14 sep. 2010

Gerles mediatrick

Det är smart: Att bara kritisera Sverigedemokraterna ger ingen debattartikel i DN, för det gör alla. Att bara kritisera Humanisternas känns också rätt sömnigt; Det gör de frikyrkliga tidningarna Dagen och Världen idag varje dag. Men att bunta ihop SD och Humanisterna var ett nytt grepp, och så orimligt att det beredes plats på DN Debatt. Artikeln bygger på Gerles nya bok “Farlig Förenkling”, ett hopkok av faktafel, slarvigt tänkta tankar och rena faktaförfalskningar. Jag återkommer med en tydligare genomgång av boken i sinom tid.

Idag svarar vi på DN Debatt. För enkelhets skull publicerar jag svaret även här:

--

Elisabeth Gerle forskar om etik och mänskliga rättigheter, finansierat av Svenska Kyrkan. Av någon obegriplig anledning ser hon som sitt projekt att bunta ihop Humanisterna, som är minst lika starka försvarare av de mänskliga rättigheterna som hon själv, med de rasistiska Sverigedemokraterna (SD). Förfarandet är direkt oanständigt.

SD och Humanister är varandras motsats. Däremot delar SD i stora delar samhällssyn med islamister och konservativa kristna. De vill alla se ett monokulturellt samhälle på religiös värdegrund, med en likriktning vad gäller könsroller, sexuella normer och moraliska värderingar. Humanisterna vill däremot se ett mångkulturellt samhälle på sekulär värdegrund. Påfallande ofta besjälas humanister av antikonformism och normkritik, och verkar för frihetlighet och pluralism i fråga om livshållningar.

Det behövs i ett samhälle som alltjämt genomsyras av kyrkans dystra arv på området.

Humanisternas strävan är ett öppet, sekulärt samhälle där friheten att tro och tänka vad som helst är garanterad, men där handlingar aldrig tillåts inkräkta på de individuella mänskliga rättigheterna.

Med sin religionskritik riskerar Humanisterna, skriver Gerle, att ”ta avstånd från de nya svenskarna”. Säg det till dem som flytt från stening och moralpoliser, från tvingande klädkoder och dödsstraff för homosexualitet. Gerles tankefigur är förbluffande. De nya svenskarna utgör inte en enhetlig grupp med en särskild uppsättning preferenser. En del av dem är för övrigt humanister.

En av humanismens främsta uppgifter är att verka för tankens klarhet. Elisabeth Gerles liberalteologi lever av och i tankens dunkel. Gerles referat av den engelska teologen Tina Beattie är ett typiskt exempel. Där sägs ateismen ”uppvisa motstånd mot det mångtydiga, mot tvivel och komplexitet i sökandet efter mening”. Det stämmer att humanismen bjuder motstånd mot förklaringar som är filosofiskt ohållbara eller grumligt tänkta.

När ”tvivel” är ett finare ord för halvtänkta tankar föreslår vi något annat. När ”komplexitet” betyder orimliga förklaringar invänder vi.

Humanisterna bjuder motstånd mot slarvigt tänkande och ologiska resonemang. Det borde också forskare och professorer göra.

8 kommentarer:

JemyM sa...

"Ateist" är en generalisering av människor vars nämnare är dess icketillhörighet till teismer. Det är ett försök att skapa en halmgubbe kring de som ännu inte är affilierade med innegruppen, i synnerhet de som inte är lojala till den eller rent av kritiska till dess anspråk. Nyateist är en ny etikett på detta som följer etiketter som djävulsdyrkare, hedningar, kättare med mera. I USA funkar det fortfarande att kalla icketeister för kommunister, vilket endast görs möjligt då mänsklig mångfald reduceras till "är du inte med mig är du emot mig".

I detta svartvita perspektiv kan humanisterna inte erkännas för humanism, de reduceras till den generaliserade etiketten på modet just nu (nyateist).

Med det sagt är begreppet "religion" en farlig förenkling varesig begreppet tillskrivs positivt eller negativt värde. Här gör sig angriparen och försvararen samma tankefel. "Religion" sammanfattar allt från att hjälpa hemlösa till att mörda människor. Därför innehåller begreppet religionsförbud och religionsfrihet samma problem. Ickeviljan att se att religion även inkluderar destruktivitet sanktionerar sådana handlingar då denne benämner all religion som "god".

Rursus sa...

Christer sade: "Det stämmer att humanismen bjuder motstånd mot förklaringar som är filosofiskt ohållbara eller grumligt tänkta."

Hmm, härstammar från Wittgenstein via neopositivisternas vantolkning, förstår jag. Då tar humanisterna även avstånd från proto-vetenskap, eller? Annars föll argumentet.

Ulf Gustafsson sa...

JemyM, du har en viktig poäng i det du skriver. Konflikter uppstår ofta mellan religiösa och Humanisterna då den ena sidan har en starkt positiv bild av religion medans den andra har en starkt negativ bild. Konflikten grundar sig då i avsaknaden av i ett gemensamt språk, inte i egentliga åsiktsskillnader i sak.

Rursus sa...

Ulf sade: "Konflikten grundar sig då i avsaknaden av i ett gemensamt språk, inte i egentliga åsiktsskillnader i sak."

Bra, Ulf, det skall vi "bygga", men det finns delvis redan i filosofin, varav tyvärr kristenheten använder sig av föråldrade former. Jag har suttit och bläddrat i Humanist Manifesto 2000 och tycker att det är väl vad en icke-fundamentalistisk kristen i princip också kan ställa upp på (med några enstaka formuleringar, en på hundra, som verkar filosofiskt bortitok) framför allt detta att stat och religion är åtskilda, och att humanitet är något som utgår från människan. Äldre manifeston hävdar emellertid att salvationism är något destruktivt, men vi kristna humanister tror ju i stället att det är något konstruktivt. Jag hittar inget sådant i det uppdaterade manifestot, vilket avpolariserar "human-etiken". Det är bra.

Kristian Grönqvist sa...

Ulf G

Väldigt konstigt att det alltid är jag som får ställa de dumma frågorna.

Hur kan ett gemensamt språk förklara skillnader i tro på en imaginär Gud och icketro på densamma.

Det låter väldigt "svenskt" om jag får säga så:
"Nu skall vi inte göra någon ledsen, vi vill inte ha några konfliktisar här..."

Om inte religiösa och Humanister har en åsiktsskillnad i sak, vet jag inte hur en sådan ser ut.

Kristian Grönqvist sa...

Ulf G

Väldigt konstigt att det alltid är jag som får ställa de dumma frågorna.

Hur kan ett gemensamt språk förklara skillnader i tro på en imaginär Gud och icketro på densamma.

Det låter väldigt "svenskt" om jag får säga så:
"Nu skall vi inte göra någon ledsen, vi vill inte ha några konfliktisar här..."

Om inte religiösa och Humanister har en åsiktsskillnad i sak, vet jag inte hur en sådan ser ut.

Ulf Gustafsson sa...

Kristian G,
När jag skrev "åsiktsskillnader i sak" tänkte jag inte på åsikten om Gud finns eller inte.

Det jag syftade på var åsikter liknande "Religion diskriminerar kvinnor".
Som Humanist köpter jag lätt denna åsikt eftersom ordet religion redan är laddat med massa negativt för mig.
Men jag kan tänka mig att en religös person kan reagera kraftfull på denna åsikt, då religion är något positivt för denne.

JemyM sa...

Ulf Gustafsson
Känner mig lite som jag står mitt mellan två skyttegravar då jag kom på det där, för jag har lika svårt att få "religiösa" och "humanister" att fatta poängen. Känns precis som det är detta som får folk att tala förbi varandra.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se