12 nov. 2009

Studie blandar ihop tro på begrepp och tro på entiteter

Studien (som du kan läsa här och här på DN) som Patrik skrev om i ett tidigare inlägg (och som jag refererade till i ett inlägg på min egen blogg) har jag nu djupdykt i och jag vill passa på att kommentera Del 2 "Tro och religiositet", som jag anser är otroligt missvisande. Detta är också problematiskt då mycket av resten av undersökningen bygger på de kategorier som etableras här.

Varför är Del 2 missvisande?

Avsnittet blandar ihop tro på begrepp och tro på faktiska "entiteter", vilket är ett väldigt vanligt knep i teologisk diskurs, men det är en distinktion som jag trodde att de som gjort undersökningen skulle kunnat se.

I Del 2 ställde de fem frågor till urvalsgruppen. Dessa var ifall de tror:
• på en personlig gud (10 %)
• på någon slags ande eller livskraft (22 %)
• att gud är något inom varje människa snarare än utanför (26 %)
• inte alls (17 %)
• Jag är osäker på vad jag tror på (24 %)

"Totalt uppger alltså en majoritet, nästan sex av tio, att de på ett eller annat sätt är troende."

Slutsatsen är helt åt skogen, tyvärr. Problemet är att i första frågan så är gud "en faktiska entiteten" men i alla de andra frågorna så är "ande", "livskraft" och "gud är något inom varje människa" inte längre en fråga om faktiska entiteter utan om begrepp. Att tro på en "mänsklig ande" eller en "inneboende kraft" är inte att tro att det existerar övernaturliga entitet som påverkar oss människor (religiös tro). Att tro på ett begrepp är alltså inte alls samma sak som att tro på den faktiska existensen av entiteter. Tro på begrepp är inte religiös tro.

Det blir helt enkelt missvisande. Jag själv som humanist skulle exempelvis kunna skriva under på alla påståenden ovan utom det första och jag är definitivt inte "troende" i någon religiös mening.

Senare vill jag omformulera inledningarna på frågorna ifrån "tror (inte) på..." till "tro att det (inte) finns...". Jag måste i samband med detta fråga mig om inte de som först formulerat frågorna medvetet har velat att formulera sig klantigt för att generera missvisande svar. Deras formulering uppmuntrar onekligen läsaren att tolka det kommande som " tro på begrepp" och inte som "tro på existensen av entiteter". Hade de inlett som jag föreslår så hade de undvikit detta.

Nej, detta var mycket slarvigt gjort av Vetenskap och Allmänhet. Kanske hade det varit bättre ifall de hade konsulterat en humanist och en teist om vilka frågor som vore lämpliga? Jag tror garanterat att två så olika uppfattningar hade kunnat bringa fram bättre frågor.

Jag själv har fyra, i mitt tycke, mycket bättre alternativ till frågor. Tror de:
• att det finns en personlig gud
• att det finns en slags övernaturlig ande eller kraft.
• inte att det finns en personlig gud, övernaturlig ande eller kraft
• Jag är osäker på vad jag tror på

Jag var tvungen att helt ta bort alternativet "att gud är något inom varje människa snarare än utanför" (vilket 26% ansåg). Det då det är en fråga om ifall man tror att begreppet gud beskriver egenskaper inom människan, vilket jag tror att varenda ateist också hade hävdat att det gör. Att då kategorisera de som instämde i påståendet som religiöst troende är helt enkelt fel, det är inte en slutsats som man dra ur den frågan.

Resten av studien är hyfsat intressant läsning och mer generella kommentarer hittar du i mitt föregående inlägg och i inlägget av Patrik.

Avslutningsvis, vad kan vi dra för korrekta slutsatser ifrån Del 2 av studien? Bara en:

"10 av 10 svenskar är troende men enbart 1 av 10 tror på en personlig gud"

Inga kommentarer:

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se