17 juli 2017

Ett allvarligt kategorimisstag

"Fiktion använder fakta som startblock, och sedan störtar den iväg för att undersöka det som verkligen intresserar den. Att inte förstå det, att behandla fiktionen som om den vore fakta, är att göra sig skyldig till ett allvarligt kategorimisstag."
Så skrev Salman Rushdie i uppsatsen Med gott uppsåt (1990). Den är en kommentar till reaktionerna, de oproportionerliga och missriktade rektionerna, på hans bok Satansverserna som utkom året innan. Lite tidigare i texten skriver Rushdie:
"Via den litterära processen försökte jag undersöka uppenbarelsens natur och trons makt. Uppenbarelsen, den mystiska upplevelsen, är otvivelaktigt en genuin erfarenhet. Det konstaterandet ställer den icke-troende inför ett problem. Om vi går med på att mystikern, profeten, verkligen har en transcendent upplevelse, och om vi samtidigt är oförmögna att tro på en översinnlig värld då måste vi fråga oss, vad är det egentligen som pågår? Det var bland annat för att besvara den frågan som jag började skriva berättelsen om "Mahund" Jag var medveten om att "incidenten med de sataniska verserna" är mycket omdebatterad bland muslimska teologer. Jag var också medveten om att Muhammeds liv blivit föremål för en kult som många skulle anse vara oislamisk, eftersom han själv alltid hävdade att han bara var en budbärare, en vanlig människa. Jag var medveten om att det, på grund av detta, fanns tår som var mycket känsliga. Men jag var uppriktigt övertygad om att mitt öppna fabulerande skulle göra klart för varje läsare att jag inte försökte förfalska historien, att jag istället försökte få en fiktiv berättelse att göra avstamp i historien. Bruket av drömmar, fantasier etc skulle säga: poängen är inte om detta "verkligen" föreställer Muhammed, eller om incidenten med de sataniska verserna inträffade "i verkligheten" poängen är att undersöka vad en sådan händelse kan uppenbara om uppenbarelsens natur, vad den kan uppenbara om graden av påverkan och samspel mellan mystikerns medvetna personlighet och den mystiska händelsen. Poängen är att försöka förstå uppenbarelsen som ett mänskligt fenomen. Bruket av fiktion var ett sätt att skapa den distans till verkligheten som jag trodde skulle förhindra att någon kände sig sårad. Jag hade fel."
 Att behandla fiktionen som fakta är ett problem som är mycket större än reaktionerna på Satansverserna. Är det inte detta som ligger bakom religionernas felaktig sanningsanspråk och alla religiösa konflikter?

Inga kommentarer:

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se