www.secularhumanism.org/index.php/articles/7899#disqus_thread

Lennart W sa...

Den enda anledningen till om en journalist inte beskriver en forskares tankar precis som denne skulle ha gjort själv, är alltså att jornalisten tecknar en nidbild av forskaren?

???

Kan nog iaf tänka mig någon annan anledning. Kanske t ex journalisten på bara någon timme eller vad det är, inte hinner förstå riktigt det forskaren talar om och har ägnat ÅR åt? Bara en tanke liksom.

Eller också finns det HEMSKT mycket nidbilder av vetenskap och forskare, t ex även om relativitetsteorin och Einstein. Sa han verkligen att ALLT är relativt? NIDBILD!?

I religioner framställs det ofta som att det bara finns EN Sanning. Kanske borde tipsa LeDrew om att liknande kanske även gäller i sekulär Humanism? Allt annat än Sanningen är ju nidbilder.
;-)

Anders Bergdahl sa...

Biken återges inte korrekt i Fokus artikeln.. den är inte bra och inte forskning och inte välargumenterad, som en bok som driver en tes, ide, bör vara, men den är inte SÅ virrig som den framstår här..

Anders Hesselbom sa...

Patrik Lindenfors får representera den sakliga kritikern, medan jag gärna tar på mig att vara den osakliga kritikern. https://www.youtube.com/watch?v=q06BDPxfZPA

Göran sa...

Ska man recensera en bok eller kritisera dess författare så kan det vara fördel att ha läst boken. Ulf har lagt ut en recension från en uppenbarligen påläst person som i och för sig också är kritisk till boken men på vad jag kan se andra grunder än ni som inte läst boken anför.
Jag kan tycka, i ljuset av att ha åtminstone ha läst recensionen från en som läst boken, att LeDrew får problem när han definierar en ateist som en som hävdar att gud inte finns. Även om man träffar rätt i många fall med den definitionen så håller den inte om man ska vara precis. Egentligen är det väl så att området i sig inbjuder till tyckande och åsikter och som inte låter sig beskrivas med vetenskaplig precision med lätthet.

Anders Bergdahl sa...

JAg har läst boken som INTE är vetenskap utan speglar Le Drews åsikter.. Det MINSTA problemet är Le Drews definition av en ateist. "...true ateist assert that God does not exist..."
JAg ser det svårt att kalla någon ateist om de INTE håller med om att Gud inte finns. eller att de inte existerar någon meningsfull gudsbild (om man t.ex. som vissa inom Svenska Kyrkan gör ser gud som en metafor för kärlek kan jag inte förneka kärlekens existens men jag kan hävda att det då vore bättre att skippa begreppet gud och tala om kärleken istället.. gud som metafor för något annat är också ett gudsförnekande - alltså man kan ser gud bara som ett alternativt namn på något som faktiskt finns..)
Le Drews stora problem är att han försöker hävda att "new Atheism" är en strukturerad rörelse.. det misslyckas han med.. sedan finns det rörelser bland alla de som kallar sig ateister som är starkt konservativa.. visst men Dennet här inte riktigt dit.. så detta med rigida gränser är meningslöst, de existerar inte.. Tännsjö och Sturmark är båda ateister, men den ena är Liberal den andra närmast socialist.. men Tännsjö kan ända inte (som analytisk filosof) passas in i den "humanistiska" atiesmen med grund i Hegel och den fascistoida 1800tals romantiken.. även om han ideologiskt/politiskt har varit starkt inspirerad av marxismen.. men även Positivisterna var kommunister på sin tid..
Alltså har också den analytiska filosofin en socialistiskt sida... men genomskådar Hegel, Heidegger och postmodernismen.. Jag kan inte se ett problem i att vända sig mot en antidemokratisk rörelse som postmodernismen .. men LeDrew kanske är antidemokrat själv..

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se