6 jan. 2011

Hittepå

20 kommentarer:

Lennart W sa...

Här är en som verkar ha kommit fram till att meningen med hennes liv bara vara meningslöst hittepå:

Skrev självmordsbrev till 1082 Facebook-vänner: ingen agerade

Vet inte om hon var religiös eller ateist eller något annat. Eller om "vännerna" var det.

Min undran handlar bara om det kanske ändå inte kan vara en bra idé att tala lite mer om saker man är FÖR. Dvs om sånt som inspirera och ge livet en mening.

Speciellt viktigt, tror jag, om livets mening är något som vi alla måste fundera ut på egen hand, utan ledning av t.ex. heliga böcker. Eller?

Simone, R.I.P.

Lennart W sa...

Iaf för en LIVS-åskådning värd namnet.

Patrik N sa...

Amnesty borde kanske också tala mer om allt positivt som finns att berätta om i olika politiska system och inte hålla på och tjata om allt det negativa som de är emot?

Lennart W sa...

Är humanism en livsåskådning?

Ulf Gustafsson sa...

Ja, det är bedrövande när någon kan ha 1082 Facebookvänner och ingen vän.

Tilltro och tillit har en stor betydelse i våra liv, det skall inte förnekas. Den som tappar detta mår oftast riktigt dåligt.

Patrik N sa...

Lennart,

Jag är själv tveksam till att Humanism skulle vara en livsåskådning. För mig är det mer ett förhållningssätt.

Kristian Grönqvist sa...

För det första är det här en missuppfattning.
Vänner på Facobook är inte vänner överhuvudtaget.
Vänner på facebook är en trofesamling, vilken man skyltar med för att visa åt världen att man är populär. Det enda man vill är att vara observerad.
Med över tusen "vänner" kan man inte hantera någon som vän och därför blir resultatet därefter.


Ungefär: "Den som har flest vänner på Facebook när den dör, är lyckligast!"

Det får vi ju input på dagligen.....Vilka ömkansvärda människor.

Ulf Gustafsson sa...

Jag tycker humanismen är lika mycket livsåskådning som kristendomen. Båda har dock otaliga inriktningar, vilket gör de svår greppbara.

"Humanismen sätter människan och människovärdet i centrum. Den förenar medmänsklighet och förnuft i en strävan att skapa ett bättre samhälle, där ansvaret läggs på människan själv. Demokrati och mänskliga rättigheter är universella värden som måste gälla alla människor, oavsett var man råkar leva."

Finns det någon liknande beskrivning av kristendomen, på mindre än 50 ord, som kan ger lika stor hjälp när vi skall leva våra liv?

Erik M sa...

Lennart W,

Skrev självmordsbrev till 1082 Facebook-vänner: ingen agerade.

Ok, det där var deprimerande. Jag antar att det om inte annat visar hur ytliga de flesta facebookkontaker är. Men seriöst, INGEN av 1082 stycken?!


Är humanism en livsåskådning?

Det verkar så. Enligt svenska wikipedia är en livsåskådning:

"en människas eller en organisations övertygelse eller föreställning om hur människan eller samhället är eller bör sträva efter att vara, en etik."

Och enligt International Humanist and Ethical Unions officiella definition är Humanismen en livsåskådning:

"Humanism är en demokratisk och etisk livsåskådning, som hävdar att människor har rätt och skyldighet att ge mening och form åt sina egna liv. Den står för uppbyggandet av ett mer mänskligt samhälle genom en etik baserad på mänskliga och andra naturliga värden i en anda av förnuft och fritt sökande genom mänskliga förmågor. Den är inte teistisk och den accepterar inte övernaturliga beskrivningar av verkligheten."



Patrik N,

Jag är själv tveksam till att Humanism skulle vara en livsåskådning. För mig är det mer ett förhållningssätt.

Vad är egentligen skillnaden mellan livsåskådningar och förhållningssätt menar du?

Patrik N sa...

Jag är nog bara emot att låsa mig vid en viss livssyn som jag sedan skådar hela världen igenom tror jag. Jag vill förhålla mig på ett visst sätt till medmänniskor som jag möter. Humanismen är mitt sätt att förhålla mig. Mitt förhållningssätt. Kanske det är samma sak som en livsåskådning. Jag tycker nog bara att en fullfjädrad livsåskådning omfattar så många frågor att varje livsåskådning bör vara unik för varje människa som har en. Att vi 6000 människor som är medlemmar i Humanisterna skulle ha samma livsåskådning känns, för mig, inte riktigt med sanningen överensstämmande. För mig känns ordet livsåskådning nästan lite dogmatiskt. Ordet passar för mig bättre för religioner. Därför vill jag uppleva Humanismen som ett förhållningssätt till mina medmänniskor snarare än en fullfjädrad livsåskådning som förhållningssätt till "hela livet".

Håkan W sa...

Lennart W: ”Min undran handlar bara om det kanske ändå inte kan vara en bra idé att tala lite mer om saker man är FÖR. Dvs om sånt som inspirera och ge livet en mening."

"Speciellt viktigt, tror jag, om livets mening är något som vi alla måste fundera ut på egen hand, utan ledning av t.ex. heliga böcker. Eller?"

Jag instämmer, Lennart.

Patrik N, parallellen till Amnesty har vi hört förr… men då ofta som svar på varför Humanisterna bara kritiserar religionen och pekar på dess negativa sidor och inte också – samtidigt - framhåller dess positiva sidor. Så långt – helt OK, I got your point.

Men det Lennart W här efterlyser (tror jag) är fler inlägg om vad Humanisterna är FÖR, dvs (återigen) ”om sånt som inspirera och ge livet en mening.”

Vilka krafter, idéer och förhållningssätt till livet vill Ni plädera FÖR, som ett bidrag till en bättre, godare tillvaro och värld?

För visst är Humanisterna FÖR nå'nting, vilket framgår av både Ulf G:s och Eric M:s kommentarer/citat.

Jag påstår varken att det sistnämnda saknas på Humanistbloggen, eller att Ni borde lägga ner religionskritiken – tvärtom, den är alltjämt viktig – man jag instämmer med Lennart W:s undran/fråga, jag tycker att den tappades bort lite i de påföljande kommentarerna.

Patrik N sa...

Jag håller med dig om det du skriver Håkan. Vi kan tydliggöra Humanisternas manifest tydligare. Det finns mycket gott att hämta ur det. Många FÖR finns det ju att utgå ifrån. Men det bygger förstås på att de individuella skribenterna vill skriva om det ni vill att de ska skriva om. Det här är ju inte Humanisternas officiella blogg utan en blogg för enskilda humanister som vill skriva om de frågor som berör just dem. Men visst. Jag tyGcker iden är bra och ska framöver försöka ta upp den kastade handsken. Sedab är det ju förstås så att det ligger i alla utövare av dogmatiska lärors intresse att vi skriver om allt annat än sådant som tar sikte på just deras läror. Jag tror att önskemåley om fler FÖR-inlägg också samtidigt är en önskan om färre MOT-inlägg.

Håkan W sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Håkan W sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Håkan W sa...

Ursäkta kommentars-"klöddet" (det är skånska, ifall nå'n undrar).

"Jag tror att önskemålet om fler FÖR-inlägg också samtidigt är en önskan om färre MOT-inlägg."

Ofta så kanske, men inte från min sida, och här talar jag - såklart - bara för mig själv.

Min poäng är: fler FÖR-inlägg, punkt.

Inga L. sa...

Patrik N, Håkan W, Lennart W m.fl.

... "önskemålen om fler FÖR-inlägg också samtidigt är en önskan om färre MOT-inlägg."

Tror jag också Patrik N.

Men kanske har Håkan W rätt om att inläggen oftare kunde vara mera positiva. Men ändå kritiska?
Jag har en känsla av att de positiva inläggen ofta passerar helt obemärkt. 0 kommentarer.

Kommentarerna (från Humanister) på inläggen är ganska ofta rätt positiva, eller hur? Oavsett om själva inläggen är negativa eller positiva.

Det är väl bra om flera olika skribenter ger sin syn på "sånt som kan inspirera och ge livet mening".

JemyM sa...

Lennart W
Jag tyckte livet var helt meningslöst som kristen. Det var ju efterlivet som räknas liksom. Jag sökte faktiskt kryphål för hur man kunde snabba upp det häringa förgemaket, för det var ju vad livet var enligt tron.

Jag lärde mig aldrig uppskatta eller acceptera livet som det är och söka mening med livet utan att hitta på. Jag vet nu i efterhand att det går och jag uppskattar livet mer. Jag ångrar väldigt mycket att jag inte visste i tonåren vad jag vet idag dock. Det hade sparat mycket lidande och jag hade kunnat värdera de åren mer än jag gjorde då.

Per-Erik sa...

JemyM: Så otroligt sorgligt det låter, vilket kristet sammanhang var du egentligen med i?? Min erfarenhet är den rakt motsatta: att tron ger en dimension som gör livet ännu rikare - och då menar jag det liv jag lever här och nu!

JemyM sa...

Per-Erik, jag tillhörde inget kristet sammanhang så jag utvecklade min egen tro byggt på de premisser jag fått introducerade av mig från en mycket liberal kristendom.

JemyM sa...

Jag hade tagit livet av mig om inte någon vid något tillfälle sagt åt mig att Gud skickar de som begår självmord till helvetet. Då var jag 14-15 år gammal. Fanns inga goda skäl att leva i 75 år här om detta livet ändå inte var det riktiga. Jag ville ju komma till himmelen.

Jag tog inte heller seriöst på någonting som hade med långvariga mål här på jorden. Utbildning var helt meningslöst t.ex.

Men jag hör alltså till dem som verkligen trodde 110% på den religiösa världsbilden.

 
Religion Blogg listad på Bloggtoppen.se