15 mars 2017

Nej, EU har inte förbjudit slöja på arbetsplatser

Igår kom beslutet från EU-domstolen i två fall, ett i Belgien och ett i Frankrike, där arbetsgivare sagt upp kvinnor som burit religiös slöja. Flera nyhetsmedia, till exempel DN, har presenterat detta domslut med rubriker som "Arbetsgivare får förbjuda slöjor".

Vad domslutet egentligen innebär är dock mera oklart. EU-domstolen skriver att direkt diskriminering är olagligt, men bekräftar att indirekt diskriminering inte alltid är olagligt. Indirekt diskriminering sker när det finns en regel eller en rutin som ser ut att vara neutral, men missgynnar vissa grupper. Detta är dock inte olagligt om syftet med regeln eller rutinen är befogat och objektivt godtagbart, och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Det är komplicerat. I slutändan lämnar EU-domstolen tillbaka frågan till de nationella domstolarna i frågan om indirekt diskriminering. Och där finns visst utrymme för olika rättstraditioner inom EU.

Richy Thompson, vid the British Humanist Association, sammanfattar sin analys No, the European Court of Justice has not banned headscarves in the workplace med:
Headlines saying the ECJ has allowed employees to ban headscarves are premature at best and completely wrong at worst.
Förutom att beslutet getts större tyngd än det förmodligen har, så har ibland kommentarerna på ett olyckligt sätt generaliserat om muslimer. Ett exempel är uttalandet från Amnesty i Sverige. De säger: "Vi ser att den här domen kan komma att legitimera diskriminering av muslimer, framför allt muslimska kvinnor".

Om man ska vara noggrann här, och det ska man, så berör beslutet alla som anser det är obligatoriskt att bära religiös klädsel eller religiösa symboler på sin arbetsplats. Ska religiösa symboler förbjudas på en arbetsplats är en grundförutsättning, enligt EU-domstolen, att förbudet gäller alla religiösa symboler.

Sedan måste vi alltid minnas att det inte är alla muslimska kvinnor som anser det är obligatoriskt att bära slöja på sin arbetsplats. Det handlar alltså om de som följer en speciell tolkning av islam. Denna grupp av muslimer ska inte ges tolkningsföreträde av oss andra. Det lite slarviga uttalandet från Amnesty kan uppfattas som detta.

Frågan handlar i slutändan om en avvägning mellan individers rätt att välja sin klädsel och uttrycka sin identitet, och företags rätt att föreskriva viss klädsel och visst uppträdande hos sin personal. Egentligen borde inte detta vara en fråga som handlar om religion, men detta blir konsekvensen av att religiösa grupper och religiösa föreställningar har ett starkt inflytande i samhället.

Lyssna på även på Eli Göndör, doktor i islamolog, som säger en hel del vettigt i frågan, i en kommentar till Aftonbladet.

8 kommentarer:

Göran sa...

Inga Happy Humans på jobbet om arbetsgivaren har sagt ifrån om det.

Vet inte direkt om det skulle vara en PR-vänlig sak för ett företag att gå ut med den policyn dock.

Erik M sa...

Göran,

Hur menar du?

Göran sa...

Erik M, vilken del av inlägget är det du inte förstår?

Erik M sa...

Göran,

Jag undrade vad du menade när du skrev "Inga Happy Humans på jobbet om arbetsgivaren har sagt ifrån om det".

Göran sa...

Erik M,
om jag fattade saken rätt så kan ett företag som har som policy att de anställda inte får bära några symboler alls som har att göra med deras religiösa tro eller livsåskådning så har de rätt att bestämma det enligt de lagar som finns.

Ulf Gustafsson sa...

Denna text har kopierats av bloggen Ahluubayt och publicerats utan att de frågat eller hänvisat hit:
https://ahluulbayt.com/2017/03/16/nej-eu-har-inte-forbjudit-sloja-pa-arbetsplatser/

Erik M sa...

Göran,

"om jag fattade saken rätt så kan ett företag som har som policy att de anställda inte får bära några symboler alls som har att göra med deras religiösa tro eller livsåskådning så har de rätt att bestämma det enligt de lagar som finns."


Nja, det är en förenkling. Företaget har rätt att förbjuda religiösa symboler, men förbudet måste bygga på en policy som är "genuinely pursued in a consistent and systematic manner". Förbudet måste också vara "strictly necessary for the purpose of achieving the aim pursued."

Beslutet som jag förstått det är alltså att de nationella domstolarna måste svara på följande frågor i varje enskilt fall:
1. Utgör arbetsgivarens förbud direkt diskriminering? Om ja, så är förbudet olagligt (och generella förbud mot alla former av religiös klädsel utgör enligt domen inte direkt diskriminering). Om nej:
2. Är förbudet en del av en policy som är konsekvent och systematisk? Om nej, så är förbudet olagligt. Om ja:
3. Är förbudet strikt nödvändigt för att uppnå målet arbetsgivaren eftersträvar? Om nej, så är förbudet olagligt. Om ja, så kan det eventuellt vara tillåtet, om de nationella domstolarna gör den bedömningen.

Domstolen påpekar även att arbetsgivarens förbud måste bygga på en objektiv grund som är direkt förbunden med arbetets natur och att t.ex. det faktum att vissa kunder kan tänkas ha invändningar mot personer med religiös klädsel eller symboler utgör inte i sig en tillräcklig grund för att förbudet ska anses vara strikt nödvändigt.

Så det är fortfarande inte fritt fram att förbjuda happy humans eller någon annan religiös symbol hur som helst.

Sammanfattningen av EU-domstolens beslut finns här: http://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2017-03/cp170030en.pdf

Göran sa...

Erik M,
”Så det är fortfarande inte fritt fram att förbjuda happy humans eller någon annan religiös symbol hur som helst.”

Inte hur som helst, men är de formella kraven uppfyllda enligt utslaget så har förbudet stöd i lagen.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se