Times religionsreporter Ruth Gledhill missar dock budskapet på någon sorts fundamental nivå och utropar skadeglatt att "De två barnen som är på affishen är evangeliska kristna!" Hon har dessutom grävt fram pappa Brad, som påstår att barnens kristenhet lyser igenom.
Uppenbarligen är det någonting i deras ansikten som är annorlunda. Så de bedömde att barnen var lyckliga och fria utan att veta att de är kristna. Det är en verklig komplimang. Jag antar att det visar att vi har uppfostrat våra barn på ett bra sätt och att de är lyckliga.Vad menar karln? Barn till ateistika föräldrar kan inte vara lyckliga? Eller att barn inte kan vara lyckliga som ingen berättat för att "Nej nej, den HÄR sagan är sann, den DÄR är på låtsas"?
Ingen har ifrågasatt om barnen är lyckliga. Frågan lyder istället: "är de verkligen kristna?" Har de fått möjlighet att lära sig om andra religioner och alternativa livsåskådningar? Har de fått möjligheten att värdera dessa läror mot varandra? Har de fått utöva sin rätt till religionsfrihet?
Vi Humanister tycker inte det. Vi tycker att det krävs större intellektuell och känslomässig mognad att fatta ett sådant beslut. Att man därför bör vänta tills man närmar sig vuxen ålder. Det är skrämmande att det finns vuxna som ser något gott i att förvägra sina barn denna frihet.
Inlägg
11 kommentarer:
Skulle precis tipsa om artikeln, men som vanligt ligger ni steget före ;)
Fast nä! Dagen har skrivit om den också, fixa en trackback dit vetja, här är artikeln: http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=194385
Affishen är inte heller ateistisk.
Tack för länktips Adam. Fixat.
JemyM, vad menar du?
Varför fokusera på USA, där den s.k. karismatiska kristendomen ligger långt före alla ateistiska tendenser. Det är i stället Europa som är ateistens, agnostikerns och humanistens världsdel.
"Alla människor ska ha rätt att självständigt efterforska sanningen", säger bahá'í-tron som finns etablerad i Umeå t.ex. Man kan inte ens bli fullvärdig medlem förrän man är 21.
====End of message den 24 november 2009 from Stefan Back - http://stefanssamplade.wordpress.com
Oness,
Kampanjen är från Storbritannien.
Affishen säger inget om "Gud". Affischen säger kort och gott att inte namnge sina barn efter föräldrarnas uppfattning, vilket är ett slag för individualism och barnens rättigheter att styra över sina liv. Poängen är oberoende av religioner egentligen.
JemyM,
Titta på texten i bakgrunden.
Jo, jag vet vad som står i bakgrunden, men det gör den inte ateistisk i sig.
Om jag förstår syftet med den här kampanjen rätt, så vill man verka mot att barn kan bli medlemmar, i lagens mening, i religiösa samfund, och att man i det sammanhanget inte är främmande för förbud.
Men är inte det egentligen bara ett tomt slag i luften? Det i sig hindrar ju ingen förälder från att hänvisa till 10 Guds bud eller till något i Bergspredikan, när de försöker lära barnen vad som är rätt och fel. Inte heller hindrar det föräldrarna från att ta med sina barn till sina kyrkor. Att lära sig be godnattbön går lika bra ändå.
Eller är det kanske mer än så den syftar till? Vad i så fall? Ni (eller rättare sagt de) vill nog ändå inte ta vårdnaden från religiösa föräldrar, eftersom det nog ändå inte stämmer så bra det heller med MR och med Barnkonventionen.
Lennart,
Kampanjen manar till eftertanke inför hur man pratar om barn. Du skulle (förhoppningsvis) aldrig kalla en femårong för socialist. Så varför kallar vi så gamla barn för "kristna"?
Det är det enkla syftet.
Skicka en kommentar