28 sep. 2016

Hillelskolan är inte en friskola med konfessionell inriktning

I samband med en debatt i förra veckan startade en diskussion om den judiska Hillelskolan i Stockholm var en religiös friskola. Så är inte fallet. Skolan är hos Skolverket registrerad som en allmän skola - med judisk profil. Formellt sett är den således inte klassad som konfessionell.

Ändå är det lätt att få den uppfattningen, då felaktigheten frekvent sprids av trovärdiga källor:

  • 12 september i år skrev Birgitta Ohlsson en replik på Liberalernas utspel att inga nya konfessionella friskolor skulle tillåtas. Ohlsson skrev då att det är fel att straffa Hillelskolan för att andra konfessionella skolor missköter sig.
  • När Stockholms stad på sin hemsida informerar om Hillelskolan skriver de: "Inriktningar Konfessionella".
  • I januari 2015 levererades rapporten Trossamfundens sociala insatser till regeringen. Den är författad av forskare Ulrika Svalfors och professor Anders Bäckström, vid Uppsala universitet. I rapporten ingår Hillelskolan i förteckningen över de 66 konfessionella grundskolor som fanns i Sverige 2014.

Att Hillelskolan inte klassas som konfessionell, men av många uppfattas som en sådan gör debatten om religiösa friskolor komplicerad. Ingår skolan bland de som kritikerna av religiösa friskolor vill förbjuda eller inte? Vad är det i som sker i de religiösa friskolorna man vill få bort?

En hållning är att det är konfession i dess grundbetydelse, det vill säga trosbekännelse, man vill förbjuda. Alltså att skolan bekänner sig till en viss troslära. Skolan ska då inte arrangera t.ex. morgonbön eller gudstjänster.

Men det är i så fall tillåtet med en (sekulär) kulturell inriktning, t.ex. en judisk. Då kan skolan specialisera sig på en viss kulturell tradition med dess språk och litteratur, men också ha lov och ett schema i övrigt som överensstämmer med den kulturens högtider.

Att tillåta detta är rimligt med tanke på att den kommunala svenska skolan är anpassade till den traditionellt kristna och idag huvudsakligen sekulära kulturen i Sverige som har lov vid påsk (uppkallad efter den judiska högtiden Pesach) och jul (uppkallad efter en fornnordisk högtid).

Ännu bättre vore det dock med en gemensam skola där elever kan leva i enlighet med sin egna traditioner och sin egen identitet, med en stor frihetsgrad. Vissa elever är då lediga för att fira pesach, andra för att fira påsk eller eid al-fitr eller världshumanistdagen. Andra tar ledigt för att delta i den årliga dataspelsmässan. I en sådan skola skulle verklig pluralism råda. Vi skulle lära oss av varandra och se likheter i olikheten.

14 kommentarer:

Håkan W sa...

Är sista stycket seriöst?

Ulf Gustafsson sa...

Ja, det var tänkt att läsas seriöst, Håkan.

Håkan W sa...

"Vissa elever är då lediga för att fira pesach, andra för att fira påsk eller eid al-fitr eller världshumanistdagen. Andra tar ledigt för att delta i den årliga dataspelsmässan."

Det låter faktiskt som ett skämt i mina öron.

(Inte minst när du blandar in dataspelsmässan, där har du t o m lämnat livsåskådningsarenan. Det skulle kunna sluta var som helst...)

Skulle detta vara realistiskt? Skulle det gå att bedriva skolundervisning överhuvudtaget under sådana förhållanden?

Att en del är lediga för att fira t ex eid al-fitr innebär rimligen att andra - de som INTE firar eid al-fitr - INTE är lediga. Ska samma sak gälla för t ex julen? Ska skolan vara öppen då, för de som inte firar jul? Osv osv.

Är det inte rätt självklart att en gemensam skola "kräver" gemensamma ledigheter? Eller missuppfattar jag dig här på nå't sätt?

Ulf Gustafsson sa...

Håkan W,

Självklart måste det finnas begränsningar, kanske fem dagar per termin. Om dessa dagar sedan används för att fira en religiös högtid, en spelmässa eller en skidresa har skolan inte med att göra.

Om skolan bara accepterade "religiösa skäl" skulle skolan uttala sig teologiskt och ta ställning till vad som är religiöst och inte religiöst.

Håkan W sa...

Ulf, ok. Håller i princip med dig i ovanstående kommentar, det hade varit fantastiskt.

Men frågan kvarstår hur vi gör med befintliga helgdagar/ledighetsdagar, ska skolan ha öppet "alltid" (förutom rena "sekulära" lov som sommarlov, höstlov osv)?

Sedan tror jag att det riskerar att bli mer än lovligt (!) rörigt. Tänk dig en klass på 30 elever. Om de alla lägger sina 5 lovdagar olika (jag vet, jag spetsar till det här), då blir klassen ofullständig merparten av årets skoldagar. Vilket kräver en planeringsinsats från lärarnas sida som inte är avundsvärd.

Men jag kanske bara målar fan på väggen i onödan här? ;)

Ulf Gustafsson sa...

Håkan, tror du förstorar upp problemet. Några traditionellt lediga helgdagar får ersättas av de nya fria dagarna. Sedan kan man införa ett dessa dagar måste anmälas med månad i förväg. Planering blir nog inget större problem, man behöver bara lite flexibilitet, samt att elever som är lediga måste ta ansvara på att läsa in en del av vad de missar.

Patrik Lindenfors sa...

Jag tycker det är ett dåligt förslag. Bättre vore att byta ut några kristna högtider mot andra religioners - till exempel pingst mot Eid al fitr, Kristi Himmelsfärd mot Nowruz och kanske någon till. Det skapar gemenskap och har ett folkbildande syfte. Vad gäller sekulära högtider har vi redan en mängd sådana (nyår, första maj, jul, midsommar - jag har säkert glömt någon).

LarsN sa...

Ifall det kraftfullaste argumentet mot religiösa friskolor nu är att de motverkar integration i samhället så tycker jag inte att man kan argumentera för att tillåta etniska eller kulturella friskolor heller. Denna typ av friskola bör ju rimligtvis motverka integration på liknande sätt som de religiösa.

Ulf Gustafsson sa...

Patrik L,

Dagarna tar slut. Förra torsdagen var det Mehregan och imorgon Resandefolkets högtidsdag. Hur ska de väljas ut? De minoriteter som vill fira Darwindagen, Star Wars-dagen, Riksdagens öppnande och Petrovdagen, som var nu i måndags, kommer inte få ledigt. Traditionella religiösa högtider kommer få företräde, på orättfärdig grund.

LarsN,

Jag tror det problemet är svårlöst så länge det finns fritt skolval och skolor med olika profil tillåts.

Patrik Lindenfors sa...

Det är inte jättekrångligt att göra en bedömning utefter antal utövare i landet.

Håkan W sa...

Patrik L,

"Det är inte jättekrångligt att göra en bedömning utefter antal utövare i landet."

Hmm, nä, kanske inte krångligt, men är det vettigt? Jag var (och är delvis fortfarande) skeptisk till Ulf G:s inlägg, men förstår hur han tänker.

Varför är förslaget dåligt? Fler blir ju nöjda och färre minoriteter hamnar "i kläm".

Hågge sa...

Gillar inte idén att i skolväsendet bygga in strukturer för religiösa, kulturella, politiska, ideologiska osv tillhörigheter. Det bör lämnas utanför det offentligas uppdrag.
Mitt förlag är att förbättra den sekulära skolan och ta bort alla ledigheter baserade på religiösa historiska motiv. Ett sommarlov, ett vinterlov/nyårslov, ett vårlov och ett höstlov på fasta datum samt en individuell pott på några dagar att fritt disponera.

Göran sa...

Frågan vekar koka ned till om vi ska ha fria skolval eller inte. Möjligen kommer det bli restriktioner mot konfessionella inslag men att skolor med olika kulturella inriktningar kommer med stor sannolikhet kunna finnas kvar.
När det gäller den allmänna skolan så tänker nog folk i allmänhet inte på om ledigheten har religiös eller annan orsak. Här kommer nog Alf Svenssons "vila på kristen-judisk värdegrund" att fortfarande gälla för överskådlig framtid.

Ulf Gustafsson sa...

Det är en dålig idé att bestämma lediga dagar utifrån antal praktiserande.
Löningen blir då att nya högtider måste läggas på redan lediga dagar, t.ex. Kebabpizzansdag som Robert Hannah vill ska bli en officiell högtidsdag den 1 januari.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/_H402339

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se