14 aug. 2017

Varför finns det något och inte bara inget? Max Tegmark plockar isär frågan

12 kommentarer:

Anders Bergdahl sa...

Tegmark verkar lite förvirrad, den siste platonisten??
De andra två inslagen är på en HELT annan nivå, tycker jag.

Henrik Larsson sa...

Hej Anders,

Vad är det för fel på Platonism? ;)
Alla tre inläggen är iofs intressanta men tycker inget av inläggen egentligen bemödar sig att svara på frågan.
Och det är definitivt ingen som "plockar isär frågan" som högtidligt utlovas i rubrikerna.
Ingen av herrarna är ju ens särskilt intresserade av frågan tycks det.
Grayling avfärdar frågan eller undviker den nästan helt.
Carroll verkar inte tycka att frågan är rätt ställd.
Tegmark är väl egentligen den ende som försöker svara på frågan. Platoniskt.

Detta reflekterar många vetenskapstypers ointresse för det som är en av de allra största frågorna för många.
Ihop med var kommer vi ifrån och vart går färden.
Lustigt egentligen...detta glapp i något som ju inte måste vara en religiös fråga. Kanske är frågan kontaminerad och undviks därför. Det som ges är ju filosofiskt naturalistiskt grundade svar med varierande intresse. Gott så...
Man saknar Carl Sagan lite ... som definitivt intresserade sig för dessa frågor.

Göran sa...

Håller med i mycket av dina observationer Henrik att svaren uteblir. Åsikten att det inte finns något övergripande fastställt syfte med livet och universum kan nog vara sant åtminstone sä länge man eller någon skapar detta syfte.

Tror att de uteblivna svaren från materialister och naturalister grundar sig i de svårigheter de hamnar i och med att dessa ismer i sig sätter upp gränser för deras område av expertis när det gäller tidsbegreppet och vad som finns utanför det.

Deras icke-svar och upplevda ointresse står i kontrast till Carl Sagan kanske för att han på något sätt skapade detta syfte och gjorde många intresserade av frågan.

Ulf Gustafsson sa...

Henrik L,

Var gav sig Carl Sagan i kast med frågan "Varför finns det något"? Och hur skiljer sig hans svar från tre tre här givna?

Göran,

Kanske har du rätt i observationen om tidsbegreppet, men de som är svaret skyldigt är de som talar om syfte, händelser och orsak/verkan bortom tidsbegreppet. Dessa personer måste förklara vad de egentligen menar. Icke-svar är alltid att föredra framför diffust fabulerande.

Henrik Larsson sa...

Ulf:

Det har ju hänt en hel del i fysiken sedan Sagan gick bort så det känns artigast att ge ett exempel på hur han resonerade och vilken retorik han använde sig av. Sagans mer ödmjuka sätt att resonera på som kanske ändå berör detta so idag populariserats som "Why There Is Something Rather than Nothing":

https://www.youtube.com/watch?v=oZxzvdQ85zU

Sedan skriver du: “Icke-svar är alltid att föredra framför diffust fabulerande.”
Det där är väl bara dogmatiskt?
 En bra teoribildning kan nog mycket väl börja med “diffust fabulerande” men vad som räknas
är väl snarare vart det leder och inte hur man börjar.

Avslutar därför med ett citat från Sagans "On 'God' and 'Gods” som du kanske avfärdar som “diffust fabulerande”?
Jag gör det inte. Sagan var naturligtvis ateist, men var genuint intresserad av och hade ett mer sofistikerat, ödmjukt och bildat sätt att närma sig de stora frågorna trots att han var vetenskapspopularisatör. Tycker jag. Den lilla fetningen i sista meningen är min. Den är möjligen skillnaden mellan Sagan och de tre herrarna och får tjäna som ett exempel på det du efterfrågar.

"Who knows for certain? Who shall here declare it? Whence was it born? Whence came creation? The Gods are later than this world's formation, who then can know the origins of the world? None knows whence creation arose or whether he has or has not made it - he who surveys it from the lofty skies. Only he knows, or perhaps he knows not." These words are 3500 years old. They're taken from the Rigveda: a collection of early Sanskrit hymns. The most sophisticated ancient cosmological ideas came from Asia and particularly from India. Here there's a tradition of sceptical questioning and unselfconscious humility before the great cosmic mysteries. Amidst the routine of daily life, in say the harvest and winnowing of grain, people all over the world have wondered, where did the universe come from? Asking this question is a hallmark of our species.

Patrik Lindenfors sa...

Ett av mina absoluta favoritcitat från Rig Veda - jag brukar använda det på lektioner och föreläsningar. Men ödmjukt? Jag vet inte jag.

I vilket fall så tycker jag de tre videos jag lagt ut på ett bra sätt sammanfattar problemet - att man måste veta vad frågan betyder innan man kan börja prata om svar. Grayling gör detta solklart. Det är klart man inte kan (eller bör) försöka svara på en dålig fråga, så manmåste börja där - om man tar problemet på allvar. Det är därför rubriken är satt som den är: de "plockar isär" frågan, men svarar inte på den.

Den bästa bok jag läst i ämnet är Jim Holts Why does the universe exist? som tar filosofin och vetenskapen på djupaste allvar hela vägen. Tyvärr är hans TED-talk så dåligt att jag inte vill dela det. Men boken är förnämlig.

Jag tror att Carl Sagan hade fördelen att han resonerade utifrån ett sämre kunskapsläge. Nu verkar fysikernas resultat indikera att universum är evigt, och i så fall är frågan knepig på ett helt annat plan än den var på Sagans tid.

Ulf Gustafsson sa...

Henrik L,

Det var inte meningen att läsas som dogmatiskt. Det går utmärkt att lämna ett icke-svar och sedan spekulera. I klippet du länkar till för Sagan detta: We don't know, but ...

Henrik Larsson sa...

Patrik skrev: “Jag tror att Carl Sagan hade fördelen att han resonerade utifrån ett sämre kunskapsläge. Nu verkar fysikernas resultat indikera att universum är evigt, och i så fall är frågan knepig på ett helt annat plan än den var på Sagans tid”

Ja kanske det. Jag försökte indikera nåt liknande i mitt inlägg. Men kanske ändrar sig fysikerna igen
 och då kanske Sagan ser mer rätt ut igen ..;)
 Om det behöver sägas menade jag ju inte att RIgveda är ödmjukt, men att Sagan var ödmjuk att som ateist citera en religiös skrift, utan de sedvanliga M2K dissarna.

Ulf. Precis, uppfattat. Då kanske jag läste dig dogmatiskt och ber om ursäkt.

Göran sa...

Men Henrik, om man som Carl Sagan är ödmjuk inför skapelsen är man då inte mer eller mindre per definition agnostiker?

http://philosophiesofmen.blogspot.se/2012/01/atheism-is-very-stupid-carl-sagan.html


Anders Hesselbom sa...

Göran, det var lite olyckligt att Carl Sagan, som rent tekniskt var ateist, blev citerad när han avfärdar ateism i bemärkelsen "gudsförnekare". Om man är ateist av skeptiska skäl, vilket var fallet med Sagan, så är man också agnostiker. Det innebär att man inte finner några skäl att hävda att Cthulhu, Jahve, Allah eller Oden inte existerar i någon rendering. Men det räcker att sakna skäl att tro att Cthulhu existerar för att motivera sin icke-tro. Sen måste man givetvis respektera att den som inte tror på Gud såsom t.ex. kristendomen definierar den, inte ska behöva bära någon etikett för den sakens skull. Det är inte konstigare än att den som tror på Gud kanske inte vill kallas för "vidskeplig" trots att den tron är ett tecken just på det. Jag går mycket längre än de flesta, eftersom jag är ganska säker på att Cthulhu inte finns. Jag kan inte bevisa min ståndpunkt, utan har tvingats dit av dåliga argument. Vissa imaginära väsen var otursförföljda apologeter tilldelades, och kristendomens Gud är inget undantag.

Henrik Larsson sa...

Touché Göran..slarvigt av mig. Du har troligen rätt. Vasst intellektuella är sällan ateister utan snarare agnostiker och Sagans
'Gud' uppfattade jag vara åt Spinozas håll. Vetenskaparnas variant av 'Gud' och lite åt Scientific Pantheism kanske man kan säga.
Men han hade liksom alla rätt att definiera sin egen variant. Jag berättar bara vad jag uppfattat honom som. Med respekt bör man närma sig Sagan och inte tillskriva honom åsikter lättvindigt postumt. So big caveat. Men visst.

Anders Hesselbom sa...

Henrik Larsson, vasst intellektuella är sällan icke-troende på Cthulhu, utan erkänner att man inte kan veta om Cthulhu finns eller ej? Nej, agnosticism är bara ett erkännande att Cthulhu kan finnas, det är inte ett uttalande som säger något om vad man själv tror. Skeptisk motiverade ateister är agnostiker, men inte nödvändigtvis "vasst intellektuella", då uttalandet att det kan finnas drivor av gudar indikerar agnosticism, men inte ett vasst intellekt.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se