14 apr. 2017

Vad innebär ett förbud mot religiösa friskolor?

Den diskussion som följt efter veckans beslutet på S-kongressen har varit full av konstigheter. Delvis beror det på att några Socialdemokrater uttryckte sig klumpigt, delvis rapporterar media tillspetsas och delvis målar förespråkare av religiösa friskolor fan på väggen. Nedan ska jag försöka klara ut vad som gäller om Socialdemokraternas beslut leder fram till en lagändring.

Socialdemokraterna skriver så här om beslutet:
- Att inga konfessionella inslag ska få förekomma i skolan är en skärpning som innebär att de fristående skolorna ska vara lika allsidiga som de kommunala skolorna.
Detta kan relateras till 7 § i skollagen:
Undervisningen vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem ska vara icke-konfessionell. Utbildningen i övrigt vid fristående skolor, fristående förskolor och fristående fritidshem får ha en konfessionell inriktning. Deltagandet i konfessionella inslag ska vara frivilligt.
Det finns alltså ett undantag som tillåter friskolor att ha en konfessionell inriktning. Skolor som nyttjar detta kallas vardagligen religiösa friskolor. Skolverket har skrivit om vad en konfessionell inriktning i praktiken kan innebära:
I en skola med konfessionell inriktning är det alltså möjligt att under skoldagen anordna andakter, bönestunder eller annan form av religionsutövning, till exempel fördjupning i den egna trosläran som konfirmationsläsning. Inget hindrar heller att det kan finnas inslag av religiösa symboler eller liknande i inredningen.
Om undantaget i skollagen tas bort innebär det att alla friskolor ska följa samma regelverk som kommunala skolor. Det exempel på religionsutövning som anges ovan får därför inte förekomma - i skolans regi.

Detta innebär att de friskolor (enligt vissa uppgifter 66 stycken) som idag har en konfessionell inriktning får ett nytt regelverk att förhålla sig till. De kan anpassa sig och upphöra med de aktiviteter inom skolan som betecknas som religionsutövning. Eller, om det religionsutövningen som var huvudpoängen med skolan, så får de bedriva sin verksamhet utanför det skattefinansierade obligatoriska skolväsendet.

För elever betyder det inget mer än att de behöver vända sig till församlingar utanför skolan för att delta i organiserad religionsutövning. De kan fortsätta utöva sin livsåskådning i skolan på raster, men får då göra det utan ledning eller organisation av skolpersonal.

En del hävdar att detta kommer innebära nya gränsdragningsproblem. Det är fel. Det kommer innebära samma gränsdragningsproblem som nu finns i kommunala skolor och detta måste som idag kontrolleras av Skolinspektionen. Det kan till exempel gälla skolanslutningar i en kyrka, vilket det finns vägledning för.

Det som kan behöva tänkas till om är skolor med profiler som ses som religiösa, till exempel judisk eller muslimsk profil, där eleverna ges kunskap och insikt i traditioner, etik, kultur, historia och språk kopplad till en viss religion. Utifrån Skolverkets instruktioner kommer detta vara tillåtet så länge utbildningen vilar på vetenskaplig grund, är saklig och allsidig, samt att det förekommer några som helst inslag av utövande bekännelsekaraktär. Detta bör innebära att det även kommer finnas skolor med kristen profil.

I detta ingår att en skola kan schemalägga ledigt vid andra religiösa högtider än de röda dagar som finns i den svenska kalender. Att vara ledig vid en religiös högtid kan inte ses som religionsutövning. Om så vore fallet skulle jag vara praktiserande kristen idag. Otänkbart.

1 kommentar:

Patrik N sa...

Du är praktiserande kulturkristen. Glad kulturkristen påsk!

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se