30 mars 2017

Hur är kosmos konstruerat?

29 mars 2017

Nordisk uttalande mot blasfemilagar

I februari i år åtalades en man i Danmark för blasfemi: Sju humanistiska organisationer i Norden har nu undertecknat en gemensam skrivelse som inlämnats till den danska justitieministern med krav på att lagen upphävs.
NORDISK UTTALANDE MOT BLASFEMILAGAR
De nordiska humanistförbunden uppmanar den danska regeringen att avskaffa §140 i den danska strafflagen. 
Som humanister fasthåller vi att både yttrandefrihet och tros- och livsåskådningsfrihet måste beskyddas i varje tid. 
Vi får inte glömma att dessa är rättigheter för människor, det vill säga mänskliga rättigheter. Lagstiftningen ska skydda individers yttrandefrihet, och även skydda individer mot hatspråk och hatbrott. Hatfulla och kritiska yttringar mot idéer, religioner och ideologier bör bekämpas med ord och debatt, inte lagstiftning. Alla ska kunna kritisera alla uppfattningar, även om kritiken inte är särskilt vänlig eller smakfull.
Som nordiska sekulära demokratier har vi en plikt att högt och tydligt säga att vi inte finner det acceptabelt att straffa människor för att de förolämpat gudar eller religioner. I andra delar av världen är detta straffbart med döden, och att inte motsätta sig sådana lagar bidrar till att legitimera denna typ av lagstiftning. 
Danmark, Finland och Färöarna har fortfarande blasfemilagar och vi uppmanar härmed till att §140 i danska strafflagen, samt blasfemilagarna i Finland och på Färöarna, avskaffas. 
Humanistisk Samfund, Danmark
Vapaa-ajattelijain Liitto ry – Fritänkarnas Förbund rf, Finland
Suomen Humanistiliitto, Finland
Humanisterna, Sverige
Human-Etisk Forbund, Norge
Si∂mennt, Island
Humanistafelag Føroya, Færøerne
(från humanisterna.se)

26 mars 2017

"Mitt namn står på islamisternas dödslista"

Mishu Dhar, sekulär bloggare från Bangladesh som sökt fristad i Sverige, skriver sin historia i DN.
Jag skrev för att värna yttrandefriheten, om rätten att vara ateist, mot det våld som genomsyrar samhället. Och snart började mordhoten komma, på Facebook och i min mobil. Det skrämde mig naturligtvis, men jag kunde ännu inte tänka mig att mitt skrivande skulle kunna kosta mig livet. Men i augusti 2014 överfölls jag i Chittagong av militanta islamister, misshandlades och hamnade på sjukhus med omfattande skador. Men jag vågade inte anmäla misshandeln till polisen – eftersom det i Bangladesh finns en lag, ”paragraf 57”, som mer eller mindre förbjuder ”hädelse”. Den gör det möjligt för polisen att arrestera, förfölja och tortera bloggare för det de skriver. Detsamma skulle förmodligen ha drabbat mig om jag vänt mig till polisen. Jag bestämde mig för att hålla tyst och försöka ta mig ut ur landet.
Läs Mitt namn står på islamisternas dödslista.

25 mars 2017

Ja, dags att säga nej till religiösa friskolor

13 socialdemokrater skriver på DN Debatt mycket bra om religiösa friskolor: "Dags för S att säga nej till religiösa friskolor":
Skolan ska se till att elever med olika bakgrunder kan mötas. Det är viktigt för att komma bort från vi-och-dem-samhället. Skolan ska även motverka segregation, låta barn och unga själva upptäcka och välja livsåskådning, och vara en frizon för elever som lever under sektliknande förhållanden. Religiösa friskolor motverkar allt detta och hör därför inte hemma i det skattefinansierade och obligatoriska skolväsendet. Det är nu därför hög tid att Socialdemokraterna på den stundande partikongressen tar tydlig ställning för att ställa samma krav på friskolor som på kommunala skolor: hela skoldagen ska vara helt fri från konfessionella inslag.
[...]
Socialdemokraternas partistyrelse föreslår att religiösa friskolor ska få finnas kvar, få drivas med skattemedel och vara del av det skolpliktiga skolväsendet – men att tillsynen och reglerna för dem ska skärpas något. Det är steg i rätt riktning. Men det räcker inte. Skolan är till för elevernas kunskapsinlärning, inte för att ge olika trossamfund en möjlighet att bedriva religiös påverkan.
Läs debattinlägget på DN Debatt.

24 mars 2017

Lär ut eller stå ut!

23 mars 2017

Var går gränsen mellan kultur och religion

Var går gränsen mellan religion/livsåskådning? Detta var frågeställningen för ett panelsamtal på St Katarina Stiftelsen.

Panel: Carl Reinhold Bråkenhielm (professor i empirisk livsåskådningsvetenkap, präst), Eva Ekselius (journalist, författare, medlem i redaktionsrådet för Judisk Krönika), Kashif Virk (imam vid islamska Ahmadiyya-samfundet) och Ulf Gustafsson, förbundssekreterare Humanisterna.

Carl Reinhold Bråkenhielm sa bland annat:
Jag tycker att sekulärhumanismen har en slags enkelhet i världsbilden som känns attraktiv. Jag känner ibland i min egen religiösa miljö att vi krånglar till saker och ting förskräckligt mycket. Vi rör oss med många smarta men också mindre smart funderingar om den gudomliga verkligheten. Och sekulärhumanisterna förenklar världsbilden genom att tala om det inomvärldsliga rätt och slätt. Det kan jag känna en viss avund inför. Tänk att ha en så enkel världsbild.

”Skolans och mediernas syn på källkritik är problematisk”

Christer Sturmark, Åsa Wikforss, Ulf Danielsson och Christina Moberg skriver på DN Debatt om att skolans och mediernas syn på källkritik är problematisk:
Målet med källkritik är inte att få en allsidig bild av hur människor uppfattar världen utan att närma sig sanningen. Att söka sanning handlar i sin tur inte om att vara rättvis utan om att försöka förstå hur världen är beskaffad. Den som vill tänka själv är inte hjälpt av två opålitliga källor. Den som använder sig av expertgranskade källor, och motiverar varför, ska få ett A. Inte den som söker sig till subjektiva ytterligheter. Om den ena källan är seriös klimatvetenskap, och den andra klimatskeptisk pseudovetenskap, så når man inte sanningen genom att söka en position mitt emellan dem. Att något är en förstahandskälla har inte heller ett värde i sig – källan måste vara tillförlitlig. 
[...]
För att råda bot på det rådande debattklimatet finns skäl att dra lärdom av hur vetenskapliga diskussioner förs när de är som bäst. En vinst över en motpart blir meningslös om den inte grundar sig i en god argumentation och faktiskt leder närmare vad som kan betraktas som rätt eller sant. Om motparten presterar ett dåligt argument är det närmast en plikt att korrigera och förbättra argumentationen och sedan ge sig i kast med att bemöta det nya argumentet. Man förväntar sig också att motparten skall agera på samma sätt. 
I den offentliga och politiska debatten har det väl aldrig gått till riktigt på det sättet, men vad vi nu ser är en utveckling som fjärmar sig alltmer från det man kan betrakta som ett ideal. Man delar upp i termer av god eller ond, smart eller naiv, stark eller svag, där ändamålet, den kortsiktiga vinsten över motståndaren, går före allt annat.
Om utvecklingen inte vänder riskerar vi alla, oavsett övertygelse eller politisk färg, att bli till faktaresistenta populister.

20 mars 2017

Förespråkare för religiösa friskolor talar med kluvna tungor


Vad är poängen med religiösa friskolor – är det att ge särskild, religiös utbildning eller att erbjuda samma undervisning som i vilken annan skola som helst, fast med en religiös organisation som anordnare?

Problemet för företrädare för religiösa skolor att svara på den frågan är att religiös undervisning är förbjuden i skollagen – av samma skäl som politisk indoktrinering är förbjuden – samtidigt som man måste hålla fram sin religiösa profil för att det ska finnas någon logik alls i att man vill driva skolor. Därför säger religiösa företrädare emot sig själva oupphörligen i friskolediskussionen. Här är några exempel från en debattartikel i dagens Svenska Dagbladet av två företrädare för Livets Ords kristna skolor:
  • Europas historia har gjort det skrämmande klart att ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle med nödvändighet måste organiseras med största respekt för medborgarnas åsikts- och religionsfrihet och detta gäller även utbildning.
    Detta är smärtsamt sant, på ett väldigt självklart sätt – det är just för att säkerställa barns religionsfrihet som religiös eller politisk indoktrinering i skolan inte kan vara tillåten. Livets Ord vill skydda föräldrarnas religionsfrihet på bekostnad av barnens, men det är faktiskt barnens rättigheter som är skolans uppgift och vårt gemensamma ansvar – särskilt nu när barnkonventionen ska skrivas in i svensk lag.
  • Kristna skolor lyder under samma lagar som alla andra svenska skolor och vi arbetar utifrån samma läroplaner och styrdokument med bred undervisning, behöriga lärare och stor kompetens i alla ämnen.
    Om kristna skolor gör samma sak som andra skolor behövs de inte. Men det är ju inte sant, de är specifikt kristna. Här försöker man mörka. Gå inte på det.
  • Kärnan i den kristna etiken är den gyllene regeln ”Allt vad ni vill att människor ska göra mot er ska ni göra mot dem”. För den som följer debatten om svensk skola, så blir ju frågan uppenbar. Är det verkligen en etisk diskussion som tar sin utgångspunkt i de kristna värderingarna som format vårt land under tusen år som är problemet?” 
    1. Den gyllene regeln är inte specifikt kristen utan har kommit till uttryck väldigt många av världens livsåskådningar, så att claima den åt kristendomen är både förvånande okunnigt och förbluffande otillständigt.
    2. Kärnan i kristendomen är istället att Jesus dog och återuppstod för våra synders skull – en väldigt specifikt kristen trosuppfattning som ingen utanför kristendomen ser som särskilt rimlig.
    3. Många traditioner har format Sverige, inte bara kristendomen. Dessutom, de delar som kristendomen har format är inte enbart positiva.
  • De liberala kvinnorna verkar vilja tvinga på alla skolor en sekulär värdegrund.
    Sekularism är ingen värdegrund. Slår man upp ordet, något som skolföreträdare borde bemöda sig om, skulle man vilja bli tagna på allvar, skriver NE så här (om man undantar alternativa betydelser som har med sekel att göra): ”världslig, i motsats till andlig eller kyrklig. I romersk-katolska sammanhang används ordet om personer eller institutioner som inte är knutna till någon religiös orden.” Om man ska utveckla det här innebär det att en sekulär skola – liksom en sekulär stat – inte tillhör någon trosinriktning. Den tillhör inte Livets Ord eller Katolska kyrkan, men heller inte Humanisterna eller ateismen. Skolan ska helt enkelt vara neutral inför religioner.
Varför är det här då viktigt? Som Livets Ords debattartikel illustrerar spelar man inte riktigt med öppna kort. Man vill indoktrinera barnen med religiösa värderingar, men håller i offentligheten bara fram sådana som hela världen kan enas omkring. Tystare är det om de kontroversiella frågorna, som om kvinnors rätt till sin egen kropp, skapelsetro/vetenskaplighet och homosexualitet.

Men framförallt – barn måste själva få en möjlighet att välja sin livsåskådning, på exakt samma sätt som de har full rätt att själva forma sig sin egen politiska uppfattning. Vill föräldrar fostra sina barn i sina egen tradition finns alla möjligheter att göra detta utanför skolan, som söndagsskolor, koranskolor, politiska ungdomsläger eller humanistiska livssynsläger. I skolan måste alla få mötas och lära sig om varandras traditioner och lära sig tolerera och kanske till och med uppskatta varandras olikheter.

Skolan kommer aldrig att kunna vara fri från livsåskådningar. Låt den då istället vara en mötesplats.

Karnavedha - religiös örohåltagning

Inom vissa hinduiska grupper praktiseras Karnavedha. Det är en rituell håltagning i öronen på små barn. Karnavedha är en av passageriterna inom hinduismen. Ritualen sker både på flickor och pojkar, men det vanliga att hålen efter åt tillåts växa igen hos pojkarna. Självklart är detta både obehagligt och smärtsamt för många barn.


Syftet är att öppna barnets inre öra så de kan motta heliga ljud. Det är humbug också eftersom det påstås främja hälsan och öka livslängden. Det ska speciellt förhindra vattenbråck vid testiklarna och annan bråck. Det påstås också jämna ut menscykeln hos flickor, samt underhålla det elektriska flödet i kroppen med mera. En mirakelmedicin!

19 mars 2017

Auktoritarism

18 mars 2017

Women’s Resistance to Islamism

40 minuter med Maryam Namazie. Föreläsningen hölls vid konferensen the Women in Secularism 4 i september 2016.

Jesus & Mo om dagens faktafixering


17 mars 2017

"Samma regler bör gälla för präster som för frisörer"

Torkel Brekke, professorn i religionshistoria, intervjuas av humanist.no. Han har skrivit boken Faithonomics, om hur religion kan förstås utifrån ett marknadperspektiv.
Jeg tror at Human-Etisk forbund i Norge, og lignende sekulære humanistiske organisasjoner i andre land, kommer til å fortsette å vokse. Hvor raskt det vil skje vet jeg ikke, men jeg tror de kommer til å fortsette å være en viktig del av landskapet fordi jeg tror det blir stadig økende bevissthet rundt det å være sekulærhumanist, spår Brekke, som mener at flere vil være villige til å betale for dette ikke-religiøse identitetsalternativet i tiden fremover.

16 mars 2017

Statssekularism får inte gå före frihet

Vid den 34 sessionen för FN:s råd för mänskliga rättigheter har CFI gjort flera uttalanden. I ett av dem berömde de den rapport som lagts fram av Special Rapporteur on Freedom of Religion or Belief.
"Regrettably, freedom of religion or belief is restricted around the world. Often state actors justify these restrictions in name of a particular religious doctrine. However, the special rapporteur rightly warns that restrictions may also exist when states “emphasize(s) state secularism over the right to freedom of religion or belief.” Either way, these states violate self-evident human rights."
Läs uttalandet eller lyssna på det nedan.

15 mars 2017

Nej, EU har inte förbjudit slöja på arbetsplatser

Igår kom beslutet från EU-domstolen i två fall, ett i Belgien och ett i Frankrike, där arbetsgivare sagt upp kvinnor som burit religiös slöja. Flera nyhetsmedia, till exempel DN, har presenterat detta domslut med rubriker som "Arbetsgivare får förbjuda slöjor".

Vad domslutet egentligen innebär är dock mera oklart. EU-domstolen skriver att direkt diskriminering är olagligt, men bekräftar att indirekt diskriminering inte alltid är olagligt. Indirekt diskriminering sker när det finns en regel eller en rutin som ser ut att vara neutral, men missgynnar vissa grupper. Detta är dock inte olagligt om syftet med regeln eller rutinen är befogat och objektivt godtagbart, och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Det är komplicerat. I slutändan lämnar EU-domstolen tillbaka frågan till de nationella domstolarna i frågan om indirekt diskriminering. Och där finns visst utrymme för olika rättstraditioner inom EU.

Richy Thompson, vid the British Humanist Association, sammanfattar sin analys No, the European Court of Justice has not banned headscarves in the workplace med:
Headlines saying the ECJ has allowed employees to ban headscarves are premature at best and completely wrong at worst.
Förutom att beslutet getts större tyngd än det förmodligen har, så har ibland kommentarerna på ett olyckligt sätt generaliserat om muslimer. Ett exempel är uttalandet från Amnesty i Sverige. De säger: "Vi ser att den här domen kan komma att legitimera diskriminering av muslimer, framför allt muslimska kvinnor".

Om man ska vara noggrann här, och det ska man, så berör beslutet alla som anser det är obligatoriskt att bära religiös klädsel eller religiösa symboler på sin arbetsplats. Ska religiösa symboler förbjudas på en arbetsplats är en grundförutsättning, enligt EU-domstolen, att förbudet gäller alla religiösa symboler.

Sedan måste vi alltid minnas att det inte är alla muslimska kvinnor som anser det är obligatoriskt att bära slöja på sin arbetsplats. Det handlar alltså om de som följer en speciell tolkning av islam. Denna grupp av muslimer ska inte ges tolkningsföreträde av oss andra. Det lite slarviga uttalandet från Amnesty kan uppfattas som detta.

Frågan handlar i slutändan om en avvägning mellan individers rätt att välja sin klädsel och uttrycka sin identitet, och företags rätt att föreskriva viss klädsel och visst uppträdande hos sin personal. Egentligen borde inte detta vara en fråga som handlar om religion, men detta blir konsekvensen av att religiösa grupper och religiösa föreställningar har ett starkt inflytande i samhället.

Lyssna på även på Eli Göndör, doktor i islamolog, som säger en hel del vettigt i frågan, i en kommentar till Aftonbladet.

14 mars 2017

Glad π-dagen

Ett sätt att uppmärksamma pi-dagen är att beräkna eller experimentellt uppskatta värdet på den matematiska konstanten pi. Ett av de mer ambitiösa sätten att göra detta visas nedan av StandUp Matematician.

13 mars 2017

Källkritikens dag

Denna text om källkritik är hämtad från siten säkerhetspolitik.se som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap står bakom:
Källkritik 
Information är aldrig helt neutral utan syftet är oftast att på något sätt påverka mottagaren. Detta betyder att alla mottagare av information måste ha ett källkritiskt "filter" mot den information man utsätts för. 
All information måste hanteras källkritiskt, det vill säga att alla kontrollerar information utifrån ett antal kriterier som förklaras med tid, beroende, äkthet och tendens. 
Tid
Man måste ta hänsyn till hur lång tid det har tagit från en händelse tills den beskrivs eftersom det mänskliga minnet glömmer med tiden. Kontrollera därför hur gammal informationen är och dra dina slutsatser utifrån detta. 
Beroende
Du ska alltid kontrollera om det är en förstahandskälla som beskriver något eller om det är ett referat eller hänvisning till annan källa. Tänk på att hitta minst två av varandra oberoende källor som beskriver en händelse på samma eller liknande sätt. Har du möjlighet bör du även kontrollera om de två av varandra oberoende källorna kan ha fått sin information från samma urspungskälla. 
Äkthet
Du måste kontrollera om källan verkligen är den som källan utger sig för att vara. Källan kan ha försökt förbättra verkligheten eller plagierat information till helt falsk information i vilseledande syfte. 
Tendens
Du måste kontrollera om källan försöker förvränga sanningen. Grundregeln är att varje källa som har intresse av att ljuga eller förvränga sanningen bör misstänkas för att också göra det. Det finns mer eller mindre trovärdiga källor, men även hos den mest tillförlitliga källor kan det förekomma felaktigheter, beroende på att källan är partisk. 
Att tänka på när du hanterar information:
  • Vem ligger bakom informationen?
  • Kan du hitta den ursprungliga källan?
  • Finns det fler källor? Information från endast en källa måste behandlas med stor försiktighet. Verkar informationen vara "för bra för att vara sann" så är den oftast det.
  • Kommer informationen från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad information?
  • Varför finns informationen? Fundera på hur budskapet vill förändra ditt tänkande och agerande.
  • Vad är det för information du använder och vem tjänar på att du sprider den?
  • Hur gammal är informationen och är den fortfarande relevant?
  • Hur fick du tag på informationen?
  • Sök efter information som inte bekräftar din nuvarande ståndpunkt för att undvika att du endast letar efter info som förstärker din nuvarande åsikt.
  • Det finns sällan enkla lösningar på komplexa problem, så den som erbjuder enkla lösningar bör granskas extra noga.

11 mars 2017

Faktaresistens och alternativa fakta

Vad är kunskap och vem producerar den? Panelsamtal om polariserad politisk debatt, pseudovetenskap och sanning.

Medverkande: Arne Jarrick (professor i historia), Åsa Wikfors (professor i filosofi) och Emma Frans (doktor i medicinsk epidemiologi). Moderator: Christer Sturmark.

Se samtalet på UR Play: Faktaresistens och alternativa fakta

10 mars 2017

Ska religiösa samfund finansieras med statliga medel?

Den frågan diskuterades i gårdagens Människor och tro.
Debatten om huvurida religiösa samfund ska finansieras av statliga medel har blåst upp igen. Jehovas vittnen har i många år bedrivit en kamp för att få bidrag, men har ständigt nekats bidrag av flera regeringar. Nu fick gruppen rätt i en ny dom som kom häromveckan. Kritiker har samtidigt pekat på att statligt stöd betalats ut till religiösa samfund som de menar har en problematisk syn på kvinnor och homosexuella. Ska systemet med religiösa bidrag läggas ned- ska religiösa samfund vara skattefinansierade? Debatt med Bawar Ismail, ledarskribent på Gefle Dagblad, och Elisabeth Sandlund, Opinions- och debattredaktör, på tidningen Dagen.
Lyssna från 22:12

Religiös vidskepelse och annan

9 mars 2017

Stoppa barnäktenskap är inte slutmålet

En lång rad företrädare för olika människorättsorganisationer, bland andra Emilia Ericson i Humanisternas styrelse, skrev i måndags ett debattinlägg i Aftonbladet om att alla barnäktenskap måste stoppas. Artikeln tar avstamp i att den två och ett halvt år gamla lagen mot barnäktenskap delvis varit verkningslös. För detta talar 132 fall av accepterade barnäktenskap under 2016 och att under drygt två år endast ett rättsfall gällande äktenskapstvång lett till fällande dom.
Det är hög tid att det offentliga Sverige en gång för alla gör upp med föreställningen att barnäktenskap alls ska få förekomma. Barnäktenskap måste per definition betraktas som ett tvång och ett övergrepp. Samhällets uppgift är att skydda barn mot sådana övergrepp. 
Vid sidan av tuffare lagstiftning krävs tydlig och enhetlig hantering i Sveriges kommuner av både svenska barn i farozonen och nyanlända unga som är gifta. [...]
Vi ser fram emot en ny utredning och kommer att noga övervaka att Sverige inte sviker unga flickor och pojkar ännu en gång.
Barnäktenskap ska aldrig accepteras. Om ett gift par, där en eller båda parter är under arton år, ska aldrig deras äktenskap gälla i Sverige. De får gifta om sig enligt svensk lag när de båda blivit myndiga.

Det finns dock aspekter i denna fråga som inte får glömmas bort. Vi har friheten att bo som sambor, under äktenskapsliknande förhållanden, i Sverige. Utan att vara gifta. Detta gäller även de under arton ålder, när ungdomarnas vårdnadshavare godkänner det. Detta måste även gälla de som migrerat till Sverige.

I praktiken innebär det att ett par där ena personen är 17 år och den andra 20 år får leva ihop, om inte tvång föreligger, som om det vore ett äktenskap - men de ska inte få vara juridiskt gifta. Dessa fullt acceptabla fall måste en reviderad lagstiftning om barnäktenskap kunna hantera på ett rimligt sätt.

Idag är dock lagen alldeles för tillåtande, på ett orättfärdigt sätt. Ett exempel på detta är det omskrivna fallet i Mönsterås där en gravid 14-åring av kommunen, med tvång, avlägsnandes från sin 21-åriga make. Förvaltningsrätten har nu fastslagit att med nuvarande lag var det fel av kommunen att omhänderta flickan. En reviderad lagstiftning mot barnäktenskap måste inte bara upplösa detta pars äktenskap, utan den måste också ge en 14-årig flicka möjligheten att vara en tonåring och växa upp och utvecklas i frihet och trygghet.

I slutändan handlar det inte om barnäktenskap, utan om hur staten skyddar barn och ungdomar mot tvång. I Sverige blir det juridiska äktenskapet mindre och mindre väsentligt. En del vill att det ska försvinna helt, till exempel en kyrkoherde i Svenska kyrkan:
Staten borde dra sig ur allt som har med äktenskap att göra. Avskaffa den så kallade vigselrätten. Lämna äktenskapet till kultur och religion, där det fortfarande spelar en viktig roll.
Kyrkohederns resonemang har sina poänger. Det juridiska äktenskapet har till stora delar förlorat sin traditionella funktion och detta är bra. Men oavsett hur det blir med äktenskapet i framtiden, kommer statens uppgift att skydda barn och ungdomar från tvång att kvarstå. Detta är ett komplicerat åtagande som inte är begränsat till att förbjuda barnäktenskap.

6 mars 2017

5 mars 2017

Missrepresenteras islam?

BBC the Big Questions med bland andra Peter Tatchell.

4 mars 2017

"Sverige stöder Saudiarabiens kvinnor"

På Internationella kvinnodagen 8:e mars arrangerar GAPF, Liberala kvinnor m.fl. en manifestation för kvinnors frihet och mänskliga rättigheter.

Kom till Saudiarabiens ambassad (korsningen Friggatan/Sköldungagatan där anvisad plats för manifestationen finns) kl 17:30-18:00.

Läs mer i Facebookevenemanget.

3 mars 2017

Varför är du rädd för döden

2 mars 2017

Missförstånd om religon

Harvard University har producerat en lite film som tar upp vanliga missförstånd om religion. De missförstånd filmen presenterar är: Religioner är inte homogena, utan det finns stora variationer inom dem. Religioner är inte statiska, utan de förändras med det omgivande samhället. Och religioner lever inte isolerade, utan är en integrerad del i det omgivande samhället.

1 mars 2017

Vad skulle Hitchens säga?

Vad skulle Christopher Hitchens säga om dagens situation i USA och Donald Trump?

Detta diskuterades av en panel bestående av Leslie Cockburn, Martin Amis, Douglas Brinkley och Carol Blue Hitchens. De intervjuas av John Hockenberry, i tv-programmet Charlie Rose.

Van Jones om "safe spaces"

Van Jones säger några ord om "safe spaces" på amerikanska college. Enligt honom finns det två olika idéer om säkra rum. Första att vara fysiskt säker och att slippa hatspråk mot ens person. Sedan finns idén om att man ska vara säker ideologiskt och känslomässigt. Den första säkerheten ska vi ha. Den senare är direkt skadligt.

Van Jones är amerikansk aktivist, kommentator och författare. Han har också varit Special Advisor till president Obama.

Öppen tråd (mars 2017)

En öppen tråd för att diskutera det som inte passar in i andra aktuella inlägg, men ändå hör hemma på Humanistbloggen. Det kan också handla om tips från läsare om intressanta artiklar och händelser, samt förslag på förbättringar eller klagomål på bloggen.

Detta inlägg är publicerat som första inlägg i månaden, så det är lätt att hitta tillbaka till genom att söka i Bloggarkivet i högerspalten.

Yellowstone
1 mars 1872 blev Yellowstone i Klippiga bergen världens första nationalpark.
 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se