19 aug. 2016

"Burkiniförbudet gör kvinnors kroppar till politiskt slagfält"


Pernilla Ouis, docent i hälsa och samhälle med inriktning på etniska relationer vid Malmö högskola, skriver i Dagens DN om det franska burkiniförbudet.
Kulturella konventioner om korrekt klädsel förändras över tid. Burkinin är faktiskt ett intressant exempel på hur klädkoden för badkläder utmanas. Många icke-muslimer har välkomnat den som ett utmärkt skydd mot solens skadliga strålning och en möjlighet till ökad kroppslig integritet, vilket gör det ännu mer förvånansvärt att det är just burkinin som ses som hotfull och ska förbjudas. Dessutom anser jag att burkinin är ett utmärkt exempel på integration: möjligheten att ingå i samhället med bibehållen religiös och kulturell identitet. Det franska förbudet spelar islamisterna rätt i händerna när de argumenterar att västvärlden hatar muslimer.
Det påpekas ofta att religion handlar om den subjektiva, mänskliga tolkningen av heliga urkunder. Man kan tolka Koranen eller Bibeln på många vitt skilda sätt, och därför finns inga entydiga regler om någonting i någon religion. Det pågår alltid en inomreligiös kamp om vem som har den legitima uttolkningen av vad som är gällande och vem som har detta tolkningsföreträde. Därför går det inte att säga att exempelvis islam kräver att kvinnor har viss klädsel. Muslimer tolkar klädkoden på olika sätt, och därför exkluderar inte burkiniförbudet i sig alla muslimska kvinnor från franska stränder. Att särbehandlas utifrån ett aktivt val av religionstolkning bör inte likställas med diskriminering grundad i exempelvis funktionsvariation eller etnicitet.
Men precis samma tolkningsprocesser som pågår inom en religion sker i det sekulära samhället. Vad är den korrekta sekulära klädkoden för att få bada på stranden? Naken? Nej, tydligen inte. Bara bröst? Nja, kanske. Baddräkt? Ja, uppenbarligen. Långärmad dräkt med ben? Va? Burkini? Absolut inte! Kulturella gränssättningar är förvisso obegripliga och godtyckliga.
Kulturella tolkningar och omförhandlingar pågår lyckligtvis hela tiden. Det gemensamma i alla kontexter verkar dock vara att det är kvinnors kroppar som är föremål för reglering och som därigenom blir politiska slagfält. Att män kan ta sig ett dopp endast iförda kortbyxor är fullständigt oproblematiskt i de allra flesta kontexter, kulturer som religioner. Simma lugnt!
Läs hela texten här.

Personligen anser jag att jag inte har något att göra med andra vuxna människors klädval. Låt folk ha på sig vad det vill. Sen har jag förstås estetiska åsikter ändå, som "Det där var snyggt" eller "Det där passar dig mindre bra". Där ingår även "Konstigt val för en kvinna, att ta på sig en patriarkal förtryckarsymbol". Men det går en absolut gräns mellan åsikt (som alla är fria att ha) eller synpunkt (som man ibland kan tillåta sig att ha vad gäller andras klädval) och förbud (där man aktivt förhindrar andras klädval).

I konsekvensens namn innebär det kanske att man skulle få gå naken om man ville det, utan att dömas för förargelseväckande beteende? Men att lämna fritt fram för alla blottare medför en rad följdproblem, så lagstiftningen är förmodligen rätt bra som den är, pragmatiskt sett.

Den verkligt problematiska diskussionen handlar förstås om barnen. Vad har man rätt att tvinga på sina barn? Mina föräldrar har en "gullig" fotoserie på mig när jag som treåring skrikande vägrar ha på mig svensk folkdräkt. Hade det varit lika "gulligt" med en treåring som vägrar hijab, eller hade de varit ett religiöst övertramp? Så länge det inte är ett hindrande plagg eller något som orsakar fysiska men (t.ex. D-vitaminbrist) spelar det liten roll. Det är väl rimligtvis där gränsen borde gå.

Sen finns en annan gräns att upprätthålla. Moralpoliser som springer runt och säger åt kvinnor vad de ska ha på sig - vare sig de menar att burkinin/slöjan ska vara av eller på - bör högljutt motarbetas. Gärna offentliga åsikter (annars skulle modebranschen dö), men låt kvinnor på stan vara ifred.

2 kommentarer:

Krister V sa...

Önskar att docenten hade upplyst oss om varför män inte tycks behöva detta "skydd mot solens farliga strålar"...
Väldigt naivt att tycka att bara barnen skulle vara ett problem. Tror någon verkligen att kvinnorna är fria att välja?
Visst bör man vara försiktig med förbud, men tyst samtycke till förtryck är väl knappast oproblematiskt?

Göran sa...

Bra DN-artikel som påvisar med all önskvärd tydlighet det problematiska med den franska inställningen i frågan.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se