17 nov. 2009

Kursplanen för religionskunskap i grundskolan

Tidningen Dagen rapporterar att den nya kursplanen i religionskunskap i grundskolan (som är ute på remiss) inte nämner ordet "kristendom". Det verkar lite underligt, minst sagt. Det är som om biologiundervisningen inte skulle nämna ordet "evolution". Man måste väl prata om det man ska lära sig och nog ingår kristendom i det man borde lära sig om på religionsundervisningen?

Det hela verkar dock vara ganska oskyldigt. Enligt Dagen står det i kursplansförslaget att "elever efter nian [ska] kunna redogöra för världsreligioner och ursprungsfolks religioner." Eftersom kristendom är världens största religion kan nog de kristna lugna ner sig. Det blir kristendom i skolan även i fortsättningen.

Dock verkar fokus flyttas en aning. I den förra kursplanen stod det så här: "Västerländsk kultur och samhällsutveckling har under lång tid påverkats och påverkas av kristendomen och dess värderingar. Det svenska samhället är starkt influerat av kristendomen i värde- och normsystem, lagstiftning och rättsystem, kultur och traditioner. En viktig grund för denna förståelse är kunskaper om Bibeln och kyrkoåret."

Man gav kristendomen en överdrivet stor roll, helt enkelt, vilket inte är historiskt korrekt. Därför behövs en ny skrivning. Maria Weståker, ämnesansvarig för religionskunskap på Skolverket, säger att "Det kommer inte heller i nya versionen stå att kristendomen har en framträdande roll, men tanken är inte att utesluta, läraren kommer att ha sitt friutrymme. Vi har dock en ickekonfessionell skola, vi undervisar inte i religion utan om religion."

Halleluja! Upplysningen har nått skolverket! Undrens tid är inte förbi. (Eller det är den ju, javisst ja.)

Några detaljer i sammanhanget att haka upp sig på. Man vill nu även undervisa om "nyandlighet, naturvetenskap och sekulär humanism som livsåskådning". Och det är ju trevligt att den miljard människor som enligt Encyclopaedia Britannica inte har någon religion också får bli representerade på ett hörn eller två. New Age är ju också tyvärr en del av samhället numera.

Men kan man verkligen ha naturvetenskap som livsåskådning? Var skulle man få sin etik ifrån då? Den är ju inte en av naturvetenskapens domäner. Man kanske behöver gå i skolan för att få reda på det? Eller kan man ha en livsåskådning utan etik??

Maria Weståker säger även att "I vårt tredje förslag kommer alla fem världsreligionerna med namn."

Fem världsreligioner? Kristendom, islam, hinduism, buddhism och vad?

Konsulterar man Encyclopaedia Britannica borde den femte (enligt antal bekännande) vara något som kallas "Chinese universists", som inte står som uppslagsord i EB (!), men som man kan hitta information om i World Christian Database.
Chinese universists are 'followers of a unique complex of beliefs and practices that may include: universism (yin/yang cosmology with dualities earth/heaven, evil/good, darkness/light), ancestor cult, Confucian ethics, divination, festivals, folk religion, goddess worship, household gods, local deities, mediums, metaphysics, monasteries, neo-Confucianism, popular religion, sacrifices, shamans, spirit writing, and Taoist and Buddhist elements.
Krånglig religion det där. Eller så är det som pytt-i-panna, det blir något alldeles eget när man slänger ihop det. Nationalencyklopedin ger å sin sida följande svar om man slår på "världsreligioner":
världsreligioner, sammanfattande benämning på de religioner som har världsvid utbredning eller som p.g.a. sitt stora antal anhängare är kända runtom i världen. Till världsreligionerna brukar räknas: med ursprung i Indien hinduism och buddhism, med ursprung i Östasien konfucianism och daoism (ev. även shinto), med ursprung i Främre Orienten judendom, kristendom och islam (ev. även zoroastrism). Numerärt mindre betydande religioner med universell utbredning kan också räknas till världsreligionerna, t.ex. bahai.
Mellan sju till tio världsreligioner alltså, beroende på hur man räknar, och ingenting alls om några "Chinese universists" (varför då?).

Så vilken är den religion som skolverket menar är den femte? Får man gissa? Jag gissar i så fall att skolverkets femte religion är judendom, som dock bara är på nionde plats om man räknar antal bekännande (efter t.ex. sikherna).

Det kan eventuellt betraktas som riktigt av historiska skäl att räkna judendom som nummer fem, men skulle det inte vara bättre om skolverket höll sig till EBs eller NEs mer vaga listor? De verkar bättre informerade på något sätt, framför allt för att de är glasklara med att klassificeringen är oklar.

4 kommentarer:

/lasse sa...

Man kan med tillfredställelse och inte utan en viss stolthet som Europe notera att ingen absurd gudalära om övernaturliga väsen som nått status av global företeelse härrört från Europa. Förstås en sanning med modifikation då kristendomen (katolska kyrkan) som maktdoktrin såg dagens ljus på 300-talet i Europa och närmast omgående satte igång sitt blodiga värv.

Linda sa...

Enligt wikipedia så kommer judendomen på 12:e plats och buddhism på tex 6:e plats.

Tänkte att de kanske menar att varje kinesisk traditionell religion räknas för sig och inte som en gemensam grupp som de görs på många listor. Spiritism, naturreligioner, afrikanska stamreligioner är andra multigrupper där som är sammanslagna. Så om man enligt den listan plockar bort många sådana så kommer judendomen trots allt väldigt högt upp (kanske t.o.m topp5)

Patrik Lindenfors sa...

Det skumma med EBs lista är att taoism och konfucianism presenteras som separata företeelse från "Chinese universists". Jag begriper den inte riktigt, får jag erkänna. Men här finns en väldigt lik lista som är publikt tillgänglig: http://www.adherents.com/Religions_By_Adherents.html

JemyM sa...

Är inte världsreligion beroende på spridning snarare än antal?

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se