25 nov. 2016

Nordiskt humanistmanifest 2016

I samband med att norska Human-Etisk Forbond i år fyller 60 år passar vi i de nordiska humanistförbunden på att släppa ett Nordiskt Humanistmanifest. Vi har varit en samarbetsgrupp från Sverige, Norge, Island, Danmark och Finland som hjälpts åt att sätta ihop manifestet. När vi var klara anslöt sig även det nybildade humanistförbundet från Färöarna. Alla förbund har ställt sig bakom manifestet. Men kom ihåg - det här är ingen helig skrift utan en text tänkt som bruksvara och inspiration, att förhålla sig kritiskt till. Det är förmodligen den enda dogm vi håller oss med: det finns inga dogmer. Håll till godo.


Nordiskt humanistmanifest 2016

  1. Humanism är en sekulär livsåskådning. Den utgår ifrån att människan är en del av naturen, född fri och lika i värdighet och rättigheter, utrustad med förnuft och samvete.
  2. Humanister menar att det inte finns någon förutbestämd mening med livet. Vi är alla fria att finna mening och meningsfullhet i våra egna liv; genom individuell reflektion, sociala interaktioner och den rika kultur som mänskligheten har skapat genom vetenskap, filosofi och konstarterna.
  3. Humanister förespråkar rationellt tänkande. Kritiskt ifrågasättande, informerade resonemang och vetenskapliga metoder är våra bästa verktyg för att nå pålitlig kunskap om världen.
  4. Humanismen uppmanar till kritiskt ifrågasättande av alla idéer och åsikter, inklusive våra egna. Vi bör söka efter de bästa argumenten och sträva efter att ändra oss när vi visas ha fel. Yttrandefrihet har avgörande betydelse för att åsikter ska kunna prövas i öppen debatt.
  5. Humanister anser att demokratin, rättssamhället och de mänskliga rättigheterna är viktiga, rationellt försvarbara värden. Vi är del av ett samhälle och har ansvar för våra medmänniskor och miljön, både lokalt och globalt. Vi måste säkerställa att vår planet är beboelig för framtida generationer.
  6. Humanism förespråkar jämlikhet för alla. Humanister försvarar religionsfriheten och rätten för alla människor att välja sin egen livsåskådning. Staten bör vara sekulär och inte ge någon livsåskådning några speciella privilegier.

24 kommentarer:

Joakim Walldén sa...

Jag förstår inte hur man kan vara född ”lika i värdighet”. Värdighet är inte medfödd, och människor beter sig mycket olika värdigt. Bästa ordvalet har den norska texten: ”født frie og med samme menneskeverd og rettigheter”. Värde eller människovärde bör det stå.

Ulf Gustafsson sa...

Joakim,

Det handlar inte om hur människor beter sig, för att bedöma någons beteende behöver vi en utomstående (objektiv?) norm, utan om en "inre kvalité" vi alla människor har. Den är vi födda med eftersom den är kopplad till vårt medvetande, våra upplevelser och vår självuppfattning.

Därav anser jag värdighet är bättre eftersom det uppfattas mer subjektivt än värde. Hur vi kan behandlas som individer, men ändå bibehålla vår värdighet, är olika mellan olika individer. Det finns ingen universell måttstock.

Jag har skrivit om människans värde och värdighet mer utförligt här tidigare:
http://humanistbloggen.blogspot.se/2015/08/manniskans-varde-och-vardighet.html

Göran sa...

Jag såg att Peter Singer som jag skulle tro står Humanisterna nära har en artikel i Svenska Dagbladet där han argumenterar för legalisering av såväl prostitution som marijuana. Var står Humanisterna i dessa frågor?

Patrik Lindenfors sa...

Humanisterna har ingen uttalad position i dessa frågor. Det går att argumentera för både legalisering och förbud utifrån humanistiska principer.

Joakim Walldén sa...

Hej Ulf.

Tack för kommentar och länk till https://humanistbloggen.blogspot.se/2015/08/manniskans-varde-och-vardighet.html Intressant läsning.

Du säger att det handlar om ”en ’inre kvalité’ vi alla människor har. Den är vi födda med eftersom den är kopplad till vårt medvetande, våra upplevelser och vår självuppfattning.”

Medvetandet är medfött (emedan hjärnan är det), men inte färdigutvecklat hos ett nyfött barn. Upplevelser och självuppfattning tillkommer med tiden. Likaså uppfattningen om vad som är värdigt. Någon medfödd ”inre kvalité” värdig torde vara svårfunnen hos ett nyfött barn. Spädbarn är varken värdiga eller ovärdiga, de är naturliga (inte kulturella).

Av de två citerade filosoferna (på länkad sida) står jag närmre Hedenius än Bergström. Till att börja med är jag inte glad i att ställa människor mot andra varelser, som (objektivt) ”bättre”. Det är inte det människovärde handlar om, utan att man har ett värde i egenskap av det man är, en människa. Lika självklart har organismer av andra arter ett värde som alg, svampdjur, cyanobakterie, gullviva o.s.v. Det är dock inte meningsfullt att jämföra värden.

Människovärde (eller människans värde) ser jag därför som rätten att värderas som det man är (en människa), inte hur man är (följande någon norm). Vi är alla jämlika (Hedenius: ”att ingen människa i detta avseende är förmer än någon annan”). Det finns de som tycker att homosexualitet är något ovärdigt, och nedvärderar homosexuella människor. De söker därigenom frånta homosexuella människor deras människovärde. Andra nedvärderar människor utifrån deras utseende eller härkomst, och placerar dem i kategorier som de tillmäter olika värde.

Omänskligt nog, ställs människovärdet i förekommande fall mot andra värden, som ekonomiska och ideologiska (inte minst religiösa).

Ulf: ”Därav anser jag värdighet är bättre eftersom det uppfattas mer subjektivt än värde. Hur vi kan behandlas som individer, men ändå bibehålla vår värdighet, är olika mellan olika individer. Det finns ingen universell måttstock.”

Jag vill komma ifrån det subjektiva. Har man fötts till människa, är man en människa, och skall ha ett garanterat värde som sådan. Det är inte föremål för subjektiv bedömning.

Den diskuterade meningen skulle också kunna lyda: Den utgår ifrån att människan är en del av naturen, född fri och med lika rätt att ses och behandlas som människa, och med lika rättigheter, utrustad med förnuft och samvete.

Lennart W sa...

Rationellt tänkande är ju najs.

För ett tag sen fick jag anledning att kolla upp en ism som kallas för rationalism, inom epistemologi. Inte helt säkert bara najs. Har t ex stått i konflikt med empiricism. Empiri är ju najs, och rationalitet är ju som sagt najs, så vad tusan då konflikt? Jo faktiskt. Se det som ett tips om ni vill och känner för lite filosofi.

https://en.wikipedia.org/wiki/Rationalism

Iaf kanske det är bra att ni inte även tar med att ni förespråkar logiskt tänkande.;-)

Patrik Lindenfors sa...

Lennart,
Vi är väldigt medvetna om det du skriver. Det är därför punkten är utformad som den är och inte förespråkar rationalism. Empiricism kräver också rationellt tänkande, det är inte där skiljelinjen går mellan empiricism och rationalism. Se det som ett tips om du vill och känner för lite filosofi.

Kristian sa...

Varför skulle det vara så självklart att en cyanobakterie har ett värde? Om denna typ av värden ändå inte går att jämföra, vad är meningen med att ha dem alls? Om poängen med detta slags värde är att de ligger till grund för rättigheter, varför inte hoppa över värdena och gå direkt på rättigheterna istället?

Man skulle tvärtom kunna hävda att värdetänkandet är problematiskt, eftersom det med största sannolikhet har sitt ursprung i ekonomiskt tänkande och riskerar att leda tankarna tillbaka mot just den typ av överväganden man gör i ekonomiskt tänkande. Finns det ett värde så antyder det att det är något som går att värdera, sätta ett pris på, räkna på. Jämför skillnaden mellan utilitarism och rättighetsetik. I utilitarismen är det ok att kränka rättigheter om det ger rätt utfall i en lyckokalkyl. Rättigheter blir starkare om de står på egna ben istället för att vara beroende av ett värde.

Mer ärligt att säga att värde, liksom rättigheter, mening, rättvisa och andra begrepp visserligen kan ha en biologisk grund genom våra preferenser, men ändå är något som vi människor är fria att utforma och formalisera som vi vill. Objektiva värden är bara önsketänkande.

Det verkar finnas en underförstådd tanke att om något (t.ex. rättigheter) är skapat och överenskommet av människor så är det liksom inte tillräckligt bra. Men lagar, skolor, sjukvård, skriftspråk med mera är också mänskliga skapelser - det är väl knappast någon som vill leva utan dem?

Så snarare än att säga att varelser naturligt är födda med eller självklart har ditten eller datten, skulle jag vilja se något i stil med "Vi människor har skapat och kommit överens om detta, det är utmärkta framsteg som vi anser gör världen bättre, och vi vill stå upp för det".

Lennart W sa...

Patrik: "Vi"? Jag var det iaf inte till inte alltför länge sen. Dra in taggarna lite. Var verkligen menat som ett vänligt lästips, om inte för dig så kanske iaf för någon annan lite mindre fullärd.

Joakim Walldén sa...

Hej Kristian.

Om du fråntar cyanobakterien dess ”värde”, fråntar du också människan hennes. Med fråntar menar jag egentligen ej tillmäter. Jag håller med Bergström¹, som säger att ”vi inte har något människovärde”. Värdet är alltså inte någon inherent egenskap eller ”inre kvalité”, som Ulf kallade det, vi har, utan något vi kan tillmäta levande varelser. Annars behövde vi ej deklarationer och konventioner som talar om människans värde. Och med värde menar jag värde för sig själv, ett värde som är frikopplat från nytta och värde för någon annan eller något annat. Och fri från subjektiv bedömning. Cyanobakterien har – och har i omkring fyra miljarder år haft – ett mycket stort värde för andra organismer, som syreproducent (genom fotosyntes). Av vilket värde är människan för andra organismer? Vi tycks vara skyldiga till det påbörjade sjätte massutdöendet, så det värdet är nog inte så högt.

Kristian: ”Man skulle tvärtom kunna hävda att värdetänkandet är problematiskt, eftersom det med största sannolikhet har sitt ursprung i ekonomiskt tänkande och riskerar att leda tankarna tillbaka mot just den typ av överväganden man gör i ekonomiskt tänkande. Finns det ett värde så antyder det att det är något som går att värdera, sätta ett pris på, räkna på.”

Värdetänkandets ursprung känner jag inte. Dock ser jag det som viktigt att tillmäta levande organismer ett värde, inte minst, emedan delar av vårt inte alltid så mänskliga samhälle endast erkänner ekonomiskt värde, och värdet av det som är till direkt nytta för ekonomisk vinning. Andra delar av samhället värderar sina idéer högre än människan.

Jag håller med om att värdetänkandet är problematiskt. Det ger intryck av att människans värde skulle kunna mätas och jämföras med andra värden, så att t.ex. en tillräckligt stor ekonomisk vinst skulle motsvara ”värdet” av ett människoliv. Det är förstås ett omänskligt synsätt. Eller att en människa skulle kunna värderas högre eller lägre av något godtyckligt skäl.

Kristian: ”Om poängen med detta slags värde är att de ligger till grund för rättigheter, varför inte hoppa över värdena och gå direkt på rättigheterna istället?”

Ja, varför inte? Varje människas obestridliga rätt till sitt liv, ett människovärdigt liv. Hedenius¹: ”Denna princip kan också uttryckas med orden, att människors lika värde ingenting annat är än att alla har precis samma rätt till en människovärdig tillvaro.” Man slipper då möjlig sammanblandning med andra värden, och föreställningen om en värdeskala.

¹ https://humanistbloggen.blogspot.se/2015/08/manniskans-varde-och-vardighet.html

Kristian sa...

Joakim, om vi är överens om att värde är något vi tillmäter, och inte något som finns i sig själv oberoende av oss, då går det inte ihop att samtidigt tänka sig dessa värden som fria från subjektiva bedömningar. Hur skulle de kunna vara det?

Det är också en väldig skillnad mellan att tala om värdet av en enskild cyanobakterie (som är en klon av många andra) och värdet av kollektivet cyanobakterier. När vi talar om människovärde talar vi om människor som individer, inte värdet av att det finns människor.

Om vi ändå ska tala om arter: Cyanobakterier producerar livsviktiga tjänster för oss, men hur är det med arter som inte producerar några tjänster vi har nytta av? Har de också rätt till fortlevnad, eller är det ok om de dör ut, såsom många tidigare arter har gjort? Är det ok att utrota vissa myggarter som sprider sjukdomar? Invasiva arter? Jag kan inte se att det råder något slags självklarhet här, tvärtom är det svåra frågor.

Det var ett inslag i P1:s Godmorgon Världen om ungefär detta ämne idag. Värdet av undvikandet av ett dödsfall i trafiken kunde uppskattas till ca 38 miljoner kr. Det hamnade i samma härad när det gällde att rädda liv i sjukvården med nya extremt dyra mediciner. Blir ju lite konstigt att säga att alla människor är lika värda, nämligen 38 mkr. Och hur blir det i fattigare länder, är deras medborgare också värda 38 mkr? Här tänker jag att ett rättighetstänkande kan fungera lite bättre - man kan jämföra staten med ett försäkringsbolag, där skattebetalarna betalat in en kollektiv premie. En medborgare har rätt till ersättning från denna kollektiva försäkring, men upp till en gräns som är beroende av hur mycket alla har betalat in. Att vara en del av systemet ger rättigheter (inte mänskliga utan medborgerliga), men att blanda in människors värde i detta får konstiga effekter.

Joakim Walldén sa...

Kristian,

Jag hoppas att du inte förväntar dig att jag skall ge fullgoda svar på allt du tar upp.

Värdet är fritt från subjektiv bedömning emedan det inte finns någon värdeskala. Som FN:s deklaration säger: ”Alla människor äro födda fria och lika i värde och rättigheter.” För människor finns det då endast ett värde, som vi kan kalla ”människa”. Man kan inte vara mer eller mindre människa, även om man kan tycka att människor är mer eller mindre mänskliga (i tanke och beteende), men det är subjektivt. Subjektiv blir också tillämpningen. Vad är ”mänskligt” i ett visst sammanhang? Där görs en bedömning, som förstås blir mer eller mindre subjektiv.

Om själva värdet vore föremål för subjektiv bedömning, finge människor olika värde utifrån godtyckliga värderingar, som att vissa verkar tycka att människor som på något sätt avviker från dem själva är av mindre värde.

Jag tog upp cyanobakterier och människor för att påpeka att det ”värde” vi talar om här måste vara helt frikopplat från nyttovärde.

Nästa fråga är stor och svår, och något vid sidan om det vi talar om här. Jag anser mig inte ha svaret på den, och det finns väl många svar. En invändning är att vi inte vet och förstår tillräckligt för att avgöra om en art är till ”nytta”, och vilka konsekvenser det får att utrota den. Vi gör nog klokt i att tillmäta den biologiska mångfalden och balansen ett värde, som är större än det värde vi ser och förstår att den har. De möjligheter vi har att påverka miljön, klimatet och enskilda arter, ger oss ett ansvar som är större än vi tycks inse, många gånger. Vi har redan utrotat otaliga arter, och det utan att ha haft för avsikt att göra det.

Invasiva arter är ett dilemma som vi själva har skapat, och som ofta leder till att en eller flera arter konkurreras ut. Det visar att vi måste vara mer rädda om naturen än vi nu är.

Inslaget i Godmorgon, världen!: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&artikel=6570435

Jag anser inte att en människa är värd X kronor. Så snart man mäter människan med ekonomiska mått, ser man henne som en ekonomisk resurs i stället för som människa (”Hur mycket pengar är ett liv värt?”). I vården ställs orimligt dyra läkemedel mot fler vårdplatser eller fler anställda. Kanske finns det ett annat problem att angripa där: Varför är de nya läkemedlen så orimligt dyra? Kan det bero på patent, som leder till monopol, som leder till att företaget som har utvecklat läkemedlet kan sätta helt orimliga priser, de första tjugo åren? Det är svårt att finna någon humanism i det systemet. Patent och girighet leder till att lidande och förtidig död inte kan elimineras.

För att återvända till den fråga jag först tog upp, kanske vi skall se värde som för problematiskt, ett ord som leder tankarna till ekonomiskt värde? Kanske bättre då att säga att alla människor har ”samma rätt till en människovärdig tillvaro”, som Hedenius uttryckte det. Bara inte värdighet. Den isländska textens sæmd ’ära’, ’heder’ är inte bättre.

Patrik N sa...

Antingen så utgår man från att objektiva (människo)värden existerar oavsett människans existens eller så utgår man från att de inte gör det. Om man utgår från att de gör det och man av ett eller annat skäl menar att man fått nys om vilka de är så har man att förhålla sig till dem. Avfärdar man istället idén om existerande objektiva människovärden så kan man antingen åsätta människor subjektiva värden eller låta bli att göra det. Om man väljer att göra det så kan de värden man åsätter människor vara av samma valör (värde) eller av olika.

Min syn: Objektiva människovärden existerar ej och därför avfärdar jag påståenden om att rättigheter ska härledas ur sådana. Jag väljer istället att subjektivt åsätta människor värden. Olika värden. Det innebär t.ex. att jag värderar era liv lägre än mina barns liv och i en valsituation skulle jag om allas våra liv stod på spel rädda dem före er (och er före en cyanobakterie). Mina barns värde är för mig, subjektivt, oändligt mycket högre än det värde jag åsätter era liv.

Jag lever alltså inte efter principen om "allas lika värde" som den ibland presenteras. Däremot vill jag tillerkänna alla människor samma rätt, samma rätt till värdig behandling, i samhället tex vad gäller skydd mot diskriminering, rätt till rättvisa processer i domstol, rösträtt osv men det är ju en helt annan fråga.

Jag tar avstånd från alla synsätt som innebär förekomsten av rättigheter av ett eller annat slag som skulle vara av naturen givna eller objektivt existerande. Alla rättigheter som jag menar kan existera är de som människor subjektivt tillerkänner varandra.

Patrik Lindenfors sa...

Igen, den där sortens resonemang är att blanda ihop individuella värderingar med samhällets. Det är en självklarhet att alla värderar sig själva och sina närmaste högst. Det är till och med något önskvärt - alla borde få ha någon som älskar dem mest av alla. Men det går inte att utforma ett samhälle efter sådana skilda värderingar. Familjen Trump först? Istället är det en bättre tanke att ett samhälle ska vara utformat så att alla människor tillmäts lika värde. Ett annat sätt att uttrycka exakt samma sak är att alla bör ha samma rättigheter och skyldigheter. (Och ja, värderingar är förstås subjektiva.)

Patrik N sa...

Det var precis det jag skrev, Patrik.

Ulf Gustafsson sa...

Plockar upp den tråd Lennart W väckte.

Francis Bacon skrev att det finns myror (empirister) och spindlar (rationalister), men också bin. De senare plockar de det bästa ur de båda andras beteende.

För övrigt finns det en hel del som talar om att berättelsen om en historisk motsättningen mellan empirister och rationalister är falsk, eller i alla fall gravt överdriven.

Patrik Lindenfors sa...

Vad det Patrik N? I så fall missförstår jag din text. Ursäkta för det.

Kristian sa...

Joakim, jag var inga särskilda krav eller förväntningar. Vill bara påpeka att detta med värde ofta omtalas som om det var något självklart, vilket jag inte tycker att det är. Så det behövde problematiseras lite.

Man kan väl säga att det finns ett ideal om ett icke-subjektivt värde, lika för alla. Men i praktiken fungerar det som bekant annorlunda... och verkligheten (vård, hur mycket hjälp som ska ges till fattiga och utsatta osv.) ställer ju ofta krav på att vi faktiskt måste ta ställning till vad vi egentligen vill säga med dessa högstämda deklarationer. Vad betyder de när de ska omsättas i praktik?

Patrik N sa...

Din kritik mot mig: "Igen, den där sortens resonemang är att blanda ihop individuella värderingar med samhällets."

Vad jag skrev: "Däremot vill jag tillerkänna alla människor samma rätt, samma rätt till värdig behandling, i samhället tex vad gäller skydd mot diskriminering, rätt till rättvisa processer i domstol, rösträtt osv men det är ju en helt annan fråga."

Vill hävda att jag tydligt separerar de två frågor du menar att jag blandar samman.

Göran sa...

Patrik N, (kul att se dig),
skillnaden är att du försöker att göra en poäng av en självklarhet (vår uppskattning av våra nära och kära). Men när vi pratar om lika värde, (eller värdighet) så avses just "skydd mot diskriminering, rätt till rättvisa processer i domstol, rösträtt osv".





Patrik N sa...

Göran,

"Men när vi pratar om lika värde, (eller värdighet) så avses just "skydd mot diskriminering, rätt till rättvisa processer i domstol, rösträtt osv"."

Av den ovanstående diskussionen framgår att den inte i någon större utsträckning rör den sidan av myntet. Om det nu inte är så att debattörerna diskuterat cyanobakteriens legala rättigheter utan att jag fattat det.

Lennart W sa...

Ulf: Bina i din fabel gör naturligtvis på rätt sätt.

Däremot blir jag lite förvånad över att det är just Francis Bacon som ska ha sagt detta. Enligt Wikipedia kallas han för empiricismens fader. Och Stephen Weinberg menar i sin bok "to explain the world" att FB med sin extrema empiricism var raka motsatsen till Platon och hans idealism. SW anser att FBs bidrag till vetenskapens utveckling är väldigt överskattat. (Har lite för dålig koll själv, så detta får närmast ses som en rapportering från min sida.)

Ulf Gustafsson sa...

Lennart W,

Jag hämtade mina uppgifter från "The Dream of Enlightenment: The Rise of Modern Philosophy" av Anthony Gottlieb.

När jag googlade citatet han återger hittade jag denna sida:
http://www.antspiderbee.net/bacon/

Gottlieb hävdar att klassificeringen av 1600-tals filosoferna i två fack och en tydlig konflikt mellan dem är en förenklad 1900-tals konstruktion.

Lennart W sa...

Ulf: Weinbergs bok är väldigt bra på att beskriva vetenskapens (speciellt astronomi och fysik) historiska utveckling om man strikt bedömer allt utifrån vad vi vet idag. Men är man mer intresserad av historisk kontext och av filosofi ska man nog läsa någon annan bok. Tack för den insikten (efter att nu även ha läst lite annan kritik).

Just Francis Bacon får väldigt mycket kritik som väldigt överskattad. (Även Descartes är överskattad, men ändå bättre än Bacon.) Men Weinberg är i boken kritisk mot vetenskapsfilosofi öht. Även om han inte nämner Popper och Kuhn m fl nutida filosofer, så gör han klart att vetenskap bäst definieras av forskarna själva. Så gjorde Newton, och så bör även dagens forskare göra även när de får Poppersk kritik mot multiversumteorier. (Möjligt att det sista är just min tolkning..)

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se