29 dec. 2016

"Democracy is coming to USA"

25 dec. 2016

Var är Santa Claus?

24 dec. 2016

Glad kristmäss och God jul!

Två judar förklarar julen eller kristmäss.

22 dec. 2016

Jul


19 dec. 2016

Sveriges Unga Muslimer blir av med sitt statliga miljonstöd

Jackpot i goda nyheter. Via Aftonbladet:
Sveriges Unga Muslimer blir av med sitt statliga miljonstöd. Organisationen påstås ha koppling till islamistiska Muslimska brödraskapet och bedriver inte en verksamhet som ”respekterar demokratins idéer”, enligt statliga MUCF som betalar ut stödet. Även Ung Vänster och Sverigedemokratisk ungdom får stödet indraget.
[...]
MUCF motiverar avslaget med att Ung Vänster ”inte har god ordning på sin ekonomiska hantering och därför inte kan beviljas organisationsbidrag”.
Sveriges Unga Muslimer får avslag för att de bedriver en verksamhet som inte respekterar demokratins idéer inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering.
”Det har handlat om individer som uttryckt sig på sätt som inte är förenligt med förordningens syfte men också om kopplingar till andra organisationer som kan betraktas som icke förenliga med demokratins idéer, exempelvis till Muslimska brödraskapet”, skriver MUCF i sin bedömning.
[...]
Ytterligare ett par organisationer får avslag på sökt stöd, däribland Sverigedemokratisk ungdom (SDU) som numera är ett fristående förbund utan koppling till Sverigedemokraterna. SDU skriver i ett pressmeddelande att MUCF motiverar avslaget med att SDU:s tolkning av svenskhet och nationalism inte är förenligt med respekten för demokratins idéer, jämställdhet och förbud mot diskriminering.
– Vi har som många andra myndigheter i uppdrag att motverka rasism, främlingsfientlighet och intolerans i samhället. Vi gör nu en striktare bedömning av vad det innebär att respektera demokratins idéer i enlighet med förordningen, säger Lotta Persson, avdelningschef MUCF.

18 dec. 2016

Årets sista Radio Houdi: #189 - Radio Houdi firar vikingajul



Årets sista avsnitt av Radio Houdi där John och Anders firar vikingajul

I sista avsnittet för i år pratar John och Anders om ryktesförstöring på internet, bandet KENT samt hur upphopvsrättstalibaner kan förändra internet som vi känner det.

Självklart lite om Rouge One (som varken John eller Ansders sett) och rekommendationer i vilken ordning man ska se Star Wars om man är nybörjare.

Vi gratulerar Årets Svensk och Bauhaus som inte säljer fyrverkerier.

Hur firar man jul på vikingatiden och hur mycket av vikingtraditionerna använder vi i dag i vårt julfirande?

Vem blir årets sista veckans klappträ?
Vilket blir årets sista Tokiga Bibelord?
Och vad är sista rekommendationen från Radio Houdi för i år?
Detta och mycket mer i årets sista Radio Houdi.

Radio Houdi återkommer 2017!

Vikingarnas Yulefirande - Är det verkligen en kristen högtid?

16 dec. 2016

Humanisternas styrelseledamot Amineh Kakabaveh utsedd till Årets Svensk

Tidningen Fokus har utsett Humanisternas styrelseledamot, tillika riksdagsledamot (V) Amineh Kakabaveh till Årets Svensk för hennes idoga arbete mot hedersförtryck. Motiveringen lyder ”Genom att uppmärksamma radikalisering, klan- och hedersförtryck blottlägger Amineh Kakabaveh i handling och tal och till en avsevärd personlig kostnad, den svenska oviljan att röra vid alltför känsliga ämnen. Hon gör det genom att ta fasta på värderingar som gäller alla, snarare än på särskiljande identiteter.”

 

”Det är en välförtjänt utnämning” kommenterar Humanisternas förbundssekreterare Ulf Gustafsson. ”Det är bra att kulturellt och religiöst motiverat förtyck av individer uppmärksammas och kraftfullare ifrågasätts i samhällsdebatten. Aminehs humanistiska röst och handling ger hopp till några av vårt samhälles mest utsatta. Att hon därtill verkar inom Humanisterna gör oss lite extra glada.”

I sin profil beskriver Fokus all kritik Kakabaveh tvingats utstå. ”Från den dag då hon blev riksdagsledamot har det stormat alltmer kring henne, för hennes vägran att vara tyst i frågor om hedersvåld, religiöst förtryck, slöjtvång för barn. Hon har blivit hårt attackerad för denna rättframhet, inte minst från höjdare inom det egna partiet, som hon anser är så rädda för att bli kallade rasister att de inte vågar stå för sina egna värderingar.”

Kakabaveh själv avfärdar angreppen. ”Jag har blivit anklagad för att vara rasist och islamofob och afrofob och allt möjligt. Attackerna har kommit från olika håll: några i mitt eget partis ledning, kulturrelativister, identitetspolitiska debattörer och diverse små statsbidragsdrivna lobbyorganisationer för islamism. Men det är sådant skitprat. Sanningen är att jag aldrig har fått det minsta stöd från det högerextrema hållet, helt enkelt för att min kamp och min kritik skiljer sig från deras. Rasistkortet är ett billigt argument som stärker SD i stället för att sänka verkliga rasister.”

För sitt arbete och sina ställningstaganden har Kakabaveh inte bara kritiserats utan även fått motta många hot. Men, som hon säger själv, ”har man fått sin politiska skolning samtidigt som man kämpat som peshmerga med kalasjnikov i handen i bergstrakterna mellan Iran och Irak ska det mycket till för att man ska bli rädd.”

Humanisternas förbundsstyrelse gratulerar Amineh Kakabaveh till den välförtjänta utnämningen.

Vad är en humanistisk ceremoni

Lucka 16: Jönköping University

I kalendern som Jönköping University * producerar berättas det om forskning. Bland annat om barns rättigheter och hur de upplevs av barnen.
* Kommer ni ihåg att det var en strid om skolan var an university eller en högskola?

Humanistbloggens julkalender

15 dec. 2016

Sky News om humanistiska vigslar

I England, såväl som i Sverige, ger staten inte vigselrätt till humanistiska officianter. Detta är en fråga där icke-religiösa livsåskådningar diskrimineras i båda länderna.

Lucka 15: Biotopia

Biotopia i Uppsala hade 2013 en experimentkalender. I den kan man till exempel läras sig att släcka ljus med osynlig gas.

Humanistbloggens jukalender

14 dec. 2016

Lucka 14: GVM

Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum har en icke-traditionell julkalender då den bara har 17 luckor. En lucka för var och en av de 17 globala mål för hållbar utveckling som ska uppnås till 2030. Målen antogs vid FN:s toppmöte den 25 september 2015. I den 14:e luckan handlar det om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt.
Humanistbloggens julkalender

13 dec. 2016

Julklappstips: Giving What We Can

Ett tips så här i jultider, från ordföranden i Humanisterna Syd.
Giving What We Can är en rörelse där alla deltagare sätter av 10% av sin inkomst till hjälporganisationer. Intressant är att man rankar hjälporganisationer efter vilka som är mest effektiva (räddar flest liv per krona).https://www.givingwhatwecan.org/
Glad Lucia!

Lucka 13: Historiepratarna

Historiepratarnas julkalender har två år på nacken, men är väl värd påminnas om. 24 hjältar som kämpat för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet.

Humanistbloggens julkalender

12 dec. 2016

George Klein är död

Författaren, cancerläkaren och Hedeniuspristagaren Georg Klein har avlidit 91 år gammal.

Prismotiveringen 2002 löd som följer:
Georg Klein tilldelas Ingemar Hedenius-priset år 2002, för att han rakryggat och konsekvent, under lång tid, har företrätt ett rationalistiskt och humanistiskt synsätt i livsåskådningsdebatten. Med sällsynt skärpa och djup har han förtjänstfullt bidragit till nyanserade analyser av frågor som gäller etik, filosofi och kultur. Genom en rad böcker har Klein förmedlat viktiga erfarenheter och insikter både från sitt eget liv och forskarvärlden, samtidigt som han har lyckats popularisera en vetenskaplig förståelse av den moderna biologin. Georg Klein förvaltar också på ett utmärkt sätt traditionen från Ingemar Hedenius genom att som orädd och självständig debattör kunna kritisera religiösa och dogmatiska idéer på ett konstruktivt sätt. Hans insats bidrar därmed till att stimulera en förutsättningslös diskussion om centrala humanistiska värden och principer.
Jag har två böcker av Klein i min bokhylla: Ateisten och den heliga staden (1987) och Skapelsens fullkomlighet och livets tragik (2005).

Det starkaste minnet jag har av honom är dock från det briljerande tal om vetenskap och tro han höll vid seminariet Hedningarnas förgård 2012. Formuleringarna i talet har mig gått förlorade (och kan tyvärr inte återfinnas på i vårt gemensamma minne, webben), kvar är endast minnet av den intellektuella skärpa Klein uppvisade 87 år gammal.

Lucka 12: Stockholms Universitet

I lucka 12 hittas #SUjulkalender - 24 vetenskapliga betraktelser över julhögtiden. Vad säger en ekonom om julklappar?
If you think like an economist, the sure way to avoid deadweight losses is not to give presents. Perhaps you can invite the family to sit down by the Christmas tree and order something they were going to buy for themselves anyway from their preferred online retailer. 
If you think like an economist, but still feel compelled to give presents, you can minimize losses by giving cash. Perhaps you can invite the family to sit down by the Christmas tree and exchange gift-wrapped SEK 100 bills – or just transfer money to each other using some mobile app.

Nytt avsnitt av din skep-humanistiska podcast: #188 – Radio Houdi går på sci-fi-mässa




Nytt avsnitt där John och Anders går på sci-fi-mässa
Dagen efter Nobelpriset delats ut och John och Anders har ingen huvudvärk.
Anders har besökt sci-fi-mässa, John repeterar samt jobbar för fulla julbordsgäster. Allt är som vanligt.
Astronauten John Glenn går ur tiden och tiden visar att det var 10 år sedan vår svenske astronaut åkte ut i rymden. Ny Star Wars har premiär och Radio Houdi roastas hårt, hårt.
Jesus hade en bror. Nej det är inte en Monty Python sketch, vilket man kan tro. Så Påven går till attack mot falska nyheter.
Vi delar ut Veckans Klappträ till någon som delar ut just falska nyheter.
Radio Houdi rekommenderar och vi avslutar sedvanligt med ett Tokigt Bibelord.
Välkommen till avsnittet inspelat i rymden, där ingen kan höra dig skrika.

11 dec. 2016

Lucka 11: Compound Interest Chemistry Advent

Vem vill inte veta mer om kemin bakom julens alla smaker, till exempel vilka kemiska ämnen som gör pepparkakans smak speciell.

Compound Interest Chemistry Advent berättar om detta och mycket mer, vilket gör att den kalendern återfinns i Humanstsbloggens julkalender.

10 dec. 2016

Freedom of Thought Report 2016

Idag, på Internationella människorättsdagen, får det inte glömmas att humanister, icke-religiösa eller ateister har allvarligt begränsad frihet i många länder.

The Freedom of Thought Report, som i veckan publicerades av internationella humanistunionen IHEU, dokumenterar diskriminering och förföljelse av dessa grupper och utvärderar situationen i världens olika länder.

En av många frågor som belyses är hädelselagar. Enligt rapporten är hädelse förbjudet i minst 59 länder, med fängelsestraff eller i vissa fall dödsstraff. 22 länder har lagar mot apostasi. Minst 13 länder har dödsstraff för hädelse eller apostasi.

I förordet skriver Dr. Ahmeed Shaheed, FN:s särskilda föredragande om religionsfrihet: "Vem som helst kan bryta mot sådana lagar, och det har ofta varnats för att de används i politiskt syfte. Dessa lagar kriminaliserar med automatik avvikande åsikter och fritänkande, och gör icke-troende, humanister och ateister till potentiella brottslingar. Än mer chockerande är den grymhet med vilken de som anklagas för sådana lagbrott ofta bestraffas – av statliga institutioner eller utomrättsligt, såsom grannar och släktingar."

Läs mer på Humanisterna hemsida.

Nytt avsnitt av hum-skep-podden Radio Houdi: #187 – Radio Houdi ger triggervarning



Nytt poddavsnitt där John och Anders ger triggervarning!
Fall för Leonard Cohen och bortfall för “Manuel”. Är ekologisk mat verkligen så miljömässigt bra som man säger?
Nya attacker på svensk press- och yttrandefrihet. Bildstölder. Konstiga översättningar, Veckans Klappträ och Radio Houdi rekommendrera. Välkommen till avsnitt #187 av Radio Houdi.

Ett litet smakprov från avsnittet:



Lucka 10: Politilogerna

Politilogerna, en blogg med statsvetenskapliga analys av svensk politik, publicerar ett nytt blogginlägg varje dag fram till jul. Lucka #1 var texten: Väljarnas önskeregeringar och favoritstatsministrar.

Intressant och statistiktung läsning dyker upp i lucka 10 i Humanistbloggens julkalender.

9 dec. 2016

Experimentella fabler

Många vetenskapsintresserade har sett dem – filmer på kråkfåglar som släpper stenar i provrör för att få en matbit på ytan att flyta upp. Det ser ut som fåglarna betraktar situationen, tänker efter hur de ska lösa problemet och sedan implementerar sin lösning. Experimenten har tagits som intäkt för att kråkfåglar kan lösa problem på ungefär samma nivå som primater – de har till och jämförts med 5- till 7-åriga barn. Men nu gör nya analyser från Stockholms universitet att resultaten från experimenten måste omvärderas i grunden.


Ett av de famösa experimenten.

Experimenten kallas ”Aisopos fabel-experiment” efter den grekiske fabeldiktaren Aisopos berättelse om en törstig kråka som hittar en kanna vatten. Genom att släppa ner småsten i tillbringaren lyckas kråkan till slut höja vattennivån tillräckligt för att dricka. Sensmoralen i fabeln har omväxlande tolkats som att handla om uppfinningsrikedom och uthållighet.

Uppfinningsrika och uthålliga har även de forskare som kom på att använda den här typen av problem för att testa kråkors kognitiva förmågor tvingats vara. Problemet de har ställts inför är att om man släpper in en kråkfågel (man har gjort experimentet på råkor, Nya Kaledonienkråkor och nötskrikor) i en bur med ett provrör fyllt med vatten så kommer fåglarna normalt inte på tanken att släppa i stenar för att höja vattennivån, inte ens om det flyter en smaskig godbit på vattenytan, precis utom räckhåll.

Gav man inte fågeln några ledtrådar vad den skulle göra skulle den förmodligen törsta eller svälta ihjäl utan att komma på lösningen. Beteendet att höja vattenytan med hjälp av småstenar är helt enkelt inte del av det naturliga explorativa beteendet hos kråkfåglar. För att kunna testa om fåglarna kan lösa den här typen av problem måste man därför först lära dem att det finns en lösning inom räckhåll. Därför är man tvungen att träna fåglarna först.

Fast med träning kan man lära alla möjliga djur lite vad som helst. Ett nyligt exempel är att man har lärt humlor att dra i ett snöre för att få mat. Först fick humlorna lära sig att hitta mat i artificiella blommor. Efter att de hade lärt sig detta puttade man de artificiella blommorna längre och längre in under en plexiglasskiva. En del humlor lärde sig efter lång träning att dra ut blomman för att komma åt maten i mitten. Till slut hade det gått så långt att vissa humlor (men inte alla) lyckats lära sig att dra ut blomman med hjälp av ett snöre.

På samma sätt går man tillväga för att lära kråkfåglar släppa stenar i provrör. Först belönar man ett naturligt beteende – Nya Kaledonienkråkor pillar till exempel gärna i hål med hjälp av pinnar. Sen övergår man till att bara tillhandahålla stenar, varpå fåglarna använder dessa istället och på så sätt lärs att släppa ner stenar i rör. Till slut fördröjer man belöningen så att kråkorna bara får en belöning efter att ha släppt ner till exempel 4 stenar röret.

När fåglarna kommer in till experimentuppställningen vet de således redan vad de ska göra: släpp ner stenar i röret så kommer det nog en belöning till slut. Därför brukar experimentet inte gå ut på att det är detta som fåglarna ska upptäcka, utan de testas istället på om de till exempel kan skilja effekten av att släppa ner stora stenar jämfört med små, ihåliga respektive solida föremål, vad som händer om rören är fyllda med sand eller med vatten, eller om rören är breda eller smala. Kan fåglarna förstå skillnaden mellan dessa försöksuppställningar?

Den gängse slutsatsen har länge varit att fåglarna förstår den här typen av skillnader. Ett resultat kan exempelvis vara av typen att efter 20 försök använder fåglarna rätt lösning i mer än 70 % av fallen. De har förstått problemet och löst det.

Men det är två problem med den slutsatsen. För det första – om fåglarna verkligen förstått skillnaden, varför gör de då inte rätt hela tiden, i 100 % av fallen? För det andra – varför behövs 20 försök för att komma upp i den höga frekvensen rätta svar? Om fåglarna – som experimentledarna påstår – kontemplerar situationen och tänker sig fram till rätt resultat, då borde de göra rätt på första försöket. Det är här de nya analyserna kommer in, för Stockholmsforskarna – Stefano Ghirlanda och Johan Lind – visar att om man bara ser på vad fåglarna gör i första försöket är resultaten oftast slumpmässiga. Analyser visar istället att fåglarna lär sig genom trial-and-error under experimentets gång.

Vad alla dessa ”Aisopos fabel-experiment” visar är därför inget annat än att man kan träna kråkfåglar att utföra väldigt komplicerade beteendesekvenser och att de inte slutar att lära sig bara för att ett experiment har börjat (hur skulle de kunna veta det?). Motsvarande experiment visar att barn som är sex eller äldre klarar de här experimenten på en gång och sen löser problemen konsekvent rätt, 100 % hela tiden – jämförelsen med 5- till 7-åringar är betydligt överdriven.

Betyder det då att kråkfåglar inte är lika intelligenta som apor? Nja, det vi vet är att kråkfåglar är generalister och som alla andra generalister har en väldigt rik beteenderepertoar. Dessutom kan de – liksom alla andra djur – lära sig saker. Eftersom de i sin roll som generalister provar väldigt många saker så kommer de också att råka på och lära sig beteenden som blir belönade oftare än djur som är specialister. Så om vi med ”intelligens” menar ”provar många saker och därför hittar många lösningar” så visst är de utifrån den definitionen ”intelligentare” än många andra fåglar. Kanske till och med lika intelligenta som apor, i det hänseendet.

Men vad gäller själva grundfrågan – om de kan tänka sig fram till en lösning på ett problem – så verkar svaret vara nej. Medan en människa som får betrakta ett problem en stund innan hen får försöka lösa det kommer att lösa problemet snabbare än någon som inte får tid att tänka efter, så finns fortfarande ingen liknande observation på djur – inte på något djur. Eller så har man bara inte konstruerat ett experiment som är listigt nog för att verkligen undersöka problemet. Aesops-fabelexperimenten ger i alla fall ingen ledtråd.

Originalartikel: Ghirlanda S and Lind J 2017 ‘Aesop's fable’ experiments demonstrate trial-and-error learning in birds, but no causal understanding. Animal Behaviour 123: 239–247.

Lucka 9: Resurscenter

Finska Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan har en julkalender för de vetgiriga. Där kan man till exempel se hur en grupp elever åskådliggör vattenmolekylernas rörelse vid olika temperaturer.

Denna kalender återfinns i lucka 9 på Humanistbloggen.

8 dec. 2016

"Låt fakta överrösta åsikter"

Väderpresentatören på The Weather Channal bemöter på ett bra sätt vilseledande uppgifter om klimatförändringarna som förmedlats av Breitbart. Uppgifter som spreds vidare av någon som inte bryr sig om fakta på amerikanska House Committee on Science, Space and Technology. Det senare monumentala klavertrampet bemöttes av Scientific American - genom att publicera ett antal tweet. Ett lamt bemötande av ett vetenskapsmagasin.

Lucka 8: Geologins dag

Geologins dag har en kalender med "kul fakta och roliga länkar om vulkaner, fossil, grundvatten och mycket mer". Den återfinns i lucka 8 i Humanistbloggens julkalender.

7 dec. 2016

År 12016

År 12 016 i den mänskliga eran närmar sig slutet. Kan det vara dags att införa en ny kalender?

Lucka 7: Nämnaren

Nationellt Centrum för Matematikutbildning på Göteborgs universitet har en kalender med matematikproblem.
I tomtefars renstall finns det både vanliga renar och en ovanlig sort som bara har ett horn mitt på huvudet. I renstallet finns det 68 ben och 27 horn. Hur många av den ovanliga sorten finns det?
Det är klurigt värre under lucka 7 i Humanistbloggens julkalender.

6 dec. 2016

Poddtips: The Usual Suspects

Poddsändningen The Usual Suspects startade i oktober och de har redan hunnit med elva avsnitt. Podden är ett samtal om olika frågor ur ett liberalt perspektiv. Den innehåller cirka 20% (ofta underhållande) trams och 80% allvar. Deras egen beskrivning är:
Johan Norberg, Fredrik Segerfeldt och Mattias Svensson skapar ett separatistiskt rum för äkta liberaler.
Det här med "äkta liberaler" är dock lika sant som en True Scotsman.

Det som gör podden väl värd att lyssna på är deras förhållningssätt: Frågor tas på allvar, det diskuteras på djupet, rationellt och oftast utifrån evidens och de avfärdar nästan aldrig andra med förenklande epitet eller utifrån deras politiska hemvist.

Ämnen det hittills tagit upp är bland annat penningpolitik, snus och i senaste avsnittet "invandringen". Om man inte är libertarian är det många av deras slutsatser man inte håller med om, men man lär sig alltid något, framför allt att det finns god argument för slutsatser man själv inte drar.

Podden kan hittas bland annat på iTunes eller acast.

Lucka 6: Forskning & Framsteg

Forskning & Framstegs julkalender har sjutton år på nacken. I den gäller det att tänka till och följa ledtrådarna under varje lucka. Förflyttning lika gammal som 1300-talets Westmannalag, vad kan det vara? F&F:s julkalender tittar fram i lucka 6 i Humanistbloggens julkalender.

5 dec. 2016

Lucka 5: Lunds Tekniska Högskola

I LTH's julkalender göms en lite faktafilm bakom varje lucka. Vem vill inte veta om choklad kan mögla? Denna informativa kalender dök upp bakom lucka 5 i Humanistbloggens julkalender.

4 dec. 2016

Lucka 4: Internetmuseet

Virala succéer bjuder Internetmuseets julkalender på. Den hittades i lucka 4 i Humanistbloggens julkalender.

3 dec. 2016

Lucka 3: Forskningsrådet Formas

Forskningsrådet Formas fokuserar på en hållbar framtid. Uppdraget från regeringen är att främja och stödja grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Detta uppdrag avspeglas i deras julkalender, lucka 3 i Humanistbloggens julkalender.

2 dec. 2016

Den enda mur som behövs... är mellan stat och kyrkan

Hur kan vi förstå populism?

Den amerikanska socialpsykologen Jonathan Haidt och den brittiska politikern Nick Clegg samtalar om populism, utifrån Brexitomröstningen och det amerikanska presidentvalet: Vad är populism, hur uppstår den och hur kan den bekämpas.

Lucka 2: Svenska kyrkan Umeå

Svenska kyrkan i Umeå har i år en alternativ julkalender. En viral succé, sägs det vara, så den måste vara med i Humanistbloggens julkalender.

1 dec. 2016

Lucka 1: Naturhistoriska riksmuseet

I år har Humanistbloggen en julkalender om julkalendrar. I lucka 1 finns Naturhistoriska riksmuseets julkalender.

"Svenska normer är moderna och progressiva"



Min kollega, Pontus Strimling, pratar värderingsforskning med Fjärde Uppgiften.
Varje människa har en egen moraluppfattning. Det kan handla om synen på abort, på arbete eller på brott. Men dessa normer skiljer sig mellan olika länder och även över tiden. Pontus Strimling och hans forskningsgrupp använder matematiska formler för att förstå hur normer förändras och framför allt, vilka drivkrafter som får oss att ändra vår moraluppfattning. Han ger de politiker som pratar om svenska värderingar rätt – det finns sådana och de präglas av ett extremt progressivt synsätt. Men de har inte alltid funnits och därför är det fel att kalla dem typiskt svenska. 
I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han också vad sociala medier gör med våra normer. Det kan öppna upp för annorlunda verklighetsuppfattningar och även ett snävare synsätt på världen när människor bara behöver konfronteras med sådant de vill se.
Intervjuare: Pontus Herin Längd: 13:13

What if Santa is Gay? (Öppen tråd december)

En öppen tråd för att diskutera det som inte passar in i andra aktuella inlägg, men ändå hör hemma på Humanistbloggen. Det kan också handla om tips från läsare om intressanta artiklar och händelser, samt förslag på förbättringar eller klagomål på bloggen.

Detta inlägg är publicerat som första inlägg i månaden, så det är lätt att hitta tillbaka till genom att söka i Bloggarkivet i högerspalten.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se